Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning. A=kB. A= k (för ett tal k)

Relevanta dokument
Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

TENTAMEN Datum: 28 maj 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

System med variabel massa

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

TENTAMEN Datum: 19 aug 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

TENTAMEN Datum: 14 april 09 TEN1: Omfattar: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000

re (potensform eller exponentialform)

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

i) exakt en lösning ii) oändligt många lösningar iii) ingen lösning.

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

ÖVN 3 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) b) Bestäm volymen av parallellepipeden som spänns upp av vektorerna

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 8 juni 2009 Tid:

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

Föreläsningar i Mekanik (FMEA30) Del1: Statik och partikeldynamik. Läsvecka 5

Allmänt om korttidsplanering. Systemplanering Allmänt om korttidsplanering. Allmänt om vattenkraft. Det blir ett optimeringsproblem!

Spänningsfallet över en kondensator med kapacitansen C är lika med q ( t)

Den kinetiska energin för bilen ges av massan och sluthastigheten enligt

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

F5: Vektorer (Appendix B) och Vektormodulation (Kap PE 2)

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Räkneövning i Termodynamik och statistisk fysik

Uppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

saknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1

SVÄNGNINGAR Odämpad svängning för ett diskret system med en frihetsgrad.

Tentamenn. som har. del II. Handbook av Råde. Del I. Modul 1. fasporträttt. x 2 är en 0, x. Sida 1 av 25

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

Linköpings Universitet IFM Kemi Formelsamling för Fysikalisk kemi Termodynamik, Spektroskopi & Kinetik. 2 van der Waals gasekvation

NÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR. Fördelningsfunk. t 2

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Öppenhet påp. olika marknader. Öppenhet för f r handel och kapitalrörelser. Handelsbalansunderskott. relser

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said

EJV EJV. v 4. e 1. Konnektionslinje. v 2. v 1. b 1. Oljenäsvägen. Fågelrovägen. Utöver angiven nockhöjd får inom med v.

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

ICEBREAKERS. Version 1.0 Layout: Kristin Rådesjö Per Wetterstrand

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till!

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

247 Hemsjukvårdsinsats för boende i annan kommun

Umeå Universitet Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum)

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:

4.1 Förskjutning Töjning

Tentamen i mekanik TFYA16

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

Ekosteg. En simulering om energi och klimat

Stela kroppars rörelse i ett plan Ulf Torkelsson

Elektronik. Strömmar, Spänningar, Motstånd, Kretsteori. Översikt. Varför elektricitet? Genast ett exempel

Kraftekvationen i olika koordinatsystem. Exempel 1.1: Naturliga koordinater. Exempel 2.8. Exempel 2.8. Exempel 1.

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

Tentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

Distributionsförare. Loggbok för vuxna. Underlag för APL-handledare/-instruktör på APL-företag

3 Rörelse och krafter 1

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

Den stabila människan

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH

Använd Maple (eller Mathematica) för att lösa dina uppgifter. INLÄMNINGSUPPGIFT 2 Linjär algebra och analys Del2: ANALYS Kurskod: HF1006

Knagge. Knaggarna tillverkas av 2,0 ± 0,13 mm galvaniserad stålplåt och har 5 mm hål för montering med ankarspik eller ankarskruv.

1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Elektronik. Inledning. Översikt. Varför elektricitet? Genast ett exempel

KLIMATSMARTA LUNCHER MED PANERAD FISK

Reflektion och transmission

Vad är reglerteknik? Reglerteknik AK F1. Vad är ett dynamiskt system? Principer för reglering. Vad är återkoppling? Alternativ: Framkoppling

Enkätsvar Sommarpraktik - Grundskola 2016

Undervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

Laboration 1a: En Trie-modul

Räkneövningar populationsstruktur, inavel, effektiv populationsstorlek, pedigree-analys - med svar

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

Föreläsning 10 Kärnfysiken: del 2

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Tryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels

F8: Asynkronmaskinen. Sammanfattning

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

EKVATIONER MED KOMPLEXA TAL A) Ekvationer som innehåller både ett obekant komplext tal z och dess konjugat z B) Binomiska ekvationer.

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Transkript:

Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Tllämpnngar av dffrnalkvaonr TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följand uryck används ofa olka problm som ldr ll dffrnalkvaonr: Tx A är proporonll mo B A är omvän proporonll mo B Formll bskrvnng d fnns al k så a A=kB k A= för al k B A är proporonll mo summan, A= k B C dffrnsn, A= k B C produkn, A= kbc kvon, B av B och C A= k för al k C Funkonns förändrngshasgh y llr y x Funkonn förändras md hasghn A y =A Funkonn förändras md hasghn som är proporonll mo A y =ka Funkonn förändras md hasghn som k är omvän proporonll mo A y A Funkonns förändras md hasghn y ka B C som är proporonll mo produkn mllan A och B C Uppgf Säll upp n dffrnal kvaon för funkonn y om a Funkonn y förändras md hasghn som är lka md y b Funkonn y förändras md hasghn som är proporonll mo y c Funkonn y förändras md hasghn som är proporonll mo d Funkonn y förändras md hasghn som är omvän proporonll mo y Funkonn y förändras md hasghn som är proporonll mo dffrnsn mllan och y Svar: k a y y, b y ky c y k d y y k y y Uppgf E radoakv ämn söndrfallr md hasghn som är proporonll mo dn mängd av ämn som fnns kvar a Säll upp n dffrnalkvaon som bskrvr förlopp b Av gram blr d kvar 9 gram fr år Hur många gram blr kvar fr år Sda av

Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Tllämpnngar av dffrnalkvaonr dy Svar a ky d k b dn allmänna lösnngn är y C k Vllkor y C och därmd y k 9 Från y 9 har v 9 k ln Allså y Härav y Svar b Uppgf En sfärsk snöboll md radn l m smälr på dygn ll dn mndr snöbolln md radn 8 m V anar, a volymn av snöbolln mnskar md n hasgh, som är proporonll mo snöbollns ara V förusär, a bolln bhållr sn sfärska form undr hla smälprodn a Bsäm n dffrnalkvaon för radn R som funkon av dn b Lös dffrnalkvaonn md avsnd på R c Bräkna fr hur lång d snöbolln är hl bora Tps: volymn V= R, aran A= R Lösnng: dv ka dr dr R kr k d d d Svar: a R k b R k C R C och k R 8 allså R c I följand uppgf används Nwons avsvalnngslag: Om n kropp md mpraurn T placras n omgvnng md mpraurn T R, kommr kroppns mpraurr y a förändras md hasghn som är proporonll mo skllnadn mllan förmåls mpraur och omgvnngs mpraur Md andra ord har v följand kvaon y k y T md bggynlsvllkor : R y T Uppgf E förmål md mpraurn C har fr n mnu rumsmpraur C svalna ll Hasghn md vlkn mpraurn sjunkr är proporonll mo skllnadn mllan förmåls mpraur och rumsmpraurn a Bsäm förmåls mpraur som funkon av dn Sda av

Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Tllämpnngar av dffrnalkvaonr b Efr hur lång d blr förmåls mpraur? Lösnng: dy dy dy k y kd kd d y y ln y k C k y D Sarvllkor y D 78 k y 78 k 8 k 8 Vllkor y 78 k ln 78 78 k Svar a y 78 y 78 k k ln8/78 b y 78 8/ 78 k ln8/78 k 7 mn Svar b 7 mn Uppgf Tn aug En bhållar har formn av n kon md spsn ndå nlg fgurn Från början är bhållarn fylld md van ll höjdn, cm Van rnnr u gnom l hål bon Uflöd är, h cm /s, där h är vans höjd cm Hur lång d ar d nnan bhållarn är om?, h Lösnng: Vanvolymn V uppfyllr kvaonn blr dv, h * d Ekvaonn * har vå obkana funkonr V och h För a lösa kvaonn mås v lmnra n av dm Formln för volymn av n kon gr V r h, där r är vanyans rad På grund av -vnkln gällr r = h och allså h V Sda av

Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Tllämpnngar av dffrnalkvaonr Mod V lmnrar V h V drvrar samband V och får md hjälp av kdjrgln dv h dh dh h som v subsurar kv * : d d d dh h, h kv d V sparrar varablr h och och får, h dh d kv Ingrra: h dh d h llr C Från h= får v C ** 88 och därmd h 88 C Bhållarn är om om h= dvs C = Härav Svar: s dv Mod V lmnrar h ur kvaonn, h d h V dv V h = Insänng kvaonn gr, V, dvs d dv d 9,9V Dffrnalkvaonn kan sparras: V dv 9 9d Ingraon gr V 9 9 C, Vd dn är volymn V = Da gr C = ömmas får v gnom a säa V = = Uppgf C s 9 Sda av, Tdn för bhållarn a D har rgna undr n längr d Van har hl fyll m lång och m br dk Dks vrkala gnomskärnngsprofl har V-form, form av n halv kvadra, dlad längs n horsonll dagonal, m lång Rgn har upphör vd dpunkn = Anag a dk ndll är hl ä så a van ndas kan försvnna gnom avdunsnng uppå och a avdunsnngshasghn m /dag är proporonll mo dn fra vanyans ara Vd = fnns d V =m van dk dvs hl fyll dk Efr n dag fnns d kvar 9 m

Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Tllämpnngar av dffrnalkvaonr dvs V= 9 m När är dk orrlag? Lösnng: Lå h vara vanhöjdn vd dn >, md mä dagar och lå A bckna dn fra vanyans ara Enlg förusänngarna gällr dv ka * d Om h bcknar vans höjd då gällr h h V h och A h h dv dv dh dh V bräknar h d dh d d Ekvaonn * kan nu skrvas som dh h k h llr d dh k d Härav h k C ** Från vllkorn V =, V= och samband V h har v vllkorn för höjdn: h och h Subsuonn ** gr C och k Därför h är vanhöjdn v dn C Höjdn är om k C dvs om dagar k Svar: dagar Sda av

Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Tllämpnngar av dffrnalkvaonr Uppgf 7 I ndansånd vanank fnns lr van Vd = fnns d g sal ankn Tankn llförs van md hasghn lr pr mm och salnnhåll g pr lr Efr ordnlg mxnng förs u van md hasghn lr pr mm Lå y bckna anal g sal ankn vd dn d v s fr mmar a Säll upp n dffrnalkvaon för y och bsäm y b Hur myck sal fnns ankn fr mmar och mn Svara anal gram avrunda ll hlal gram Lösnng: a Ekvaonn: y y y y 8 * Bgynnlsvllkor: y Dn karakrsska kvaonn för dn homogna dln: r r / Härav yh C V ansär A och därmd y p y p Subsuon * gr A 8 A 8 och därmd y p 8 / Dn allmänna lösnngn är y C 8 Vllkor y mdför C=7 / och y 7 8 / Svar a y 7 8 b y= y 7 8 Sda av

Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Tllämpnngar av dffrnalkvaonr Uppgf 8 E mkansk sysm md n fjädr och n dämpar kan bskrvas md följand kvaon, md avsnd på y my by ky F a Bsäm dn allmänna lösnngn för y då m, b, k, F sn cos b Bsäm dn lösnng som sasfrar y, y Svar a Ekvaonn: y y y sn cos Lösnng: y x C C sn Svar b y x sn ================================================ Hasgh och acclraon vd n rälnjg rörls Lå s bskrva poson av objk som rör sg rälnjg längs s-axln x x-axln y- axln llr z-axln Då har v följand formlr för hasghn v, farn v och acclraonn : Posonn vd dn : s s Hasghn : v s Farn: v s Acclraonn: a s dn oala längdn av vägn som objk passrar undr dsnrvall är L v d Härav kan v bräkna posonn s om hasghn v s v d C Om v v acclraonn a då kan v bräkna hasghn v a d C är känd: och därfr ngrra n gång ll för a få posonn s v d C Uppgf 9 En parkl rör sg längs y-axln md acclraonn a lämplga nhr x m/s Vd dpunkn bcknar v parklns poson md y och parklns hasgh md v Sda 7 av

Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Tllämpnngar av dffrnalkvaonr Bsäm parklns poson y och v om y = och v Tps: y v, y v a Lösnng: Från y a har v y Därför fr n ngraon y d C, Allså v y C Från v nar v C dvs C= och därmd y V ngrrar n gång ll och får y d D Allså y D Vllkor y gr D= Därmd y Svar: y och v Uppgf En parkl rör sg längs y-axln md acclraonn a sn lämplga nhr x m/s Vd dpunkn bcknar v parklns poson md y och parklns hasgh md v a Bsäm parklns poson y vd dpunkn om y = och v= b I vlkn poson bfnnr sg parkln vd dpunkn c Bsäm dn oala längdn av vägn som parkln passrar dsnrvall Tps: y = v, v =a Lösnng: a Från v =a får v v a d sn d cos C Efrsom v= har v C= och därmd blr hasghn v cos Från y = v får v y v d cos d sn D Efrsom y= har v D= och därför blr parklns poson vd dpunkn y sn b y, parkln bfnnr sg gn sarpunkn y y c Dn oala längdn av vägn som parkln passrar dsnrvall är s v d / cosd / / cos d / cos d mr Sda 8 av

Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Tllämpnngar av dffrnalkvaonr cos för / Anmärknng: v cos cos för / / cos för / Lägg märk ll a parkln förs rör sg mo punkn 7 på y-axln, sdan mosa rknng ll - och därfr ll Svar: a y sn b y c Uppgf gammal namn En parkl rör sg längs y-axln Parklns poson vd dpunkn bcknar v md y hasghn md v och acclraonn md a För parklns rörls gällr följand: a y, y= och v= lämplga nhr x längdn mr, dn skundr a Bsäm parklns poson y b Bsäm längdn av dn oala vägn som parkln gnomlöpr undr dnrvall Lösnng: afrån a y har v kvaonn y y y y y y Från r r, Därför y C cos D sn Från vllkor y= har v C C och därmd y D sn Från v= får v y Nu y D cos D D Allså y sn Svar: a y sn b Om växr från ll då växr från ll V brakar rörlsn y sn vå dnrvall och, Mosvarand nrvall för är och Inrvall mosvarand nrvall för är I da nrvall varrar sn mllan sn och sn dvs mllan och Parkln sarar y= och når sn högsa punk y= vd [frsom y sn ] Därmd, undr dnrvall, passrar parkln sräckan vars - o Sda 9 av

Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Tllämpnngar av dffrnalkvaonr längd är L= mr Inrvall mosvarand nrvall för är Parkln går från punkn y= mo punkn y= Därmd, undr dnrvall, passrar parkln sräckan vars längd är L= mr Toal blr d L=L+L=+=9 mr Svar b: 9 mr Allrnav lösnng för b-dln Vägn= har v / Funkonn Efrsom v d cos d y d / cos är posv om cos cos cos / cos d / / cos d och ngav om om dvs om dvs cos d sn / sn sn / sn / 9 Svar: a Parklns poson vd dn är y sn / b Vägn= v d cos d 9 mr / / sn sn / Uppgf Om v användr följand gnskapr : spännngsfall övr n spol md ndukansn L är lka md L, spännngsfall övr mosånd md rssansn R är lka md R kan v md följand kvaon bskrva ndansånd LR-krs d L R u d Bsäm srömmn ndansånd LR- krs om a L= hnry, R= 8 ohm, u vol Vd = är srömmn = ampr b L= hnry, R= 8 ohm, u V och = A Sda av

Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Tllämpnngar av dffrnalkvaonr Sda av Lösnng: a Från krsn får v följand dff kv u R d d L kv fr subs L och R 8 dla md kv Härav H C Parkulärlösnng : / / A A A p p p Allså: p H C För a bsämma C användr v bgynnlsvllkorn och får C C och Svar a Svar b