LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

Relevanta dokument
NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

============================================================ ============================================================

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

16.3. Projektion och Spegling

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral


EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

KONTROLLSKRIVNING. Matematik I för basåret. och Jonas Stenholm

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Kontrollskrivning (KS1) 16 sep 2019

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR MASSCENTRUM. vara punkter med motsvarande massor m. . Om O betecknar origo och T masscentrum då gäller

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 9. Förklaring till dragkraftens storlek är: f

Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Uppgift 3. (1p) Beräkna volymen av pyramiden vars hörn är A=(2,2,2), B=(2,3,4), C=(3,3,3) och D=(3,4,9).

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

CAMPUS. Campus. Duettgatan Klasmossen. Forest Hill. Universitetet. Klarinettgatan. Ö Gustavsbergsvägen. Kaprifolgatan Mor Märtas väg CENTRUM

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Mekaniska vibrationer. Hjulupphängning. Fria odämpade svängningar. Svängningstiden för pendelrörelsen. Approximationen sin

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

Föreläsning 7: Trigonometri

Modell-anpassning: Minstakvadrat-polynom Polynom: interpolation Kurvor: styckevis polynom, Hermite, spline Bézier-kurvor

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Finaltävling den 20 november 2010

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Något om funktionsföljder/funktionsserier

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Matematisk statistik

Kan det vara möjligt att med endast

Akt 2, Scen 7: Utomhus & Den första förtroendeduetten. w w w w. œ œ œ. œ œ. Man fick ny - pa sig i ar-men. Trod-de att man dröm-de.

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum)

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Fiskars avdelning pä Finlands Mässas 50-àrs jubileumsmässa.

( ik MATRISER ELEMENTÄRA RÄKNEOPERATIONER. Definition 1. Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema... a1

definitioner och begrepp

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

Älvåker Strandhagagatan Skogaholm Högforsgatan

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 onsdag 7 januari 2015, kl

Exponentiella förändringar

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Mening med ditt liv G/H. o n G/H

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

Lösning till TENTAMEN070104

Sjung och läs nu Bacchi böner (sång nr 57)

FAFF Johan Mauritsson 1. Geometrisk optik - reflektion och brytning. Våglära och optik. Geometrisk optik - reflektion och brytning

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

Transkript:

ri Hlilovic: EX ÖVNING Lijär vildigr v pukägder LINJÄ VBILDNING V PUNKE OCH PUNKMÄNGDE vildig v e puk Vi hr defiier lijär vildigr ell vå vekorru Vi k forell erk puker so orsvekorer och däred erk vildigr ell puker i giv vekorru Lå : vr e lijär vildig vrs ris i sdrdse är Lå P {eller P } vr e puk i illhörde orsvekor p OP hr s koordier so puke P Bilde v puke P vid vildige defiierr vi so ilde v pukes orvekor OP p ros "puk" och "vekor" är vå olik egrepp eräkr vi forell ilde v e puk på s sä so ilde v illhörde orsvekor OP Därför eeckr vi ilde v P so LP llså o Q är ilde v puke P Q L P då är v 8

ri Hlilovic: EX ÖVNING Lijär vildigr v pukägder Eepel Lå : vr e lijär vildig ed rise Lå Besä ilde v puke P vid de vildig p P L Svr: P L eller P L - vildig v e pukägd Defiiio Lå : vr e lijär vildig och lå M vr e pukägd i Bilde v M eeckr vi M och defiierr på e urlig sä so ägde i vrs elee är ilder v ll puker i M dvs } : { M P P M Eepel Lå : vr de lijär vildig vrs vildigsris är Besä ilde v pukägde M då } { M dvs M esår v vå puker och } { M dvs M esår v oädlig åg puker c } och { M dvs M esår v oädlig åg puker Förs esäer vi ilder v esk puker: 7 v 8

ri Hlilovic: EX ÖVNING Lijär vildigr v pukägder 7 Däred är M { } dvs e ägd ed vå elee För vrje hr vi e puk so ligger i M Vi eräkr Däred M { } de är e rä lije c För vrje i iervlle hr vi e puk so ligger i M Vi eräkr Däred M { och } De är e sräck e del v rä lije vrs ädpuker är och 7 Svr: M { } M { } c M { och } OVNING Uppgif Lå : vr de lijär vildig vrs vildigsris är Besä ilder v puker: O B C och D Beeck ilder ed O B och C Då gäller: O eller O eller v 8

ri Hlilovic: EX ÖVNING Lijär vildigr v pukägder B eller B C eller C - Uppgif E vikig egeskp för e lijär vildig Lå : vr e lijär vildig Vis e rä lije i lije eller e puk i vilds på e rä Noer ekvioe v eskriver ige e rä lije o v eller e puk o v Lå u v vr e rä lije i Då gäller v v Då hr vi vå öjlig fll: i O v då ildr puker v e lije i ed rikigsvekor v ii O v då är v dvs e puk i ------------------------------------------------------------------------------------------------------ ärkig : På s sä visr vi ilde v e sräck so ges v v är { v } so är i e sräck i o v eller ii e puk i o v ärkig : Kosekves v ovsåede E sä vild e åghörig är vild hörpuker och därefer dr sräckor ell de Uppgif Lå : vr de lijär vildig vrs vildigsris är Besä ilde v de lije vrs ekvio är Vi skriver lijes ekvio på preerfor geo välj Däred är { } lije på preerfor so gör v 8

ri Hlilovic: EX ÖVNING Lijär vildigr v pukägder Meod Vi esäer ilde v lije geo direk väd vildiges ris på lijes puker: där llså är lije } { ilde v de lije vrs ekvio är Vi k också ge lijes ekvio på fore k : Frå och hr vi förs / och därefer / Svr: eller Uppgif Lå : vr de lijär vildig vrs vildigsris är Besä ilde v de lije vrs ekvio på preer for är Lösig Lå L eeck lije } { } { } { L 8 8 De här gåge vilds giv lije på e puk Svr: L 8 5 v 8

ri Hlilovic: EX ÖVNING Lijär vildigr v pukägder Uppgif 5 ee 7 rs Lå : vr de lijär vildig so hr sdrdsris Lå L vr lije so ges v Vis vildr lije L på e lije L Hi e lije L så L är e puk ge ekvio för L Jäför ed ovsåede uppgif Lå u L { v } vr e rä lije i och : e lijär vildig Då gäller L { v} { v} För L hr vi vå öjlig fll: i O v då är { v } e lije i so går geo och hr rikigsvekor v ii O v då är v} { } dvs e puk i { Förs skriver vi lijes ekvio på preer for Vi väljer och eräkr Däred ges L v följde ekvio / llså är L { } / / L { } { } / / / / { } / / { } / / { } llså är L { } so är e rä lije i ed rikigsvekor v 8

ri Hlilovic: EX ÖVNING Lijär vildigr v pukägder E lije v vilds på e puk o och eds o rikigsvekor v uppfller v dvs o v Beeck de sök rikigsvekor v Vi löser ekvioe och väljer e lösig Vi väljer e lösig e och däred v Med de rikigs vekor vilds lije L' so ges v på e puk för vrje vl v Vi väljer e och får lijes ekv på preerfor: O vi eliierr då hr vi Svr: är e lije so vilds på e puk ärkig: Vrje lije v p C vilds också på e puk Uppgif Lå : vr de lijär vildig so hr sdrdsris Besä ilde v rigel vrs hör är i P P P där P P P i grfe v rigels ild Svr: Beeck ed Q Q och Q ilder v P P P Då är Q Q 8 Q Grfe: 7 v 8

ri Hlilovic: EX ÖVNING Lijär vildigr v pukägder Uppgif 7 Lå : vr de lijär vildig so hr sdrdsris Besä ilde v kvdre vrs hör är i P P P P där P P P och P i grfe v kvdres ild Svr: Beeck ed Q Q Q och Q ilder v P P P och P Då är Q 5 Q Q 77 och Q -85 Grfe: 8 v 8