Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

Vision Ugglemoskolan vill att alla inom skolan ska känna samma rättvisa, likvärdighet och trygghet. Arbetslaget ska utveckla en skola där barn och vuxna respekterar varandra, där elever, lärare och föräldrar blir väl bemötta. Personalen tillsammans med föräldrar värnar om gemenskap och öppenhet gentemot varandra och strävar efter en gemensam syn på barn och lärande. Definitioner Vad är mobbning? Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling är slag, knuffar, hot, svordomar, öknamn, utfrysning och blickar. Det kan också vara i form av sms, mms, fotografier och msn med mera. Kränkande behandling kan även delas in i: Trakasserier Uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet på grund av dennes kön, könsöverskridande identitet, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Annan kränkande behandling: uppträdande som kränker elevens värdighet, men som ej har med diskriminering att göra. Diskriminering: när en vuxen utsätter en elev för kränkningar som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, könsöverskridande identitet, ålder och sexuell läggning. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning och läroböcker.

Kartläggning och nulägesanalys Nulägesanalysen görs under läsåret i samband med att pedagogerna utvärderar värderingsövningar samt fortlöpande arbete med likabehandling i klassrummet. En kartläggning kring elevens skolsituation görs en gång per termin, genom att ett frågeformulär lämnas och det görs av elev och förälder eller elev och pedagog. Svaren analyseras och används kontinuerligt i vårt arbete kring kränkande behandling. Kartläggning sker även vid utvecklingssamtal, rastvakts-observationer och samtal med föräldrar. Mål för läsåret 15/16 1. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument på vår skola: - Vi jobbar kontinuerligt med värderingsövningar i samtliga grupper. - Vi samtalar om likabehandling med föräldrarna på skolsamråd och föräldramöten. - Vi samtalar med övrig personal på våra konferenser 2. Eleverna visar varandra respekt och accepterar varandras olikheter. - Alla elever känner samhörighet med varandra oavsett nationalitet. 3. Alla barn trivs och mår bra.

Främjande arbete Definition: stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten genom att understödja och befrämja det arbete som vi redan gör. Pedagogerna använder bland annat EQ-verkstadens värderingsövningsmaterial och anpassar övningarna efter det behov som finns på vår enhet. De är kopplade till diskrimineringsgrunderna religion, ålder, könsöverskridande identitet, kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder och sexuell läggning. Förskoleklassen jobbar efter Gruppen som grogrund. När ny likabehandlingsplan upprättas delges föräldrarna och eleverna. Vid våra konferenser lyfter vi fram målen i planen och diskuterar dem, för att hålla den vid liv. Konferenserna protokollförs. Varje termin får alla elever tillsammans med vårdnadshavare/vuxen svara på en trivselenkät, som sedan utvärderas av arbetslaget. Varje enskild pedagog tar ansvar för att hålla sig uppdaterad med ny litteratur och aktuell forskning inom diskrimineringsfrågor. Alla som jobbar på skolan har en god dialog med barnens föräldrar för att skapa ett gott samarbete mellan hem och skola. Alla i personalen arbetar för att ha ett öppet klimat i arbetslaget där vi vågar ge och ta konstruktiv kritik. Alla i personalen ska vara lyhörda mot eleverna.

Förebyggande arbete Definition: Likabehandlingsplanen är ett levande dokument på vår skola Vi jobbar kontinuerligt med värderingsövningar i samtliga grupper. Vi diskuterar likabehandling med föräldrarna på skolsamråd och föräldramöten Elevhälsan medverkar i det fortlöpande arbetet kring likabehandling och är delaktiga vid upprättandet av ny likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen diskuteras med övrig personal. Eleverna visar varandra respekt och accepterar varandras olikheter. Skolsamråd kring temat det positiva och berikande i allas olikheter. Vi jobbar med självkänsla och empati. Tvärgrupper med olika samarbetsövningar för att svetsa ihop eleverna. Alla elever på skolan deltar i ett gemensamt projekt som sträcker sig över höstterminen och avslutas i början på vårterminen. Alla barn ska trivas och må bra. Fadderverksamhet under gemensamma aktiviteter. Rastvaktsschema tillgängligt för eleverna.

Åtgärder när en kränkning upptäcks elev mot elev Den i personalgruppen som får information om att någon elev känner sig utsatt för kränkande behandling ska genast: Samtala med den kränkta eleven Samtala med den/de elever som upplevs ha kränkt Skriva ner vad som framkommit, åtgärder och föräldrakontakter i en incidentrapport (särskild blankett som finns i personalrummet). Incidentrapporten skickas till rektor som vidarebefordrar till huvudman. Informera övrig personal om vad som bestämts vid samtalen. Det är hela personalgruppens ansvar att medverka till att kränkningarna upphör En uppföljning görs för att se om kränkningarna har upphört Åtgärder när en kränkning upptäcks vuxen mot elev Den personal eller elev som upptäcker eller får kännedom om att en vuxen kränker en elev tar genast kontakt med rektor som ansvarar för utredning och åtgärder Rektor följer kommunens mobbningsplan. Ansvarsfördelning Rektor har ett övergripande ansvar för enhetens likabehandling av alla elever och samtlig personal. Arbetslaget på skolan har ett gemensamt ansvar för att likabehandlingsplanen följs och att planen förankras hos elever, föräldrar och personal på vår skola.

Utvärdering Arbetslaget sammanställer och utvärderar trivselenkäten. Arbetslaget utvärderar värderingsövningarna: vad har varit bra och vad har varit mindre bra. En ny likabehandlingsplan upprättas hösten 2016 av arbetslaget. Vi arbetar kontinuerligt för att skapa trygghet i skolan. Eftersom vi är en så liten skola så känner alla barn och vuxna varandra. Eleverna har inga problem med att prata med andra vuxna än sin lärare. I 4-6:ans enkäter så visar det på att eleverna till största del känner sig trygga hela tiden i skolan. Vi försöker få eleverna delaktiga i hur våra regler utformas och fungerar i vardagen. De flesta eleverna känner att våra regler på skolan är bra. Vi arbetar förebyggande med EQövningar i alla klasser. Alla elever utom en känner att de trivs i skolan. Vi har minst tre rastvakter ute på rasterna för att skapa ett så stort lugn som möjligt. Det har varit oroligt förut på rasterna därav har vi fler rastvakter ute. Just nu fungerar det bra. Vi tror att det berodde på att språket brast för vissa elever. Enligt den enkät som gjorts i årskurs 1-3 så känner alla elever sig trygga i skolan. Alla elever vet att de kan vända sig till någon vuxen om de skulle känna att de inte mår bra eller känner sig utanför. De talar om för någon vuxen om de ser någon som inte verkar må bra. Vi försöker hela tiden få flickor och pojkar så jämställda som möjligt. Vi tänker ofta på hur vi delar in elever i grupper samt göra att alla känner sig lika mycket värda. När det gäller att elever känner nyfikenhet och lust till skolarbetet har de flesta svarat att det stämmer ganska bra medan resten tycker att det stämmer helt och hållet. Eleverna visar intresse för skolarbetet och ställer gärna frågor om ämnet.

Före påbörjat arbetsområde visar vi vilka mål som ska uppfyllas men även efter utvärderar vi om vi tycker att vi har nått upp till målen. De flesta eleverna vet vad de ska kunna få att nå målen. Det är bara ett par elever enligt enkäten som inte håller med. Alla elever förutom en anser att lärarna förväntar sig att man ska nå målen i alla ämnen. Nästan alla elever känner att de tar ansvar för sitt skolarbete. På klassråd, stormöte och i det dagliga arbetet försöker vi lyssna på elevernas egna förslag och idéer om hur man kan utforma undervisningen och verksamheten i skolan. Detta visar även de flesta eleverna i enkäten, dock är det några få som känner att lärarna inte alls tar hänsyn till elevernas åsikter. På frågan om hur lärare och elever diskuterar tillsammans hur undervisningen ska utformas, tyckte alla elever förutom en att det stämde. Även i årskurs 1-3 tycker de flesta eleverna att lärarna lyssnar på elevernas förslag. Vid våra föräldramöten och samrådsmöten försöker vi fånga upp föräldrarnas åsikter och önskemål som rör skolan och på detta sätt göra dem delaktiga i skolans arbete. På våra personalkonferenser diskuteras regelbundet värdegrund och hur vi arbetar för att ha en god samhörighet i skolan. Alla elever känner att de får de stöd som de behöver för att skolarbetet ska gå framåt och ges det stöd som de behöver, förutom en elev. Vi berättar på utvecklingssamtal vart eleven befinner sig men även i skolan diskuterar vi elevers kunskaper. Om det är något som en elev har svårt för så försöker vi gemensamt göra en plan för hur lärandet ska lyftas. Eleverna får även veta hur de ligger till i de olika ämnena genom läxförhör, prov, andra inlämningsuppgifter men även i det dagliga arbetet. De flesta eleverna tycker att de får veta av lärarna hur de ligger till i sitt skolarbete medan någon enstaka inte håller med. Alla elever känner att lärarna bedömer deras kunskaper rätt vid

omdömen och betyg. När eleverna fick frågan om arbetsro visar det att alla förutom ett par känner att de får arbetsro i skolan. Vi arbetar mycket med att det ska vara lugn och ro i klassrummet. Vi har pratat mycket om hur man ska vara i ett klassrum för att kunna arbeta så bra som möjligt. Efter att vi skapade en inskolningsklass så har det blivit mycket lugnare i både 1-3:an och 4-6:an. Den lilla SvA-gruppen har pendlat mellan smått kaos och harmoni. Mycket beror på antalet elever i gruppen men även på elevernas bakgrund. På frågan om det görs tillräckligt på vår skola för att förhindra mobbning tycker de flesta eleverna att vi gör det. Bara någon enstaka tycker inte att skolan gör tillräckligt för att förhindra mobbning. Vi arbetar förebyggande med EQövningar och är väldigt vaksamma i vardagen. Genom våra EQ-övningar samt diskussion får eleverna öva sig i att respektera andra och deras olikheter. Vi tycker att eftersom Ugglemoskolan har många elever av olika nationaliteter så blir det naturligt att arbeta med att visa varandra med respekt och acceptera varandras olikheter. Vi arbetar även med att alla ska känna samhörighet med varandra oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, könsöverskridande identitet, ålder och sexuell läggning. Även detta genom väderingsövningar. Om någon incident uppstår så tar vi upp det direkt och behövs det så skriver vi incidentrapporter. Vi ringer även hem till föräldrarna och berättar om händelsen. Om det behövs så bokar vi in ett möte med berörda elever och vårdnadshavare. Lite mer än hälften av eleverna känner att skolan är i bra skick. Resten upplever att skolan inte känns så fräsch. Det finns klotter på ytterväggen på gymnastiksalen som tyvärr har funnits länge. Det finns även klotter i korridoren på anslagstavlorna vid kanterna. Vi har pratat med eleverna att vi ska ta tag i det och måla om anslagstavlorna tillsammans. Efter helger så händer det att det

ligger mycket skräp på skolgården. Miljön på skolan och skolgården är något vi pratar om på stormöten och klassråd. Eleverna är väldigt engagerade och vill att det ska vara fint. Vi har städdagar på höstterminen och vårterminen. Uppföljning likabehandlingsplanen Kartläggning: I början av höstterminen 2014 genomfördes en trivselundersökning samt sociogram i samtliga klasser. Trivselundersökningen fick eleverna med sig hem. De som ville fick göra den tillsammans med en vuxen på skolan. Sociogrammet utfördes i klassrummet. 41 elever deltog i enkätundersökningen. I slutet av vårterminen 2014 gjordes en enkät med 4-6 men på grund av att för få elever deltog kan ej något resultat redovisas. Resultat och analys: Majoriteten av de tillfrågade eleverna uppger att de trivs i skolan. Fyra elever (4/41) uppger att de sällan trivs i skolan. Fyra andra elever (4/41) upplever att de sällan trivs med sina kompisar. På frågan om de vågar säga vad de tycker i klassen, så svarade fyra (4/41) sällan på den frågan och en (1/41) elev svarade aldrig på frågan. Två elever (2/41) känner sig sällan trygga på rasterna. Några föräldrar tycker att rastvakterna ska vara mer synliga. Resterande elever tycker att det alltid eller oftast är bra i skolan. Tre (3/41) olika elever uppgavs av andra elever att de inte mår så bra på skolan. Eftersom problem av olika slag har uppstått på skolan, har vi uppdaterat våra ordningsregler. Dessa har vi gått igenom tillsammans med alla barnen på skolan.

Vi har även använt oss utav tolk, så att de barn med annat modersmål samt förälder ska förstå. Åtgärder förbättring: Vi ska fortsätta att ha kontinuerliga fadderaktiviteter för att lära känna varandra och därmed skapa en tryggare miljö. Regelbundna EQ-övningar i samtliga klasser med bl.a. massage och samtal. Klassråd och utvärdering varje vecka. Rastvakterna kommer bli synliga genom att använda reflexväst.

Likabehandlingsplan för fritidshemmet Hallonet vid Ugglemoskolan, Fågelfors. Höstterminen 2015-vårterminen 2016 I stort följer fritidshemmet skolans likabehandlingsplan och med följande tillägg: Kartläggning. Denna sker kontinuerligt. Varje dag inleds med en samling där vi pratar med varje barn om det är något speciellt. När vi är inne delar vi in i grupper för att få en lugnare miljö för barnen Varje termin intervjuas varje barn individuellt om sin vistelse på fritids. Genom att analysera ovanstående så får man en bra överblick och kan tillsammans med barnen styra inriktningen på kommande verksamhet. Mål. Att alla barn känner sig trygga när de är på fritids. Att alla barn har förtroende för och känner att de i alla lägen kan vända sig till de vuxna som finns på fritids. Att barnen är medvetna om alla människors lika värde oavsett de olikheter som finns. Att barnen ser samarbete och hjälpsamhet som en tillgång som gynnar både dom själva och andra. Att barnen känner samhörighet med varandra vilket leder till djupare vänskap. Vi lägger stor vikt vid följande för att målen skall nås: Miljön på fritids är uppbyggd så att den inspirerar till olika grupp- och samarbetslekar. Det finns ett rolleksrum med utklädningskläder etc. där barnen har möjlighet att få utlopp för sin fantasi- och sin identitetsutveckling, där man tränar samarbete och där barnen tränas i att hjälpa och stötta varandra. Ute och inne jobbar vi med regellekar, gör värderingsövningar, vi går till skogen där vi leker eller bygger. I vår stora bildsal skapar barnen med alla slags material. Vi eftersträvar efter en positiv och lustfylld fritidsvistelse. Pedagogerna är lyhörda och ser till att alla barn blir sedda och lyssnade på. Vi har en nära kontakt med föräldrarna och de har möjlighet att påverka vår fritidsverksamhet. Har något hänt under fritidsvistelsen så tar vi upp det när barnet hämtas eller så snart som möjligt. Om något allvarligt inträffar så talar vi genast med de berörda. Först får den eller de utsatta berätta vad som hänt sedan får den eller de som utsatte säga sin version. Vi talar med föräldrarna till barnen och skriver en incidentrapport. Vi använder samma formulär som skolan.

Efter ungefär en vecka har vi ännu ett samtal med de berörda för att se att allt är utrett. Föräldrarna kontaktas ännu en gång. Utvärdering sker genom ett sociogram som fylls i två gånger /termin och genom analyser av intervjuerna med varje barn. Pedagogerna få fritids Hallonet genom Eva Pettersson Fysisk och social trygghet i F-klassen och på fritids Hallonet VARJE PEDAGOG ÄR MEDVETEN OM SITT ANSVAR FÖR : * att alla barn känner sig accepterade i gruppen. * att alla barn känner tillit och förtroende för pedagogerna. * att för allas bästa hålla en öppen dialog med föräldrarna. * att ha kontroll över vad alla barn gör och var de befinner sig under vistelsen i f-klass och när de är på fritids. * att vara uppmärksam på den fysiska miljön ute och inne och direkt åtgärda sådant som kan vara skadligt för barnen. * att informera vikarier och ny personal om ovanstående ansvar.

Incidentrapport Bilaga 1 Eleven/elevernas namn och klass: Plats: Datum: / - Tid: Ansvarig personal i närheten: Vittnen (namn & klass): Bakgrund till händelsen: Kort beskrivning av händelsen: Vidtagna åtgärder: Förslag till ytterligare åtgärder: Har klasslärare underrättats Ja Nej Uppgiftslämnare: