Orderkvantiteter i kanbansystem

Relevanta dokument
D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

Korrelationens betydelse vid GUM-analyser

Specialfall inom produktionsplanering: Avslutning Planerings- Le 8-9: Specialfall (produktval, kopplade lager, cyklisk planering, mm) system

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK. Statistik för lärare, 5 poäng

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

4.2.3 Normalfördelningen

Väntevärde för stokastiska variabler (Blom Kapitel 6 och 7)

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Något om beskrivande statistik

Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering

Väntevärde, standardavvikelse och varians Ett statistiskt material kan sammanfattas med medelvärde och standardavvikelse (varians), och s.

Föreläsningsanteckningar till Linjär Regression

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Strukturell utveckling av arbetskostnad och priser i den svenska ekonomin

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Sensorer, effektorer och fysik. Analys av mätdata

Variansberäkningar KPI

Kap. 1. Gaser Ideala gaser. Ideal gas: För en ideal gas gäller: Allmänna gaslagen. kraft yta

SAMMANFATTNING AV KURS 602 STATISTIK (Newbold kapitel [7], 8, 9, 10, 13, 14)

Sensorer och elektronik. Analys av mätdata

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Kanbansystem vid stora orderkvantiteter

Lösningsförslag till tentamen i 732G71 Statistik B,

Hastighetsförändringar och trafiksäkerhetseffekter

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Fördelningen för populationen som stickprovet togs ifrån är känd så nära som på ett antal parametrar, t.ex: N med okända

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

1. Test av anpassning.

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Har du sett till att du:

101. och sista termen 1

Parametriska metoder. Icke-parametriska metoder. parametriska test. Icke-parametriska test. Location Shift. Vilket test ersätts med vilket?

Prisuppdateringar på elementär indexnivå - jämförelser mot ett superlativt index

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

TENTAMEN I REALTIDSPROCESSER OCH REGLERING TTIT62

Föreläsning 10: Kombinatorik

Introduktion till statistik för statsvetare

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum) (YF kap. 8.1)

Lycka till och trevlig sommar!

Ekonomiska orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

Fyra typer av förstärkare

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1

Drivsystemelektronik \ Drivsystemautomation \ Systemintegration \ Service. Handbok. Tillverkning av kablar Kablar för synkrona servomotorer

Flexibel konkursriskestimering med logistisk spline-regression

Lösning till TENTAMEN

Räkning med potensserier

STOCKHOLMS UNIVERSITET

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT

= α. β = α = ( ) D (β )= = 0 + β. = α 0 + β. E (β )=β. V (β )= σ2. β N β, = σ2

Rylander & co. [Priskurant] : takplåt, galvaniserad, korrugerad. Stockholm 1886

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Formelsamling. i= 1. f x. Andelar, medelvärde, standardavvikelse, varians, median. p = Stickprovsandel. Populationsandel

b) Bestäm det genomsnittliga antalet testade enheter, E (X), samt även D (X). (5 p)

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

Tentamen i Matematisk statistik för V2 den 28 maj 2010

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev HL

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Andra ordningens lineära differensekvationer

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Centrala gränsvärdessatsen

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Enkät inför KlimatVardag

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

F9 Hypotesprövning. Statistikens grunder 2 dagtid. p-värden. Övning 1 från F8

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Föreläsning G04: Surveymetodik

Höftledsdysplasi hos dansk-svensk gårdshund - Exempel på tavlan

Tentamen STA A15 delkurs 1 (10 poäng): Sannolikhetslära och statistisk slutledning 3 november, 2005 kl

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

REGRESSIONSANALYS S0001M

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Antalet sätt att välja ut r objekt bland n stycken med hänsyn till ordning är np r = n(n 1) (n r + 1).

Identfiera orsaker och ge förslag på åtgärder och resultatmått Åtgärdstyp Ska risken åtgärdas genom att orsaken: Bakomliggande orsaker

Föreläsning G70 Statistik A

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

F15 ENKEL LINJÄR REGRESSION (NCT )

En utvärdering av två olika sätt att skatta fördelningen till stickprovsmedelvärden från olikfördelade data - normalapproximation kontra resampling

================================================

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

Digital signalbehandling Alternativa sätt att se på faltning

Transkript:

Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 45 Orderkvatteter kabasystem E grupp av materalstyrgsmetoder karakterseras av att behov av materal som uppstår hos e förbrukade ehet mer eller mdre drekt terar tllverkg och/eller leveras frå e försörjade ehet. De mest käda av dessa metoder är kabasystem. Materalflödet ett sådat system styrs av ett atal kabakort som stter på alla lastbärare som ehåller materal. När e lastbärare är tom frgörs dess kabakort och skckas tll de försörjade ehete, de ega verkstade eller exter leveratör. Kortet represeterar e order att leverera e eller flera ya full lastbärare. Se hadboksdelara C54 C57. Äve om omställgskostader och adra ordersärkostader allmähet är låga mljöer där kabasystem aväds, är grudproblemet vad gäller att bestämma lämplga orderkvatteter detsamma som vd avädg av tradtoella admstratva materalstyrgssystem. I de här hadboksdele redovsas metoder för att dmesoera orderkvatteter kabasystem. Två huvudtyper av kabasystem behadlas, dels ett system där atalet kort alltd är 2 stycke, dels ett system där atalet kort ka vara fler ä 2 stycke. Att aväda ett kabasystem med två kort ebär att det ea kortet stter på de lastbärare som de förbrukade ehete plockar materal frå meda det adra kortet stter på lastbärare som fs hos de försörjade ehete för att fyllas på eller är på väg mella försörjade och förbrukade ehet. Vd avädg av kabasystem med flera kort ka ett atal kabakort tllsammas med sa lastbärare fas både hos de försörjade och förbrukade ehete. 1 Kabasystem med två kort Lämplga orderkvatteter kabasystem med två kort ka bestämmas på samma sätt som bestämg av orderkvatteter adra materalstyrgssystem, dvs uppskattas Kopa för persolgt bruk. Får ej koperas eller sprdas. Stg-Are Mattsso 1 Verso 1

D45 - Orderkvatteter kabasystem med hjälp av mauella bedömgar eller beräkas som e ekoomsk orderkvattet. Se hadboksdel D11 respektve D12. Det som är specellt för de här type av kabasystem är att orderkvattete mst måste vara lka med förvätad förbrukg per dag gåger ledtde atalet dagar. I aat fall skulle te kvattete de lastbärare som fs hos de förbrukade ehete räcka tlls de lastbärare som fs hos de försörjade ehete levereras. Dea prelmärt beräkade orderkvattet ka emellertd behöva modferas ytterlgare av adra orsaker. Om det av olka skäl förelgger osäkerheter ledtd och varatoer efterfråga ka det fas behov av ett säkerhetslager för att udvka produktosstörgar hos de förbrukade ehete. Detta säkerhetslager måste kluderas de kvattet som skall tllverkas och levereras eftersom dspobel kvattet för de förbrukade ehete aldrg ka vara mer ä e lastbärarkvattet. För beräkg av säkerhetslagerkvatteter, se hadboksdel E44, Säkerhetslager kabasystem med två kort. I det här fallet blr lastbärarkvattete lka med orderkvattete. 2 Kabasystem med flera kort vd oregelbuda behov För kabasystem med flera kort, dvs så kallade ekel-kaba och dubbelkabasystem, ka lämplga orderkvatteter bestämmas på samma sätt som vd bestämg av orderkvatteter adra materalstyrgssystem, dvs uppskattas med hjälp av mauella bedömgar eller beräkas som e ekoomsk orderkvattet. Se hadboksdel D11 respektve D12. I det här fallet häger emellertd bestämge av orderkvatteter också samma med vald lastbärarkvattet. Att bestämma orderkvatteter på tradtoellt sätt är första had tllämplgt vd ågot oregelbuda och svårförutsägbara materalbehov. För val av lastbärarkvattet fs ga specella regelverk. Kvattete måste första had väljas med utgågspukt frå trasport- och hatergsaspekter. Ret allmät bör de vara så lte som möjlgt för att få så jäma flöde som möjlgt och så låg kaptalbdg som möjlgt. Som exempel ka ämas att Toyota strävar efter e lastbärarkvattet som utgör storleksordge 10 % av de geomsttlga efterfråga per dag. Kvattete bör emellertd alltd apassas tll de förhållade som råder de mljö där systemet skall avädas. Lämplg orderkvattet har get aat sambad med lastbärarkvattete ä att orderkvattete måste vara e multpel av lastbärarkvattete. Om lastbärarkvattete är för lte för att ekoomskt tllverkas med take på aktuella omställgskostader väljs ett atal lastbärarkvatteter som orderkvattet och kabakorte kompletteras med avsgar om msta atal kabakort som måste ha erhållts frå de förbrukade ehete för att få lov att starta tllverkg. Om orderkvattete utgörs av ett atal lastbärarkvatteter ka dessa lastbärarkvatteter betraktas som trasferkvatteter. Det är då möjlgt att om trasport- och hatergslösgara möjlggör det leverera dessa trasferkvatteter efterhad som de är fär- 2

D45 - Orderkvatteter kabasystem dgtllverkade. Detta ka bdra tll att mdre säkerhetslager behövs. Eftersom det blr fråga om successva leveraser blr de ekoomska orderkvattetera större och därmed atalet omställgar färre. Det ka uder sådaa omstädgheter vara lämplgare att beräka ekoomsk orderkvattet med de metod som avser fallet med kotuerlga leveraser ä med de tradtoella Wlsos formel. Se hadboksdel D27, Ekoomsk orderkvattet vd successva leveraser. 3 Kabasystem med flera kort vd taktade behov För kabasystem med flera kort och typska just--tme mljöer, med taktade och hyfsat välförutsägbara behov samt om vssa masker är helt dedkerade tll att tllverka ett atal artklar ka det vara bättre att aväda e aa metod ä de tradtoella för att bestämma lämplg orderkvattet. Dea metod syftar te tll att optmera lagerhållgskostader och ordersärkostader uta tll att utyttja de tllverkgskapactet som fs förhållade tll de kapactet som behövs för de egetlga förädlge tll att utföra så måga omställgar som möjlgt. Avskte är att uppå så små orderkvatteter som möjlgt om rame för de kapactet som fs tll förfogade. Detta är ett resoemag som tllämpas om lea producto. Om omställgstde per artkel fördelas proporto tll vars och es efterfråga ka de geomsttlga omställgstde beräkas med hjälp av följade formel. Ma ka vsa att detta atagade leder tll att samtlga artklar får samma orderkvattet. Gvetvs ka ma aväda adra sätt att fördela de dspobla omställgstde. I formel avser omställgstde de re omställgstde, dvs de del av de totala omställgstde uder vlke maske te ka producera. O = O E E där O = de re medelomställgstde tmmar = de re omställgstde för artkel tmmar O E = efterfråga styck per perod för artkel Det maxmala atalet omställgar per perod totalt och artkel blr då följade. tot T t E = v respektve O = tot E E där T = de dspobla kapactete tmmar per perod t = bearbetgstde per styck tmmar Följaktlge blr msta tllåta orderstorlekar för artkel lka med OK = E ( 1+ α) 3

D45 - Orderkvatteter kabasystem där α = e säkerhetsfaktor för att gardera sg mot varatoer efterfråga per perod. De beräkade orderkvattetera rudas av uppåt tll ärmsta heltalsmultppel av e lastbärarkvattet. Exempel I e vss exceterpress tllverkas 3 olka artklar med omställgstder på 0,3, 0,5 respektve 0,7 tmmar per omställg. Efterfråga på artklara är 100 stycke, 120 stycke respektve 70 stycke per vecka. Bearbetgstdera är 0,12, 0,07 respektve 0,06 tmmar per styck. De dspobla kapactete per vecka beräkas vara 36 tmmar. För att kua gardera sg mot varatoer efterfråga vll ma ha e säkerhetsfaktor på 10 %. Det medför att medelomställgstde blr (100 0,3 + 120 0,5 + 70 0,7) / 290 = 0,48 tmmar, där 290 är de sammalagda efterfråga per vecka. De sammalagda bearbetgstde per vecka blr (100 0,12 + 120 0,7 + 70 0,6) = 24,6 tmmar. Eftersom de dspobla kapactete är 36 tmmar återstår 36 24,6 = 11,4 tmmar för att ställa. Det totalt tllåta atalet omställgar per vecka blr följaktlge 11,4 / 0,48 = 23,8 stycke. Atalet omställgar för artkel 1 kommer då att bl lka med 23,8 100 / 290 = 8,2 stycke vlket medför att msta tllåta orderkvattet blr lka med 100 / 8,2 1,2 = 14,6. Eftersom lastbärarkvattete är 10 stycke sätts msta tllåta orderkvattet tll 20 stycke För val av lastbärarkvattet fs ga specella regelverk. Kvattete måste första had väljas med utgågspukt frå trasport- och hatergsaspekter. Ret allmät bör de vara så lte som möjlgt för att få så jäma flöde som möjlgt och så låg kaptalbdg som möjlgt. Som exempel ka ämas att Toyota strävar efter e lastbärarkvattet som utgör storleksordge 10 % av de geomsttlga efterfråga per dag. Kvattete bör emellertd alltd apassas tll de förhållade som råder de mljö där systemet skall avädas. Om orderkvattete utgörs av ett atal lastbärarkvatteter ka dessa lastbärarkvatteter betraktas som trasferkvatteter. Det är då möjlgt att om trasport- och hatergslösgara möjlggör det leverera dessa trasferkvatteter efterhad som de är färdgtllverkade. Detta ka bdra tll att mdre säkerhetslager behövs. Eftersom det blr fråga om successva leveraser blr de ekoomska orderkvattetera större och därmed atalet omställgar färre. Det ka uder sådaa omstädgheter vara lämplgare att beräka ekoomsk orderkvattet med de metod som avser fallet med kotuerlga leveraser ä med de tradtoella Wlsos formel. Se hadboksdel D27, Ekoomsk orderkvattet vd successva leveraser. 4

4 Avädgsmljöer D45 - Orderkvatteter kabasystem De tllvägagågssätt som redovsats ova är edast tllämplga för kaba- eller kabalkade system. I vlke utsträckg de produktosmljö metodke aväds är just--tme oreterad, dvs mljöer med korta ledtder, korta omställgstder och stabl och jäm förbrukg, är e fråga som rör avädg av kabasystem, te sg det redovsade tllvägagågssättet att bestämma orderkvatteter. 5 Kompletterade sypukter Uppskattade eller beräkade orderkvatteter ka av olka skäl behöva apassas tll förpackgsstorlekar, lastbärarkvatteter, etc. Referesltteratur Hyer, N. Wemmerlöv, U. (2002) Reorgazg the factory, Productvty Press, sd 352. Ncholas, J. (1998) Compettve maufacturg maagemet, Irw McGraw-Hll, sd 163. Sadras, W. (1989) Just--tme: Makg t happe, The Olver Wght Compaes, sd 313. 5

D45 - Orderkvatteter kabasystem 6