Tentamenn. som har. del II. Handbook av Råde. Del I. Modul 1. fasporträttt. x 2 är en 0, x. Sida 1 av 25

Relevanta dokument
Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

TENTAMEN Datum: 18 aug 11 TEN2: TRANSFORMMETODER

TENTAMEN Datum: 4 feb 12

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

Föreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

ÖVN 3 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll

Föreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

Fyr-fältingen, utvidgad. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 6. Ex) på användning av z-transform: En avancerad hörapparat

Den naturliga (strukturella) arbetslöshetsniv. shetsnivån n och Phillips Curve. rväntad inflation och arbetslöshet. Inflation, förvf.

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning Grundläggande idé. Linjära transformer. Linjära transformer ( ) ( ) ( )

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Den naturliga (strukturella) arbetslöshetsniv. shetsnivån n och Phillips Curve. rväntad inflation och arbetslöshet.

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

TENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor

( ) ( ()) LTI-filter = linjärt, tidsinvariant filter. 0. Svaret skall ges utan -tecken. 2. Ett LTI-filter har amplitudkarakteristiken A( ω) =

( ) ( θ( n) 1. Ett kausalt tidskontinuerligt filter F har tillståndsekvationen

= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2

Digital signalbehandling Sampling och vikning på nytt

TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Frikort utskrivet 14/6 2013, giltigt t.o.m 23/ / kr 150 kr Första avgift erlagd för nytt avgiftsåret

TENTAMEN Datum: 19 aug 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

Korrelatio n : Korrelation Korrelation är samma sak som faltning med. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Digital Signalbehandling i multimedia

TSDT18/84 SigSys Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 1 1 Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 2

Lösningar till Matematisk analys IV,

FÖRELÄSNING 13: Analoga o Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga filter = tidskontinuerliga filter

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

ALLT OM ESSBOX SYSTEM

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

Differentialekvationssystem

Föreläsning 19: Fria svängningar I

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

Reglerteknik AK, FRT010

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Digital Signalbehandling i multimedia

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Föreläsning 7 pn-övergången III

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

Digital Signalbehandling i multimedia

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning. A=kB. A= k (för ett tal k)

TENTAMEN HF1006 och HF1008

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Statistisk mekanik (forts) Kanonisk ensemble. E men. p 1. Inledande statistisk mekanik:

Inlämningsuppgift 2 i Digital signalbehandling ESS040, HT 2010 Måndagen den 22 november 2010 i E:B.

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

re (potensform eller exponentialform)

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Fyr-fältingen, utvidgad. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12. Ex) på användning av z-transform: ljud. z-transform och TDFT, formler

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

Uppgift 3. (1p) Beräkna volymen av pyramiden vars hörn är A=(2,2,2), B=(2,3,4), C=(3,3,3) och D=(3,4,9).

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Vi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen

STABILITET FÖR LINJÄRA HOMOGENA SYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Tunnling. Förra gången: Spridning mot potentialbarriär. B T T + R = 1. Föreläsning 9. Potentialmodell (idealiserad): U = U B U = 0

============================================================ ============================================================

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:

Tentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210.

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

Kontrollskrivning (KS1) 16 sep 2019

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

1. Låt M, +,,, 0, 1 vara en Boolesk algebra och x,

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

Investering = uppoffring av konsumtion i dag för högre konsumtion i framtiden

Transkript:

SF676, am 5 aug 7 Isiuio för mamaik, KH SF676, Diffrialkvaior md illämpigar am isdag 5 aug 7 Skrivid: 8:-: Eamiaor: Krisia Bjrklöv För godkä (bg E krävs r godkäda modulrr frå dl I Varj moduluppgif bsår av r frågor För a bli godkäd på modul krävs rä svar på mis vå av dssa frågor D som har godkäd modul frå korollskriv vig bhövr i göra mosvarad moduluppgif da D som har vå godkäda modulr, frå korollskrivig llr am, har möjligh a komplra Dl III är avsdd för högr bg Varj uppgif i dl II gr maimal poäg För bg A (rspkiv B, C, D krävs godkäda modulr sam 5 (rspkiv, 7, poäg på dl II Hjälpmdl: D da hjälpmdl vid am är formlsamlif ig BEA: Mahmaics Hadbook av Råd och Wsrgr OBS: För full poäg krävs fullsädiga, dlig prsrad ochh väl moivrad lösigar som är läa a följa Markra dia svar dlig Samliga svar ska vara på rll form Modul Dl I Vi brakar diffrialkvaio a Bsäm alla kriiska pukrr och dras sabili b Ria kvaios fasporrä c (p Visa a ak lösig ill ovasåd DEE går gomm puk (, ips: Aväd iss- och dighssas Modul I da uppgif är a, b och c obrod av varadra v a Fukio ( är 5( 5 Bsäm kvaios allmäa lösig lösig illl diffrialkvaio, Sida av 5

SF676, am 5 aug 7 b D allmäa lösig ill kvaiosssm gs av C D, C D Bsäm d allmäa lösig ill ssm c Vi brakar ssm För vilka värd på paramr är kriiska puk (, isabil spiral? Modul I da uppgif är a, b och c obrod av varadra a Aväd Laplacrasformr för a lösa följad diffrialkvaio ( ( ( d, ( (Noll poäg om ma i avädr Laplacrasformr ua aa lösigsmod b Lå, f (, f ( f (, Bsäm Fourirsri ill f ( c Bsäm alla produklösigar u(, X ( Y ( ill kvaio u(, u(, Sida av 5

SF676, am 5 aug 7 Dl II Lös följad ( Broullis diffrialkvaio ( ( (, ( 5 I da uppgif är a, b och c obrod av varadra a (p Härld (bvisa md hjälp av dfiiio a Laplacrasform av fukio a f ( är F( s s a, b (p Bsäm Laplacrasform av fukio f (,, c (p Aväd Laplacrasformr för a lösa följad igralkvaio ( ( d 6, ( 6 Bsäm alla kriiska pukr och dras p för följad auooma ssm d d d d 7 Lös radvärdsproblm u(, u(, md följad villkor:,, (kv u V: u för alla, V: för alla V: u(,, Sida av 5

SF676, am 5 aug 7 8 Bsäm kurva K som gs av f ( och som uppfllr följad vå villkor: v Kurva går gom puk (, v För varj puk P (, f ( på kurva K gällr PO O, där är skärigspuk mlla -al och kurvas ag i puk P (och O (, (Md adra ord: Avsåd frå P ill origo är lika md avsåd frå ill origo S figur da PO O ips: Bsäm diffrial kvaio md obka f (, ( llr ( kvaio på form G( och aväd subsiuio z Ag därfr Lcka ill Sida av 5

SF676, am 5 aug 7 FACI Modul Vi brakar diffrialkvaio a Ria kvaios fasporrä b Bsäm alla kriiska pukr och dras sabili c (p Visa a ak lösig ill ovasåd DE går gom puk (, ips: Aväd iss- och dighssas Lösig a Kriiska pukr får vi ur, dvs ur (, som gr vå kriiska pukr och ckaals för ( ka vi göra md hjälp av följad abll (llr på aa sä: -värd + + + + + + Härav får vi kvaios fasporrä b Frå a-dl och fasporrä sr vi a kvaio har vå isabila kriiska pukr (rpllr och (smisabil puk c Fukiora ( R F(, F ( och och dighssas, går ak lösigskurva gom puk (, Sida 5 av 5, är koiurliga i varj, Därmd är d koiurliga i omgivig ill (, och därför, lig iss-

SF676, am 5 aug 7 Svar: a S ova b vå isabila kriiska pukr (rpllr och (smisabil puk Modul I da uppgif är a, b och c obrod av varadra a Fukio är lösig ill diffrialkvaio ( 5( 5, Bsäm kvaios allmäa lösig b D allmäa lösig ill kvaiosssm gs av C D, C D Bsäm d allmäa lösig ill ssm c Vi brakar ssm För vilka värd på paramr är kriiska puk (, isabil spiral? Lösig a Mod Vi dlar kvaio md ( och får 5 5 ( ( Bcka d giva lösig E aa lösig bsämmr vi md hjälp av forml ( Pd d (s bok där, och P 5 Sida 6 av 5

SF676, am 5 aug 7 5l( 5 Pd Pd ( d ( d ( d ( d ( ( ( ( 6 7 ( ( ( d ( [ C] 6 5 ( 5 ( Vi ka välja som lösig D är uppbar a och är lijär 6 6 obrod och därmd bildar fudamal lösigsmägd 5 ( D allmäa lösig är C( C llr äu klar 6 C 5 ( C( Mod Vi avädr subsiuio z( dvs ( z( Da gr z ( z och z ( z som vi subsiurar i kvaio och får 5 5 z ( z ( z ( z ( z llr, fr förklig, ( ( z 7z E subsiuio v z gr ( v 7v som vi lösr gom a sparra variablr: dv d dv d C 7, v C v 7 v l 7l Härav v 7 ( C C Frå v z får vi z d D 7 6 ( 6 Slulig C C ( z gr D( llr D( 5 5 6( 6( Svar a C 5 ( C( b Vi skrivr ssm på marisform X AX F( (ss där X, A och F Lösig ill homoga dl, marisform C D, C D skrivr vi också på C D C D C D Sida 7 av 5

SF676, am 5 aug 7 Vi sr a X och X är vå fudamala lösigar ill homoga dl Därfr bildar vi illhörad fudamala maris [ X X ] E parikulär lösig X p ka vi bsämma md hjälp av mod variaio av paramrar : asas X p V ( där V ( bsäms ur V ( F( (s bok Härav / V ( F( / / / Därför V ( d (Vi bhövr das parikulär lösig; kosar / / 9 har vi i d allmäa lösig E parikulär lösig är X p V ( = / / / 9 = / 9 / / 9 Slulig X Svar: X X h X p = / / 9 C D + / / 9 D C / / 9 + / / 9 c c Vi brakar ssm Ssms maris är A Vi bräkar,, och avädr dasåd hjälpfigur (frå kursbok av Zill-Wrigh Sida 8 av 5

SF676, am 5 aug 7 Puk (, är isabil spiralpuk om, dvs om (kvival md är kompla al och o, följad r olikhr är uppfllda, o:, o: och o: Nora a o och o är uppfllda för alla Frå o har vi som gr llr Svar c (, (, Modul I da uppgif är a, b och c obrod av varadra a Aväd Laplacrasformrr för a lösaa följad diffrial kvaio ( ( ( d,, ( (Noll poäg om ma i avädr Laplacrasformr ua aa lösigsmod, b Lå f (,, f ( f ( Sida 9 av 5

SF676, am 5 aug 7 Bsäm Fourirsri ill f ( c Bsäm alla produklösigar u(, X ( Y ( ill kvaio Lösig: u(, u(, a Laplacrasformrig av kvaio ( ( ( d, ( gr sy ( s Y ( s Y ( s s s Vi muliplicrar md s och får s Y ( s s sy ( s Y ( s Härav Y s s (dla i parilla bråk s s ( Y ( s s s Ivrsrasformrig gr ( Svar: a ( b Lå, f (, f ( f (, Fukios priod är och Graf ill f ( Sida av 5

SF676, am 5 aug 7 Mod Vi sr a fukio är äsa udda Om vi drar graf då för då blir graf smmrisk i origo Md adra ord, om vi dfiirar g ( f ( då är om g ( udda fukio om Graf ill g ( Allså uvcklar vi förs fukio g ( och därfr addrar [Efrsom f ( g( S ( S ( ] f g Förs orar vi a Fourirsri som hör ill g ( ( udda fukio har das siusrmr, dvs a -kofficir som hör ill g( är Vi bsämmr b f ( si( d f ( si d ( si( d cos = cos( = ( Sida av 5

SF676, am 5 aug 7 Sida av 5 Därmd si( cos( ( b a a S = si( (, och ( ( S S g f si( ( Svar a si( ( ( f S Mod Vi bräkar dirk alla kofficir (lägr bräkigsid ä i mod b,, ( d f a ( d f d + d = For vi har cos( ( d f a cos( ( d f cos( d + cos( d = si + si = si( ( d f b si ( d f si( d + si( d

SF676, am 5 aug 7 cos + cos = cos( cos( (ora a cos( cos( = = cos( cos( ( cos( ( Därmd har vi S f ( a a cos( b si( = ( si( Amärkig: I dasåd figur visas approimaio av f( ( md försa rmr i Fourirsri Svar a S f ( ( si( Lösig: Lå u(, X ( Y( (P Vi subsiurar P i Sida av 5

SF676, am 5 aug 7 u(, u(, och får X ( Y ( Y ( X ( (* Efrsom väsrld bror av och högrld bar av, mås d vara kosaa och ha samma värd som vi bckar md (Vi bckar kosa md för a frlika bckig i kursbok, aars ka vi aväda Allså X ( X ( Y ( Y ( (** där är rll al (jus u vilk som hls Frå (** får vi vå kla ODE md kosaa kofficir: Frå X ( X ( och Y ( Y ( får vi X X (kv a och Y Y (kv b Vi brakar r fall, och I Om blir ovasåd kvaior X och Y som gr X A B och Y C D Därmd blir u(, X ( Y( = ( A B( C D II Om ka vi av prakiska skäll bcka där är posiiv al Frå (kv a får vi X X som gör X A B Frå (kv b har vi Y Y som gr Y C D Därmd u(, X ( Y( =( A III Om ka vi bcka B ( C Sida av 5 D, där där är posiiv al Frå (kv a får vi X X som gör X Acos( Bsi(

SF676, am 5 aug 7 Frå (kv b får vi Y Y som gr Y C cos( Dsi( Därmd u(, X ( Y( =( Acos( Bsi( ( C cos( Dsi(, där Sammafaigsvis har vi få följad produklösigar ill (kv: I u(, ( A B( C D (om II u (, = ( A B ( C D, där III u (, ( Acos( Bsi( ( C cos( Dsi(, där Dl II Lös följad ( Broullis diffrialkvaio ( ( (, ( Lösig: Vi lösr Broullis kvaio ( P( a Q( gom subsiuio z a, som övrför Broullis ill lijär DE I vår fall har vi ( a Vi avädr subsiuio z ( ( dvs z Vi subsiurar / / z (därmd z z i kvaio ( ( ( och får z z z z Muliplikaio md / / / z z / z gr E igrrad fakor är F d l (Nora a > krig puk = Sida 5 av 5

SF676, am 5 aug 7 Igrrad fakor är F och därför F l Pd d l Efrsom kurva går gom (, är posiiv Nu är z F C ( C F Qd ( C d ( C Frå subsiuio / z har vi / C d allmäa lösig / C Frå ( har vi 8 C llr C=8 Därmd är / 8 d söka lösig Lösig är dfiirad om > Svar: / 8, > C Räigsmall: Korrk subsiuio och förklig=p Korrk ill z gr p Korrk ill C / gr p All korrk=p 5 I da uppgif är a, b och c obrod av varadra a (p Härld (bvisa md hjälp av dfiiio a Laplacrasform av fukio a f ( är F( s s a, b (p Bsäm Laplacrasform av fukio f (,, c (p Aväd Laplacrasformr för a lösa följad igralkvaio ( Lösig: ( d 6, ( a df F( s a s d ( sa ( sa d s a ( ( s a s a ( sa Nora a lim om s > a ( s a Sida 6 av 5

SF676, am 5 aug 7 b Elig dfiiio L( f ( f ( s d s d (BEA llr par igraio = ( s s s = s s ( s s (s c Laplacrasformrig av kvaio ( gr sy ( s Y ( s s 6 s ( d 6, ( Vi muliplicrar md s och få år s Y ( s Y ( s 6s 6s Härav Y ( s s Ivrs: Mod Vi avädr forml L9 i BEA, md a = : f( F(s Vi har 6s ( s Y ( s s s Elig L9 är ( Ivrs: Mod : cos( / / cos( (Nora a cosius är jäm / si( och sius si( udda fukio Sida 7 av 5

SF676, am 5 aug 7 6s 6s Y ( s (dla i parilla bråk s ( s ( s s Y s s s ( s s Vi skrivr om (kvadrakomplrar så a vi får urck som är lämplig för ivrsrasformrig: s / / s / / Y ( s s ( s / / s ( s / / ( s / / / / Ivrsrasformrig gr ( cos( si( / / Svar: a ( cos( si( 6s Räigsmall: c Korrk ill Y ( s gr p s 6 Bsäm alla kriiska pukr och dras p för följad auooma ssm Lösig: d d d d Kriiska pukr får vi ur ssm Frå adra (lijära kv får vi som vi subsiurar i försa kv och får ( 6 som gr och och därmd och Allså är K =(, och K =(, ssms kriiska pukr För a bsämma p av kriisk puk bsämmr vi förs Jacobis maris och Sida 8 av 5

SF676, am 5 aug 7 rac (A, d( A och Därfrr avädr vi dasåd hjälp figur (frå kursbok av a Zill-Wrigh Vi har (Jacobis maris För K (, har vi P (, A Q (, P (, ( Q (, A( K ( Vi bräkar rac ( A, Efrsom d( A 6 och 6 är K sadlpuk (och därmd isabil puk Sida 9 av 5

SF676, am 5 aug 7 För K (, har vi frå ( * ( A ( K ( ( Vi bräkar rac( A 6, d( A 6 och Därmd är K sabil od Svar: (, är sadlpuk (och därmd isabil puk; (, är sabil od Räigsmall: p för korrk kriisk puk + p för korrk Jacobis maris + p för korrk p av kriisk puk All korrk=p 7 Lös radvärdsproblm u(, u(, md följad villkor:,, (kv u V: u för alla, V: för alla V: u(,, Lösig: (Amärkig: Vi ka härlda allmäa formlr md L och u(, f (, L och därfr subsiura L och f ( m vi, i dasåd lösig, avädr frå börja giva värd i uppgif Vi avädr u(, X ( Y (, som vi subsiurar i (kv och får X ( Y ( Y ( X ( llr X ( Y ( X ( Y ( (* Efrsom väsrld bror av och högrld bar av, mås d vara kosaa och ha samma värd som vi bckar md (Vi bckar kosa md för a frlika bckig i kursbok, aars ka vi aväda Sida av 5

SF676, am 5 aug 7 Allså X ( Y ( X ( Y ( (** där är rll al (jus u vilk som hls Frå (** får vi vå kla ODE md kosaa kofficir: Frå X ( X ( och Y ( Y ( får vi X X, X (, X(L= och Y Y Vi har r möjliga lösigar ill X och Y: I X A B, Y=C (om II X = A B, Y C där, III X = Acos( Bsi(, Y C där Sammafaigsvis har vi få följad produklösigar ill (kv: I u(, A B (om II u (, =( A B, där III u (, ( Acos( Bsi(, där (jus u vilk som hls posiiv al Fråga är vilka av ovasåd lösigar uppfllr också villkor V,V och V u Villkor gr u för alla, V: för alla V : X (, och V : X ( (* (Villkora V och V limirar das fall II som vi sr da Fall I Frå X A B har vi X A så a X ( gr A= samidig X ( gr ig A= Därför X B är (ick rivial kosa lösig som saisfirar kv, V och V Fall II ldr das ill riviala lösig X= och därmd förkasas Sida av 5

SF676, am 5 aug 7 Kvarsår III X = Acos( Bsi(, Härav X Asi( B cos( Frå V dvs frå X ( har vi Asi( B cos( som gr B= Därmd X Acos( (och X Asi( Frå V dvs frå X ( får vi u A si( Härav dvs, där,,,, ( Därmd X Acos( Produklösigar u(, Acos( uppfllr kv,v och V Vi bildar sri u(, c cos( och bsämmr c så a Villkor dvs u(, f ( är också uppflld Nora a = är också ikludrad i summa frsom vi uvcklar i cosiussri och dssuom kosa fukio är lösig lig ova Alså c cos( f ( Md adra ord är c Fourirkofficir vid uvcklig av cosiussri på irvall [,] (Nora a =L=8, a f ( a cos( i Därför a c f ( d och c a f ( cos( d, =,,, Sida av 5

SF676, am 5 aug 7 När vi bsämmr c då är u(, c cos( = c + c cos( Vi bräkar a c f ( d 8 d c 8 6(( cos( d = ( BEA llr parill igraio= Därför Svar: u(, + u(, + 6(( 6(( cos( cos( Räigsmall: p för korrk variablsparaio + p för korrk illämpig av villkor V och V + p för korrk illämpig av villkor V All korrk=p 8 Bsäm kurva K som gs av f ( och som uppfllr följad vå villkor: v Kurva går gom puk (, v För varj puk P (, f ( på kurva K gällr PO O, där är skärigspuk mlla -al och kurvas ag i puk P (och O (, (Md adra ord: Avsåd frå P ill origo är lika md avsåd frå ill origo S figur da Sida av 5

SF676, am 5 aug 7 PO O ips: Bsäm diffrial kvaio md obka f (, ( llr ( kvaio på form G( och aväd subsiuio Lösig: E kvaio för kurvas ag gom puk P (, är z Ag därfr Y ( X ( där (X,Y bckar pukr på ag Skärig md -al får vi om vi subsiurar X= Da gr Y Y ( dvs ( Därmd är avsåd O Villkor O PO gr kvaio som vi ka skriva (ua absolublopp som vå kvaior : kv a och kv b Frå kv a har vi Subsiuio z (där z=z( är obka fukio dvs z och därmd z z gr z z z z llr z z Vi sparrar variablr dz z d och igrrar: Sida av 5

SF676, am 5 aug 7 dz z d llr l( z z l C som ka förklas ill z C z och därmd C Villkor ( gr C dvs C= Därmd är lösig ill kv A Vi ka förkla lösig ill llr På samma sä får vi lösig ill kv B: Svar: vå lösigar: och Räigsmall: Korrk ill kvaio gr p Korrk ill kvaio C z z +p (oal p p om lösig är korrk Sida 5 av 5