Den naturliga (strukturella) arbetslöshetsniv. shetsnivån n och Phillips Curve. rväntad inflation och arbetslöshet. Inflation, förvf.

Transkript

1 Förläsig 6 Mr om arbslösh sh och iflaio Phillips kurva Arbslösh, sh, prisr och iflaio. Phillips-kurva rad-off mlla arbslösh sh och iflaio. Är r da sambad sabil? F6: sid. 1 D aurliga (srukurlla) arbslöshsiv shsivå och Phillips Curv Iflaio och arbslösh sh i USA,, Udr priod i USA, så var ormal s låg arbslösh förad md hög iflaio och mosas. iflaio (proc) arbslösh sh (proc) Da sambad brukar kallas Phillips kurva gaiv sambad mlla arbslösh sh och iflaio. F6: sid Iflaio, förvf rväad iflaio och arbslösh sh P = P( 1 + µ )F(u, Kom ihåg g aggrgrad ubudsrlaio frå förgf rgåd d kapil (m md arbslösh, sh, isäll för f r produkio i högrld). Lå L oss u skriva om da ill rlaio mlla iflaio, förvf rväad iflaio och arbslösh. sh. För r a vara kokra, spcificra lijär F-fukio; Sä i da i AS-rlaio rlaio: F(u, = 1- αu+ z ( 1 µ )( 1 α ) P = P + u + z Lå oss u övrsäa da ill rlaio mlla u, förväad iflaio i priod, π och iflaio π. F6: sid. 3 1

2 F6: sid. 4 Frå prisr ill iflaio ( 1 µ )( 1 α ) ( 1 µ )( 1 αu P = P + u+ z P P = + + P P 1 1 P P + P P P + P = ( 1+ µ )( 1 αu+ P P 1 1 P P P P = 1+ ( 1+ µ )( 1 αu+ P P π = ( 1+ π )( 1+ µ )( 1 αu+ 1+ π 1+ π π µ = ( 1 αu+ ( 1+ π )( 1+ µ ) π = π + µ + z αu = ( )( ) F6: sid. 5 Iflaio, förvf rväad iflaio och arbslösh sh π = π + µ + z αu Här r sr vi a; Högr iflaiosförv rväigar π, ldr 1 ill 1 ill iflaio Giv iflaiosförv rväigara, π, sås ldr högr h prispåslag, slag, µ, ill högr h iflaio. Giv iflaiosförv rväigara, π, sås ldr ökigar av slaskvariabl z, också ill högr h iflaio. Giv iflaiosförv rväigara, π, så ldr ökig i arbslösh, 0 = sh, µ + z αuu,, ill lägr l iflaio. Vi ka här h r härlda h µ + z u = uryck för f r d aurliga arbslösh. sh. Vid α da mås m π = π. Dä d 8-2 Phillips Kurva Lå oss aväda da idssubscrip och aa π = 0 i π = π + µ +z αu. Då får r vi: π = µ + z αu Da är r uryck för f r d sambad som Phillips, Solow och Samulso fa för f r för f r Eglad och USA Phillips-kurva kurva. Vi ka också få pris-löspiral spiral.. Aag a d förvf rväad prisivå är r lika md förra f priods pris. SåS läg arbslösh sh är r lägr l gr ä d aurliga blir varj år r prisra högr ä d förvf rväad, dvs högr ä förra f års. Vi får f r sadig prisuppgåg (iflaio). F6: sid. 6 2

3 Phillipskurva murar D gaiva rlaio mlla arbslösh sh och iflaio var myck ydlig udr 1960 al i USA och i Europa. Efr d är r da rlaio i alls sås klar. Varför: r: Oljprischockra udr 1970-al ökad iflaio och arbslösh sh samidig. Lösäig og i sörr usräckig md iflaio i sia bräkigar. I måga m lädr l iförds (viss) idxrig av löra l ill iflaio. F6: sid. 7 E vackr Phillips-kurva Iflaio och arbslösh sh i USA,, Fallad arbslösh udr 60-al var förad md succssiv ökigar av iflaio. iflaio (proc) arbslösh sh (proc) F6: sid. 8 E murad Phillipskurva Iflaio och arbslösh sh i USA, Frå och md 1970, så försvir d ydiga rlaio mlla arbslösh och iflaio i USA, rfarh ma dlad md måga adra lädr. Varför? iflaio (proc) arbslösh sh (proc) F6: sid. 9 3

4 F6: sid. 10 Mysri md d försvua f Phillips-kurva Tidigar aog vi a P =P -1. Om iflaio sädig är posiiv, sås är r da i särskil s rimliga förvf rväigara. Aag isäll a lösl säara har förvf rväigar om iflaio: π = θπ 1 Paramr θ fågar hur förra f års iflaio påvrkar d förvf rväad iflaio udr äsa år. E sä s a olka Phillips-kurvas sammabro är r a säga a θ ökad frå ugfär r 0 ill ärmar 1 udr 1970-al. Udr 70 al börjad b d bli klar a värld v få f dsr ill ihållad iflaio. Iflaio i Sorbriai och USA F6: sid. 11 Källa: UK Hous of Commos, Rsarch Papr 02/44, hp:// Förväigsbildig Sä i förvf rväigsbildig i kvaio för f r iflaio frå sida 5. π = π + µ + z αu π = θπ + µ + z αu 1 Fram ill och md 60-al förfallr f iflaios-förv rväigara vari ära 0 och obrod av idigar års iflaio, dvs θ = 0 och π = µ + z αu Om θ isäll är r posiiv bydr d a om förra f års iflaio var hög g sås rvidrar ma upp förvf rväigara om äsa års iflaio. Om förvf rväigara är r a äsa års iflaio är r lika md års iflaio är θ =1. π = π + µ + z α u 1 π π = µ + z αu 1 F6: sid. 12 4

5 Iflaio och arbslösh sh frå 70-al π π = µ + z αu 1 Här r får f r vi a förädrig i iflaio bror påp arbslöshs shs avvikls frå d aurliga Lå oss ia påp da sambad i vrkligh F6: sid. 13 E y slags Phillipskurva Förädrig i iflaio och arbslösh sh i USA, Sda 1970, sås ka s klar gaiv rlaio mlla arbslöshs shs ivå och förädrig i iflaio. förädrig i iflaio (proc) arbslösh sh (proc) För år är r d bäsa b lijära rlaio mlla arbslösh sh och iflaiosförädrigar drigar i USA π - π = 6% u - 1 F6: sid. 14 D vå Phillipskurvora Origial: π = ( µ + - αu D modifirad Phillips kurva, också kallad d förväigsuvidgad Phillips kurva, (xpcaios augmd Phillips curv) π - π = ( µ + - αu - 1 F6: sid. 15 5

6 Tillbaks ill d aurliga arbslösh sh Rda påp 60-al ifrågasa M. Fridma och E. Phlps påsåd a d fis sabil rad-off mlla arbslösh sh och iflaio. D går g r i, hävdad h d, a lågsikig l säka s arbslösh sh bara gom a illåa a li högr h iflaio. Pris och lösl säara kommr i påp låg sik låa l sig luras och allid ha lägr l iflaiosförv rväigar ä vad d sda fakisk blir. Arbslösh sh blir därfd rför r påp låg sik i gomsi lika md d som gr upphov ill samma iflaio som d förvf rväad. Dvs,, i gomsi påp låg sik är π = π och arbslösh sh ka därfd rför i avvika frå µ + z u = α F6: sid. 16 NAIRU Skriv om uryck för f r d aurliga arbslösh sh frå sid. 5 µ + z u = α u = µ + z Aväd d da i uryck för f r iflaio π = π + µ + z αu π = π + αu αu π = π + α( u u ) Slulig, aag a iflaiosförv rväigara π ka approximras md π -1. DåD får r vi: π = π + 1 α u u 1 ( α π π = α u u ) F6: sid. 17 α NAIRU ( u u ) π π = α 1 Da kvaio ibär r a vi ka äka påp d aurliga arbslösh sh som d arbslösh sh där d r iflaio i förädras f No-Acclraig Acclraig-Iflaio Ra of Umploym,, (NAIRU), är r dfiirad som d arbslösh sh som gör g r a iflaio i förädras. F6: sid. 18 6

7 8-3 E summrig och ågra varigar Naurliga arbslösh sh llr NAIRU llr srukurlla arbslösh. sh. µ + z u = α D fakorr som påvrkar p NAIRU varirar mlla olika lädr. l Paramr α fågar hur käsliga k lösl säara är r för f r arbslösh. sh. Sorlk påp α bror bl.a. påp förhadligsordig, om fack rprsrar isidrs (d sarka påp arbsmarkad) llr också d som har sörs risk a bli arbslösa. sa. Som vi idigar sä s ka påvrkas av kokurrsförh rhållad påp varumarkad. z påvrkas bl.a. av arbslöshsrs shsrsäigs igs sorlk. NAIRU är r därfd rför r i dsamma i olika lädr l och är r i ödvädigvis kosa övr id. Arbslösh sh ka också avvika frå NAIRU är r iflaio ökar llr miskar. Ka fias lögolv l svår llr omöjlig a fåf illsåd lösäkigar kigar äv om arbslösh sh är r myck hög. h F6: sid. 19 Succsiva ökigar i NAIRU i EU Förädrig i Iflaio och arbslösh sh EU Uio, Phillips kurva vrkar ha skifa mo högr övr id. Vilk idikrar a NAIRU har öka sda 60- al. förädrig i iflaio (proc) 60-al 70-al 90-al arbslösh sh (proc) F6: sid. 20 Skif i aurlig arbslösh sh Vad hädr h om aurlig arbslösh sh förädras, f.x. gom förädrigar f i arbslöshsrs shsrsäig? ig? Slusas: E ökig i aurlig arbslösh frå u ill u ibär a Phillips-kurva skifar uppå/ill högr förädrig i iflaio (proc) 0 F6: sid. 21 u u arbslösh sh (proc) 7

8 Hur sabil är r Phillips- kurva i Svrig? förädrig i lö ökigsak (proc) arbslösh sh (proc) F6: sid. 22 SVENSK NAIRU F6: sid. 23 Phillips kurva vid xrm hög h g och xrm låg l g iflaio Phillipskurvas luig, d.v.s. d korsikiga rad-off mlla iflaio och arbslösh sh bror rimlig påp hur sabb iflaio drar a ädras När r iflaio är r hög, h sås är r d också myck mr variabl. D blir dåd vikigar för f r lösl säara a göra g bra progosr och ha möjlighr m a ädra korak och prisr. T.x. ka ma iföra löidxrig sås a löra l auomaisk ädras i ak md iflaio. Phillipskurva blir dåd äsa lodrä. I AS-AD AD-diagramm skr apassig ill d lågsikiga l jämvik förhf rhålladvis sabb. Vid rikig låg l g iflaio, dflaio, ka d mosaa iräffa. Om löagara i accprar omilla lösl säkigar, kigar, s om arbslösh sh blir väldig v hög h g försvir f rsvir sambad mlla iflaio och arbslösh. sh. F6: sid. 24 8

9 Nomill urali och Phillips-kurva Myck hög h g iflaio li förädrig f i arbslösh sh gr sor och sabb förädrig f i iflaio. förädrig i iflaio 0 arbslösh sh Dflaio förädrigar i arbslösh sh påvrkar äsa i iflaio alls F6: sid. 25 9