Visst är det skönt med lite varmare

Transkript

1 HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA I HÄLSINGLAND Iformatio om rgi och miljö frå Ergi- och klimatrådgivara i Hälsiglad Valt md ffktr lägr ä fyra år Har du frågor krig rgi och klimat är du välkomm att kotakta oss kommuala rgi- och klimatrådgivar Visst är dt sköt md lit varmar somrar, m rstrad ffktr md vår klimatpåvrka påvrkar vårt liv årt om. Lokalt och globalt. Skördar, vatttillgågar, utdöd djurartr, och så vidar. Världs forskar är övrs om dtta, m ädå tvivlar vi. D ka ju ha fl. M har vi råd att chasa på att d har fl? När dtta skrivs, d 19 augusti, iträffar Earth Ovrshoot Day. Dt btydr dag då vi förbrukat så myckt rsursr som vår jord orkar producra udr tt år. E dag tidigar ä ifjol. Vi slösar alltså mr och mr md våra tillgågar. Dt vi förbrukar rstrad dagar dtta år låar vi på osäkra grudr. Ugfär som i Lyxfälla på TV. Dt sägr sig självt att dtta it är lågsiktigt hållbart. Dt fis hl dl politikr, säkrt i alla partir, som vill lyfta dssa frågor. Och miljöväliga altrativ bhövr it vara dåliga på ågot sätt. Ihmskt producrat bräsl som biobräsl, biogas, lktricitt och taol gr skattitäktr och arbt. Vi rgi- och klimatrådgivar svarar till 99 proct på frågor som hadlar om just rgi. Klimat därmot ja, lyckligtvis vir äv klimatt på affär, är vi miskar vår rgiförbrukig. Dt fis hl dl kla sakr vi ka göra varda dag: Köp ärproducrat Köp grö l Sopsortra Kompostra Cykla iställt för att ta bil kortar sträckor Ät mr vgtariskt Kör koomiskt, välj bräslsål bil Köp/sälj på loppmarkad iställt för att köpa ytt/släga Kolla vad du hadlar. Hur har dt producrats? Arbtsförhållad? Miljöpåvrka? Och så väldigt kl sak. Dt tar kask tt par timmar, m hållr i mist fyra år. Fudra på hur du ska rösta, för klimatts skull. Alla adra frågor i all ära, m dt här ka vara d viktigast av dm alla. Och i såa fall påvrkar d prcis allt vi dbattrar idag. D här gåg diskutrar vi kyla och kollktivtrafik i Ergisidora. Ma ka tjäa på att förbättra husts iklimat, och hur sr kollktivtrafik i lät ut i framtid? ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA HÄLSINGLAND Lart Wig Ljusdals kommu TEL: lart.wig@ljusdal.s Förvaltigshust, Norra Järvägsgata 21, Ljusdal, våig 4 Joha Rigmar Hudiksvalls kommu TEL: rgiradgivig@ hudiksvall.s Västra Tullgata 6, Hudiksvall. Oll Brglud Ovaåkrs kommu TEL: oll.brglud@ ovaakr.s Kommuhust, Låggata 24 Eva-La Brgli Nordastigs kommu Box 56, Brgsjö TEL: , va-la.brgli@ ordastig.s Adrs Tåg Södrhams kommu TEL: , adrs.tag@ sodrham.s Stadsbibliotkt, Södrham Bolläs kommu TEL: , adrs.tag@bollas.s Stadshust 0: i värmkostad gr pgar övr till aat. Nu bjudr vi på l första årt! Just u igår lförbrukig i tolv måadr är du köpr ågo av våra kampajvärmpumpar. Dt gr dig upp till kr xtra att göra vad du vill md åka på smstr, till xmpl. Läs mr och få rstips på ivt.s/bsparig Erbjudadt gällr t.o.m 31/ Ka j kombiras md adra rbjudad. Lokala avviklsr ka förkomma. Hudiksvall HUDIKSVALL ,

2 HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA I HÄLSINGLAND RESFRIA M ÖTEN Vidokofrsr iställt för rsor Ja Malm jobbar på Gävl-Dala Ergikotor som projktldar och samordar för 24 styck rgi- och klimatrådgivar i lä. I jobbt igår att hålla ätvrksträffar ågra gågr pr år. Ja, du har ju börjat ha vido kofrs md 24 styck rgi och klimatrådgivar. Hur gör du dt? Ma försökr att förbrda så gott dt går och att ma har tydliga mötsrglr och att dltagara har utrustig, wbbkamra och hadst, som udrlättar att gomföra mött på tt bra sätt. Ka du säga ågot om tkik i avädr? Vi avädr oss av tt så kallat virtullt mötsrum. D som kallar till mött skickar, pr -post, ut ibjuda där dt fis wbbadrss som d ibjud klickar på och vips som kommr ma till mötsrummt. Vad är framgågsfaktorra för tt lyckat möt som du sr dt? Om vi börjar md d fysiska förut- sättigara, förutom dator och itrttillgåg, så är dt absolut viktigast att dltagara har tt hadst. Dtta för att udvika rudgåg och likad störad ljud. Wbbkamra är också trvligt om ma har, m gtlig igt krav. Vidar för att försöka gomföra tt lyckat möt är att ma är förbrdd md agda/dagordig. E aa sak är också att ma har tydliga mötsrglr. Till xmpl att ma bgär ordt i ställt för att avbryta är ågo aa talar. Vilka krav ställs på dig som mötsldar? Eligt mitt tyck så udrlättar dt för alla om ma är disciplirad och följr d riktlijr som gs för rspktiv möt. Är ma måga på möt, flr ä till xmpl 5 prsor ka dt vara på si plats att, är ma it talar pausa si wbbkamra och äv si mikrofo och bara bhålla ljudt. Dtta för om alla har båd si kamra på samt mikrofo så försämras badbrdd. Dt ldr till att båd bild och ljud försämras för d prsor t ka vara dl av lösig i rsa som har ordt. mot dt hållbara samhällt. Hur skiljr sig dt här möts Vad skull du vilja säga till d tkiskt frå att ha tt fysiskt möt? som fudrar på att aväda sig av I och md att ma it ka avläsa d här tkik och möjlight? asiktsuttryck och kroppsspråk så krävs Jag tyckr absolut att dt är värt dt störr discipli och tålamod för dl- pgara att ha tt virtullt rum där ma ka träffas. Dt går att tagara. Hur bgär ma ordt? Har du koll träffas md kort varsl och på talar/fråglista llr har du å ma slippr ju ofta go bisittar som hjälpr dig att massa rstid. Ja avädr sig av hålla rda på så måga dltagar? Nu har vi ju it haft så måga mö- Adob Coct vid sia t md så måga dltagar, m ma möt. Dt är tt av flra ka ju uts å kollga som till xmpl olika systm som går skrivr atckigar. I dt virtulla rum- att aväda. mt så fis dt dl hjälpmdl i form av kappar. Blad aat fis kapp som ibär att ma räckr upp had för att bgära ordt. Ja Malm, Vilka är fördlara md att mötas projktldar på dt här sättt? och samordar Vi måst alla miska avädadt på Gävl Dala av rsursr/rgi. Dtta md rsfria möergikotor Nu kör vi md rsfria möt I Hälsiglad är vi fm kommuala rgioch klimatrådgivar som samarbtar om måga aktivittr och blad dm framtagadt av d här rgisidora. Numr har vi ästa alltid vido-kofrs är vi plarar och arbtar md rgisidora. Tidigar kud vi åka till tt fysiskt möt i Södrham llr Bolläs, sitta i tt kofrsrum där, prata tt par timmar, äta luch och sda åka hm ig. Om rsa gjords md bil kud d starta klocka 8 llr tidigar, iblad i mörkr och dimma, slask llr ishalka och adra olycksriskr. Oavstt val av färdmdl så gr d avståd vi har här i Hälsiglad mist dryg timms rsa kl väg. Iblad kud dt gå åt hl dag för att ha tt möt på två-tr timmar. litt hadst aslutt till dator. Någo aa ka sitta i vidokofrsrum på kommuhust llr på adra ställ som har sådaa här rum, ofta tt utbildigsctrum i kommu. D ka också hyra ut sia vidokofrsrum. När vi väl är igåg och diskutrar viss txt llr bild ka d dlas så att alla dltagara ka följa md i dt som hädr på sia skärmar. Vi ka också gmsamt koppla upp till olika hmsidor llr aat som är av vikt för alla att ta dl av. Mötstkik utvcklas Vi rgi- och klimatrådgivar kär varadra rätt bra och vi har bra flyt på våra vidomöt uta att vi har ågo spcill som är utsdd att lda mött. Vi utgår oftast frå lista md sådat vi vill få md på rgisidora och då får vi på köpt slags mötsagda. Aars är dt og bra att ha mötsldar och förutbstämd och utskickad agda är ma kör vidomöt. Dt krävr lit mr discipli och formalia för att lyckas. M ftrsom d tkiska stöd bara blir bätt- Virtullt kofrsrum Nu bokar vi iställt tt virtullt mötsrum och får tt tlfoummr som varj dltagar rigr i till. Några av oss har tt kommuikatiosprogram istallrat på vår g PC och ka riga i frå d. Då har vi också lit kamra och tt På västr skärm sr vi mötsdltagara och på högr dt dokumt som diskutras. i g r t D billigas arar! p s u d är d Vi jobbar rut om i Gävlborg md allt som rör isolrig, tilläggsisolrig och rgibsparig r så kommr d mjuka tkik som hur vi formar och gomför våra möt också att förädras i framtid. Dt är så stora vistr i att mötas på dt här sättt. Att träffas md vidokofrs sparar tid, bräsl, pgar, och ökar säkrht ftrsom vi it bhövr ut och åka. Stora vistr Förutom att vi sparar massa tid på att slippa rsa så spar vi också ågra tus kroor i rskostadr och miskad koldioxidutsläpp till atmosfär. Något att täka på ästa gåg i plarar tt möt. Utrustig ma har till si PC är itjäad på första mött. E bra läk som bskrivr mr om ämt är I vårt lä pågår också tt projkt som htr Rsfritt Gävlborg som förhoppigsvis ska samorda och utvckla tkisk utrustig och olika mötsformr så att alla läts kommur md flra ska kua ha kla och sabba möt uta att bhöva rsa. Programvaror md olika vrsior för vidokofrs går att söka på ätt och flra är kompatibla md varadra Lördag 27/9 kl. 1 PÅ KAMINER (Gällr dast kamir till ord. pris) Rprstatr frå våra lvratörr på plats. Svsk gjutjärstraditio. BRASVÄRME GR UPPE N Forsav Harmågr Må 10-19, Ti-To 10-17, Luch

3 HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA I HÄLSINGLAND Iformatio om rgi och miljö frå Ergi- och klimatrådgivara i Hälsiglad KOMFORTK YLA Sommar 2014 bjöd på rjäl värmbölja som har uppskattats av måga smstrfirar. Vi rgi och klimatrådgivar märkr av ökad trd md olika typr av komfortkyla där mr llr midr tkiska lösigar aväds för att skapa tt bhagligar iomhusklimat. Måga gågr gr istallatio av komfort kyla rjäl ökig av lförbrukig. M glöm it att ma också md kla avskärmigar och isolrig ka stäga ut värm. Du ka md fördl diskutra komfortkyla md dia rgi och klimatrådgivar. Här ka du läsa lit fakta om komfortkyla och xmpl på hur två lit störr fastightsägar löst sitt kylbhov. Sol gr kyla på äldrbod På Brgsta äldrbod i Garp had ma tidigar stora problm md att dt blv för varmt i lokalr och läghtr. Myckt av värm kom som spillvärm frå tvättmaskir och torkskåp och var svår att vädra bort udr sommar. Nu har ma löst dtta problm. Fick klagomål Nordastigsbostädrs VD Birgr Tlli brättar om solclls istallatio på Brgsta. Solcllra liggr på takt i bakgrud. Birgr Tlli, vd för Nordastigs Bostädr fick för tt par år sda i klagomål på att dt var för varmt. D första tak var att kyla tilluft i vtilatio. M då blv dt ju också kallt för d bod och dt var ju it där dt primära kylbhovt fas. E aa lösig var att köpa tt atal friståd kylaggrgat, m då dtta skull ibära höjig av lota sommartid vill ma också udrsöka kombiatio md solcllr som gr l. Billigar solcllr Mats Adrsso, kosult på Ergibak i Jättdal, had tidigar diskutrat solcllr md Nordastigs kommu och sagt att Brgsta har tt prfkt läg för solcllr. M dt var för ågra år sda då solcllra var gaska dyra. Sda dss har prisra gått r och stat gr tt gröst ivstrigsbidrag. Därför tog Birgr åtr kotakt md Ergibak som sda projktrad solcllsaläggig. Aläggig stod klar i sptmbr Hittills har aläggig producrat övr kilowattimmar. Ebart udr juli måad i år producrads kilowattimmar. Samtidigt som solcllsaläggig var klar istallrads kylaggrgat så u gr sol båd bättr driftkoomi och iomhusklimat på Brgsta. BYT TILL ENERGIGLAS! gar! Du sparar båd l och p Varför trassla till dt md dyra föstrbyt vi byggr om dia bfitliga föstr till myckt lägr kostad! på S vår film.s s la g s a boll Utyttja gt! O R T-avdra Fabriksgata 7, Bolläs Värm Kyla Vtilatio Blomquist rör vxl Hla Hälsiglads Ergi- och VVS-förtag

4 HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA I HÄLSINGLAND Staffars lokalr i Bolläs Staffar sr om sitt hus Staffars lokalr i Bolläs har gomgått rjäl omvadlig på sisto. Ma har miskat si rgiförbrukig md omkrig 50 proct och samtidigt fått tt myckt bättr iomhusklimat. Adrs Ström har varit aställd på Staffar i ugfär sx år, så ha vt hur dt var båd för och ftr ombyggatio. Frå börja hyrd vi bara i oss här, m ftrsom vi käd att vi vill kua styra vrksamht bättr så köpt vi fastight, sägr Adrs. När vi sda fick s räkigara för uppvärmig såg vi att vi var tvuga att göra ågot, dt fas hl dl pgar att spara. Kotorsdl värmds av dirktvrkad lradiatorr, och vrkstad av plltspaa som stod i tt hör. Vtilatio var fråluft uta åtrviig. På vitrara hörd ma hur lmt käppt och arbtad kostat. Plltspaa i vrkstad, som sprd värm md fläkt, had svårt att värma bortr dl av vrkstad. När ma körd i traktor vitrtid var dt väldigt kallt att skruva, trots att ma var iomhus. Tilläggsisolra takt Till att börja md bstämd ma att takt skull tilläggsisolras. D gamla isolrig var bristfällig. Dt splar ig roll hur varm ma är, har ma dålig mössa frysr ma, sägr Adrs. Isolrig hållr äv värm ut på sommar. Först lyft vi av dt gamla takt och komplttrad d bfitliga isolrig lit. Sda vald vi att aväda så kallad sadwich-lmt, alltså färdiga skivor bståd av isolrig och takplåt. D passas ihop ugfär som spotad brädor. Av bara fart isolrad ma yttrvägara på samma sätt. Allt kom md färdiga mått, klara att lyfta på md kra. På vägglmt fick ma aturligtvis kapa ut för dörrar och föstr. Allt vi bhövd göra var att bstämma färg, sägr Adrs. Nu sr byggad myckt prydligar ut, vi vill visa att vi» Dt splar ig roll hur varm ma är, har ma dålig mössa frysr ma.«hållr ordig och rda i vrksamht, dt är viktigt för kuditryckt. Övrsy av värmsystmt Dssutom fick värmsystmt övrsy. Ma borrad sx hål för brgvärm. Kotorsdl fick vattbura radiatorr och i vrkstad istallrad ma ya arotmprar för vattbur värm. D styrs via varsi g trmostat, så u fördlas värm myckt bättr ä ia, sägr Adrs. Dssutom satt ma i fläkt, som tryckr r värm som samlas i takt. Fråluft bytts ut mot tt frå- och tilluftssystm, som äv klarar av att kyla kotorsdl på sommar. Myckt bättr iklimat Iklimatt har blivit myckt bättr, sägr Adrs. Dt är myckt lättar att arbta u ä tidigar, ma fugrar myckt bättr. Dssutom störs ma it lika myckt av oljlukt och avgasr frå vrkstad. Värm som vi tar ur fastight och tryckr r i borrhål har vi ytta av sar, är vi vill ha värm ur hål. Vi trivs bra här i vår fastight, sägr Adrs. Vi trivs md lägt. Vi har gott om utrymm för maskir och svägrum för vrksamht. Sda är dt kul att Staffar ivstrar i vår fastight också. Dt är kul att ma satsar lågsiktigt. SÅ HÄR SKAPAR VI KOMFORTKYLA: Komprssioskyla: Värmpumpar, som drivs av l och utyttjar luft, brggrud, mark llr vatt för att skapa kyla. Ka också vara lit kylmaski som står fritt i tt rum, m då måst värm frå maski ldas ut via vtilatio. Absorptioskyla: Kyla som producras av, tro dt llr j, värm. Ka producras md fjärrvärm i storskaliga värmvrk. D maski ma då avädr kallas för absorptioskylmaski. Absorptioskylmaskir är it spcillt ffktiva och därför krävs dt tillgåg till billig fjärrvärm, till xmpl spillvärm frå idustrir llr avfallsförbräig, för att dt ska vara lösamt att aväda absorptiostkik. D här tkik utvcklas också för fastightsistallatior. Frikyla: Här utyttjar ma kyla frå till xmpl sjöar, älvar llr borrhål. Sudsvalls sjukhus kyls md sö och is frå sötipp. På ka du ladda hm broschyr Komfortkyla. Skuggbara föstr md fyra olika läg. ANDRA ENKLA SÄTT ATT KYLA: Markis: Stoppar solstrålara frå att komma i gom föstr. Prsir: Samma ffkt som markis. Skuggbara föstr: Dt fis faktiskt rda, m ä så läg bara som dmostratiosobjkt. Kort sagt ka ma säga att ma rglrar glasts förmåga att släppa igom ljus. Dt är y, späad tkik. FOTO: CHROMOGENICS Isolrig: På vitr hidrar isolrig värm frå att komma ut, m på sommar hjälpr d äv till att hålla värm ut. Nattkylig: Sommartid är dt i allmäht lit kallar på ättra. Om ma vtilrar atttid kyls byggad r och hållr r itmpratur udr förmiddag till sol börjar värma ig.

5 HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA I HÄLSINGLAND Iformatio om rgi och miljö frå Ergi- och klimatrådgivara i Hälsiglad KOLLEKTIVTRAFIK Kollktivtrafik i framtid Vid årsskiftt 2007/2008 övrlämad rgrigsuppdragt Koll framåt, tt åtgärdsiriktat hadligsprogram för kollktivtrafik md målt att skapa kraftfull ökig av kollktivtrafiks markadsadl. Något sar prstrad ad kollktivtrafikbrasch si ambitio att fördubbla kollktivtrafiks markadsadl för Närigsdpartmtt. Brasch var brdd att ta si dl av asvart för att dtta mål skull ås om stat skapar d ödvädiga förutsättigara för att göra dtta möjligt. Dt sas då äv att kollktivtrafik har alla möjlightr att bli tt stratgiskt vrktyg för att också bidra till att å sysslsättigsmål i samhällt. Dt bror framför allt på att kollktivtrafik skapar förutsättigar på tillväxt och rgioal utvcklig. Ma pratad om fördubblig mlla 2006 och Visio var att: Måga flr mäiskor ska upplva kollktivtrafik som värdskapad gom att d: Udrlättar dt dagliga livt Ökar tillgäglight Bidrar till bättr miljö Hur sr dt här ut i Hälsiglad md sx år kvar till 2020? Eligt rgiofakta.com har atalt prsobilar i trafik ökat md drygt fm proct i Gävlborgs lä udr d sast tio år samtidigt som bfolkig miskat md cirka proct. Här och i måga adra glsbygdsrgior har atalt rsor md kollktivtrafik miskat samtidigt som biltrafik ökar. X-trafik storsatsar I augusti 2014 ökad turtätht på lij 100 mlla Edsby och Södrham frå 45 till 70 turr pr dag udr vardagar. Dt ibär i pricip halvtimmstrafik frå cirka klocka till Dt komplttras md att lij 64 mlla Södrhams och Ljus också ökar till halvtimmstrafik udr stora dlar av vardagara. Tågtrafik mlla Södrham och Hudiksvall komplttras md sabbuss tur och rtur på ftrmiddagara. I dcmbr 2014 blir dt ökad tågtrafik på hlgra på sträcka Gävl-Sudsvall. Ny lij 53 I augusti 2015 förädras lij 53 radikalt och får halvtimmstrafik vardagar och förädrad lijsträckig i båd Ljusdal och Hudiksvall. I Ljusdal kommr tur att ta md bostadsområdt Gärdås, gymasit och sjukhust och i Hudik förlägs tur och tar md sjukhust och gymasiskola äv här. Dt blir som lit stadstrafik i Ljusdal dt bidr ihop d stora gymasiskolora och sjukhus på ortra. Dt udrlättar för arbt, studir och sjukrsor. I Hudiksvall kommr Bakgräd att byggas om och där blir dt ctral busshållplats för d ya trafik. Dt blir också Iggsudspdl md buss i halvtimmstrafik frå Iggsud till Norra Hudiksvall Sadvalla. I orra Hälsiglad räkar X-trafik md att kua köra ågra flr turr mlla Brgsjö och Garp frå augusti Rjäl satsig på förylsbara bräsl X-trafik har i sommar avtalat md sia trprörr om att all disl går frå tio proct ibladig till 50 proct av RME som är tt förylsbart drivmdl. Målt är att sda gå vidar till 80 proct. E av busstrprörra tstar också HVO som är tt syttisk disl och 100 proct biobräsl i sia bussar. El-bussara utvcklas också, och d utvcklig följr X-trafik md stort itrss. Markadsadl viktigar För X-trafik är dt it att fördubbla rsadt som är dt primära. Dt är markadsadl som är viktigar att mäta och vid sast mätig var d 16,22 proct av allt rsad vilkt är btydlig bättr ä gralä och strax udr Uppsalas lästrafik. It bara trafiksatsigar X-trafik har ylig bytt biljttsystm och tak är att dt ska vara klt och gräslöst att rsa mlla lä. Tidigar har ma haft olika btalsystm och btallösigar m i framtid kommr dt att bli myckt klar. Ma aställr också förtagsäljar och har sda tidigar förtagskort som alla på tt arbtsställ ka aväda och får sda faktura på alla gjorda rsor udr måad. D kommad ombyggadra av Ostkustbaa kommr att göra tågtrafik midr störigskäslig. Stfa Sdi, VD Svsk Kollktivtrafik och ordförad i Partrsamvrka för förbättrad kollktivtrafik. Arbtar för att främja kollktivtrafik Hur täkr kollktivtrafikbrasch arbta för att främja kollktivtrafik i glsbygdskommur? Vi frågad Stfa Sdi, vd Svsk kollktivtrafik: Dt fis flra störr och mdlstora ortr där kollktivtrafik md rätt förutsättigar och villkor ka öka myckt. I adra dlar av vårt lad gällr dt att fia smarta lösigar för att yttja d hlt samhällsbtalda trafik för så måga syft som möjligt. Vad mar du md smarta lösigar? Ett bra xmpl är bställigstrafik. Dt ma måst åstadkomma är rlvas, kollktivtrafik ska alltså upplvas som tt lika bra llr bättr altrativ till bil. Rsär vill åka är dt passar hoom, och opratör vill att måga ska åka är fordo kör. Ig lätt kvatio är båd rsärr och avgågar är rlativt få. Dt pågår tt försök blad aat i Kalmar lä. Där kombirar ma lijtrafik md aropsstyrd trafik. Ma ka boka rsa via app llr på wbb. Ma matar i tid, adrss varifrå ma ska åka och adrss dit ma ska åka. S ka ma btala i samma systm. Ma får äv vta om störigar via sms llr mjl. Ä så läg mdför dssa datasystm vissa kostadr. Hur sr trdra för kollktivtrafik ut idag? Vi tror på fördubblad kollktivtrafik fram till 2020 m då stt i tt atiollt prspktiv och förutsatt att flra av d åtgärdr vi pkat på gomförs Vilk drivmdlsmix tror i framtids kollktivtrafik kommr att ha? E fördubblig av kollktivtrafik skull miska prsotrafiks koldioxidutsläpp md drygt 24 proct och g samhällskoomisk vist på drygt fyra miljardr kroor. I vårt miljöprogram btoar vi rgiffktivitt. Framtids kollktivtrafik tror vi i ökad utsträckig kommr drivas md l. Tågtrafik är till stora dlar rda lktrifirad. Busstrafik, framförallt i tätortsmiljör, utvcklas alltmr mot hybriddrift llr r ldrift. Dt är utvcklig som rda sys i måga adra lädr. För rgioal trafik och trafik i glsbygd tror vi att flra av d altrativa drivmdl som u utvcklas ka komma i fråga. Här är dt därför viktigt att stat och rgrig lyssar på brasch i frågor som rör bskattig, utvckligskostadr och villkor. Taxitrafik likar busstrafik, m här är fråga om tillgåg till offtlig ifrastruktur för laddig/takig ä mr kritisk, ftrsom taxi i aropsstyrd llr samhällsupphadlad trafik it på samma sätt som busstrafik har tillgåg till dpår och ga lijsystm md systm för laddig/takig. Till sist, tr korta puktr som gör kollktivtrafik attraktivar för passagrara? Smarta upphadligar som gr opratör flxibilitt, bställigstrafik iställt för lijtrafik och iovativ trafikplarig. Läs mr:

6 HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARNA I HÄLSINGLAND Samåkig på wbb E av d störr utmaigara vi har i klimatarbtt är att miska på trasportarbtt. Dt kask största och tt av d klast bidrag ma ka komma md själv är att åka mr buss, tåg och cykl. Dt här ka vara svår utmaig i glsbygdr där dt är låga avståd och glst md busstrafik som passar. S midr privatbilism Appar och GPS I takt md att tlfo och itrtkik utvcklas så rbjuds u också mägd olika applikatior för samåkig och pdlig tillsammas md adra. D här applikatiora och itrtlösigara vädr sig blad aat till byar och förtag och avsr då åtrkommad pdlig mda adra lösigar är mr iriktad på lägr staka rsor och blir då ågo slags orgaisrad liftig. Dt här har pågått udr ågra år och flra systm är tablrad och fugrad. I glsbygd I Tolg, 3 mil utaför Växjö, har ma hållit på md i ågra år och därifrå sprids u dras kuskapr och rfarhtr till adra i ladt. I dras visio står blad aat att d vill: Ispirra och möjliggöra för mäiskor att rsa hållbart miljömässigt, koomiskt och socialt. Moll 45 kw och mr kollktivt rsad. Att samåkig ska vara giv pusslbit i vårt framtida rsad. Att kommuikatiora till, frå och på ladsbygd ska förbättrats västligt. Dt ska it vara ågot problm att bo llr vrka på ladsbygd uta båd bil och körkort. Att dt ska ibära friht att it bhöva ha bil. Adra variatr I tt aat systm, ka ma atig samåka staka gågr llr skapa gruppr i by, kommu, på skola, llr för tt äm llr tt vmag. Skjutsgrupp tar också stöd i Facbook och adra sociala mdir vilkt gör att båd chaufför och passagrar blir lit midr aoyma gom att d ka ha gmsamma vär i olika ld. Här samåkr ma alltså md värs vär. Ett likad systm fis på och på ätt hittar ma rad olika variatr och rbjudad. VEDPANNA Miljögodkäd. 50 cm vdlägd :- ikl. moms Problmt ka måga gågr vara att bdöma vilk tjäst som kommr att bli uthållig och fias kvar övr lägr tid, sägr Joha Rigmar, rgi- och klimatrådgivar i Hudiksvall. Jag tyckr också dt har varit svårt att s på dl systm vilka som faktiskt står bakom rbjudadt. Jag vill it gå md i tt systm som skickar på mig oöskad rbjudad llr säljr mia rsvaor till adra, m md sriös orgaisatör så gr dt här förstås fatastiska möjlightr, fortsättr Joha som också avslöjar att ha har gått md i såda här grupp m äu it huit prova ågo rsa. För oss som bor i glsbygdr gr dt här rlla möjlightr att bo var vi vill m ädå it vara hlt bud till g bil llr busstidr. Några svska hmsidor md samåkig: :- ikl. moms Vad btydr möjlight att pdla för Hälsiglad? Vi ställd fråga till Joas Holm, kommualråd i Hudiksvall md asvar för ärigslivsfrågor: Vi måst samarbta mlla kommura och s arbtskraftsrgio btydligt störr ä vår g kommu. Att kua dagspdla till sitt arbt oavstt var i Hälsiglad ma bor gr stor kokurrsfördl. Dtta ställr krav på goda kommuikatior och täta buss- och tågturr. Här har vi som politikr tt stort asvar att s till att dssa möjlightr skapas. Så här byggr vi y tillväxt. Plltskami - Uta skorst! FLISELDNINGSMÄSTAREN FRÅN KILAFORS Nu äv md Plltskamir uta skorst! SPAR ENERGI! Vi tilläggsisolrar vid md cllulosaisolrig. Ex 100 kvm, 3 dm tjockt. Max 10 mil frå Bolläs. Joas Holm, kommualråd i Hudiksvall. Vi säljr, srvar och har rsrvdlar till Nymo och Iwabos plltsbräar. Vi tillvrkar ga kompltta flisldigar, förråd, skruvar m.m. Acktjära 2209, Bolläs Tl: , Ståhls Plåt Sibo Sadrsbrg 3453, Kilafors , ifo@stahlsplat.s