Den naturliga (strukturella) arbetslöshetsniv. shetsnivån n och Phillips Curve. Inflation, förvf. rväntad inflation och arbetslöshet

Transkript

1 Blachard kapil 8 Mr om arbslösh sh och iflaio Phillips kurva D aurliga (srukurlla) arbslöshsiv shsivå och Phillips Curv F6: sid. 1 Arbslösh, sh, prisr och iflaio. Phillips-kurva rad-off mlla arbslösh sh och iflaio. Är r da sambad sabil? F6: sid. 2 Iflaio och arbslösh sh i USA,, Udr priod i USA, så var ormal s låg arbslösh förad md hög iflaio och mosas. iflaio (proc) arbslösh sh (proc) Da sambad brukar kallas Phillips kurva gaiv sambad mlla arbslösh sh och iflaio. 8-1 F6: sid. 3 Iflaio, förvf rväad iflaio och arbslösh sh P = P ( 1 + µ )F( u,z ) Kom ihåg g aggrgrad ubudsrlaio frå förgf rgåd d kapil (m md arbslösh, sh, isäll för f r produkio i högrld). Lå L oss u skriva om da ill rlaio mlla iflaio, förvf rväad iflaio och arbslösh. sh. För r a vara kokra, spcificra lijär F-fukio; Sä i da i AS-rlaio rlaio: F( u,z ) = 1- u + z ( 1 µ )( 1 ) P = P + u + z Lå oss u övrsäa da ill rlaio mlla u, förväad iflaio i priod, π och iflaio π. F6: sid. 4 Frå prisr ill iflaio ( 1 µ )( 1 ) P = P + u + z P P = + + P P 1 1 ( 1 µ )( 1 u z) P P + P P P + P = ( 1+ µ )( 1 u P P 1 1 P P P P = 1+ ( 1+ µ )( 1 u P P π = ( 1+ π )( 1+ µ )( 1 u 1+ π 1+ π π µ = ( 1 u ( 1+ π )( 1+ µ ) = ( )( )

2 F6: sid. 5 Iflaio, förvf rväad iflaio och arbslösh sh Här r sr vi a; Högr iflaiosförv rväigar π, ldr 1 ill 1 ill iflaio Giv iflaiosförv rväigara, π, sås ldr högr h prispåslag, slag, µ, ill högr h iflaio. Giv iflaiosförv rväigara, π, sås ldr ökigar av slaskvariabl z, också ill högr h iflaio. Giv iflaiosförv rväigara, π, så ldr ökig i arbslösh, sh, u,, ill lägr l iflaio. Vi ka här h r härlda h uryck för f r d aurliga arbslösh. sh. Vid da mås m π = π. Därmd; D 0 = u u = F6: sid Phillips Kurva Lå oss aväda da idssubscrip och aa π = 0 i π = π + µ +z u. Då får r vi: π = u Da är r uryck för f r d sambad som Phillips, Solow och Samulso fa för f r för f r Eglad och USA Phillips-kurva kurva. Vi ka också få pris-löspiral spiral.. Aag a d förvf rväad prisivå är r lika md förra f priods pris. SåS läg arbslösh sh är r lägr l ä d aurliga blir varj år r prisra högr ä d förvf rväad, dvs högr ä förra f års. Vi får f r sadig prisuppgåg (iflaio). E vackr Phillips-kurva E murad Phillipskurva Iflaio och arbslösh sh i USA,, Fallad arbslösh udr 60-al var förad md succssiv ökigar av iflaio. iflaio (proc) arbslösh sh (proc) Iflaio och arbslösh sh i USA, Frå och md 1970, så försvir d ydiga rlaio mlla arbslösh och iflaio i USA, rfarh ma dlad md måga adra lädr. Varför? iflaio (proc) arbslösh sh (proc) F6: sid. 7 F6: sid. 8 2

3 Phillipskurva murar Mysri md d försvua f Phillips-kurva F6: sid. 9 D gaiva rlaio mlla arbslösh sh och iflaio var myck ydlig udr 1960 al i USA och i Europa. Efr d är r da rlaio i alls sås klar. Varför: r: Oljprischockra udr 1970-al ökad iflaio och arbslösh sh samidig. Lösäig og i sörr usräckig md iflaio i sia bräkigar. I måga m lädr l iförds (viss) idxrig av löra l ill iflaio. Tidigar aog vi a P =P -1. Om iflaio sädig är posiiv, sås är r da i särskil s rimliga förvf rväigara. Aag isäll a lösl säara har förvf rväigar om iflaio: π = θπ 1 Paramr θ fågar hur förra f års iflaio påvrkar d förvf rväad iflaio udr äsa år. E sä s a olka Phillips-kurvas sammabro är r a säga a θ ökad frå ugfär r 0 ill ärmar 1 udr 1970-al. Udr 70 al börjad b d bli klar a värld v få f dsr ill ihållad iflaio. F6: sid. 10 Iflaio i Sorbriai och USA Förväigsbildig Sä i förvf rväigsbildig i kvaio för f r iflaio frå sida 5. π = θπ + u 1 Fram ill och md 60-al förfallr f iflaios-förv rväigara vari ära 0 och obrod av idigar års iflaio, dvs θ = 0 och π = u Om θ isäll är r posiiv bydr d a om förra f års iflaio var hög g sås rvidrar ma upp förvf rväigara om äsa års iflaio. Om förvf rväigara är r a äsa års iflaio är r lika md års iflaio är θ =1. π = π + u 1 π π = u 1 F6: sid. 11 Källa: UK Hous of Commos, Rsarch Papr 02/44, hp:// F6: sid. 12 3

4 Iflaio och arbslösh sh frå 70-al E y slags Phillipskurva π π = u 1 Här r får f r vi a förädrig i iflaio bror påp arbslöshs shs avvikls frå d aurliga Lå oss ia påp da sambad i vrkligh Förädrig i iflaio och arbslösh sh i USA, Sda 1970, sås ka s klar gaiv rlaio mlla arbslöshs shs ivå och förädrig i iflaio. förädrig i iflaio (proc) arbslösh sh (proc) F6: sid. 13 För år är r d bäsa b lijära rlaio mlla arbslösh sh och iflaiosförädrigar drigar i USA π - π -1 = 6%-u Priod är r d π - π -1 = 4.4%-0.73u F6: sid. 14 Har aurlig arbslösh sh falli i USA sda 1990? D vå Phillipskurvora Kask, m; USA s s bfolkigssrukur har ädras, Flr sir i fägls. f Flr är r föridspsiorad. f Brdskapsab Hög g produkivisillväx (illfälligvis?). lligvis?). Origial: π = ( )- u D modifirad Phillips kurva, också kallad d förväigsuvidgad Phillips kurva, (xpcaios augmd Phillips curv) π - π = ( )- u - 1 F6: sid. 15 F6: sid. 16 4

5 F6: sid. 17 Tillbaks ill d aurliga arbslösh sh Rda påp 60-al ifrågasa M. Fridma och E. Phlps påsåd a d fis sabil rad-off mlla arbslösh sh och iflaio. D går g r i, hävdad h d, a lågsikig l säka s arbslösh sh bara gom a illåa a li högr h iflaio. Pris och lösl säara kommr i påp låg sik låa l sig luras och allid ha lägr l iflaiosförv rväigar ä vad d sda fakisk blir. Arbslösh sh blir därfd rför r påp låg sik i gomsi lika md d som gr upphov ill samma iflaio som d förvf rväad. Dvs,, i gomsi påp låg sik är π = π och arbslösh sh ka därfd rför i avvika frå u = F6: sid. 18 NAIRU Skriv om uryck för f r d aurliga arbslösh sh frå sid. 5 u = u = Aväd d da i uryck för f r iflaio π = π + u u π = π + ( u u ) Slulig, aag a iflaiosförv rväigara π ka approximras md π -1. DåD får r vi: π = π + u u π π = 1 ( u u ) 1 NAIRU 8-3 E summrig och ågra varigar F6: sid. 19 ( u u ) π π = 1 Da kvaio ibär r a vi ka äka påp d aurliga arbslösh sh som d arbslösh sh där d r iflaio i förädras f No-Acclraig Acclraig-Iflaio Ra of Umploym,, (NAIRU), är r dfiirad som d arbslösh sh som gör g r a iflaio i förädras. Naurliga arbslösh sh llr NAIRU llr srukurlla arbslösh. sh. u = D fakorr som påvrkar p NAIRU varirar mlla olika lädr. l Paramr fågar hur käsliga k lösl säara är r för f r arbslösh. sh. Sorlk påp bror bl.a. påp förhadligsordig, om fack rprsrar isidrs (d sarka påp arbsmarkad) llr också d som har sörs risk a bli arbslösa. sa. Som vi idigar sä s ka µ påvrkas av kokurrsförh rhållad påp varumarkad. z påvrkas bl.a. av arbslöshsrs shsrsäigs igs sorlk. NAIRU är r därfd rför r i dsamma i olika lädr l och är r i ödvädigvis kosa övr id. Arbslösh sh ka också avvika frå NAIRU är r iflaio ökar llr miskar. Ka fias lögolv l svår llr omöjlig a fåf illsåd lösäkigar kigar äv om arbslösh sh är r myck hög. h F6: sid. 20 5

6 Succsiva ökigar i NAIRU i EU Skif i aurlig arbslösh sh Förädrig i Iflaio och arbslösh sh EU, Phillips kurva vrkar ha skifa mo högr övr id. Vilk idikrar a NAIRU har öka sda 60- al. förädrig i iflaio (proc) 60-al 70-al 90-al Vad hädr h om aurlig arbslösh sh förädras, f.x. gom förädrigar f i arbslöshsrs shsrsäig? ig? Slusas: E ökig i aurlig arbslösh frå u ill u ibär a Phillips-kurva skifar uppå/ill högr förädrig i iflaio (proc) 0 arbslösh sh (proc) F6: sid. 21 F6: sid. 22 u u arbslösh sh (proc) Hur sabil är r Phillips- kurva i Svrig? SVENSK NAIRU förädrig i lö ökigsak (proc) arbslösh sh (proc) F6: sid. 23 F6: sid. 24 6

7 Phillips kurva vid xrm hög h g och xrm låg l g iflaio Nomill urali och Phillips-kurva Phillipskurvas luig, d.v.s. d korsikiga rad-off mlla iflaio och arbslösh sh bror rimlig påp hur sabb iflaio drar a ädras När r iflaio är r hög, h sås är r d också myck mr variabl. D blir dåd vikigar för f r lösl säara a göra g bra progosr och ha möjlighr m a ädra korak och prisr. T.x. ka ma iföra löidxrig sås a löra l auomaisk ädras i ak md iflaio. Phillipskurva blir dåd äsa lodrä. I AS-AD AD-diagramm skr apassig ill d lågsikiga l jämvik förhf rhålladvis sabb. Vid rikig låg l g iflaio, dflaio, ka d mosaa iräffa. Om löagara i accprar omilla lösl säkigar, kigar, s om arbslösh sh blir väldig v hög h g försvir f sambad mlla iflaio och arbslösh. sh. förädrig i iflaio 0 Myck hög h g iflaio li förädrig f i arbslösh sh gr sor och sabb förädrig f i iflaio. arbslösh sh Dflaio förädrigar i arbslösh sh påvrkar äsa i iflaio alls F6: sid. 25 F6: sid. 26 7