Sundsvall Härnösand JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Geoteknik, Geohydrologi och Berg, RMG083NR005

Transkript

1 JÄRNVÄGSUTREDNING Sudsvall Härösad Sudsvall-, Timrå- samt Härösads kommu, Västerorrlads lä PM Geotekik, Geohydrologi och Berg, RMG083NR

2 Titel: PM Geotekik, Geohydrologi och Berg Utgivigsdatum: Utgivare: Trafikverket Kotaktperso: Marie Svah Uppdragsasvarig: Aders Bradt Distributör: Trafikverket, Adress, Post r Ort, telefo:

3 Ieha llsfo rteckig Iehåll Objekt 5 Ädamål 5 Uderlag för PM 6 Allmät 6 Geotekik 6 Bergtekik 7 Geohydrologi 7 Allmät Geotekik 8 Allmät Bergtekik 10 Allmät Hydrologi 11 Allmät Geohydrologi 12 Beskrivig Blå korridor 15 Blå korridor, Delområde 1 (km ) 15 Blå korridor, Delområde 2 (km ) 17 Blå korridor, Delområde 3 (km ) 19 Blå korridor, Delområde 4 ( ) 21 Beskrivig Röd korridor 25 Röd korridor, Delområde 1 (km ) 25 Röd korridor, Delområde 2 (km ) 25 Röd korridor, Delområde 3 (km ) 27 Röd korridor, Delområde 4 (km ) 29 Beskrivig Blå Öst korridor 32 Blå Öst korridor Delområde 1 (km ) 32 Blå Öst korridor, Delområde 2 (km ) 32 Blå Öst korridor, Delområde 3 33 Blå Öst korridor, Delområde 4 33 Beskrivig Röd Väst korridor 34 Röd Väst korridor, Delområde 1 (km ) 34

4 Röd Väst korridor, Delområde 2 (km ) 34 Röd Väst korridor, Delområde 3 35 Röd Väst korridor, Delområde 4 35 Bilagor Bilaga 1 - Jordartskarta Tyrés, uderlag SGU Bilaga 2 - Berggrudskarta Tyrés, uderlag SGU Bilaga 3 - Rapport Bergtekik Befitlig tuel Idalsälve till Östrad, daterad Bilaga 4 - Rapport Bergtekik Bergeforses Kraftstatio, daterad Bilaga 5 Rapport Geologisk progos tular, daterad Tillhörade dokumet Marktekisk udersökigsrapport (MUR)/ Geotekik, daterad Rapport Geofysik, daterad

5 Iledig Föreliggade PM behadlar projekterigsförutsättigar avseede geotekik, bergtekik och grudvatte för järvägsutredig y järväg sträcka Sudsvall - Härösad PM yttjas som uderlag till fortsatt utredig och projekterig i kommade skede Vid upprättade av bygghadligar, då aläggigars utformig är bestämd skall geotekiska uppgifter och rekommedatioer, som överesstämmer med plaerat utförade, iarbetas i de byggadstekiska beskrivige Sammaställig av tidigare och u utförda geotekiska udersökigar redovisas i e separat rapport MUR, Marktekisk udersökigsrapport Objekt Iom uppdrag , Järvägsutredig Sudsvall Härösad har Tyrés AB utfört geotekisk, bergtekisk och geohydrologisk utredig iom plaerade järvägskorridorer Totalt har utredige omfattat fyra beämda alterativ (vilka seda ka kombieras); Blå, Blå Öst, Röd och Röd Väst Uppdragsgivare Trafikverket Mitt med Projektledare Marie Svah, Trafikverket Tekikstöd Geotekik, Berg och Geohydrologi för Trafikverket är Bo Carlsso, Trafikverket Kosult är Tyrés med Uppdragsasvarig Aders Bradt Tekikasvarig Geotekik, Berg och Geohydrologi för Tyrés AB är Per Olof Sjödi, Tyrés AB Hadläggare Geotekik Per Olof Sjödi, Tyrés AB Hadläggare Berg Frak Ouchterloy, Tyrés AB Hadläggare Geohydrologi Kari Magusso, Tyrés AB Ädamål Syftet med utredige är att ge uderlag avseede de geotekiska förhålladea som uderlag för kostadsbedömigar iför val av korridor i järvägsutredige Utredige syftar vidare till att utgöra uderlag vid fortsatt projekterig iom vald korridor Sträcka är idelad i fyra delområde (1-4) och i utredige har två korridorer (Röd och Blå) studerats för hela sträcka, iom delområde 2 har ytterligare två alterativa korridorer (Blå Öst och Röd Väst) studerats Udersökigara har utförts i aslutig till e projekterad möjlig lijeförig i respektive korridor fortsättigsvis kallad Förslagslije De så kallade förslagslije redovisas äve på jordarts- och berggrudskarta att relatera till i beskrivige

6 Figur 1 Översiktkarta Järvägsutredig Sudsvall - Härösad Uderlag för PM Följade material har utgjort uderlag för föreliggade PM: Allmät Spårlijer i pla och profil: -Delområde 1 1-RB-Ber-Bir alt 2a -Delområde 2 2-R-Bir-Stav alt 2, 2-RV-Bir-Stav alt 2, 2-B-Bir-Mid alt 1, 2BÖ-Bir- Mid alt 1 -Delområde 3 3-R-Stav-Bye alt 2, 3-B-Mid-Stav alt 2 -Delområde 4 4-R-Bye-Hsd alt 3, 4-R-Bye-Hsd alt 3 Höjdmodell 50m grid (dvs relativt grov höjdiformatio) Geotekik Marktekisk UdersökigsRapport (MUR)/ Geotekik, daterad Arkivmaterial (eligt eda) Frå dessa källor har arkivmaterial ihämtats (redovisas i MUR): Sudsvalls kommu Timrå kommu Härösads kommu

7 Trafikverket (tidigare Vägverket) Trafikverket (tidigare Baverket) Geologiskt kartmaterial tillhadahållet av SGU SGU, 2003 Grudvattekarta med beskrivig, Västerorrlads lä Sveriges Geologiska Udersökig, serie Ah r 23 MittSverige Vatte AB Sammadrag av geohydrologiska udersökigar utförda av VBB VIAK Bergtekik Geologiskt kartmaterial tillhadahållet av SGU Fältkarterig, Tyrés Geohydrologi Det har utförts geotekiska udersökigar lägs vissa sträckor på de olika alterative och det fis äve tidigare utförda udersökigar att beakta Det har på sträcka istallerats 7 st grudvatterör för lågtidsobservatioer SGU, 2003 Grudvattekarta med beskrivig, Västerorrlads lä Sveriges Geologiska Udersökig, Serie Ah r 23 MittSverige Vatte AB 2011a Förslag till skyddsföreskrifter, Wifsta vattetäkt MittSverige Vatte AB 2011b Wifsta vattetäkt; Tekisk beskrivig till asöka om reviderig av skyddsområde för vattetäkt

8 Markfo rha llade Allmät Geotekik Geotekiska förutsättigar påverkas av områdets varierade topografi och geologi i det kuperade ladskapet vilket medför mycket varierade grudläggigsförutsättigar iom och mella de föreslaga korridoralterative (se jordartskarta, bilaga 1) Sammataget är dock variatioera relativt jämt fördelade och de alterativskiljade geotekiska förutsättigara jämar i stort ut sig mella föreslaga korridorer Hela de studerade sträckige ligger uder högsta kustlije (HK) där morä är domierade jordart, ytligt är dea mer eller midre påverkade av svallig där fimaterial spolats bort Berg i dage eller ytära berg är också valigt förekommade Iom dessa område är byggbarhete geerellt god och ågra särskilda geotekiska förstärkigsåtgärder bedöms ej aktuella Flera dalgågar (Selågerså, Huli, Merlobäcke, Idalsälve, Ljustorpså, Gådeå) passeras där dalgåges vattedrag bidragit till att erodera er i fisedimet av sad, fisad, silt och lera som tidigare avlagrats uder e högre liggade havsyta I lägre liggade partier i dessa dalgågar ka sedimetdjupe vara betydade (10-40 m) och iom dessa område erfordras geerellt ågo typ av geotekisk förstärkigsåtgärd för att säkerställa byggbarhete Äve exempelvis dalgåge vid Ludetjär och Lögdösjö samt i aslutig till Byesjö och Atjär bedöms jordara var fikoriga med sedimet av lera och silt Förstärkigsåtgärder ka bestå av ibladigspelare eller pålgrudläggig av broar och bakar vid djupa/lösa sedimet, vid grudare partier ka tryckbakar, utskiftig, förbelastig eller lättfyllig vara tillräckligt I aslutig till dalgågara Selågerså, Idalsälve, Ljustorpså och Gådeå förekommer äve isälvssedimet som består av lager med sorterat grus och sad i åsbildig och ofta är av värde som aturresurs På höjdpartier förekommer berg i markyta och småkuperade höjdområde består omväxlade av berg i dage samt morä med myrmark och ställvis fisedimet i svackora E låg sträcka där dessa förhållade råder mer allmät är på höjdpartiet mella Ljustorpså och Gådeås dalgågar med markivå över +70 möh Iom dessa område är djupet till fasta jordlager litet, ågo till ågra meter, och byggbarhete geerellt god Dock ka midre förstärkigsåtgärder aktualiseras, på sträckor med torv och sedimet av silt och lera, som exempelvis utskiftig eller förbelastig för bakar eller plattgrudläggig av broar I det kuperade ladskapet kommer skärigar att skapas i sluttade terräg, äve i aslutig till tuelpåslag skapas förskärigar som ka vara omfattade Förekomst

9 av exempelvis grovkoriga jordar och/eller höga grudvattetryck iebär att det fis risk för problem med erosio och omhädertagade av grudvatte För dessa skärigar är det av stor vikt att stabilitets- och grudvattesituatioe utreds Några delsträckor som idetifierats som saolikt mest kostadskrävade gällade geotekiska förstärkigsåtgärder är de dalgågar som passeras (udataget tular) I aslutig till dessa råder geerellt risk för stabilitetsproblem med häsy till slätlutigar i kombiatio med lösa sedimet Erosiosbeäga jordar och varierade vatteivåer i vattedrage ka också bidra till att öka riskera för stabilitetsproblem Dessa område bör ägas särskild uppmärksamhet vid utredigar i kommade skede Selågersås dalgåg (samtliga korridorer) Järvägsbak och -bro för passage av dalgåge, Selågerså och Västra väge aläggs iom område med fisedimet till 20 m djup i syerhet i aslutig till å Huli dalgåg (samtliga korridorer) Låga och djupa skärigar på skrå ka medföra problem med omhädertagade av grudvatte på sträcka Passage över dalgåge och Timmerväge med järvägsbak och -bro sker över område med torv och lösa sedimet med upp till 10 m djup Merlobäckes dalgåg (samtliga korridorer) Dalgåge passeras i olika läge för olika korridorer Stora höjdskillader i dalgåge som passeras på brolösig på lösa sedimet med upp till m djup medför problematiska grudläggigsförutsättigar Idalsälves dalgåg (samtliga korridorer) Dalgåge passeras i olika läge för olika korridorer Stora höjdskillader, mycket mäktiga isälvssedimet (20->60m) och behov av låga bropassager över Idalsälve medför kostsam grudläggig Vid dessa passager är det äve viktigt att beakta de stora sadmäktigheteras käslighet för erosio samt risker vid höga flöde Ljustorpsås dalgåg (röd korridor) Järvägsbak och -bro för passage av dalgåge sker geom område med djupa fisedimet (15->50 m) i syerhet i aslutig till å Vid dessa passager är det äve viktigt att beakta de stora sadmäktigheteras käslighet för erosio samt risker vid höga flöde Krigsby (röd korridor) Passage av dalgåge kommer att ske i eller uder markyta och riskerar medföra stora problem med omhädertagade av grudvatte Vissa osäkerheter fis gällade bergkvalitete för sträcka

10 Allmät Bergtekik Bergtekiska förutsättigar för plaerade bergtular varierar både lägs med och äve mella de föreslaga korridorera mycket beroede av topografi och aktuella bergartsområde, me äve med avseede på de bergkvalitetssäkade gågbergarter med samligsamet Alöitgågar som förekommer i Alös ärområde med större frekves och påverkar blå korridor mer ä röd Tuelriktige i förhållade till förekommade svaghetszoer samt bergartes ege plastruktur har äve stor betydelse Passager av bergartskotakter är valigt förekommade Dessa geologiska förhållade ka medföra betydade problem och bör utredas i kommade skede, särskilt i de fall där tolkade strukturer följer tuelsträckige uder e lägre sträcka Bergartsområdea där bergtular förekommer utgörs i huvudsak av migmatit samt gråvacka vilka var för sig har stora variatioer i egeskaper beroede sprickighet, glimmeriehåll och t ex förekomst av gågbergarter såsom alöiter me äve diabaser och pegmatiter Äve ett område med grait förekommer där e kortare tuel plaeras Bergtekiska kosekveser av beskriva förhållade är att tulara saolikt kommer att utföras med systematiskt förakrad fiberarmerad sprutbetog då e sämre vidhäftig ka förvätas Alöitgågar, beroede på storlek och karaktär, kommer att behadlas med apassade åtgärder, iblad äve med stödjade plastgjuta betogkostruktioer Avledig av yt- och grudvatte frå bergskärigar och tuelpåslages förskärigar är problem som måste hateras vid projekterig Problematike är viktig för drift och uderhåll eftersom vatte har e egativ iverka på befitliga kostruktioer och riske för svallisbildig vitertid utgör e påtaglig störigsrisk för trafike Gemesamt för plaerade bergtular är att övervägade dele av plaerade påslagsläge ite är blottade eller verifierade med soderig Ataga tuellägder är därför uppskattade ur terrägmodelle och skall betraktas som osäkra tills de verifierats med tillräcklig oggrahet Särskilt för tuelpåslage i aslutig till Idalsälves orra sida ka jorddjupe vara betydade och därmed medföra låga skärigar med betydade jordsläter ia tillräcklig bergtäckig erhålls för tuelbyggade Alöitproblematik Alöite är e gågbergart som är kalkrik och vittrar lätt Gågara förekommer med mäktigheter upp till ett par meter me valigast är midre gågar Beroede på riktig i förhållade till tuel och frekvese på förekomst ka dessa ha e stor

11 betydelse för stabilitete och därmed såväl produktioskostad som framtida uderhållskostad E variat av alöite med högre kalkhalt söderfaller till lera uder iverka av luft och vatte Dea variat har observerats krig Bergeforse Erfarehet frå e befitlig kylvattetuel mella Idalsälve och Östrad visar att problematike är relevat för sträcka Allmät Hydrologi Området karaktäriseras av e dramatisk atur med höga berg Rut Sudsvall och Timrå är det brata bergssidor och höga toppar och orr om Timrå domierar e högplatå Söder om Idalsälve fis ett fåtal sjöar meda det på högplatå lägre orrut fis fler och större sjöar Vattedrage och sjöara är till stor del placerade i dalara Det största korsade vattedraget är Idalsälve och övriga korsade vattedrag av betydelse är frå söder Selågerså (Sudsvall), Merlobäcke (Timrå), Ljustorpså (Stavrevike) samt Gådeå (Härösad) Selågerså och Ljustorpså är meadrade och aktiv deltabildig fis vid Selågersås utlopp i Selågersfjärde Idalsälves delta får idag tillkommade sedimet ebart frå Ljustorpså, efter att Bergeforses kraftverksdamm byggts, och det sker idag e lågsam erosio och omlagrig av deltat Området har fem huvudavriigsområde; Idalsälve som är det största, Selågerså, Gådeå samt två icke amgiva som omfattar kustområdea (se Figur 2) Figur 2 Huvudavriigsområde

12 Sudsvalls kommu Strax utaför Sudsvalls tätort passeras Selågerså och Selågersfjärde Norr om Sudsvall ligger Hulidale som är e dalgåg som omges av bla Hammalåse och Kullsåse Hammalmyre är ett låglät område som avvattar dalgåge Ett flertal vattedrag rier ed i dale frå de omgivade höjdpartiera och samlas i Hulibäcke som rier ed mot Selågersfjärde Norr om Öråker ligger Öråkerstjäre med omgivade våtmarksområde och vattedrag Timrå kommu Strax söder om Timrå passeras Märlobäcke och Torsdalsbäcke som rier ed mot Timråvike Strax orr om Bergeforse itill Ljustorpså ligger Natura 2000-området Masugsgrudet Området översvämmas återkommade då det iträffar mycket höga flöde i Ljustorpså, dock ej varje år I förutsättigara för gysam bevaradestatus ages att e aturlig hydrologisk regim ska råda i området Det iebär att åtgärder som ka förädra vatteflöde ska udvikas Detta ka tex röra sig om kalavverkig, ökat markslitage, byggade av bakar eller bortledade av vatte i dike Området frå Bergeforse och österut mot kommugräse käeteckas av skogsklädda berg med sjöar, våtmarker och jordbruksområde i dalara Ett exempel är dalgåge vid Krigsby som avvattar hela det krigliggade höjdområdet och korsas av två vattedrag Exempel på våtmarker och sjöar som ka beröras lägs sträcka är Stormyra, Norrkrågesjö och Gistrigstjäre Härösads kommu På sträcka frå Timrå kommugräs till Härösad fis ett flertal vattedrag och sjöar som ka beröras Speciellt i området Öjesjö-Häggsjö-Atjär där det fis ett atal sjöar och korsade vattedrag Strax väster om Härösad passeras Gådeå Allmät Geohydrologi Det kuperade ladskapet med varierade topografi och geologi medför att grudvattets strömigsriktig styrs av lokala förhållade Geerellt rör sig grudvattet frå höjdpartier ed i dalar och vidare mot havet Grudvattedelara bedöms i stort sammafalla med ytvattedelara som bestäms av topografi Hela de studerade sträckige ligger uder högsta kustlije (HK) och morä är domierade jordart Moräe ka, om de är grovkorig och lucker, iehålla grudvatte i e såda mägd att de ka vara itressat att yttja som vatteresurs för eskilda brukare

13 De mest betydade grudvatteförekomstera fis i isälvsavlagrigar som skapats i och med de seaste ladises avsmältig De viktigaste avlagrigara i Västerorrlads lä fis i de stora älvdalara och har störst mäktighet ed mot kuste Lägs älvara är det valigt med så kallad iducerad ifiltratio som består i att älvvatte aturligt strömmar i i åse där de två vatteförekomstera står i kotakt med varadra Grudvattets strömigsriktig i åsara ka skilja sig frå ytvattets, då grudvattet ka påverkas av grudvattedelare som tex höga bergläge och zoer med ökad ifiltratio av ytvatte Iom utredigsområdet fis det tre större defiierade isälvsavlagrigar Sudsvallsåse börjar i Sudsvallsbukte och ka seda följas lägs med Selågersås dalgåg och vidare upp förbi Kovlad Åse är trolige uppdelad i flera midre vattemagasi Idalsälves ås börjar i Kligerfjärde, korsar uder Timrå och går seda lägs med Idalsälve Ofta sys åse bara i ipora eller ite alls, me de bedöms med stor saolikhet vara sammahägade De iducerade ifiltratioe är stor och det går att ta ut betydade vattemägder till blad aat dricksvatteförsörjig De tredje åse, Mjällås ås, går frå Kligerfjärdes delta lägs Ljustorpsås edre del samt vidare upp i Mjällås dalgåg Det är oklart hur sammahägade åse är i dess södra delar och vattetillgåge har bedömts vara måttlig (SGU, 2003) Söder om Härösad fis eligt SGUs grudvattekarta e måttlig grudvattetillgåg med goda eller mycket goda uttagsmöjligheter, storleksordige 1-5 l/s Det är ett område med grövre jordmaterial och det fis e grustäkt strax öster om Kittjär Grudvattetillgåge sträcker sig frå Ytterfälle förbi Frölad och upp mot Kittjär Fikoriga jordarter som silt och lera iehåller mycket vatte me det är relativt fast budet i materialet Uder de fikoriga sedimete ka det fias vatteförade lager av tex sad och grus Exempelvis täcks Idalsälves ås i dess edre delar av mäktiga fikoriga sedimet I området där åse år Kligerfjärde ger det höga grudvatteflödet i kombiatio med de täta lagre upphov till artesiskt grudvatte, dvs grudvattets tryckivå ligger över markivå Om de täta jordlagre pukteras ka ett kraftigt grudvatteutflöde ske och vattetrycket uder jordlagre ka säkas Vivstavarvstjäre är e midre sjö som ligger ovapå åse och sjös vatte kommer frå ett övre liggade grudvattemagasi och har ite direktkotakt med åses stora egetliga grudvatteflöde Vattet i berggrude Berggrude består av kristallit urberg vars bergmassa ka ases vara tät Det vatte som förekommer fis i berggrudes sprickor och mägde vatte styrs av bla sprickfrekves och sprickoras geomsläpplighet I området mella Sudsvall och Härösad fis ett flertal olika bergarter med olika egeskaper Berggrudes

14 iehåll av vatte går dock ite att bedöma utifrå bergart uta variatioe är större iom e bergart ä mella olika bergarter Större mägder vatte ka förekomma i krosszoer/svaghetszoer där berget är mer uppsprucket Ytligt liggade berggrud är ofta mer uppsprucke ä djupt liggade, vilket valigtvis iebär ett större vatteiehåll ärmare bergöveryta

15 Beskrivig av korridoralterativ Beskrivig Blå korridor Blå korridor, Delområde 1 (km ) Figur 3 Översiktkarta Delområde 1 Geotekiska förhållade Selågerså och dess dalgåg passeras på bak och bro vilka grudläggs i område med sedimet av lera och silt (skjuvhållfasthet kpa) er till ca 10-15m uder markyta vilka uderlagras av friktiosjord av sad För grudläggig erfordras förstärkigsåtgärder, för bro i form av exempelvis pålgrudläggig, och för aslutade bakar evetuellt bakpålig Efter passage Selågers dalgåg ligger korridore över Hulidalgåge där förutsättigara varierar kraftigt iom korridorbredde, frå 10 m mäktighet av lösa sedimet av lera, ställvis överlagrade av torv (tex Hammalmyre), mitt i dalgåge till ågo meter morä på berg eller berg i dage vid dalgåges sluttigar Skärigar i jord och berg sydöst i Huli dalgåg ka bla medföra omfattade behov av omhädertagade av grudvatte Järvägsbak över cetrala delar av dalgåge iebär behov av geotekiska förstärkigsåtgärder för bake samt för grudläggig av bro Iom förslagslije bör fortsatta udersökigar bla ge svar på följade: -Kompletterade iformatio om bergivå i skärigar Hulidalgåge

16 -Omfattig av lösjord (torv och silt/lera) vid passage av Hulidalgåge (Hammalmyre) Bergtekiska förhållade Eligt förslagslije för korridore ligger järväge i bergtuel ( ) med lägd ca 650 m vid Huli Bergtäckig är god och som mest ca 40m Topografi lägs tuelsträcka varierar mella +40 och +100 Iga bergblottigar vid det södra påslaget Tuel geom Huli ligger i e Migmatit av medelgod kvalitet Riske för Alöitgågar är måttlig Byggbarhete bedöms som medelgod till god Geohydrologiska förhållade På sträckas mellersta och orra del går alterativet geom Hulidale som avvattar krigliggade höjdområde och i dale fis våtmarker och vattedrag Vid e placerig av järväge i skärig på Hulidales östra sluttig fås e omfattade låg skärig som kommer att påverka avvattige av Hammalåse Bla korsas ett vattedrag som rier edför sluttige Ett grudvatterör för lågtidsmätig har placerats i läge för e evetuell skärig och vid mätigar i april-maj 2013 låg grudvattet ca 3 m uder markyta Grudvattesituatioe och haterig av tillriade vatte samt påverka på släter i skärigar behöver utredas i detalj i kommade skede Vid e placerig av järväge på Hulidalgåges östra sluttig kommer skärige att övergå i tuel i de orra dele av sträckige I tuels orra del ka e större sprickzo beröras vilket evetuellt ger ökad dräerig av vatte frå mark över tuel I slutet av delområdet passerar alterativet över Hulidale för att fortsätta orrut

17 Blå korridor, Delområde 2 (km ) Figur 4 Översiktkarta Delområde 2 Geotekiska förhållade Iledigsvis iom delområde 2 ligger korridore över Huli dalgåg med förekommade torv och lösa sedimet av lera (ca 10m mäktighet) För grudläggig iom område med dåliga förutsättigar mitt i dalgåge kommer geotekiska förstärkigsåtgärder att erfordras för bla järvägsbak och järvägsbro över Timmerväge Korridore viker orrut geom Öråkers dalgåg där omväxlade låg bak och skärig ka bli aktuellt För passage av Birstaberget/Laggarberget läggs järväge i tuel Efter tuel skall Merlobäckes dalgåg passeras där djupa sedimet av lös siltig lera (10-15m djup med skjuvhållfasthet kpa) medföra behov av geotekiska förstärkigsåtgärder för bak och broar Korridore rudar Merlo slott varefter passage sker av e midre dalgåg i aslutig till Torsdalsbäcke där marke huvudsak består av fasta jordar ia e y tuel geom Fröladsberget tar vid Efter tuel ligger korridore i aslutig till befitlig E4 på e låg sträcka, ära markyta beståede av friktiosjord av sad (svämsedimet) I höjd med Bergeforses kraftstatio passeras ett höjdområde med berg i dage med bergskärig varefter korridore går ut över Stordale där ma bör kua hålla profile relativt ära befitlig mark beståede av friktiosjord av sad Bro över Lillå ka grudläggas på friktiosjord av sad med platta på mark

18 Iom förslagslije bör fortsatta udersökigar bla ge svar på följade: -Grudläggigsförutsättigar iom dalgåg Öråker -Kompletterade iformatio bergivå tuelpåslag Birstaberget/Laggarberget södra och orra -Kompletterade iformatio grudläggigsförutsättigar Merlobäckes dalgåg -Bergivå skärigar i höjd med trafikplats Bergeforse Bergtekiska förhållade Passage av Birstaberget/Laggarberget erfordrar e tuellösig och eligt Förslagslije för korridore aläggs e bergtuel ( ) med lägd ca 1150 m geom Birstaberget Bergtäckig är god och som mest ca 50m Topografi lägs tuelsträcka varierar mella +60 och +110 Södra påslaget beläget i e dalbotte vilket medför låg skärig som blir utsatt för hög vattebelastig frå omgivade mark Tuel geom Birstaberget ligger i huvudsak i e Migmatit av medelgod kvalitet Riske för Alöitgågar bedöms som stor Byggbarhete bedöms som medelgod med reservatio för e försämrig beroede på frekvese och kvalitete på evetuella Alöitgågar Korridore iebär äve tuel geom Fröladsberget ( ) med lägd ca 1350m Bergtäckig är god och som mest ca 60m Topografi lägs tuelsträcka varierar mella +40 och +110 Tuel geom Fröladsberget atas ligga huvudsaklige i Migmatit av sämre kvalitet me islag av Gråvacka ka ite uteslutas pga de tolkade ärliggade bergartskotakte Grova Pegmatitgågar förekommer i de södra dele och bergartskotakte har låg hållfasthet Befitlig bergtuel som går på större djup idikerar på mycket stor risk för förekomst av Alöitgågar Byggbarhete bedöms därför som dålig dvs omfattade förstärkigsarbete och dålig framdrift jämfört med övriga tular pga Pegmatit- och Alöitgågars kvalitetsiverka Geohydrologiska förhållade Delområde 2 domieras av broar över Merlobäcke och två tular; geom Birstaberget, söder om Timrå, och Fröladsberget vid Frölad i Timrås västra kat Midre skärigar och bakar fis äve lägs sträcka Norr om Hulidale upp mot Birstaberget går korridore lägs med e dalgåg med ett vattedrag som avvattar Öråkerstjäre På Birstabergets södra sluttig, där e förskärig och tuelpåslag krävs, är det sakt och rier små vattedrag I området fis äve e större sprickzo Ett istallerat grudvatterör visar att grudvattet ligger i ivå med markyta (april-maj 2013) Stora problem med haterig av vatte ka förvätas vid skärig och tuelpåslag och detta måste utredas oggrat i kommade skede Bergartes huvudsprickriktig löper ästa parallellt med

19 tuelriktige vilket, om lägsgåede sprickor hamar i tuelläget, ka ge ett högre iflöde av berggrudvatte ä i adra fall Vid tuel geom Fröladsberget fis det risk att alöitgågar påträffas vid det södra tuelpåslaget Dessa ka vara vatteförade och det medför då risk för stora iläckage av vatte i tuel eller vid tuelpåslaget Ett grudvatterör för lågtidsmätig har placerats i sluttige på ordöstra sida av berget Vid mätigar i april-maj 2013 låg grudvattet strax uder markyta Efter tuel geom Fröladsberget går korridore lägs med befitlig E4 geom bebyggda område ia järväge vid Norrberge viker av upp mot Färjholme Järväge kommer huvudsaklige att gå i markivå lägs sträcka Blå korridor, Delområde 3 (km ) Figur 5 Översiktkarta Delområde 3 Geotekiska förhållade Korridore ligger över Stordale och vidare över Färjholme med bak på mycket mäktig friktiosjord av sad Bro över Idalsälve grudläggs med friktiospålar alterativt platta på mark, det orra ladfästet ka evetuellt grudläggas på berg beroede på var det placeras iom korridore (berg har påträffats iom 3m i udersökta pukter) Efter passage av Idalsälve kommer järväge att förläggas i tuel upp mot Suasjö och Bölesjö Mella km ligger förslagslije på bro över Bölesjö

20 samt bak 2-10m i ett område som domieras av ytära morä vilket bör medföra goda grudläggigsförutsättigar I höjd med befitlig mötesstatio Hussjöby passerar förslagslije orr om E4 i skärig <10m i huvudsaklige morä varefter profile säks mot Bye, bla via tuel geom Svartbackberget I höjd med Krågebäcke och passage av e bilväg ligger förslagslije på ca 10m bak på sedimet av silt eller lera på morä vilket ka iebära att viss förstärkig erfordras De sista dele av delområde 3 ligger i skärig i morä/berg söder om Gistrigstjär Iom förslagslije bör fortsatta udersökigar bla ge svar på följade: -Kompletterade iformatio grudläggig bro över Idalsälve -Kompletterade iformatio bergivå Suasjötuel för tuelpåslag samt del ca och Kompletterade iformatio grudläggig bro över Bölesjö -Bergivå tuel Svartbacksberget -Grudläggigsförutsättigar för bak i höjd med Krågebäcke -Material och bergivå skärig vid Bye Bergtekiska förhållade Suasjötuel frå Fjäl vid Idalsälve till Suasjö ( ) med lägd ca 6200m Bergtäckige är god och som mest ca 50-70m Topografi lägs tuelsträcka går frå +15 orr om Idalsälve vid Fjäl till +80 vid Suasjö och däremella varierar bergkulleladskapet med toppar mella +50 till +140 Större dele av tuel bedöms ligga i e Metagråvacka av medelgod kvalitet med hög glimmerhalt Islag av grova pegmatitgågar och sliror förekommer Vid det södra påslaget ka dock e sämre Migmatit förvätas De sista ca 500m av tuel, före det orra påslaget, avslutas i e Migmatit av medelgod kvalitet I de södra bergartskotakte fis e större svaghetszo med riktig ONO Risk för Alöitgågar bedöms som måttlig Byggbarhete bedöms som god me geerellt ka lägre vidhäftig för sprutbetog förvätas Medelhöga grudvattetryck komplicerar tätigsarbetet ågot Tuel geom Svartbackberget/Hussjöberget med lägd ca 150m Bergtäckige är lite och som mest ca 10m Bergmassa utgörs av grait-graodiorit och är av god kvalitet med e huvudsprickriktig som tvärar tuel vilket är fördelaktigt ur tueldrivigs- och bergförstärkigssypukt Tuel har i hela si lägd e lite bergtäckig och därför måste verifieras i större omfattig Lite bergtäckig begräsar ijekterigstrycket och därmed tätigsresultatet Tuel föreslås därför att i hela si lägd kläs i för avledig av iträgade grudvatte Ijekterig ka därmed saolikt utgå då det utifrå topografi, växtlighet mm prelimiärt ka atas uppebart att e lokal permaet grudvattesäkig ite medför ågo mätbar skada

21 Geohydrologiska förhållade Direkt efter passage av Idalsälve går järväge i i e ca 6 km låg tuel mella Fjäl och Suasjö Strax efter det västra tuelpåslaget passeras e större svaghetszo som ka ge upphov till större mägder iströmmade vatte I övrigt bedöms sprickora i berget vara relativt täta I sluttige ia Svarvarböle har ett grudvatterör placerats Vid mätigar i aprilmaj 2013 låg grudvattet mella e halv och e meter uder markyta Efter Svarvarböle går korridore på orra sida av väg E4 Bitvis kommer de att gå i skärig till följd att blötmark och midre vattedrag på sluttige fram mot Hussjö ka komma att påverkas Mella Hussjö och Bye kommer järväge gå omväxlade i skärig och på bak, evetuellt också e kort tuelsträcka Blå korridor, Delområde 4 ( ) Figur 6 Översiktkarta Delområde 4 Geotekiska förhållade Delområde 4 börjar i höjd med Gistrigstjär där förslagslije ligger på bro över sjö samt hög bak i aslutig till bro, huvudsaklige på morä me midre mäktigheter av fisedimet ka förekomma Förslagslije tar seda höjd geom midre skärig i morä upp mot befitlig mötesstatio Häggsjö där aläggade av ytterligare spår ka utföras i bergskärig i Rödberget söder om befitligheter

22 Frå Häggsjö mötestatio sjuker profile ed mot Härösad Mella km ligger förslagslije på upp till 15m bak, till största del på morä me i lägre liggade partier söder om, och i höjd med, Atjärstjär är moräe överlagrad av sedimet av silt och lera Efter passage av by Atjär går lijeförslaget i i tuel geom Koldalsberget där läget för möjligt läge för det orra tuelpåslaget är stora pga osäkerheter fis gällade bergtäckig på sträcka reda frå ca och det ka istället bli aktuellt med djup skärig i friktiosjord för delar av de plaerade tuel Efter Koldalsberget fortsätter förslagslije i maximal lutig er mot Gådeåberget geom relativt kraftiga skärigar i Kittjär och Edsberget, skärigar som aläggs i friktiosjord samt till viss del äve i berg Passage av Gådeås dalgåg sker till största dele på ladbro I dalgåges botte där Gådeå meadrat er i moräe råder goda grudläggigsförutsättigar Lägs dalgåge, i första had på de södra sida, täcks moräe av sedimet av silt och lera vilket ka iebära behov av förstärkigsåtgärder för grudläggig Efter bropassage förläggs järväge i tuel geom Gådeåberget där det orra tuelpåslaget, eligt förslagslije, myar edaför Utmarksstige och går i i Härösad i ca 10m djup skärig mella Kulle och Baldershage där bergivå är i eller uder ivå med järvägsterrass och stödmurar saolikt måste aläggas för att klara skärigsslätera i marke som består av ett par meter fyllig uderlagrat av ågra meter lera på förmodad morä I mot Härösad går förslagslije seda geom e sträcka med bergskärig för att kua asluta till befitligt spårläge Iom förslagslije bör fortsatta udersökigar bla ge svar på följade: -Kompletterade iformatio grudläggigsförutsättigar bro vid Gistrigstjär -Grudläggigsförutsättigar bro och bak ca km Bergivå för skärig i Rödberget, mötesstatio Häggsjö -Kompletterade iformatio om lösa sedimet i aslutig till hög bak söder Atjär -Kompletterade iformatio om bergivå Koldalsberget, tuelpåslag och bergtäckig -Material och bergivå i skärigar er mot Gådeå dalgåg -Grudläggigsförutsättigar ladbro Gådeå dalgåg -Kompletterade iformatio om djup skärig ifart Härösad Bergtekiska förhållade Förslagslije omfattar två bergtular, Kittjärstuel/Koldalsberget samt Gådeåtuel, varav de sista är gemesam för både Blå resp Röd korridor Kittjärstuel/Koldalsberget ( ) med lägd ca 2000m Bergtäckige är i huvudsak mella 10-20m och lokalt ågot högre Topografi lägs tuelsträcka varierar mella +40 och +110 Bergmassa utgörs av e fikorig Metagråvacka av god

23 kvalitet med islag av grov Pegmatit E större sprickzo korsar tuel i ca med lite vikel och berör därmed e lägre sträcka Byggbarhete ka bedömas vara god förutsatt att de ataga bergtäckige ka verifieras Gådeåtuel ( ) med lägd ca 1500m Bergtäckige mycket god och som mest ca 100m Gådeåbergets topografi utgörs av e tydligt markerad bergkulle lägs tuelsträcka ca +30 för det södra påslaget och toppe på +140 Norra påslaget ligger i e djup bergskärig och förblir så till sträckige aslutit till befitligt spår vid ifarte till Härösad Bergmassa bedöms vara e fikorig och förskiffrad Metagråvacka som, utifrå si uppsprickig och huvudsprickriktig, bedöms ha e byggbarhet som är sämre ä medel Höga grudvattetryck komplicerar tätigsarbetet Geohydrologiska förhållade Söder om Häggsjö passerar korridore Rödberget Befitlig järväg går mella sjö och berget Eligt SGU fis e aturlig källa på Rödbergets orra sluttig och uppskattat flöde är 0,5-3 l/s Norr om Atjär går järväge i i tuel uder Koldalsberget Tuel ka förvätas sträcka sig fram till Kittjär där de går över i skärig Tuel kommer att ligga relativt ytligt Vid det västra påslaget fis e svaghetszo och lägre österut passeras e sprickzo där bergtäckige är tveksam I området för tuel fis ett stråk med måga midre våtmarker och relativt stora ytor på krigliggade berg avvattas till området Utifrå detta ka befaras att det ka bli stora mägder iströmmade vatte att hatera vid tuel och förskärigar Lägs bergsluttige öster om tuel sammafaller till viss del Röd och Blå korridor och samma problematik gäller för båda korridorera Skärigar efter tuel går geom ett område som delvis består av grövre jordmaterial och det fis e grustäkt strax öster om Kittjär Eligt SGUs grudvattekarta bedöms jordlagre utgöra e måttlig grudvattetillgåg med goda eller mycket goda uttagsmöjligheter, storleksordige 1-5 l/s Detta iebär att om järväge placeras uder grudvatteivå i skärige ka stor tillriig av grudvatte ske Det grova jordmaterialets utbredig är dock osäker Ett grudvatterör har placerats i skärige och visar vid mätigar uder april och maj 2013 att grudvatteivå ligger ågra meter över järväges förmodade aläggigsivå Efter passage av befitlig järväg krävs det ytterligare e skärig geom Edsbergets sluttig för att kua passera Gådeå på e bra ivå Det vatteförade jordmaterialet som fis markerat på SGUs grudvattekarta sträcker sig e bra bit i på Edsbergets sluttig På vissa kartor fis det e trefaldighetskälla markerad på bergets sydöstra sida Beroede på järväges placerig i höjd och sidled fis risk för relativt stora grudvatteflöde som måste hateras

24 Efter passage av Gådeå går järväge i i tuel geom det mäktiga Gådeåberget Berget är uppsprucket med huvudsprickriktig parallellt med tuelriktige me iga större sprickzoer har idetifierats

25 Beskrivig Röd korridor Röd korridor, Delområde 1 (km ) Lika Blå, delområde 1 Röd korridor, Delområde 2 (km ) Geotekiska förhållade Iledigsvis iom delområde 2 ligger korridore över Huli dalgåg med förekommade torv och lösa sedimet av lera (ca 10m mäktighet) För grudläggig iom område med sämst förutsättigar mitt i dalgåge kommer geotekiska förstärkigsåtgärder att erfordras för bla järvägsbak och järvägsbro över Timmerväge Korridore viker orrut geom Öråkers dalgåg där för lijeförslag omväxlade låg bak och skärig ka bli aktuellt För passage av Birstaberget/Laggarberget drivs tuel Efter tuel skall Merlobäckes dalgåg passeras där djupa sedimet av lös siltig lera (10-15m djup med skjuvhållfasthet kpa) medför behov av geotekiska förstärkigsåtgärder för bak och bro Korridore rudar Merlo slott varefter passage sker av e midre dalgåg i aslutig till Torsdalsbäcke där marke huvudsak består av fasta jordar ia e y tuel geom Fröladsberget tar vid Efter tuel geom Fröladsberget viker korridore orrut mot Idalsälve och passerar först över Timrå idustriområde ia passage av Idalsälve där vatteskyddsområde och bruara för Wivsta vattetäkt är beläga Området domieras av sad och grudläggigsförutsättigara är goda Bro över Idalsälve grudläggs i område med huvudsaklige friktiosjord, saolikt placeras brostöd äve ute i älve Friktiosjorde består av isälvsavlagrigar i och krig de grusås som domierar geologi tillsammas med Idalsälves älvsedimet CPTsoderigar har utförts er till ca 10m djup och hejaresoderig till ca 60m uder markyta, dessa verifierar tidigare utförda provtagig friktiosjordes mäktighet Norr om Idalsälve passerar korridore Lude/Lögdö dalgåg där omväxlade relativt omfattade bak och skärig behövs för att klara effektiva spårradier I dalgåges sidor är det ära till berg, i dalgåges mitt förekommer dock upp till 10m av fisedimet av silt och lera (skjuvhållfasthet kpa) vilka medför behov av geotekiska åtgärder Mot Lögdö bruk och Ljustorpså ka järväge läggas på bak samt bro över å, grudläggigsförhålladea är goda med friktiosjord av sad (friktiosvikel ) CPT-soderigar har utförts till ca 30m djup och hejarsoderig till 45m uder markyta Eligt förslagslije ligger järväge på bak, med bro över väg 331, fram till övergåg till delområde 3

26 Iom förslagslije bör fortsatta udersökigar bla ge svar på följade: -Grudläggigsförutsättigar iom dalgåg Öråker -Kompletterade iformatio bergivå tuelpåslag Birstaberget/Laggarberget södra och orra -Kompletterade iformatio grudläggigsförutsättigar Merlobäckes dalgåg -Kompletterade iformatio grudläggig bro över Idalsälve -Bergivå och material skärig Bogberget -Kompletterade iformatio för grudläggig av bak vid Ludetjär -Kompletterade iformatio bergivå och material skärig Kamsmo -Grudläggigsförutsättigar bak vid Lögdösjö Bergtekiska förhållade Passage av Birstaberget/Laggarberget erfordrar e tuellösig och eligt Förslagslije för korridore aläggs e bergtuel ( ) med lägd ca 1150 m geom Birstaberget Bergtäckig är god och som mest ca 50m Topografi lägs tuelsträcka varierar mella +60 och +110 Södra påslaget beläget i e dalbotte vilket medför låg skärig som blir utsatt för hög vattebelastig frå omgivade mark Tuel geom Birstaberget ligger i huvudsak i e Migmatit av medelgod kvalitet Riske för Alöitgågar bedöms som stor Byggbarhete bedöms som medelgod med reservatio för e försämrig beroede på frekvese och kvalitete på evetuella Alöitgågar Korridore iebär äve tuel geom Fröladsberget ( ) med lägd ca 1350m Bergtäckig är god och som mest ca 60m Topografi lägs tuelsträcka varierar mella +40 och +110 Tuel geom Fröladsberget atas ligga huvudsaklige i Migmatit av sämre kvalitet me islag av Gråvacka ka ite uteslutas pga de tolkade ärliggade bergartskotakte Grova Pegmatitgågar förekommer i de södra dele och bergartskotakte har låg hållfasthet Befitlig bergtuel som går på större djup idikerar på mycket stor risk för förekomst av Alöitgågar Byggbarhete bedöms därför som dålig dvs omfattade förstärkigsarbete och dålig framdrift jämfört med övriga tular pga Pegmatit- och Alöitgågars kvalitetsiverka Geohydrologiska förhållade Delområde 2 domieras av broar över bla Idalsälve och två tular; geom Birstaberget, söder om Timrå, och Fröladsberget vid Frölad i Timrås västra kat Midre skärigar och bakar fis äve lägs sträcka Norr om Hulidale upp mot Birstaberget går korridore lägs med e dalgåg med ett vattedrag som avvattar Öråkerstjäre På Birstabergets södra sluttig, där e förskärig och tuelpåslag krävs, är det sakt och rier små vattedrag I området fis äve e större sprickzo Ett istallerat grudvatterör visar att grudvattet

27 ligger i ivå med markyta (april-maj 2013) Stora problem med haterig av vatte ka förvätas vid skärig och tuelpåslag och detta måste utredas oggrat i kommade skede Bergartes huvudsprickriktig löper ästa parallellt med tuelriktige vilket, om lägsgåede sprickor hamar i tuelläget, ka ge ett högre iflöde av berggrudvatte ä i adra fall Vid tuel geom Fröladsberget fis det risk att alöitgågar påträffas vid det södra tuelpåslaget Dessa ka vara vatteförade och det medför då risk för stora iläckage av vatte i tuel eller vid tuelpåslaget Ett grudvatterör för lågtidsmätig har placerats i sluttige på ordöstra sida av berget Vid mätigar i april-maj 2013 låg grudvattet strax uder markyta På orra sida av Idalsälve passeras två större skärigar I läget för de orra skärige har ett grudvatterör placerats och vid mätig i april och maj låg grudvatteyta som mest e kapp meter uder markyta Ytterligare lägre orrut år järväge området mella Lögdösjö och Ljustorpså som kallas Masugsgrudet Det är ett område som översvämmas återkommade (ite årlige) och som är skyddsvärt E del av området är klassat som Natura 2000-område och i områdesbeskrivige står att aturlig hydrologisk regim ska råda, dvs järväge måste aläggas på ett sådat sätt att hydrologi i området ite påverkas Röd korridor, Delområde 3 (km ) Geotekiska förhållade Röd korridor för delområde 3 ileds med att järväge behöver stiga upp frå ivå ca +10 till och eligt förslagslije ka det göras med e ära 9km låg tuel (Häbberdalstuel) i maxlutig 10 Korridore ligger över Krigsby som är ett uppodlat, lägre liggade område mella bergpartier där lijeförslaget styrts till tuel uder de högst liggade delara för att om möjligt udvika så mycket det går av svaghetszoer och lite bergtäckig Risker med ett ytligt läge geom Krigsby är bla att dra på sig mycket vatte frå område Häbberdalstuel myar mella Gåltjäre och Åtjäre varefter förslagslije ligger i omväxlade bak och skärig som ka vara betydade (ca +/-10m) Marke består på sträcka huvudsaklige av morä fram till delsträckas slut i höjd med Norrkrågesjö Iom förslagslije bör fortsatta udersökigar bla ge svar på följade: -Bergivå tuelpåslag Häbberdalstuel södra och orra Bergtekiska förhållade Eligt förslagslije ligger järväge i tuel Häbberdalstuel frå Idalsälve orr om Stavrevike till orr om Krigsby ( ) med lägd ca 8750m Bergtäckige är mycket god på större dele av sträcka och som mest ca 140m

28 Topografi lägs tuelsträcka går frå +10 orr om Idalsälve till +90 efter passage av Krigsby Däremella varierar bergkulleladskapet med toppar mella +110 till +200 Mella och vid Krigsby är bergtäckige ca 20m och ett atal lieamet med varierade riktig passeras Större dele av sträckige ligger i e Migmatit med mycket varierade kvalitet, alltifrå massiv till fikorig och slirig Geomsittlig kvalitet bedöms som lägre ä medel Grova Pegmatitgågar förekommer över hela tuelsträckige Efter Krigsby övergår bergmassa i e ådrad Migmatit med gråvackeursprug som bedöms vara av medelgod kvalitet De sista ca 500m ia det orra påslaget utgörs av e Metagråvacka som är fikorig och uppsprucke me bedöms ädå som medelgod kvalitet Tuels sträckig passerar ett atal större ord-sydliga svaghetszoer De flesta tväras vilket är fördelaktigt då de edast kommer att påverka e kortare tuelsträcka Bergartskotakte i ca där tuelprofile äve riskerar lite bergtäckig sammafaller med e idikerad svaghetszo och bör utredas vidare med kompletterade udersökigar Utförd geofysik visar att ma här passerar e myr med djup torv saolikt helt uta bergtäckig för tuel Risk för Alöitgågar bedöms som lite och riske är begräsad till de södra dele Byggbarhete bedöms geerellt som god med reservatio för agivet område orr om Krigsby samt ova omämda bergartskotakt Höga grudvattetryck komplicerar tätigsarbetet Geohydrologiska förhållade Efter passage av Stavrevike ska järväge frå e låg ivå gå upp på högplatå orr om Timrå För att tillräckliga krav på lutig ska uppfyllas krävs med stor saolikhet e låg tuel, ca 9 km, frå det södra tuelpåslaget i Fjäl Alterativt ka krave på största lutig frågås och järväge ka då komma upp i dage vid Bäglig/Krigsby för att seda återige gå i i tuel Dale vid Bäglig/Krigsby avvattar dock ett relativt stort område och det fis två vattedrag och ågra blötmarker i området för de evetuella järväge Detta skulle medföra stora problem med haterig av vattet i dale Om ett djupare läge där järväge går i tuel uder dale väljs, udviks dessa problem Tuel kommer dock att passera ett flertal större svaghetszoer och det fis äve risk för alöitgågar vid det södra påslaget I sambad med passage av e av svaghetszoera fis det risk för dålig bergtäckig, vilket ka leda till ökat iflöde av vatte och dräerig av tex våtmarker lokaliserade över tuel I läget för det orra tuelpåslaget fis det flera våtmarker, bla Stormyra I kommade skede måste kosekveser av valt alterativ utredas mer i detalj Bla avseede riske för kraftiga vatteiflöde vid passager av svaghetszoer och alöitgågar och kosekveser av detta

29 Röd korridor, Delområde 4 (km ) Geotekiska förhållade Delsträcka börjar i höjd med Norrkrågesjö och förslagslije går till stor del i skärig, bla geom Brätberget, upp mot Häggsjö där passage ka ske på bro över sjö Brostöd grudläggs saolikt med platta på mark i morä, evetuellt medför lösa sedimet vid sjöbotte att pålgrudläggig blir aktuellt Norra brofästet asluter eligt förslagslije till lad på bak i ett område med upp till 5m lösjord (torv/lera) där behov av förstärkigsåtgärder föreligger Efter bro över Häggsjö ligger förslagslije i tuel geom Lilltjärsberget där orra tuelpåslaget ka iebära stora skärigar i morä och berg Frå tuel geom Lilltjärsberget ligger förslagslije i maxlutig 10 er mot Härösad Iledigsvis med omväxlade bak och skärig, i höjd med befitlig mötesstatio Hälleylad aläggs ladbro över svacka i aslutig till Hälleyladstjäre Brostöd plattgrudläggs alterativt pålas då fisedimet av silt/lera ka förekomma Efter ladbro och passage av befitlig järväg går förslagslije i tuel eller bergskärig geom Koldalsberget för att ta sikte på dalgåge er mot Gådeåberget geom relativt kraftiga skärigar i Kittjär och Edsberget, skärigar som aläggs i friktiosjord samt till viss del äve i berg Passage av Gådeås dalgåg sker till största dele på ladbro I dalgåges botte där Gådeå meadrat er i moräe råder goda grudläggigsförutsättigar Lägs dalgåge, i första had på de södra sida, täcks moräe av sedimet av silt och lera vilket ka iebära behov av förstärkigsåtgärder för grudläggig Efter bropassage förläggs järväge i tuel geom Gådeåberget där det orra tuelpåslaget, eligt förslagslije, myar edaför Utmarksstige och går i i Härösad i ca 10m djup skärig mella Kulle och Baldershage där bergivå är i eller uder ivå med järvägsterrass och stödmurar saolikt måste aläggas för att klara skärigsslätera i marke som består av ett par meter fyllig uderlagrat av ågra meter lera på förmodad morä I mot Härösad går förslagslije seda geom e sträcka med bergskärig för att kua asluta till befitligt spårläge Iom förslagslije bör fortsatta udersökigar bla ge svar på följade: -Bergivå och material Brätberget -Grudläggig bro Häggsjö -Kompletterade iformatio bergivå Lilltjärsbergets tuelpåslag -Grudläggigsförutsättigar ladbro vid Hälleyladstjäre -Kompletterade iformatio om bergivå Koldalsberget -Material och bergivå i skärigar er mot Gådeå dalgåg -Grudläggigsförutsättigar ladbro Gådeå dalgåg -Kompletterade iformatio om djup skärig ifart Härösad

30 Bergtekiska förhållade Eligt förslagslije ligger järväge här i tuel geom Lilltjärsberget ( ) med lägd ca 600m Atage bergtäckig är 10-20m Topografi lägs tuelsträcka varierar mella +105 och+ 135 Atage bergtäckig är 10-20m Mycket lite bergblottigar medför e osäkerhet i bedömig av bergmassa Geologiska karta ager ådrad Migmatit med gråvackeursprug som huvudsaklig bergart med islag av pegmatit främst vid det orra påslaget Byggbarhete bedöms som god med reservatio att bergtäckige på sträcka behöver verifieras Kittjärstuel Röd ( ) med lägd ca 600m Atage bergtäckig är 10-15m Topografi lägs tuelsträcka varierar mella +110 och +130 Atage bergtäckig är 10-15m Iga bergblottigar fis på sträcka varför de ataga bergtäckige måste bedömas som tveksam Bergmassa utgörs av fikorig Metagråvacka av medelgod kvalitet Ett större lieamet/svaghetszo vid det östra påslaget ka medföra e djup jordschakt strax före de plaerade tuelmyige Byggbarhete bedöms som sämre ä medel och ett alterativ med bergskärig istället för bergtuel bör övervägas Gådeåtuel ( ) med lägd ca 1500m Bergtäckige mycket god och som mest ca 100m Gådeåbergets topografi utgörs av e tydligt markerad bergkulle lägs tuelsträcka med ca vid påslage och toppe på ca +140 Norra påslaget ligger i e djup bergskärig tills sträckige aslutit till befitligt spår vid ifarte till Härösad Bergtäckige mycket god och som mest ca 100m Bergmassa utgörs av e fikorig och förskiffrad Metagråvacka som utifrå si uppsprickig och huvudsprickriktig bedöms ha e byggbarhet som är sämre ä medel Höga grudvattetryck komplicerar tätigsarbetet Norra påslaget ligger i e djup bergskärig tills sträckige aslutit till befitligt spår vid ifarte till Härösad Geohydrologiska förhållade Efter passage av Häggsjö går järväge i i tuel geom Lilltjärsberget Beroede på placerig av tuelpåslag ka midre våtmarker beröras Mella Hälleylad och Kittjär passeras ett område med blötmark och midre vattedrag Om järväge placeras i skärig medför det att de blöta områdea ka komma att dräeras och stora mägder vatte måste hateras Om e dragig mella Kittjär och väg E4 väljs krävs trolige e tuel strax ia Kittjär följd av e ca 1,5 km låg skärig lägs med e slät som avvattar ett berg söder om E4 Lägs bergsluttige fis ett område med grövre jordmaterial och det fis e grustäkt strax öster om Kittjär Eligt SGUs grudvattekarta bedöms

31 jordlagre utgöra e måttlig grudvattetillgåg med goda eller mycket goda uttagsmöjligheter, storleksordige 1-5 l/s Detta iebär att om järväge placeras uder grudvatteivå i skärige ka stor tillriig av grudvatte ske Det grova jordmaterialets utbredig är dock osäker Ett grudvatterör placerat i skärige visar vid mätigar i april och maj 2013 att grudvatteivå ligger ett atal meter över trolig aläggigsivå för järväge Efter passage av befitlig järväg krävs det ytterligare e skärig geom Edsbergets sluttig för att kua passera Gådeå på e bra ivå Det vatteförade jordmaterialet som fis markerat på SGUs grudvattekarta sträcker sig e bra bit i på Edsbergets sluttig På vissa kartor fis det e trefaldighetskälla markerad på bergets sydöstra sida Beroede på järväges placerig i höjd och sidled fis risk för relativt stora grudvatteflöde som måste hateras Efter passage av Gådeå går järväge i i tuel geom det mäktiga Gådeåberget Berget är uppsprucket med huvudsprickriktig parallellt med tuelriktige me iga större sprickzoer har idetifierats