K 466. Grundvattenmagasinet. Jönköping. Torbjörn Persson. Huskvarna. Jönköping. Öxnehaga. Hovslätt Odensjö. Norrahammar. Barnarp

Transkript

1 K 466 Grudvattemagasiet Jököpig Torbjör Persso Jököpig Huskvara Öxehaga Hovslätt Odesjö Norrahammar Bararp

2 ISSN ISBN Närmare upplysigar erhålls geom Sveriges geologiska udersökig Box Uppsala Tel: Fax: E-post: Webbplats: Sveriges geologiska udersökig, 2014 Layout: Rebecca Litzell, SGU

3 INNEHÅLL Grudvattemagasiet Jököpig... 4 Sammafattig... 4 Iledig... 4 Bedömigsgruder... 4 Terrägläge och geologisk översikt... 5 Hydrogeologisk översikt... 5 Jordavlagrigaras uppbyggad... 5 Lagerföljder i magasiet... 6 Grudvatteivåer, grudvatteströmig och kopplig till adra grudvattemagasi... 7 Aslutade ytvattesystem... 7 Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig... 7 Uttagsmöjlighet... 8 Nyttjade... 8 Grudvattets kvalitet... 8 Refereser... 9 Förteckig över ett urval ej refererade utredigar... 9 Bilaga 1 Udersökigar gjorda i grudvattemagasiet Bilaga 2 Karta över grudvattemagasi med jordarter som bakgrud Bilaga 3 Karta över bedömda uttagsmöjligheter Bilaga 4 Karta över tillriigsområde Bilaga 5 Exempel på lagerföljder Bilaga 6 Primära, sekudära och tertiära tillriigsområde

4 GRUNDVATTENMAGASINET JÖNKÖPING Författare: Torbjör Persso Kommu: Jököpig Lä: Jököpigs lä Vattedistrikt: Södra Östersjö Databas-id: Rapportdatum: Sammafattig Grudvattemagasiet Jököpig ligger i sorterade sedimet och är beläget frå Hovslätt och orrut i hela dalgåge krig och uder Jököpigs stad. Avlagrige består till största dele av isälvssedimet och glacial sad och silt. Islag av postglacial sad är också valigt förekommade. Magasiet ligger som det översta av tre grudvattemagasi som helt eller delvis överlagrar varadra. Uder det aktuella magasiet fis e kompakt och relativt tät avsättig, Roseludsmoräe, som delvis uderlagras av äu ett grudvattemagasi i jord. Detta ligger i si tur ovapå det sedimetära berget som utgörs av Visigsöformatioe. Torv förekommer i markyta me det är också valigt att såda ligger ilagrad i de postglaciala, löst avsatta sade. I det beskriva översta magasiet är i allmähet de mest geomsläppliga sade beläge i de övre dele av magasiet. I söder asluter området till magasiet i Norrahammars dalgåg och i väster gräsar det till det väsetligt högre liggade grudvattemagasiet Axamo. I orr ligger magasiet som e kil uder Vätter. I detta överst beläga magasi bedöms uttagsmöjlighete valigtvis uppgå till i storleksordige 1 5 l/s me år i sia bästa delar e kapacitet på 5 25 l/s. Iledig De arbete som redovisas i dea rapport igår i SGUs aslagsfiasierade kartläggig av grudvattetillgågar iom ett atal kommuer i tätbefolkade område. Syftet är i första had att skapa plaerigsuderlag för vatteförsörjig, markavädig och skydd av viktiga grudvatteförekomster. Udersökigara utfördes uder åre iom rame för projektet Jököpig grudvatte (projekt-id 11081, karterig-id k0680). För kompletterade iformatio om arbetsmetoder hävisas till SGUs kudtjäst. Resultate redovisas i kartform i bilagora 1 4. Bedömigsgruder I sambad med SGUs karterig har befitlig geologisk och hydrogeologisk iformatio frå t.ex. kartor, utredigar och databaser, bl.a. SGUs brusarkiv och källarkiv, sammaställts och utvärderats. Ett urval kompletterade hydrogeologiska data frå tidigare utredigar har lagrats i SGUs databaser. Några exempel på lagerföljder redovisas i bilaga 5. Tidigare dokumetatio gällade Jököpigsmagasiet har i huvudsak gjorts i sambad med geotekiska utredigar i Jököpigs tätort med omejd. Data fis också oterade frå borrigar som i första had avsetts å till djupare liggade magasi i jord och sedimetärt berg. Ett urval av ej refererade utredigar återfis efter refereslista i slutet av dea rapport. Kompletterade udersökigar har utförts i form av fem jord- och bergsoderigar med etablerig av grudvatterör på fyra platser. Därutöver geomfördes e seismisk udersökig samt e iveterig av grudvatteivåer i ett urval befitliga bruar eller grudvatterör. Lägea för ett urval av mätigar och borrigar som förekommit i området och till vilka dea beskrivig refererar visas i bilaga 1. Gruddata frå fältudersökigara har lagrats i SGUs databas för grudvatteparametrar. E hydrogeologisk databas över det aktuella grudvattemagasiet har upprättats med de isamlade iformatioe samt SGUs befitliga kartor som grud (Hilldé 1992, Hilldé 2006, Svatesso 1985, Svedlud & Daiel 2008, Pousette m.fl. 1989, Wik m.fl. 2006). I database igår bl.a. iformatio om 4 GRUNDVATTENMAGASINET JÖNKÖPING

5 tillriigsområde, grudvattebildig, vattedelare, strömigsriktigar och adra hydrauliska parametrar samt e bedömig av uttagsmöjlighetera i magasiet. Här fis också iformatio om aslutade ytvattesystem. Ett urval av uppgiftera i database redovisas i dea rapport. Övrig iformatio ka erhållas geom SGUs kudtjäst. Terrägläge och geologisk översikt Det övre grudvattemagasi som dea rapport avser ligger i isälvssedimet, issjösedimet och postglaciala sedimet beläga ere i de säka där Jököpigs stad med aslutade tätortsområde är beläga. Uder detta grudvattemagasi fis dupare beläget grudvatte i både jord (fig. 1) och sedimetärt berg. Grudvattemagasiet Jököpig avgräsas åt öster av höjdområde med omättad sad eller silt med samma ursprug och högre upp i terräge av morä. I ordost asluter e i högre terräg beläge lera eller morälera ära Roseluds bakar. I söder återfis högre liggade isälvs- och issjösedimet. I dalgåge söder om Hovslätt asluter grudvattemagasiet Norrahammar. Västerut höjer sig ladskapet med e kraftig stigig i riktig mot Axamo och grudvattemagasiet Axamo vid och omkrig flygplatse med samma am. Sluttigara mella magasie består företrädesvis av bergs- och moräområde. I orr asluter Vätter. Avlagrige består huvudsaklige av omväxlade glacial grovmo och sadiga isälvssedimet som i området sakar åskäror. De ligger ovapå de bildig som tolkas som Roseludsmoräe vilke Tolarp Klämmestorp Jököpig Axamosjö Hulukvar Åse Västersjö Ulvstorp Västersjö Sadseryd Tabergså Muksjö Rocksj. Ljugarum Strömsberg Åkarp Riddersberg Rogbergasj. Måstorp Västasjö Bashult Odesjö Kivshult T Norrahammar Figur 1. De två överlappade grudvattemagasie beläga i jord i Jököpigstrake. Dea beskrivig avser det övre magasiet, markerat med rött i karta. TORBJÖRN PERSSON 5

6 i si tur ligger på ett grövre och områdesvis väl geomsläppligt sedimet tillhörade ett uderliggade magasi i jord (SGUs databas-id , fig. 1). Detta magasi ligger i si tur ovapå de sedimetära berggrude, Visigsöformatioe. Edast de södra dele av grudvattemagasiet Jököpig bedöms sträcka sig utaför utbredigsområdet för de uderliggade magasie i jord eller sedimetärt berg. Vid Jököpigs högskola visar geotekiska udersökigar på förekomster av fyllig er till ca 5 m och därefter lös sad er till som mest 18 m djup. Däruder har sade hög fasthet. Likade förhållade märks också mella Muksjö och Rocksjö och vid gamla flygfältet. Vid de seare platsera ligger torv ofta direkt uder fyllig. Torv och trädrester med flera meters mäktighet ka också ligga ilagrade i de lösa sade. De södra dele av avlagrige är svagt kuperad och ågot högre beläge ä de mer flacka orra dele. De högre partiera ligger omkrig 145 m ö.h. meda de lägsta partiera ligger i höjd med Vätters yta som är ca 89 m ö.h. Detta iebär att området legat uder Vätterissjös och, till delar, uder Baltiska issjös ivåer. Som högst låg Yoldiahavet på e ågot lägre ivå ä Vätters uvarade ivå. I och med ladhöjige och att Vätter var e del av Yoldiahavet kom stradlije vid Jököpig att successivt sjuka till mer ä 31 m uder dages vatteivå (Svatesso 1985). Detta har orsakat erosiosformer i tidigare avsatta sedimet, omlagrig av sedimet och torvtillväxt på låga ivåer som idag återfis uder sad. E flera meter mäktig fyllig är valigt förekommade iom Jököpigs tätorts lågläta partier. Berggrude domieras av Visigsöformatioes udre etage som består av e kvartsrik gul sadste. Söder om de sedimetära berggrude fis e gråröd grovkorig grait som lokalt går uder beämige Bararpsgrait (Wik m.fl. 2006). Ytvattet dräeras mot Muksjö och Rocksjö och vidare ut i Vätter. Hydrogeologisk översikt Jordavlagrigaras uppbyggad För e detaljerad beskrivig av jordartsgeologiska förhållade och sedimetes gees hävisas till Svatesso (1985). Neda sammafattas de del av sedimetes geologiska byggad som har relevas för bedömige av grudvattemagasiets hydrauliska egeskaper. Därutöver kommeteras kort komplexitete hos de geologiska avlagrigar med tillhörade grudvattemagasi som är beläga uder det aktuella magasiet. Som tidigare ämts består sedimete till största dele av sad och silt. I sambad med uppgrudige av issjösysteme som fuits i området har flödeshastighete i ett allt grudare vatte ökat och förorsakat e s.k. uppgrudigssekves. Detta iebär att ma oftare fier e ågot grövre sad (mellasad, iblad med islag av grus) i de ytligare lagre ä på större djup. Det är i allmähet i de övre m som magasiets mest permeabla del fis. Mot djupet blir jordtype allt fikorigare och tätare. Avlagrige ka atige domieras av glacial fisad som överlagrar silt och varviga leror eller av jordarter karaktäriserade som sadiga isälvssedimet. Sedimete ka också vara omlagrade och bestå av postglacial jord. Jordartstypera är svåra att skilja frå varadra och förekommer växelvis. I större dele av magasiet ligger de ämda jordartstypera ovapå vad som tolkas vara Roseludsmoräe. Dea består av e kompakterad, fikorig morä med få islag av grövre korstorlekar. Frå jordavlagrigara uder dea bildig är udersökigsdata relativt sporadiskt förekommade. Ett fåtal borrigar visar på att det sedimet som uderlagrar Roseludsmoräe områdesvis är mycket geomsläppligt och iehåller ett eget grudvattemagasi, skilt frå grudvattemagasiet Jököpig av de mellaliggade Roseluds moräe. I botte ligger det sedimetära berget som utgörs av sadste. I de område som sträcker sig utaför Roseludsmoräe fis edast ett magasi i jord. Grudvattet i dessa delar har häförts till det öppa och här beskriva Jököpigsmagasiet. Jorddjupe är till stora delar mycket stora. De största ligger cetralt i dalgåge i området Roseludsstrade Rocksjö Råslätt. Här är djupet ed till Visigsöformatioe mer ä 100 m. Sveriges hittills 6 GRUNDVATTENMAGASINET JÖNKÖPING

7 största, geom borrig kostaterade jorddjup fis vid Roseludsstrade och det uppgår till 195 m. Dokumetatioe av jordlagerföljde frå dea jordborrig har tyvärr ite gått att återfia. Lagerföljder i magasiet Mäktighete för Jököpigsmagasiet uppgår till i storleksordige m sad varuder fisad, silt och islag av lera domierar avlagrige ovapå Roseludsmoräe. Det som tolkas vara moräes överyta bedöms utifrå mutlig iformatio i sambad med brusborrig i gamla flygfältsområdet ligga på ca 42 m djup och vara ca 50 m mäktig (P. Laveo mutl. iformatio , observatiospukt TPN , bilaga 1 och 5). Frå e borrig ära Jököpigs hamområde fis e dokumeterad jordlagerföljd er till berg. De övre dele utgörs av fyllig på grusig eller ågot grusig sad er till 10,5 m. Därefter följer ett lager mellasad till 12,5 m. Nedaför dea ivå följer fisad, silt och lera (Viak 1988, se lagerföljde för borrig TPN i bilaga 1 och 5). Adra borrigar visar på e domias av sad i de översta metrara av magasiet me med islag av både fisad och ågot grus. I magasiets sydöstra del, vid Hovslätt, är lagerföljdsförhålladea ågot aorluda. Området ligger utaför utbredige av Roseludsmoräe. Detta iebär e kotiuerlig jordlagerföljd er till berg uta ågo ilagrad och tätade morä. E brusborrig (Brusarkivet ) i området visar på fisad er till 24 m djup varefter grus följer er till 28 m. E korttidsprovpumpig av dea bru gav över 4 l/s. I magasiets sydvästliga ytterområde ära Åsafors ligger Hovslätts gamla vattetäkt med e grusfilterbru i ett ca 5 m mäktigt lager beståede av grusig sad eller grusig moig sad och med e ugefärlig kapacitet på 10 l/s. Vattetäktsområdet uppges också vara plats för ett aturligt källflöde, vilket 1967 uppmättes till 2,5 l/s (De Geer 1967). På grud av magasisområdets komplicerade gees med sjö-, och havsivåer både väsetligt högre och lägre ä idag har torv kuat bildas och ilagras som skikt i sadavlagrigara (Svatesso 1985). Vid Muksjös västra strad och i området mella Muksjö och Rocksjö har metertjocka avlagrigar med vattemättad torv kuat iakttas på omkrig 5 m respektive 8 m djup uder markyta. Torvavlagrigar förekommer också i markyta. Vid trafikplats Ljugarum och söder om trafikplats Råslätt utmed väg E4 har 5 6 m mäktiga torvlager kostaterats. Dessa ligger ofta på tuare lager av lera och silt (J&W bygg & aläggig AB 1994). Grudvatteivåer, grudvatteströmig och kopplig till adra grudvattemagasi De omättade dele av grudvattemagasiet Jököpig är edast ett fåtal meter mäktigt där grudvatte ivå ligger ära Vätters ivå på ca 88,6 m ö.h. Vid borrigar i Ljugarum, som ligger ca m ö.h., har de omättade zoe mätts upp. De varierar valige mella 0,5 och 10 m och är beroede av de topografiska förhålladea. Grudvattets strömigsriktig är ordlig, ut mot Muksjö, Rocksjö och Vätter. De största avvikelsera frå de geerella strömige fis i magasiets södra delar där de lokala och ytliga grudvatteströmme till stor del styrs av topografi i området. I ett grudvatterör ära Tabergså i området Hovslätt, som ligger i Jököpigsmagasiets sydvästra del, ligger grudvatteivå ca 7 m över Vätters yta. Grudvattegradiete mot Vätter är lägre i dea del av magasiet ä de som mätts upp i området vid Arla och er mot gamla flygfältet i magasiets sydöstra delar. Detta tyder på mer permeabla avlagrigar lägs med Tabergså. I grudvattemagasiets sydvästra del förekommer också e grudvatteströmig via de gruda avlagrigar som asluter frå Norrahammars dalgåg. Grudvattemagasiet bedöms ligga skilt frå det ova beskriva magasiet uder Roseludsmoräe. I magasiets djupare delar förekommer varviga leror. Jordlagre mella lervarve ka vara relativt permeabla. Grudvattet i dessa skikt ka ligga sluta meda magasiets huvuddel som ligger mer ytära är öppet. TORBJÖRN PERSSON 7

8 Tabell 1. Tillriigsområde, grudvattebildig och uttagsmöjlighet. Yta (km 2 ) Effektiv ederbörd* Naturlig grudvattebildig (l/s) Primärt tillriigsområde 20,8 395 mm/år, 12,5 l/s per km Sekudärt tillriigsområde 10 0 Tertiärt tillriigsområde Ej beräkat Ej beräkat Bedömd uttagsmöjlighet iom magasiet 5 25 l/s * Beräkige av effektiv ederbörd grudas på klimatdata frå periode för aktuellt område (Rodhe m.fl. 2006). Osäkerhete i det beräkade värdet är betydade och ka uppskattas till 50 mm. Grudvatteivå i torvavlagrigar ka iblad ligga ågot högre ä i uderliggade sad på grud av att torve ofta uderlagras av tuare lager med lera och silt och därmed bildar midre och lokalt hägade grudvattemagasi på tätade jordlager. Aslutade ytvattesystem Grudvattemagasiet Jököpig omsluter och uderlagrar helt eller delvis sjöara Muksjö och Rocksjö. Det bedöms ite breda ut sig uder de djupare delara av Muksjö. Kråkeboå och Tabergså utgör de domierade ytvatteflödea som via Muksjö myar ut i Vätter. Ett atal midre ytvattedrag asluter frå dalsidora i öster och väster. I sydost dräeras vattet i siltiga sedimet via markerade erosiosdalar för att lägs kortare risträckor utmed dalsidora delvis ifiltrera Jököpigsmagasiets sedimet. I huvudsak bedöms dock ytvattesysteme i Jököpigs dalgåg dräera magasiet. Frå de västra sluttige rier ett atal midre bäckar i mot Jököpigsmagasiet. Detta ytvatte utgör ett dräage av det väsetligt högre beläga grudvattemagasiet Axamo. Muksjö och Rocksjö bedöms stå i hydraulisk kotakt med grudvattemagasiet Jököpig, me betydade islag av fikoriga sedimet torde i hög grad begräsa vatteutbytet. Något bättre förutsättigar för iducerad ifiltratio uppskattas föreligga utmed Vätters strad. Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig I huvudsak tillförs grudvattemagasiet Jököpig vatte frå de ederbörd som faller på avlagrige. Ett visst tillflöde ka ske frå omgivade morämark och aslutade vattedrag. Magasiets tillriigsområde har avgräsats översiktligt och idelats i kategoriera primärt, sekudärt och tertiärt tillriigsområde eligt priciper som framgår av bilaga 6. Någo bedömig av storleke på tillriige frå de tertiära tillriigsområdea redovisas ite, då uderlag för e såda beräkig sakas. Storleke av det primära tillriigsområdet ka möjlige vara överskattat, eftersom det områdesvis saolikt förekommer tätade lerskikt ilagrade i isälvssedimete, vilka ka hidra grudvattebildige. Uttagsmöjlighet Grudvattemagasiet Jököpiog ligger iom ett område med stor effektiv ederbörd. Detta resulterar i e stor aturlig grudvattebildig. Begräsigar i de möjliga uttagsmägde beror till största dele på förekomste och mäktighete av väl geomsläpplig jord. Uttagskapacitete bedöms vara som mest gysam i magasisdele utmed Tabergså i områdea Hovslätt och Åsafors. Här ligger de mest permeabla sedimete i lagerföljdes edre del. Uttagskapacitete bedöms här uppgå till itervallet 5 25 l/s. I de övriga och till yta domierade ordliga magasisdele är istället de övre dele av lagerföljde de mer permeabla. Vid grudvatteuttag ära Vätterstrade bedöms e iducerig av ytvatte kua vara av betydelse. Lokalt bedöms uttagskapacitete lägs Vätterstrade uppgå till övre dele av kapacitetsklasse 1 5 l/s. I de ordliga dele av magasiet bedöms 8 GRUNDVATTENMAGASINET JÖNKÖPING

9 permeabilitete vara ågot större ä i höjdområdea i sydost, där uttagskapacitete bedöms ligga i de edre dele av itervallet. De i ovaståede text och i tabell 1 redovisade uttagsmöjlighete är e grov uppskattig av hur mycket grudvatte som lågsiktigt ka utvias med ett rimligt atal (upp till fem) stadardmässiga bruskostruktioer, fördelade på lämpliga platser iom magasiet. Häsy har tagits till grudvattebildig, möjlighet till iducerad ifiltratio av ytvatte samt magasiets hydrauliska egeskaper beträffade geomsläpplighet och mäktighet. Ur ett utsträckt magasi med e hög aturlig grudvattebildig som magasiet Jököpig ka saolikt ett större uttag göras förutsatt att atalet uttagspukter ökas i de område som uppvisar de bästa hydrogeologiska förutsättigara. Nyttjade Tidigare utyttjades grudvatte frå Hovslätts kommuala grudvattetäkt. Dess kapacitet uppgick till ca 10 l/s. Eligt tillgägliga uppgifter fis u iga större grudvattetäkter som utyttjar magasiet. Det utyttjas dock för e sparsamt förekommade eskild vatteförsörjig. Grudvattets kvalitet De aturliga grudvattekvalitete bedöms vara ormalt god. De ställvis ibäddade torve ka påverka vattets beskaffehet. Historiskt har de aturliga grudvattekvalitete iblad påverkats av mäsklig verksamhet. Cetralt i Jököpig har idustriell verksamhet pågått uder låg tid som påverkat både yt- och grudvattet i området. Stora mägder miljöfarliga utsläpp har gjorts i Muksjö. Stora delar av dessa återfis i form av fiberbakar som sedimeterat på sjös botte. Markes geomsläpplighet gör grudvattet sårbart. I sambad med ybyggatio i cetrum har ma kuat kostatera föroreigar frå äldre depoier och gjuteriverksamhet m.m. I vissa område har saerigsisatser gjorts. I Jököpigs cetrala delar kommer saolikt mäsklig påverka av grud vatte kvalitete att kvarstå iom överskådlig tid. Ige detaljerad iveterig och utvärderig av grudvattekvalitete har utförts iom rame för detta projekt. Det ovaståede utgör därför edast e grud för e översiktlig bedömig. Refereser De Geer, J., 1967: Reseateckigar agåede grudvatte i Jököpigsområdet Hilldé, A., 1992: Beskrivig till jordartskarta Ulriceham SO. Sveriges geologiska udersökig Ae 109, 73 s. Hilldé, A., 2006: Beskrivig till jordartsgeologiska karta Gislaved NO. Sveriges geologiska udersökig K 64, 11 s. J&W bygg & aläggig AB, 1994: E4/Rv 40, Trafikplats Ljugarum, Geotekisk utredig Pousette, J., Fogdestam, B. & Egqvist, P., 1989: Beskrivig till karta över grudvattet i Jököpigs lä. Sveriges geologiska udersökig Ah 11, 82 s. Rodhe, A., Lidström, G., Rosberg, J. & Pers, C., 2006: Grudvattebildig i sveska typjordar översiktlig beräkig med e vattebalasmodell. Uppsala Uiversitet, Istitutioe för geoveteskaper, Report Series A No. 66, 20 s. Svatesso, I., 1985: Beskrivig till jordartskarta Jököpig SV. Sveriges geologiska udersökig Ae 59, 171 s. Svedlud, J.-O. & Daiel E., 2008: Beskrivig till jordartskarta Nässjö NV. Sveriges geologiska udersökig K 121, 14 s. Viak, 1988: Televerket, Jököpig, Kylig av AXE-statio TORBJÖRN PERSSON 9

10 Wik, N.-G., Adersso, J., Bergström, U., Claeso, D., Juhojutti, N., Kero, L., Ludqvist, L., Möller, C., Sukotjo, S. & Wikma, H., 2006: Beskrivig till regioal berggrudskarta över Jököpigs lä. Sveriges geologiska udersökig K 61, 60 s. Förteckig över ett urval ej refererade utredigar BGK AB, 2003: Dokumetatio av geotekiska udersökigsresultat samt kommetarer och rekommedatioer Geosoderig AB, 1970: Kv. Överkastet r 6, Jököpig, Grudförhållade Geosoderig AB, 1970: Överkastet r 6, Jököpig, Grudförhållade J&W Aläggig AB, 1994: Högskola i Jököpig, Geotekisk udersökig J&W Bygg & Aläggig AB, 1994: E4/Rv 40, Trafikplats Ljugarum, Geotekisk udersökig, Tekisk PM Geotekik för broar J&W Bygg & Aläggig AB, 1994: E4/Rv 40, Trafikplats Ljugarum, Geotekisk udersökig, Tekisk PM Geotekik för väg K-kosult, 1984: Utlåtade över geotekisk udersökig för pacetral vid Muksjö Lidqvist, R., 1940: Jököpigs vatteförsörjig. Kommualtekisk tidskrift r 5, årg. 6, Sveriges geologiska udersökig, 1979: Dokumetatiosrapport agåede borrig och provtagig av jordlager vid Arla mejerier, Jököpig. Ref. r i SGUs georegister: Vatte och samhällstekik, 1994: Kv. Jököpigs Mekaiska Verkstad, Markudersökig Vattedomstole, Växjö tigsrätt, 1988: Lagligförklarig och tillståd till grudvattetäkt VBB Viak AB, 2000: Igejörshögskolas tillbyggad. Stötvågsmätig av betogpålar Viak AB, 1970: Norrahammars köpig, Program för utförade av rörbru vid Hovslätt GRUNDVATTENMAGASINET JÖNKÖPING

11 BILAGA 1 Udersökigar gjorda i grudvattemagasiet Jököpig TPN TPN TPN TPN RSG TPN RSG SRG Bararp Lagerföljdsiformatio fis (bilaga 5) Stratigraphic iformatio is available (appedix 5) Grudvattemagasiets avgräsig Delieatio of groudwater reservoir Gräs för tillriigsområde Boudary of catchmet area m

12 äc b åg Järstorp ke Grudvattemagasiet Jököpig 18 S Bil. 2. Grudvattemagasi Kaptesbo Tolarp Bymarke Toveryd Vätterslud Dukehalla Vättersäs 11 Huskvara Norr 16 Sadbäck Sveahäll Jököpig Dalvik 6405 Axamosjö 220,5 Mogöl Liljeholme Skäkeberg Axamo Roselud Grudvattets huvudrörelseriktig i jordlager Geeral directio of groudwater flow i Quaterary deposits Österäge 6405 Hulukvar Rörlig grudvattedelare Variable groudwater divide i Quaterary deposits Grudvattemagasiets avgräsig Söder Delieatio of groudwater reservoir Gräs för tillriigsområde 221,37 N Skogslud Lomsjö Muksjö 88,6 Mariebo Åse 200,10 Ekhage Rocksjö Boudary of catchmet area Öxehaga Berg Rock Orgaisk jordart Lomsjö Torpa Bodberget Ryhov 155,01 Peat ad gyttja Lera silt Clay silt Postglaciala sedimet, sad grus Postglacial deposits, sad gravel all aå Övrabo Du k eh Västersjö Isälvssedimet, sad grus Glaciofluvial sedimets, sad gravel Strömsholm Haga Ulvstorp Ulvstorpasjö 223,1 292 Gräshage Morälera Clay till Morä 222,3 Västersjö Tokarp Jököpigs flygplats Till Ljugarum Åkarp Tut jordtäcke Thi soil cover Berg 199,05 Bedrock så rg Kättilstorp Ta be 218,14 Råslätt Hagaberg Sadseryds kyrka d Sa Bårarp Museb ä ab rp Ta Brate e ll Ka 228,38 Jordartsiformatio ur SGUs jordartsgeologiska databas Riddersberg 232,72 141,06 Hällstorp Rogbergasjö Västasjö 221,3 Hällstorpsdamme ke Artificial fill Måle Lockebo Hage Måstorp c bä k 6400 lå Lil obäck å e ds Lidstorp Hovslätt To äc Grästorp 210,74 e ck us ob be rgs å ry se 6400 M b sle Fylligsmaterial e 237,82 Hökhult 130,34 Norrefors 231,22 219,82 Odesjö Bashult Kivshult 216,3 Torsvik Gårdssjö 232,67 Bararpasjö så St. Åsa Norrahammar Martisgöl Bararp Referes till karta: Persso, T., 2014: Grudvattemagasiet Jököpig, Bil. 2. Grudvattemagasi, skala 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 466. Referece to the map: Persso, T., 2014: Groudwater reservoir Jököpig, Bil. 2. Groudwater reservoir, scale 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 466. Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. ISSN ISBN Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2014 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium Skala 1: km Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: K 466

13 Järstorp ke äc b åg Grudvattemagasiet Jököpig 18 S Bil. 3. Uttagsmöjligheter Kaptesbo Tolarp Bymarke Toveryd Vätterslud Dukehalla Vättersäs 11 Huskvara Norr 16 Sadbäck Sveahäll Jököpig Dalvik 6405 Axamosjö 220,5 Mogöl Liljeholme Skäkeberg Axamo Roselud Grudvattets huvudrörelseriktig i jordlager Geeral directio of groudwater flow i Quaterary deposits Österäge 6405 Rörlig grudvattedelare Variable groudwater divide i Quaterary deposits Hulukvar Grudvattemagasiets avgräsig Söder Delieatio of groudwater reservoir Gräs för tillriigsområde 221,37 N Skogslud Lomsjö Muksjö 88,6 Mariebo Åse 200,10 Ekhage Rocksjö Boudary of catchmet area Öxehaga Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet <1 l/s Estimated exploitatio potetial i the order of <1 l/s Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet 1 5 l/s Lomsjö Torpa Bodberget Ryhov 155,01 Estimated exploitatio potetial i the order of 1 5 l/s Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet 5 25 l/s Estimated exploitatio potetial i the order of 5 25 l/s all aå Övrabo Du k eh Västersjö Strömsholm Haga Ulvstorp Ulvstorpasjö 223,1 292 Gräshage 222,3 Västersjö Ljugarum Tokarp Jököpigs flygplats Åkarp så 199,05 rg Kättilstorp Ta be 218,14 Råslätt Hagaberg Sadseryds kyrka d Sa Bårarp M us eb ä ab 6400 be Ta e ck e ll Ka 232,72 141,06 Hällstorp Rogbergasjö Västasjö 221,3 Hällstorpsdamme Brate 228,38 Måle Lockebo Hage Måstorp c bä Riddersberg lå Lil obäck å e ds Lidstorp Hovslätt rp ke Grästorp 210,74 To us äc rgs ry å se 6400 M b bo sle ke 237,82 Hökhult 130,34 Norrefors 231,22 219,82 Odesjö Bashult Kivshult 216,3 Torsvik Gårdssjö 232,67 Bararpasjö så St. Åsa Norrahammar Martisgöl Bararp Referes till karta: Persso, T., 2014: Grudvattemagasiet Jököpig, Bil. 3. Uttagsmöjligheter, skala 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 466. Referece to the map: Persso, T., 2014: Groudwater reservoir Jököpig, Bil. 3. Estimated exploitatio potetial, scale 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 466. Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. ISSN ISBN Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2014 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium Skala 1: km Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: K 466

14 Järstorp ke äc b åg Grudvattemagasiet Jököpig 18 S Bil. 4. Tillriigsområde Kaptesbo Tolarp Bymarke Toveryd Vätterslud Dukehalla Vättersäs 11 Huskvara Norr 16 Sadbäck Sveahäll Jököpig Dalvik 6405 Mogöl Liljeholme Skäkeberg Axamo Axamosjö 220,5 Muksjö 88,6 Mariebo Åse 200,10 Lomsjö aå Övrabo all 6405 Västersjö Ekhage Tertiärt tillriigsområde För förklarig av tillriigsområde se bilaga 6. Bodberget Ryhov Catchmet area (tertiary) Öxehaga 155, Gräshage Strömsholm Haga Ulvstorp Ulvstorpasjö 223,1 Primärt tillriigsområde Catchmet area (primary) Rocksjö Torpa eh Delieatio of groudwater reservoir Österäge Söder N Skogslud Lomsjö k Grudvattemagasiets avgräsig Hulukvar 221,37 Du Roselud 222,3 Västersjö Ljugarum Tokarp Jököpigs flygplats Åkarp så 199,05 rg Kättilstorp Ta be 218,14 Råslätt Hagaberg Sadseryds kyrka d Sa Bårarp Museb ä ab Ta e ck e ll Ka 232,72 141,06 Hällstorp Rogbergasjö Västasjö 221,3 Hällstorpsdamme Brate 228,38 Riddersberg Måle Lockebo Hage Måstorp c bä 6400 lå Lil obäck å e ds Lidstorp Hovslätt rp ke Grästorp 210,74 To us äc be rgs å ry se 6400 M b bo sle ke 237,82 Hökhult 130,34 Norrefors 231,22 219,82 Odesjö Bashult Kivshult 216,3 Torsvik Gårdssjö 232,67 Bararpasjö så St. Åsa Norrahammar Martisgöl Bararp Referes till karta: Persso, T., 2014: Grudvattemagasiet Jököpig, Bil. 4. Tillriigsområde, skala 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 466. Referece to the map: Persso, T., 2014: Groudwater reservoir Jököpig, Bil. 4. Catchmet areas, scale 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 466. Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. ISSN ISBN Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2014 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium Skala 1: km Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: K 466

15 BILAGA 5 Exempel på lagerföljder Beteckig: B3 Databas-id: TPN Borrig: rörbru Koordiater: N = , E = ,5 10,5 m grusig sad, ågot grusig sad 10,5 12,5 m mellasad 12,5 19,5 m fisad 19,5 21 m ågot siltig fisad m sadig silt m siltig fisad 27 30,5 m sadig silt 30,5 31,3 m siltig lera 31,3 33,6 m lerig silt 33,6 38,8 m siltig lera ågot siltig lera 38,8 40,5 m lera 40,5 49 m siltig lera grusig och sadig siltig lera m sadig grusig silt 51 52,5 m siltig grusig sad 52,5 52,5 m bergets överyta Avslut: fortsatt borrig i sedimetärt berg Beteckig: Rör 2 Databas-id: TPN Borrig: övrigt Koordiater: N = , E = m sad m lerbladad sad och mo (silt) 33 37,5 m sad Avslut: okät Beteckig: TPN Databas-id: TPN Borrig: soderig Koordiater: N = , E = ,5 4,5 m sad 5,5 6,5 m sadig silt 7,5 8,5 m sadig lera 9,5 10,5 m silt 11,5 12,5 m silt 13,5 15,5 m siltig sadig lera 17,5 18,5 m sadig silt 19,5 19,5 m sadig lera Avslut: okät Beteckig: 18 Databas-id: TPN Borrig: soderig Koordiater: N = , E = ,2 m sadigt grus 0,2 2,9 m sad 2,9 3,8 m dyig sad till ågot dyig fisad 3,8 5 m filttorv, sad, sadbladad filttorv 5 6 m ågot dyig sad, fisad Beteckig: SRG Databas-id: SRG Borrig: bergborra Koordiater: N = , E = m moig sad m sadig lera m sad m sadigt grus m Visigsösadste Beteckig: S07082 Databas-id: RSG Borrig: soderig Koordiater: N = , E = ,7 m lera silt 1,7 5,5 m växlade lera silt och sad 5,5 25 m fisad mellasad 25 25,8 m fisad 25,8 35,5 m fisad morä(?) Avslut: block eller berg Beteckig: R06086 Databas-id: RSG Borrig: spets Koordiater: N = , E = ,5 m fisad mo Avslut: okät

16 Beteckig: Databas-id: Borrig: rörbru Koordiater: N = , E = m fisad m grus Avslut: ka fortsätta Beteckig: TPN Databas-id: TPN Borrig: rörbru Koordiater: N = , E = m fisad med islag av mellasad m hård lera (Roseludsmoräe?) m fisad m mycket geomsläppligt material (grus?, grovsad?)

17 BILAGA 6 Primära, sekudära och tertiära tillriigsområde Tillriigsområde Tillriigsområdet till ett grudvattemagasi är det område eller de område varifrå ederbörd eller aat vatte ka ria mot och tillföras magasiet. Tillriigsområdets yttre gräs är ofta äve gräs för det avriigsområde (eller de avriigsområde) som magasiet ligger iom. I de fall midre sjöar eller vattedrag asluter till grudvattemagasiet, igår ormalt hela deras avriigsområde i magasiets tillriigsområde. Stora avriigsområde till aslutade sjöar och vattedrag ikluderas ite. Tillriigsområdet ka delas upp i primära, sekudära och tertiära delar, bl.a. beroede på om hela eller edast e del av de effektiva ederbörde ka tillföras magasiet. Primärt tillriigsområde Sekudärt tillriigsområde Tertiärt tillriigsområde Primärt tillriigsområde till ett grudvattemagasi är de del eller de delar av tillriigsområdet där grudvattemagasiet går i dage och där hela eller de helt domierade dele av de effektiva ederbörde tillförs grudvattemagasiet. Sekudärt tillriigsområde till ett grudvattemagasi är de delar av tillriigsområdet där grudvattemagasiet ite går i dage och varifrå hela eller de helt domierade dele av de effektiva ederbörde bedöms tillföras magasiet. Del eller de delar av tillriigsområdet till ett grudvattemagasi varifrå edast e del av de effektiva ederbörde tillförs magasiet. Till det tertiära tillriigsområdet räkas t.ex. markområde ova eller vid sida av grudvattemagasiet, varifrå läckage av vatte till magasiet sker eller bedöms kua ske uder särskilda betigelser (avsäkig av grudvatteivå eller pukterig av tätade lager geom markarbete eller dylikt).