K 531. Grundvattenmagasinet. Malungsåsen Malung. Kajsa Bovin & Emil Vikberg. Malungsfors. Malung

Transkript

1 K 531 Grudvattemagasiet Malugsåse Malug Kajsa Bovi & Emil Vikberg Malugsfors Malug

2 ISSN ISBN Närmare upplysigar erhålls geom Sveriges geologiska udersökig Box Uppsala Tel: Fax: E-post: Webbplats: Sveriges geologiska udersökig, 2016 Layout: Joha Sporrog

3 INNEHÅLL Grudvattemagasiet Malugsåse Malug... 4 Sammafattig... 4 Iledig... 4 Bedömigsgruder... 4 Tidigare udersökigar... 4 Kompletterade udersökigar... 4 Terrägläge och geologisk översikt... 5 Hydrogeologisk översikt... 5 Östra Tadö Malugsfors... 5 Malugsfors Vallerås... 6 Vallerås Malug... 6 Malug Utsjö... 6 Aslutade ytvattesystem... 8 Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig... 8 Uttagsmöjlighet... 8 Avädade... 9 Grudvattets kvalitet... 9 Refereser... 9 Utredigar... 9 Bilaga 1 Udersökigar gjorda i grudvattemagasiet Bilaga 2 Karta över grudvattemagasi med jordarter som bakgrud Bilaga 3 Karta över bedömda uttagsmöjligheter Bilaga 4 Karta över tillriigsområde Bilaga 5 Exempel på lagerföljder Bilaga 6 Primära, sekudära och tertiära tillriigsområde KAJSA BOVIN & EMIL VIKBERG 3

4 GRUNDVATTENMAGASINET MALUNGSÅSEN MALUNG Författare: Kajsa Bovi & Emil Vikberg Kommu: Malug Säle Lä: Dalara Vattedistrikt: Bottehavet Databas-id: Rapportdatum: Sammafattig Grudvattemagasiet ligger i Malugsåse och sträcker sig lägs Västerdalälve frå Lima kraftverk i orr till Luget i söder, e sträcka på ca 26 km. Grudvatteströmige följer i stora drag ytvattets flödesriktig mot sydost. Uttagsmöjlighetera i magasiet är goda och bedöms uppgå till mist 250 l/s. Iledig De arbete som redovisas i dea rapport igår i SGUs kartläggig av viktiga grudvattemagasi i ladet. Syftet är i första had att skapa plaerigsuderlag för vatteförsörjig, markavädig och skydd av viktiga grudvatteförekomster. För måga avädigsområde, t.ex. vid upprättade av skyddszoer till vattetäkter, krävs som regel kompletterade udersökigar. Udersökigara har utförts 2013 iom rame för projektet Grudvattekarterig Bottehavets vattedistrikt (projekt-id: 83017). För kompletterade iformatio om arbetsmetoder hävisas till SGUs kudtjäst. Resultate redovisas i kartform i bilagora 1 4. Lagerföljder redovisas i bilaga 5. Förklarade text för tillriigsområde fis i bilaga 6. Bedömigsgruder Tidigare udersökigar Flera grudvatteudersökigar har tidigare utförts iom magasiet. Udersökigara har främst utförts med aledig av de kommuala vatteförsörjige i Malugsfors och Utsjö. E förteckig över tidigare utredigar fis i refereslista i slutet av rapporte. Befitlig geologisk och hydrogeologisk iformatio, t.ex. kartor, utredigar och databaser (bl.a. SGUs brusarkiv och Vattetäktsarkivet) har sammaställts och värderats. Ett urval av lagerföljdsuppgifter frå olika utredigar har lagrats i SGUs databaser. Kompletterade udersökigar I projektet har SGU geomfört följade kompletterade fältudersökigar: Seismisk refraktiosmätig har utförts lägs e profil i Malugsfors. Mätige gav upplysig om djupet till berggrude samt iformatio om grudvatteytas läge och jordlagres egeskaper. Georadarmätigar har utförts lägs delar av vägätet iom magasiet. Dessa mätigar har gett viss iformatio om grudvatteytas läge samt djupet till berg och jordarter. Grudvatterör frå tidigare udersökigar har iveterats och grudvatteivåer har registrerats. Brusiveterig har utförts iom utvalda delar av magasiet. Soderig ed till berg eller friktiosstopp har utförts på tre platser iom magasiet. Vid två av dessa platser istallerades äve grudvatterör i stål (51 mm i diameter) för bestämig av grudvatteivå och för att få iformatio om jordlagerföljder. E automatisk grudvatteivåregistrerig istallerades i ett grudvatterör vid Utsjö vattetäkt, söder om Malug, och kotiuerlig ivåmätig utfördes mella april och oktober GRUNDVATTENMAGASINET MALUNGSÅSEN MALUNG

5 Lägea för de seismiska mätige och ett urval av de borrigar som utförts iom projektet och vid tidigare udersökigar visas i bilaga 1. Exempel på lagerföljder frå borrigar redovisas i bilaga 5. Gruddata frå fältudersökigara har lagrats i SGUs databas för grudvatteparametrar. E hydrogeologisk databas över det aktuella grudvattemagasiet har upprättats med de isamlade iformatioe samt SGUs regioala jordartskarta (SGU 2006) som grud. I de hydrogeologiska database igår bl.a. data om tillriigsområde, grudvattebildig, vattedelare, strömigsriktigar och adra hydrauliska parametrar samt e bedömig av uttagsmöjlighetera i grudvattemagasiet. Iformatio om aslutade ytvattesystem ilagras också. Ett urval av dea iformatio redovisas i dea rapport. Övrig iformatio ka fås geom SGUs kudtjäst. Terrägläge och geologisk översikt Grudvattemagasiet är beläget i Malugsåse som sträcker sig lägs med Västerdalälves dalgåg. Isälvsavlagrige ligger på 300 till 330 m ö.h. vilket är över högsta kustlije (HK). Mäktighete på sedimete varierar lägs med åse. Sammasättige i åskära bedöms vara grovt grus. Åse överlagras på flera ställe av isälvs- eller älvsedimet beståede av sad eller grovsilt fisad. Berggrude i området består främst av dalasadste. I orra dele av magasiet gräsar magasiet mot ett område med ryolit och lägst i söder går magasiet geom ett område med kvartsmozoit (SGU 2009). Ytvattet dräeras åt sydost geom Västerdalälve. Både större och midre vattedrag asluter frå dalgåges sidor. Hydrogeologisk översikt Grudvattemagasiet har avgräsats utifrå SGUs regioala jordartskarta (SGU 2006), iformatio frå tidigare grudvatteudersökigar samt de udersökigar som geomförts iom projektet. Iom vissa område fis det mer uppgifter vilket gör magasisavgräsige säkrare. Magasiet avgräsas orrut vid Lima kraftverk och söderut vid Luget. Norr om magasiet ligger grudvattemagasiet Malugs åse Lima. Magasie ka atas stå i kotakt med varadra med ett förmodat utbyte frå det orra magasiet till det södra. Grudvattets strömigsriktig i avlagrige följer i stora drag Västerdalälves flödesriktig mot sydost. Det fis e påvisad hydraulisk kotakt mella grud vattemagasiet och Västerdalälve i vissa område där isälvsavlagrige ligger i direkt aslutig till älve. Det ka äve fias hydraulisk kotakt mella magasiet och älve i adra delar där åskära ligger lägre ifrå älve och i delar där de överlagras av fisedimet. Västerdalälve fluktuerar relativt mycket uder året. Vid högt vatteståd i älve (t.ex. vid sösmältig) ka vatteivå i älve stiga med upp till fem meter. Grudvatteivåera i det cetrala magasiet ligger på ca 297 m ö.h. (RH2000). Frå Malugs fors och till Utsjö faller grudvatteivåera i åse med edast ca 0,5 m på e sträcka av ca 13 km. Neda följer e beskrivig av magasiet frå orr till söder Östra Tadö Malugsfors I området mella Östra Tadö och Malugsfors fis det mycket lite iformatio vilket gör att magasisavgräsige är väldigt översiktlig. Magasisgräse i orr har dragits vid damme vid Lima kraftverk. Det är troligt att det sker e iducerig frå damme till grudvattemagasiet. Norr om magasisgräse ligger grudvattemagasiet Malugsåse Lima. Utbyte frå magasiet i orr till magasiet i söder atas ske. Nivå i damme är relativt kostat uder året och grudvatteivåera i området bör vid dessa förhållade äve de vara gaska kostata. I SGUs brusarkiv fis uppgifter om e bru i området (id , se bilaga 1). Här var djupet till berg 14 m och grudvatteivå vid borrig låg ca 7 m uder markyta. Det är möjligt att det fis större jorddjup i område ärmare älve. Uttagsmöjlighetera i delområdet bedöms vara 5 25 l/s. KAJSA BOVIN & EMIL VIKBERG 5

6 Malugsfors Vallerås I Malugsfors sväller isälvsavlagrige ut och blir bredare. Åskära ligger ära älve på de östra sida. Vid Jommohole sys åsrygge tydligt i topografi. Här har e soderig (Slb3) utförts i åse som visar ett jorddjup på 28,2 m med stopp mot block eller berg (bilaga 1). Grudvatteivå har uppmätts i två ärliggade bruar i åse (id EVG och EVG ) och låg ca 297 m ö.h., vilket överes stämde med ivå i älve vid samma tidpukt. Eligt mutlig uppgift frå ägare till de ea brue har ma vid ett tillfälle försökt tömma brue, me på grud av sabb tillströmig av grudvatte var detta ite möjligt. Detta ka idikera att åse är mycket vatteförade. Med aledig av ärhete till älve ka det atas fias e god kotakt mella älve och magasiet. Uttagsmöjlighete i dea del av magasiet bedöms vara l/s. I östra dele av magasiet vid Malugsfors ligger de kommuala vattetäkte för Malugsfors samhälle. Isälvssedimete är sadigare och jordmäktighete är midre ä i de delar av grudvattemagasiet som ligger ärmare Västerdalälve. E lågtidsprovpumpig har gjorts i området (VBB 1950) då det kostaterades att uttagskapacitete i vattetäkte var mist 4,5 l/s. Uttagsmöjlighetera iom delområdet har bedömts till 5 25 l/s och ligger trolige i edre dele av detta spa. Lägre edströms i området, söder om Goss Kerstitjäre i södra dele av Malugsfors samhälle, har e seismisk refraktiosmätig utförts (fig. 1 och bilaga 1). Mätige visade på jorddjup på ca 30 m och e mättad zo på ca 25 m. I orra äde av seismikprofile har e slagsoderig gjorts ed till 31 m (därefter var det ite möjligt att fortsätta slagsoderige). Ett grudvatterör sattes äve på platse (Rb1302, se bilaga 1 och bilaga 5). Uppmätta grudvatteivåer i Rb1302 samt i två iveterade bruar söder om de refraktiosseismiska profile (id EVG och EVG ) visar på e grudvatteströmig mot älve, dvs. mot sydväst. Vallerås Malug Nära älve vid Norra Mo har ett grudvatterör satts (Rb1301, se bilaga 1 och bilaga 5). Borrige var totalt 21,3 m djup med avslut i jord och visade på grusig sad på 20 m djup. Grudvatteivå var 297,3 m över havet (RH2000) i september 2013 vilket överesstämde med ivå i älve vid samma tidpukt. Söder om borrplatse blir åse sylig i stradkate. Det bedöms fias e hydraulisk kotakt mella Västerdalälve och magasiet i detta område. Vid Jägra, väster om älve, fis ett område med sadigt isälvsmaterial och brusborrigar i området visar på ett jorddjup på rut 15 m. Uttagsmöjlighete bedöms vara relativt låg och har uppskattats till 1 5 l/s. Lägre söderut på västra sida om älve, vid Idbäck, fas seda tidigare ett grudvatterör (Rb0402, se bilaga 1 och bilaga 5). Borrige gick ed till 27,6 m, me kude därefter ite fortsättas. Materialet utgörs av fisad och mellasad. Grudvatteivå i röret ligger på ca 298 m över havet (RH2000). Med aledig av de fikorigare jordartera samt att åskära bedöms vara beläge på östra sida har detta område bedömts ha e lägre uttagsmöjlighet, 5 25 l/s. Malug Utsjö I östra dele av magasiet, frå Vallerås till Grimsåker, bedöms uttagsmöjlighete vara 5 25 l/s. Brusborrigar i området visar på jorddjup på m med huvudsaklige sad och att jorddjupet ökar mot älve. Åskära är ite sylig i området me bedöms ligga ära älve, cetralt i isälvsavlagrige. Vid Södra Mo fis brusborrigar med jorddjup krig 50 m och på västra sida om älve fis brusborrigar ed till 60 m djup. Området ärmast Västerdalälve, frå Malug och söderut till Utsjö, har bedömts ha e uttagsmöjlighet på över 125 l/s, blad aat baserat på de stora jorddjupe. I västra dele av magasiet miskar jordmäktighete och brusborrigar i området visar på sadigare material. Här har uttagsmöjlighete bedömts vara 5 25 l/s. 6 GRUNDVATTENMAGASINET MALUNGSÅSEN MALUNG

7 Vid vattetäkte i Utsjö har flera grudvatteudersökigar utförts. I detta område ligger åskära mitt i Västerdalälve. Vattetäkte är beläge i utkate av isälvsavlagrige på östra sida om älve. Jorddjupet är drygt 40 m och materialet består huvudsaklige av fisad och mellasad, me på djupet fis ågot grusigare lager (se rör Rb0104 i bilaga 5). Vid e provpumpig (VBB 1973) kostaterades att uttag ur vattetäkte på l/s med största saolikhet ka ske uta att vattetillgåge överskrids. Udersökigar av vattekemi (Midvatte 2002) har visat på att ca 11 % av vattet som tas ut i vatte täkte kommer frå området öster om Västerdalälve och resterade 89 % kommer frå älvsida. Av det vatte som kommer frå älvsida bildas trolige edast e lite del geom iducerig frå Västerdalälve. De resterade merparte av vattet kommer frå åskära mitt i älve och trasporteras i geomsläppligt åsmaterial uder älves bottesedimet (Midvatte 2002). E automatisk ivåmätig av grudvatteivå utfördes i ett grudvatterör vid Utsjö vattetäkt frå april till oktober 2013 (fig. 2). De registrerade grudvatteivåera har jämförts mot vatteivå i älve vid e mätstatio i Malug, ca 4 km uppströms, som uppmätts av det kommuala VA-bolaget, VAMAS. Grudvatteivåera samvarierar med älves ivå uder hela periode vilket tyder på e god hydraulisk kotakt mella grudvattemagasiet och älve. Vid ett tillfälle uder juli måad sjuker grudvatteivåera markat uder omkrig e veckas tid trots att älvivå är relativt stabil. Höjd (m ö.h.) S Isälvssedimet, torrt skikt ( m/s) Isälvssedimet, uder grudvatteyta (1650 m/s) Berg (3970 m/s) N Avståd lägs profil (m) Figur 1. Refraktiosseismisk profil (s101_2013_83017) söder om Malugsfors. 299,0 298,5 Vatteivå Västerdalälve Malug Grudvatteivå Rb0104 Utsjö 298,0 Nivå (m ö.h.) 297,5 297,0 296,5 296, Datum Figur 2. Grudvatteivå i rör Rb0104 i Utsjö och ivå i Västerdalälve uppmätt vid e mätstatio i Malug. KAJSA BOVIN & EMIL VIKBERG 7

8 Aledige till avvikelse är förmodlige ett ökat grudvatteuttag till följd av dasbadsvecka i Malug. Uder dea vecka besöker ca persoer orte vilket iebär att befolkige i Malug ökar med mer ä tio gåger. Medeluttaget frå Utsjö vattetäkt uder hela 2013 var ca 17 l/s (1 502 m3 per dyg). Uder dasbadsvecka ökade uttaget till ca 24,5 l/s (2 115 m3 per dyg). Efter det stora vatteuttaget uder dasbadsvecka sker återhämtige i magasiet fort. De sabba återhämtige och samvariatioe mella grudvatteivå och älvivå tyder på att det fis e stor grudvattetillgåg. Aslutade ytvattesystem Västerdalälve rier parallellt med grudvattemagasiet utmed hela magasiets sträckig. På flera ställe fis kotakt mella älve och grudvattet i åse. Västerdalälve bedöms kua tillföra vatte till magasiet geom iducerig på de ställe där isälvsavlagrige korsar eller ligger i direkt aslutig till älve, t.ex. Malugsfors och Vallerås. Det fis äve flera midre vattedrag som korsar magasiet och det är ite uteslutet möjligt att äve dessa ka ha ett utbyte med magasiet. Vatteivå i Västerdalälve varierar mycket och vid vårflode ka vatteivå stiga med upp till 5 m. Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig Grudvattemagasiet tillförs vatte främst via de ederbörd som faller på avlagrige samt geom iducerig frå Västerdalälve och adra midre vattedrag. E del vatte bedöms äve tillföras frå agräsade morämark. Magasiets tillriigsområde har avgräsats översiktligt (bilaga 4) och idelats i kategoriera primärt, sekudärt och tertiärt tillriigsområde eligt priciper som framgår av bilaga 6. E grov uppskattig av de aturliga grudvattebildige som tillförs magasiet frå tillriigsområdea redovisas i tabell 1. Tillriige frå de tertiära tillriigsområdea är ite medräkad i de bedömda uttagsmöjlighete. Det ka atas att e ite oväsetlig tillriig sker frå de tertiära tillriigsområdea. Uttagsmöjlighet De i tabell 1 redovisade uttagsmöjlighete är e grov uppskattig av hur mycket grudvatte som lågsiktigt ka utvias med ett rimligt atal stadardmässiga bruskostruktioer, fördelade på lämpliga platser iom magasiet. Det bedöms fias goda uttagsmöjligheter i magasiet. Vattebalase visar på e möjlighet till uttag på åtmistoe 277 l/s, vilket ite ikluderar möjlighete till iducerig. På flera platser i magasiet bedöms goda förutsättigar för iducerig av vatte frå Västerdalälve fias, vilket skulle kua öka uttagsmöjlighete ytterligare. För att veta hur mycket uttagsmägde skulle kua öka vid iducerig krävs platsspecifika udersökigar. Tabell 1. Tillriigsområde, grudvattebildig och bedömd uttagsmöjlighet. Yta (km2) Domierade jordtyp Bedömt vatteflöde till magasiet (l/s) Primärt tillriigsområde 18,1 Grovjord 272,5 Sekudärt tillriigsområde 0,3 Morä 4,6 Tertiärt tillriigsområde 119,7 Fisedimet 164 Grudvattebildig, grovjord (sad, grus)* 474,3 mm/år (15,0 l/s per km2) Bedömd uttagsmöjlighet iom hela magasiet** 277 l/s * Grudas på beräkad grudvattebildig för olika typjordar (Rodhe m.fl. 2006). Osäkerhete i agivet värde är betydade. ** Uttagsmöjlighete baseras ebart på tillriig frå de primära och sekudära tillriigsområdea. 8 GRUNDVATTENMAGASINET MALUNGSÅSEN MALUNG

9 Avädade Iom magasiet fis två kommuala vattetäkter, i Malugsfors och i Utsjö söder om Malug. Båda vattetäktera har vatteskyddsområde som fastställdes år 1958 (Malugsfors) och 1974 (Utsjö). Det fis äve ågra samfälligheter och flera bruar för eskild vatteförsörjig. De kommuala vattetäkte i Utsjö har ett tillstådsgivet maxuttag på 60 l/s (5 200 m3 per dyg) och medeluttaget år 2013 var ca 17 l/s (1 502 m3 per dyg). Atalet asluta persoer är kappt I Malugsfors är det tillstådsgiva maxuttaget 4,6 l/s. Medeluttaget år 2013 ages i Vattetäktsarkivet till 1,2 l/s och atalet asluta persoer är kappt 600 (SGU 2014). Grudvattets kvalitet Lässtyrelse i Dalara har i och med statusklassificerige av grudvatteförekomster i Malug Säles kommu provtagit grudvattetäkter iom grudvatteförekomste SE (Lässtyrelse i Dalaras lä 2013). Vid Utsjö vattetäkt söder om Malug är jär- och magahaltera ågot höga. Ma har äve hittat spår av trikloretyle. Trikloretyle har varit valigt förekommade i tidiga kemtvättar och som avfettigsmedel i verkstadsidustrier. Vid udersökigar i området krig vattetäkte i Utsjö (Midvatte 2002) kostaterades att grudvattet har låg kvävehalt och låg halt av orgaiskt material. Vattet är mjukt och har ågot lågt ph. Grudvattet vid vattetäkte i Malugsfors är mjukt och iehåller marmoraggressiv kolsyra vilket gör det ledigsagripade (VBB 1950). Uder höga flöde i Västerdalälve ka det förekomma förädrigar i grudvattekvalitete på de platser där det fis e hydraulisk kotakt mella älve och magasiet. Refereser Lässtyrelse i Dalaras lä, 2013: Grudvatteudersökigar i Malug Säles kommu PM 2013:09. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: Midvatte AB, 2002: Utsjö grudvattetäkt, Malugs kommu. Utredig av skyddsbehov. Vägverket Regio Mitt. Uppdragsummer Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: Rodhe, A., Lidström, G., Rosberg, J. & Pers, C., 2006: Grudvattebildig i sveska typjordar översiktlig beräkig med e vattebalasmodell. Uppsala Uiversitet, Istitutioe för geoveteskaper, Report Series A No. 66, 20 s. SGU, 2009: Berggrud databas 1: , Malugsområdet. sgudb-bergdb-bela-vdal2. SGU, 2006: Jordarter databas 1: , Malugsområdet. sgudb-jorddb-jolc-13do. SGU, 2014: Vattetäktsarkivet databas. VBB, 1950: Malugs kommu. Malugsfors. Vatteförsörjig och avlopp. PM agåede utförda grudvatteudersökigar. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: VBB, 1973: Malugs vatteförsörjig. Utlåtade agåede provpumpig och framtida uttag ur grudvattetäkter vid S. Grimsåker, Malug. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: Utredigar Viak AB, 1971: Malugs kommu. Program för utförade av rörbru iom befitligt vattetäkts område vid Utsjö. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: Viak AB, 1983: Malugs kommu. Utsjö. Brusprogram bru 5 (Rb 8301P). Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: Viak AB, 1984: Malugs kommu. Utsjö. Stegpumpig bru 4 och bru 5. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: KAJSA BOVIN & EMIL VIKBERG 9

10 BILAGA 1 Udersökigar gjorda i grudvattemagasiet Jockstjäre Stasmyrtj. ke Malugs ka Tällby a Morberget Furubergstjäre Östra Utsjö Häråbergstj. Västra Utsjö. Vallsjö e e Räkvarsfloge Gråda e k bä c Sälitjärara Vallsjösäle Middagsberget 6720 Bodsäle Å svalle Holssjö Va ll Grabergstj. Blä stb lla Holssäle Platsbä ck Me Illåstjäre Grimsåker Gipsjö Uva Bjö r valle stå Blä ä cke Furub Ö Älgsjö Holara Backby Vimyrtjäre Böle Hå e bä c k Kva r s tb äc k ke e 2013_ s101_ e bä c k L id g ke Lide Byråse Så ke Byxågsäle Hole Håberget Audberget V Älgsjö Malug Bullsjö Rommarhede Abborrtj. Årstjäre Björtj. Aostjärara ke ke dubä c c bä ke ebä c äc ob e ter äc rb Å lyck jöå Mellamo Mosjöara Alderbacke Guckutj. Rb0402 Södra Mo Dyrsjö gs br ck Idbäck lo lbä Övre Stugutj. Örartjäre Överhåtj. Äl Bodberget Rb1301 Kölssjö Jägertjäre Överhå Byxåge le ru Vallerås ke c ä Gärdås Jägra sb Brusla Ås Bjö Gärdåshå l Va Tjä rda B Tallhöara S Lidtjäre Sälghöara Gårdhå. Ko Gä Rb1302 Sågköle Gärdåssäle yrb tm Gärdtjärara Östra Fors Håbäcke Per-Jostj. Lidsäle Lisshå Ös äc lsb e il Kv Goss-Kerstitjäre Nissåge Klackara Momyckelberget Malugsfors Slb3 Älgberget Valle Kårtjäre Niställige N Lidtjäre Risholstj Nordvallssäle Ulvslide Nysäle Losktjäre Håkåloka Niställigsberget Sutartjäre Kvillssäle Örarb. ke Ålidberget Kroktj. Bergfallsbä ck rda ke ve c bä äl al c bä Hö Ladmyrbäcke rd Gä te ll va Tä s Vä Torskloktj. Örartjäre Blä Digerhede Hällbä cke Tuppmyrtj. Lagerföljdsiformatio fis (bilaga 5) Stratigraphic iformatio is available (appedix 5) Seismikprofil Seismic ivestigatio Grudvattemagasiets avgräsig Delieatio of groudwater reservoir Gräs för tillriigsområde Boudary of catchmet area Misu bä ck e äcke Kvillssälsb e bä ck Nysälsberget ergsbä c ris Lövåstj. Ö Håara Lyå 6720 Meg Jalokara Gravbergstjäre Gravberget ä llb. Slä th Myckelb m

11 Grudvattemagasiet Malugsåse Malug Bil. 2. Grudvattemagasi Grudvattets huvudrörelseriktig i jordlager Geeral directio of groudwater flow i Quaterary deposits Stalp, grudvatteflöde med brat gradiet Precipice, groudwater flow with steep gradiet Källa Sprig Grudvattemagasiets avgräsig Delieatio of groudwater reservoir Gräs för tillriigsområde Boudary of catchmet area Krö på isälvsavlagrig Ridge-shaped glaciofluvial deposit Berg Rock Orgaisk jordart Peat ad gyttja Postglaciala sedimet, sad grus Postglacial deposits, sad gravel Isälvssedimet, sad grus Glaciofluvial sedimets, sad gravel Morä Till Tut jordtäcke Thi soil cover Berg Bedrock Fylligsmaterial Artificial fill Jordartsiformatio ur SGUs jordartsgeologiska databas Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet Skala 1: km Referes till karta: Bovi, K. & Vikberg, E., 2016: Grudvattemagasiet Malugsåse Malug. Bil. 2. Grudvattemagasi, skala 1: Sveriges geologiska udersökig K 531. Referece to the map: Bovi, K. & Vikberg, E., 2016: Groudwater reservoir Malugsåse Malug. Bil. 2. Groudwater reservoir, scale 1: Sveriges geologiska udersökig K 531. ISSN ISBN Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2016 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium. Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: K 531

12 Grudvattemagasiet Malugsåse Malug Bil. 3. Bedömda uttagsmöjligheter Grudvattets huvudrörelseriktig i jordlager Geeral directio of groudwater flow i Quaterary deposits Stalp, grudvatteflöde med brat gradiet Precipice, groudwater flow with steep gradiet Grudvattemagasiets avgräsig Delieatio of groudwater reservoir Gräs för tillriigsområde Boudary of catchmet area Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet 1 5 l/s Estimated exploitatio potetial i the order of 1 5 l/s Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet 5 25 l/s Estimated exploitatio potetial i the order of 5 25 l/s Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet l/s Estimated exploitatio potetial i the order of l/s Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet >125 l/s Estimated exploitatio potetial i the order of >125 l/s Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet Skala 1: km Referes till karta: Bovi, K. & Vikberg, E., 2016: Grudvattemagasiet Malugsåse Malug. Bil. 3. Bedömda uttagsmöjligheter, skala 1: Sveriges geologiska udersökig K 531. Referece to the map: Bovi, K. & Vikberg, E., 2016: Groudwater reservoir Malugsåse Malug. Bil. 3. Estimated exploitatio potetial, scale 1: Sveriges geologiska udersökig K 531. ISSN ISBN Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2016 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium. Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: K 531

13 Grudvattemagasiet Malugsåse Malug Bil. 4. Tillriigsområde Grudvattemagasiets avgräsig Delieatio of groudwater reservoir Primärt tillriigsområde Catchmet area (primary) Sekudärt tillriigsområde Catchmet area (secodary) Tertiärt tillriigsområde Catchmet area (tertiary) För förklarig av tillriigsområde se bilaga 6. Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet Skala 1: km Referes till karta: Bovi, K. & Vikberg, E., 2016: Grudvattemagasiet Malugsåse Malug. Bil. 4. Tillriigsområde, skala 1: Sveriges geologiska udersökig K 531. Referece to the map: Bovi, K. & Vikberg, E., 2016: Groudwater reservoir Malugsåse Malug. Bil. 4. Catchmet areas, scale 1: Sveriges geologiska udersökig K 531. ISSN ISBN Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2016 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium. Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: K 531

14 BILAGA 5 Exempel på lagerföljder Beteckig: Rb1301 Databas-id: KBN Typ: rördrivig Läge (Sweref): 319N, E Grudvatteivå: 4 m uder markyta, 297,3 m ö.h. ( ) 0 0,7 m silt 0,7 3 m sadig mellasad 3 5 m fisad med siltskikt 5 6 m siltig fisad 6 8 m fisadig mellasad 8 10 m mellasadig fisad m ågot sadig mellasad m sadig mellasad m sadig mellasad m sad m sad 20 21,3 m grusig sad Avslut: Fortsatt borrig möjlig. Beteckig: Rb1302 Databas-id: KBN Typ: rördrivig Läge (Sweref): N, E Grudvatteivå: 6 m uder markyta, 297,6 m ö.h. ( ) 0 1,8 m silt 1,8 10 m fisadig mellasad m mellasadig fisad m fisadig mellasad m sad m sadig mellasad m ågot grusig sad m sad m sadig mellasad m ågot grusig sad 28 29,3 m grusig sad Avslut: Fortsatt borrig möjlig. Soderig (Slb2) i samma hål avslutades på 31 m vid friktiosstopp. Beteckig: Rb0402 Databas-id: EVG Utförare: Midvatte Typ: rördrivig Läge (Sweref): N, E Grudvatteivå: 2,2 m uder markyta ( ) 0 4 m sadig mellasad 4 6 m fisad 6 8 m sadig mellasad 8 10 m sadig fisad m sadig fisad m mellasad m sadig mellasad m sadig fisad m sadig mellasad 26 27,6 m diamikto, ospec. Avslut: Ka ej fortsätta. Beteckig: Rb0104 Databas-id: EVG Utförare: Midvatte Typ: rördrivig Läge: Utsjö, koordiater redovisas ej Grudvatteivå: 296,28 m ö.h. ( ) 0 2 m silt 2 4 m fisadig mellasad 4 6 m mellasadig fisad 6 8 m fisadig mellasad 8 12 m mellasad m fisadig mellasad m ågot grovsadig mellasad m fisadig mellasad m ågot grusig sad m ågot grusig mellasadig fisad m mellasadig fisad m mellasad m fisadig mellasad 43 43,6 m morä

15 BILAGA 6 Primära, sekudära och tertiära tillriigsområde Tillriigsområde Tillriigsområdet till ett grudvattemagasi är det område eller de område varifrå ederbörd eller aat vatte ka ria mot och tillföras magasiet. Tillriigsområdets yttre gräs är ofta äve gräs för det avriigsområde (eller de avriigsområde) som magasiet ligger iom. I de fall midre sjöar eller vattedrag asluter till grudvattemagasiet, igår ormalt hela deras avriigsområde i magasiets tillriigsområde. Stora avriigsområde till aslutade sjöar och vattedrag ikluderas ite. Tillriigsområdet ka delas upp i primära, sekudära och tertiära delar, bl.a. beroede på om hela eller edast e del av de effektiva ederbörde ka tillföras magasiet. Primärt tillriigsområde Sekudärt tillriigsområde Tertiärt tillriigsområde Primärt tillriigsområde till ett grudvattemagasi är de del eller de delar av tillriigsområdet där grudvattemagasiet går i dage och där hela eller de helt domierade dele av de effektiva ederbörde tillförs grudvattemagasiet. Sekudärt tillriigsområde till ett grudvattemagasi är de delar av tillriigsområdet där grudvattemagasiet ite går i dage och varifrå hela eller de helt domierade dele av de effektiva ederbörde bedöms tillföras magasiet. Del eller de delar av tillriigsområdet till ett grudvattemagasi varifrå edast e del av de effektiva ederbörde tillförs magasiet. Till det tertiära tillriigsområdet räkas t.ex. markområde ova eller vid sida av grudvattemagasiet, varifrå läckage av vatte till magasiet sker eller bedöms kua ske uder särskilda betigelser (avsäkig av grudvatteivå eller pukterig av tätade lager geom markarbete eller dylikt).