K 597. Grundvattenmagasinen. Marnäs och Dådran. Josef Källgården, Per-Arne Ryttar, Henrik Mikko & Emil Vikberg Samuelsson. Dådran. Marnäs.

Transkript

1 K 597 Grudvattemagasie Maräs och Dådra Josef Källgårde, Per-Are Ryttar, Herik Mikko & Emil Vikberg Samuelsso Dådra Maräs Evike

2 ISSN ISBN Närmare upplysigar erhålls geom Sveriges geologiska udersökig Box Uppsala Tel: Fax: E-post: Webbplats: Sveriges geologiska udersökig, 2018 Redaktörer: Åsa Gierup och Marika Håkaso, SGU

3 INNEHÅLL Grudvattemagasie Maräs och Dådra... 4 Sammafattig... 4 Iledig... 4 Bedömigsgruder... 4 Terrägläge och geologisk översikt... 5 Hydrogeologisk översikt... 5 Aslutade ytvattesystem... 5 Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig... 6 Uttagsmöjlighet... 6 Grudvattets avädig... 7 Grudvattets kvalitet... 7 Refereser... 7 Bilaga 1 Udersökigar gjorda i grudvattemagasie Bilaga 2 Karta över grudvattemagasi med jordarter som bakgrud Bilaga 3 Karta över bedömda uttagsmöjligheter Bilaga 4 Karta över tillriigsområde Bilaga 5 Exempel på lagerföljder Bilaga 6 Primära, sekudära och tertiära tillriigsområde JOSEF KÄLLGÅRDEN, PER-ARNE RYTTAR, HENRIK MIKKO & EMIL VIKBERG SAMUELSSON 3

4 GRUNDVATTENMAGASINEN MARNÄS OCH DÅDRAN Författare: Josef Källgårde, Per-Are Ryttar, Herik Mikko & Emil Vikberg Samuelsso Kommu: Falu Lä: Dalara Vattedistrikt: Bottehavet Databas-id: och Rapportdatum: Sammafattig Grudvattemagasie Maräs och Dådra är e del av Svärdsjöåse. Båda magasie sträcker sig lägs med Maräså. Magasiet Dådra sträcker sig frå sjö Dådra i orr till Södra Ugsjö i söder och magasiet Maräs frå Ugsjöbodamme i orr till sjö Björka i söder. De sammalagda uttagsmöjlighete i magasie bedöms uppgå till l/s. De största uttagsmöjlighete fis iom magasiet Maräs. Iledig De arbete som redovisas i dea rapport igår i SGUs kartläggig av viktiga grudvattemagasi i ladet. Syftet är i första had att skapa plaerigsuderlag för vatteförsörjig, markavädig och skydd av viktiga grudvatteförekomster. För måga avädigsområde, t.ex. vid upprättade av skyddszoer till vattetäkter, krävs som regel kompletterade udersökigar. Resultate redovisas i kartform i bilagora 1 4. Udersökigara har utförts åre 2009 och 2010 iom rame för projektet Grudvattekarterig Bottehavets vattedistrikt (projekt-id: 83017). För kompletterade iformatio om arbetsmetoder hävisas till SGUs kudtjäst. Bedömigsgruder Befitlig geologisk och hydrogeologisk iformatio, t.ex. kartor, utredigar och databaser (bl.a. SGUs brusarkiv), har sammaställts och värderats. Uppgiftera berör blad aat ivåmätigar, lagerföljdsuppgifter och har ilagrats i SGUs databaser. Grudvattemagasiet Dådra Det fis iga tidigare udersökigar i grudvattemagasiet och iga kompletterade fältudersökigar har utförts av SGU. Grudvattemagasiet Maräs Falu kommu lät på 1980-talet utföra grudvatteudersökig i södra dele av grudvattemagasiet, vid sjö Björka. Syftet var att udersöka alterativa läge för vattetäkt för Evikes vatteförsörjig. Udersökigara ikluderade blad aat etablerig av grudvatterör, ivåmätigar och vatteprovtagigar. SGU geomförde e brusiveterig i området Gruddata frå fältudersökigar har lagrats i SGUs databas för grudvatteparametrar. E hydrogeologisk databas över det aktuella grudvattemagasiet har upprättats med de isamlade iformatioe samt SGUs jordartsdata som grud. I de hydrogeologiska database igår bl.a. data om tillriigsområde, grudvattebildig, vattedelare, strömigsriktigar och adra hydrauliska parametrar samt e bedömig av uttagsmöjlighetera i grudvattemagasiet. Iformatio om aslutade ytvattesystem lagras också i database. Ett urval av dea iformatio redovisas i dea rapport. Övrig iformatio ka fås frå SGUs kudtjäst. 4 GRUNDVATTENMAGASINEN MARNÄS OCH DÅDRAN

5 Terrägläge och geologisk översikt Grudvattemagasiet Dådra Grudvattemagasiet Dådra utgörs av de isälvssedimet som avlagrats mella samhället Dådra och Södra Ugsjö. Hela magasiet ligger över högsta kustlije (HK). Söder om by Dådra utgörs isälvssedimete av e midre ås omgive av flacka sadplatåer. Åse dyker seda upp på västra sida av sjö Ava, söder om sadplatå vid Dådras begravigsplats. Åse ligger fortsatt söderut uder Norra Ugsjös vatteyta, me dyker upp ågra gåger lägs de västra strade av Norra Ugsjö samt vid Sudet mella Norra och Södra Ugsjö. Där omges de återige av e flack sadplatå. Grudvattemagasiet Maräs Grudvattemagasiet Maräs utgörs av isälvsedimet som avlagrats i dalgåge mella Ugsjöbodamme och Björkboda. De övre, orra dele av magasiet utgörs av ett mycket grovt steigt sadurmaterial över högsta kustlije (HK). Lägre söderut övergår avlagrige till ett HK-delta där de övre sedimete utgörs av grusig sad, på djupet ka det förekomma fikorigare jordarter, t.ex. silt, särskilt ut mot sidora av dale, meda det cetralt i dalgåge trolige fis e åskära med grovt material. Maräså har eroderat sig ed geom isälvsdeltat, å har äve avsatt e del sadiga sedimet ovapå isälvssedimete. Frå Maräs till sjö Björka vidtar e av Maräså delvis eroderad ås, som söderut täcks av Maräsås postglacialt avsatta deltasedimet. Hydrogeologisk översikt Grudvattemagasiet Dådra Bedömige av grudvattemagasiets avgräsig vid Dådra baseras på SGUs översiktliga jordartsdata över området. Klassig av delområde och tillriigsområde har utförts med begräsat datauderlag. Ett par uppgifter frå Brusarkivet idikerar förhålladevis stora jorddjup i de orra dele av magasiet, 30 m respektive 47 m (id i brusarkivet och , se bilaga 5). Grudvattemagasiet Maräs Grudvattemagasiet återfis lägs med och på båda sidor av Maräså. Maräså bedöms huvudsaklige vara dräerade för grudvattemagasiet. Grudvatteflödet i magasiet bedöms företrädesvis vara riktat atige mot Maräså eller lägs med desamma. Vid dämigara i å, Ugsjöbo damme och vid Maräs, bedöms dock att det sker ett flöde frå Maräså till grudvattemagasiet. Detta gäller särskilt vid Maräs. Mycket grovt material har observerats i magasiets orra delar och det bedöms fias goda uttagsmöjligheter där detta asluter till Ugsjöbodamme. I grudvattemagasiets södra del, vid Härora ed mot Björka, visar udersökigsborrigar att det fis dubbla grudvatteytor (VIAK 1989). Någo ärmare udersökig av om det fis ett ytligare grudvattemagasi har ite utförts av SGU. Aslutade ytvattesystem Grudvattemagasiet Dådra Det är högst troligt att det fis ett utbyte mella grudvattemagasiet och Norra och Södra Ugsjö. Vid ostörda grudvatteförhållade ka sjöara förmodas verka dräerade på grudvattemagasiet me detta ka med säkerhet variera över året, särskilt beroede av ivåreglerige av sjöara. JOSEF KÄLLGÅRDEN, PER-ARNE RYTTAR, HENRIK MIKKO & EMIL VIKBERG SAMUELSSON 5

6 Grudvattemagasiet Maräs Ett utbyte bedöms ske mella grudvattemagasiet och Ugsjöbodamme och framför allt Maräså me äve med sjö Björka. Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig Magasiet tillförs vatte i huvudsak frå de ederbörd som faller på avlagrige. Ett visst tillflöde ka ske frå omgivade terräg och aslutade vattedrag. Magasiets tillriigsområde har avgräsats översiktligt (bilaga 4) och idelats i kategoriera primärt och tertiärt tillriigsområde eligt priciper som framgår av bilaga 6. E grov uppskattig av de aturliga grudvattebildige som tillförs magasiet frå primära och tertiära tillriigsområde redovisas i tabell 1a och 1b. Det ka atas att e väsetlig tillriig sker frå de tertiära tillriigsområdea. Vid större grudvatteuttag ur magasiet bedöms begräsige i tillgäglig vattemägd utgöras av hur mycket vatte som ifiltreras frå de aslutade ytvatte. Grudvattemagasiet Dådra Magasiet tillförs vatte i huvudsak frå de ederbörd som faller på avlagrige. E bidragade tillriig ka ske frå omgivade morämark och aslutade vattedrag. Det bör fias förutsättigar för förstärkt grudvattebildig geom iducerad ifiltratio om bruar aläggs och större grudvatteuttag görs. Grudvattemagasiet Maräs Magasiet tillförs vatte i huvudsak frå de ederbörd som faller på avlagrige samt i aslutig till dämigar av Maräså äve geom att vatte frå å ifiltreras till magasiet. E bidragade tillriig ka ske frå omgivade morämark och övriga aslutade vattedrag. Grudvattemagasiet bedöms dock i huvudsak dräeras till Maräså och i viss utsträckig till Björka uder ormala och aturliga förhållade. Uttagsmöjlighet De i tabell 1a och 1b redovisade uttagsmöjlighete är e grov uppskattig av hur mycket grudvatte som lågsiktigt ka utvias med ett rimligt atal stadardmässiga bruskostruktioer, fördelade på lämpliga platser iom magasiet. Möjlighet till förstärkt grudvattebildig geom iducerig frå ytvattesystem har ite beaktats. Grudvattemagasiet Dådra Utifrå det mycket begräsade datauderlaget har uttagsmöjlighetera i detta magasi bedömts till ca 5 25 l/s främst med avseede på de stora jorddjupe och ett förmodat gott utbyte med aslutade sjöar. Grudvattemagasiet Maräs I sambad med Falu kommus udersökigar på 1980-talet bedömdes geomsläpplighete vara mycket god i södra dele av grudvattemagasiet. Äve i de orra dele av magasiet ka e hög geomsläpplighet atas, främst på grud av det mycket grova material som har påträffats. De höga geomsläpplighete, i kombiatio med att det bedöms fias förutsättigar för kostgjord grudvattebildig 6 GRUNDVATTENMAGASINEN MARNÄS OCH DÅDRAN

7 Tabell 1a. Tillriigsområde, grudvattebildig och bedömd uttagsmöjlighet i Grudvattemagasiet Dådra. Yta (km 2 ) Effektiv ederbörd* Naturlig grudvattebildig (l/s) Primärt tillriigsområde 0, mm/år, 11,4 l/s per km 2 4,8 Tertiärt tillriigsområde 3,1 306 mm/år, 9,7 l/s per km 2 3,0** Bedömd uttagsmöjlighet iom magasiet 5 25 l/s * Beräkige av effektiv ederbörd grudas på klimatdata frå periode för aktuellt område (Rodhe m.fl. 2006). Osäkerhete i det beräkade värdet är betydade. **Bygger på atagadet att 10 % av effektiv ederbörd ifiltrerar i magasiet. Tabell 1b. Tillriigsområde, grudvattebildig och bedömd uttagsmöjlighet i Grudvattemagasiet Maräs. Yta (km 2 ) Effektiv ederbörd* Naturlig grudvattebildig (l/s) Primärt tillriigsområde 1, mm/år, 11,4 l/s per km 2 17,5 Tertiärt tillriigsområde 14,0 306 mm/år, 9,7 l/s per km 2 13,6** Bedömd uttagsmöjlighet iom magasiet l/s * Beräkige av effektiv ederbörd grudas på klimatdata frå periode för aktuellt område (Rodhe m.fl. 2006). Osäkerhete i det beräkade värdet är betydade. **Bygger på atagadet att 10 % av effektiv ederbörd ifiltrerar i magasiet. geom iducerig frå Ugsjöbodamme respektive Maräså, ger bedömige att det fis mycket goda uttagsmöjligheter (20 40 l/s) både i orra och i södra dele av grudvattemagasiet. Grudvattets avädig Lässtyrelse i Dalaras lä har tagit fram e vatteförsörjigspla (Lässtyrelse 2012b). Där bedöms grudvattemagasiet Maräs som e grudvatteförekomst vilke är viktig och skyddsvärd ur ett kommualt itresse, och ka ses som e evetuell framtida resurs för Maräs, Eviksby och Rödale. Det orra magasiet Dådra bedöms ha för stort avståd till samhälle med behov av stora uttag för att magasiet ska vara av itresse. Edast ett fåtal eskilda vattetäkter fis i magasie. Grudvattets kvalitet Uppgifter om vattekvalitete i grudvattemagasiet Dådra sakas. Vatteprover taga och aalyserade i sambad med udersökigara på 1980-talet visar att reducerade förhållade råder i grudvattemagasiet Maräs södra del med höga jär- och magahalter som följd. Vattekvalitete i övriga delar av magasiet är okäd me det har ite frå brusiveterige framkommit ågra idikatioer på kvalitetsproblem. Grudvattemagasiet Maräs provtogs på e plats i sambad med Lässtyrelse i Dalaras läs screeig av grudvattekvalitet år 2011 (Lässtyrelse 2012a, 2014). Iga värde över SGUs tröskelvärde eligt SGU-FS 2008:2 registrerades. Däremot upplevdes provet som missfärgat, färg 90 mg/l Pt och turbiditet 36 FNU. Aalyse visade äve e järhalt på 2,3 mg/l, maga 0,23 mg/l, hårdhete 2,3 o dh, ph 7,7 och alkaliitet 59 mg/l. JOSEF KÄLLGÅRDEN, PER-ARNE RYTTAR, HENRIK MIKKO & EMIL VIKBERG SAMUELSSON 7

8 Refereser Lässtyrelse 2012a: Grudvatteudersökigar i Dalara Rapport 2012:17. Lässtyrelse i Dalaras lä. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: 9721, 178 s. Lässtyrelse 2012b: Vatteförsörjigspla Dalaras lä. Rapport 2012:02. Lässtyrelse i Dalaras lä, 678 s. Lässtyrelse 2014: Utvärderig av grudvatteudersökigar samt förslag till regioal miljöövervakig av grudvatte i Dalara, PM 2014:1. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: 9715, 93 s. Rodhe, A., Lidström, G., Rosberg, J. & Pers, C., 2006: Grudvattebildig i sveska typjordar översiktlig beräkig med e vattebalasmodell. Report Series A No. 66, Uppsala uiversitet, Istitutioe för geoveteskaper, 20 s. VIAK, 1989: Falu kommu. Evikes vatteförsörjig. Grudvatteudersökig Maräs. Falu Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: 9769, 18 s. 8 GRUNDVATTENMAGASINEN MARNÄS OCH DÅDRAN

9 BILAGA 1 Udersökigar gjorda i grudvattemagasie Prästbodara Dådra Skallberget Brädberget Ava Klövstjäre N Nybergsb. Daltjärsbäcke Prästbodtjäre Vikludstj. Norra Gröttjäre Östamyrtj. Ugsjö Kråktjäre V Svasjö Ö Svasjö N Sudtjäre Kiptj. Kustj. Daltjäre Lemmoberget Lövåse Baluge Lill-Josberget Stebrätjäre Gäddtj. Almå S Sudtjäre Skräddartjäre Abborrtjäre St. Olstjäre Södra L. Olstjäre Ugsjö Sågtjäre Duv-Jais tjär Tillfällstjäre Grossberget Lilltupptj. Stortupptjäre Lesbergstjäre Lesberget Betlehemstj. Spätbäcke Ugsjöbodamme Olstjärsb. Maräså Bortom sjö Riste Gäddtjäre Bärtjäre Morbäcke Rommyrtjäre Svartbäcke Lejdsjö Maräsberget Mörttjäre Nedre Slåttj. Övre Slåttjäre Lugsjöå Abborrtj. Närbotj. Maräs Etjäre Vattabäcke Örtjäre Fibo Örtjärsbäcke Köle Öratjäre Skabergstjärara Rb8902 Björkboda Rb8901 Härora Björka Lagerföljdsiformatio fis (bilaga 5) Stratigraphic iformatio is available (appedix 5) Grudvattemagasiets avgräsig Delieatio of groudwater reservoir Gräs för tillriigsområde Boudary of catchmet area m

10 525 Grudvattemagasie Maräs och Dådra 223,2 Prästbodara Da ltjä Dådra Skallberget Klövstjäre r sb äc ke Brädberget Ave Bilaga 2. Grudvattemagasi Kustj. Daltjäre 214,81 Lemmoberget N N yb Mockelåsberget 382,08 Lövåse gs Baluge Prästbodtjäre 212,70 er 199,34 228,07 Källa Sprig Lill-Josberget b. Vikludstjäre Norra Ugsjö 332,92 Grudvattemagasiets avgräsig Delieatio of groudwater reservoir Stebrätjäre Gräs för tillriigsområde Gröttjäre 351,52 Boudary of catchmet area Östamyrtj. Krö på isälvsavlagrig Ridge-shaped glaciofluvial deposit V Svasjö 286,9 470,8 Nyberget Orgaisk jordart Peat ad gyttja 210,66 Kiptj. Kråktjäre Ö Svasjö Alm N Sudtjäre Lera silt Clay silt å Postglaciala sedimet, sad grus Postglacial deposits, sad gravel S Sudtjäre är stj Ol Skräddartjäre Abborrtjäre sb Morä Till Tut jordtäcke Thi soil cover L. Olstjäre 266 Södra Ugsjö 210,85 Glaciofluvial sedimets, sad gravel St. Olstjäre. Spätb Isälvssedimet, sad grus. Berg Bedrock Duv-Jais tjär Sågtjäre Grossberget Lilltupptj. Stortupptj. 279,92 Lissjö Jordartsiformatio ur SGUs jordartsgeologiska databas Tillfällstjäre Gudmudstj. 210,53 Öraltjäre Lesbergstj. Ollasbodara Betlehemstj. Lesberget 436,8 254,98 Djuplage ,63 Gudsmastj. 211,85 252,61 293,82 Skiarberget 199,68 Gäddtjäre Lugsjöå M Bärtjäre Sv art bä or bä ck så L. Askakare ,74 Maräsberget Lejdsjö 203 g 183,37 Abborrtj. 217,67 å sjö Övre Slåttjäre 186,51 Lu Nedre Slåttj. Stågtjäre ä e cke Rommyrtj. 505,6 ar Riste Öratj. Bortom sjö M Maräs Etjäre Närbotj. Mörttjäre 297,5 159,82 Fibo Öratjäre Björkboda 286,22 tab Köle rsb Vat Örtjä Klittjäre äck. e 160,21 Skabergstj. Ärte 286,7 Örtjäre Björka Hästtjäre 152,3 294,30 Skaberget 422,2 Bladtjäre Slogtjäre Referes till karta: Källgårde, J., Ryttar, P.-A., Mikko, H. & Vikberg Samuelsso, E., 2018: Grudvattemagasie Maräs och Dådra, bilaga 2. Grudvattemagasi, skala 1: Sveriges geologiska udersökig K 597. Referece to the map: Källgårde, J., Ryttar, P.-A., Mikko, H. & Vikberg Samuelsso, E., 2018: Groudwater reservoirs Maräs och Dådra, bilaga 2. Groudwater reservoir, scale 1: Sveriges geologiska udersökig K 597. Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. ISSN ISBN Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2018 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium Skala 1: km Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: K 597

11 525 Grudvattemagasie Maräs och Dådra 223,2 Prästbodara Da ltjä Dådra Skallberget Klövstjäre r sb äc ke Brädberget Ave Bilaga 3. Bedömda uttagsmöjligheter Kustj. Daltjäre 214,81 Lemmoberget N N yb Mockelåsberget 382,08 Lövåse gs Baluge Prästbodtjäre 212,70 er 199,34 228,07 Grudvattemagasiets avgräsig Delieatio of groudwater reservoir Lill-Josberget b. Norra Ugsjö 332,92 Gräs för tillriigsområde Stebrätjäre Vikludstjäre Boudary of catchmet area Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet <1 l/s Gröttjäre 351,52 Estimated exploitatio potetial i the order of <1 l/s Östamyrtj. Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet 1 5 l/s Estimated exploitatio potetial i the order of 1 5 l/s V Svasjö 286,9 470,8 Nyberget Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet 5 25 l/s Estimated exploitatio potetial i the order of 5 25 l/s 210,66 Kiptj. Kråktjäre Ö Svasjö Alm N Sudtjäre Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet l/s Estimated exploitatio potetial i the order of l/s å b. s S Sudtjäre är stj Ol Skräddartjäre Abborrtjäre St. Olstjäre. Spätb L. Olstjäre 266 Södra Ugsjö 210,85 Duv-Jais tjär Sågtjäre Grossberget Tillfällstjäre Gudmudstj. Lilltupptj. Stortupptj. 279,92 Lissjö 210,53 Öraltjäre Lesbergstj. Ollasbodara Betlehemstj. Lesberget 436,8 254,98 Djuplage ,63 Gudsmastj. 211,85 252,61 293,82 Skiarberget 199,68 Gäddtjäre Lugsjöå M Bärtjäre Sv art bä or bä ck så L. Askakare ,74 Maräsberget Lejdsjö 203 g 183,37 sjö Abborrtj. 217,67 å Övre Slåttjäre 186,51 Lu Nedre Slåttj. Stågtjäre ä e cke Rommyrtj. 505,6 ar Riste Öratj. Bortom sjö M Maräs Etjäre Närbotj. Mörttjäre 297,5 159,82 Fibo Öratjäre Björkboda 286,22 tab Köle. rsb Vat Örtjä Klittjäre äck e 160,21 Skabergstj. Ärte 286,7 Örtjäre Björka Hästtjäre 152,3 294,30 Skaberget 422,2 Bladtjäre Slogtjäre Referes till karta: Källgårde, J., Ryttar, P.-A., Mikko, H. & Vikberg Samuelsso, E., 2018: Grudvattemagasie Maräs och Dådra, bilaga 3. Bedömda uttagsmöjligheter, skala 1: Sveriges geologiska udersökig K 597. Referece to the map: Källgårde, J., Ryttar, P.-A., Mikko, H. & Vikberg Samuelsso, E., 2018: Groudwater reservoirs Maräs och Dådra, bilaga 3. Estimated exploitatio potetial, scale 1: Sveriges geologiska udersökig K 597. Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. ISSN ISBN Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2018 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium Skala 1: km K 597 Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL:

12 525 Grudvattemagasie Maräs och Dådra 223,2 Prästbodara Da ltjä Dådra Skallberget Klövstjäre r sb äc ke Brädberget Ave Bilaga 4. Tillriigsområde Kustj. Daltjäre 214,81 Lemmoberget N N yb Mockelåsberget 382,08 Lövåse gs Baluge Prästbodtjäre 212,70 er 199,34 228,07 Grudvattemagasiets avgräsig Delieatio of groudwater reservoir Lill-Josberget b. Vikludstjäre Norra Ugsjö 332,92 Primärt tillriigsområde Stebrätjäre Catchmet area (primary) Sekudärt tillriigsområde Gröttjäre 351,52 Catchmet area (secodary) Östamyrtj. Tertiärt tillriigsområde Catchmet area (tertiary) V Svasjö 286,9 470,8 Nyberget 210,66 Kiptj. Kråktjäre För förklarig av tillriigsområde se bilaga 6. Ö Svasjö Alm N Sudtjäre å b. s S Sudtjäre är stj Ol Skräddartjäre Abborrtjäre St. Olstjäre. Spätb L. Olstjäre 266 Södra Ugsjö 210,85 Duv-Jais tjär Sågtjäre Grossberget Tillfällstjäre Gudmudstj. Lilltupptj. Stortupptj. 279,92 Lissjö 210,53 Öraltjäre Lesbergstj. Ollasbodara Betlehemstj. Lesberget 436,8 254,98 Djuplage ,63 Gudsmastj. 211,85 252,61 293,82 Skiarberget 199,68 Gäddtjäre Lugsjöå M Bärtjäre Sv art bä or bä ck så L. Askakare ,74 Maräsberget Lejdsjö 203 g 183,37 sjö Abborrtj. 217,67 å Övre Slåttjäre 186,51 Lu Nedre Slåttj. Stågtjäre ä e cke Rommyrtj. 505,6 ar Riste Öratj. Bortom sjö M Maräs Etjäre Närbotj. Mörttjäre 297,5 159,82 Fibo Öratjäre Björkboda 286,22 Vat tab äck e. rsb Örtjä Klittjäre Köle 160,21 Skabergstj. Ärte 286,7 Örtjäre Björka Hästtjäre 152,3 294,30 Skaberget 422,2 Bladtjäre Slogtjäre Referes till karta: Källgårde, J., Ryttar, P.-A., Mikko, H. & Vikberg Samuelsso, E., 2018: Grudvattemagasie Maräs och Dådra, bilaga 4. Tillriigsområde, skala 1: Sveriges geologiska udersökig K 597. Referece to the map: Källgårde, J., Ryttar, P.-A., Mikko, H. & Vikberg Samuelsso, E., 2018: Groudwater reservoirs Maräs och Dådra, bilaga 4. Catchmet areas, scale 1: Sveriges geologiska udersökig K 597. Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. ISSN ISBN Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2018 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium Skala 1: km Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: K 597

13 BILAGA 5 Exempel på lagerföljder Koordiater i SWEREF 99TM Nam: Rb8901 Utförare: VIAK Databas-id: LSD Typ: Rörborrig Koordiater: N , E ,0 2,0 m sad 2,0 4,0 m sad 4,0 6,5 m grusig sad 6,5 8,0 m sadig silt 8,0 12,0 m lerig silt 12,0 12,1 m grusig sad Block eller berg Nam: Rb8902 Utförare: VIAK Databas-id: LSD Typ: Rörborrig Koordiater: N , E ,0 2,0 m siltig sad 2,0 4,0 m grusig sad 4,0 6,3 m grusig sad 6,3 9,8 m silt 9,8 10,0 m sad 10,0 15,8 m siltig sad 15,8 16,0 m sad 16,0 18,0 m ågot grusig sad 18,0 20,0 m sadigt grus Ka fortsätta Nam: Databas-id: Utförare: Dala brusborrig AB Typ: Brusborrig Koordiater: N , E m Pimo, grus m grårött berg Nam: Utförare: Familje Olse Etrepread AB Databas-id: Typ: Brusborrig Koordiater: N , E m jord, bru/svart m sad, bru m sigel m grait grå/röd/svart

14 BILAGA 6 Primära, sekudära och tertiära tillriigsområde Tillriigsområde Tillriigsområdet till ett grudvattemagasi är det område eller de område varifrå ederbörd eller aat vatte ka ria mot och tillföras magasiet. Tillriigsområdets yttre gräs är ofta äve gräs för det avriigsområde (eller de avriigsområde) som magasiet ligger iom. I de fall midre sjöar eller vattedrag asluter till grudvattemagasiet, igår ormalt hela deras avriigsområde i magasiets tillriigsområde. Stora avriigsområde till aslutade sjöar och vattedrag ikluderas ite. Tillriigsområdet ka delas upp i primära, sekudära och tertiära delar, bl.a. beroede på om hela eller edast e del av de effektiva ederbörde ka tillföras magasiet. Med de helt domierade dele avses mer ä 80 procet. Primärt tillriigsområde Sekudärt tillriigsområde Tertiärt tillriigsområde De del av tillriigsområdet där grudvattemagasiet (de grudvatteförade formatioe) går i dage och hela eller de helt domierade dele av de effektiva ederbörde tillförs magasiet. De delar av tillriigsområdet utaför grudvattemagasiet varifrå hela eller de helt domierade dele av de effektiva ederbörde tillförs magasiet. Del eller de delar av tillriigsområdet till ett grudvattemagasi varifrå kotiuerlig ytvattedräerig sker och där valige edast e midre del av de effektiva ederbörde tillförs magasiet. Till det tertiära tillriigsområdet räkas t.ex. markområde ova eller vid sida av grudvattemagasiet, varifrå läckage av vatte till magasiet sker eller bedöms kua ske uder särskilda betigelser (avsäkig av grudvatteivå eller pukterig av tätade lager geom markarbete eller dylikt).