Hallstaåsen Hallbo Baldraheden och Hallstaåsen Nylandet Hudiksvallsfjärden, Hudiksvall

Transkript

1 K 568 Grudvattemagasie Hallstaåse Hallbo Baldrahede och Hallstaåse Nyladet Hudiksvallsfjärde, Hudiksvall Adreas Karlhager Edsta Näsvike Sörforsa Hudiksvall

2 ISSN ISBN Närmare upplysigar erhålls geom Sveriges geologiska udersökig Box Uppsala Tel: Fax: E-post: Webbplats: Sveriges geologiska udersökig, 2017 Layout: Ulrika Hurtig, SGU

3 INNEHÅLL Grudvattemagasie Hallstaåse Hallbo Baldrahede och Hallstaåse Nyladet Hudiksvallsfjärde, Hudiksvall... 4 Sammafattig... 4 Iledig... 4 Bedömigsgruder... 4 Terrägläge och geologisk översikt... 5 Hydrogeologiska förhållade... 5 Magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede... 6 Magasi 2, Hallstaåse Nyladet Hudiksvallsfjärde... 8 Aslutade ytvattesystem Magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede Magasi 2, Hallstaåse Nyladet Hudiksvallsfjärde Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig Magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede Magasi 2, Hallstaåse Nyladet Hudiksvallsfjärde Avädade Grudvattets kvalitet Magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede Magasi 2, Hallstaåse Nyladet Hudiksvallsfjärde Refereser Bilaga 1 Udersökigar gjorda i grudvattemagasie Bilaga 2 Karta över grudvattemagasi med jordarter som bakgrud Bilaga 3 Karta över bedömda uttagsmöjligheter Bilaga 4 Karta över tillriigsområde Bilaga 5 Exempel på lagerföljder Bilaga 6 Primära, sekudära och tertiära tillriigsområde ANDREAS KARLHAGER 3

4 GRUNDVATTENMAGASINEN HALLSTAÅSEN HALLBO BALDRAHEDEN OCH HALLSTAÅSEN NYLANDET HUDIKSVALLSFJÄRDEN, HUDIKSVALL Författare: Adreas Karlhager Kommu: Hudiksvall Lä: Gävleborg Vattedistrikt: Bottehavet Databas-id: , Rapportdatum: Sammafattig Grudvattemagasie Hallstaåse Hallbo Baldrahede och Hallstaåse Nyladet Hudiksvalls fjärde är beläga i e isälvsavlagrig med huvudsakligt iehåll av sad och grus. De sträcker sig mella Norrdelle och Hudiksvallsfjärde i ordöstra dele av Hudiksvalls kommu. Magasie bedöms utgöra viktiga grudvatteförekomster och magasiet Hallstaåse Hallbo Baldrahede består av två delområde vilka skiljs åt med e rörlig grudvattedelare. För båda dessa delområde har uttags möjlighete bedömts vara iom klasse 5 25 l/s. För magasiet Hallstaåse Nyladet Hudiksvalls fjärde bedöms uttagsmöjlighete vara iom klasse l/s. Hudiksvalls kommu aväder magasie för si vatteförsörjig. Iledig De arbete som redovisas i dea rapport igår i SGUs kartläggig av viktiga grudvattemagasi i ladet. Syftet är i första had att skapa plaerigsuderlag för vatteförsörjig, markavädig och skydd av viktiga grudvatteförekomster. För måga avädigsområde, t.ex. vid upprättade av skyddszoer till vattetäkter, krävs som regel kompletterade udersökigar Arbetet har utförts 2009 till 2012 iom rame för projektet Grudvattekarterig Bottehavets vattedistrikt (projekt-id: 83017). För kompletterade iformatio om arbetsmetoder hävisas till SGUs kudtjäst. Resultate redovisas i kartform i bilagora 1 till 4. Förklarade text för tillriigsområde återfis i bilaga 6. Lagerföljder redovisas i bilaga 5. Bedömigsgruder E hydrogeologisk databas över de aktuella grudvattemagasie har upprättats. Ett urval av gruddata frå tillgägliga utredigar, främst borrigsresultat, har lagrats i database. Till stöd för avgräsig av magasi och tillriigsområde har bl.a. SGUs digitala jordartsiformatio, skala 1: aväts. I database igår bl.a. data om tillriigsområde, grudvattebildig, strömigsriktigar och adra hydrauliska parametrar samt e bedömig av uttagsmöjlighetera i grudvattemagasie. Iformatio om aslutade ytvattesystem ilagras också. Ett urval av iformatioe redovisas i dea rapport. Övrig iformatio ka fås geom SGUs kudtjäst. De höjdivåer som ages som m ö.h. refererar till höjdsystemet RH70 om ite aat specificeras. Tidigare udersökigar Flera grudvatteudersökigar har tidigare utförts iom magasie: I aslutig till kommues vatte försörjig i Saa och Östabräck samt i Hallbo vid Norrdelles sydöstra äde. E förteckig över ett urval av dessa återfis efter refereslista i slutet av rapporte. Geologisk och hydrogeologisk iformatio t.ex. kartor, utredigar och databaser (bl.a. SGUs brusarkiv och jordartsdatabase) har sammaställts och värderats. Vidare har ett urval av lagerföljdsuppgifter frå utredigar lagrats i SGUs databaser. Några exempel på lagerföljder redovisas i bilaga 5. 4 GRUNDVATTENMAGASINEN HALLSTAÅSEN HALLBO-BALDRAHEDEN OCH HALLSTAÅSEN NYLANDET-HUDIKSVALLSFJÄRDEN, HUDIKSVALL

5 Kompletterade udersökigar I aslutig till projektet har e kompletterade jordartskartläggig utförts iom e del av det beskriva området (SGU 2011). SGU har äve utfört e rörborrig i området. Terrägläge och geologisk översikt Grudvattemagasie utgör delar av de isälvsavlagrig som sträcker sig frå Hudiksvallfjärde geom sjö Norrdelle och vidare västerut geom Svågas dalgåg. I dea rapport beskrivs edast de ca 20 km av isälvsavlagrige som fis mella Norrdelles sydöstra äde och Hudiksvallsfjärde. Detta avsitt av isälvsavlagrige kallas Hallstaåse. Isälvsavlagrige utgörs till stor del av silt, sad och grus med grövre material i avlagriges cetrala delar. Mäktighete hos det överlagrade fikorigare materialet (sad och silt) avtar mot sydost, frå att vid Norrdelle vara ca m mäktigt miskar det till m vid Baldrahede, m vid Saa och ca 10 m vid Östabräck. Jordlagres mäktighet överstiger på flera ställe 50 m. Isälvsavlagrige år som högst m ö.h. mella Lågråsberget och Lockmoberget. Detta område utgör e ytvattedelare, där ytvatteavriige väster om vattedelare sker mot Norrdelle, meda avriige öster om ytvattedelare sker mot havet. Högsta kustlije ligger på ca m ö.h. Berggrude utgörs i huvudsak av grait och går i dage på höjdområdea Taaklitte, Rödhällsberget, Lågråsberget och Lockmoberget. Strax väster om Edsta och vidare österut utgörs berggrude ställvis av metasedimet. Ett flertal sprickzoer bedömda som spröd samt spröd till plastisk deformatio korsar bergrude uder grudvattemagasiet. Detta sker vid Hallbo och Taavalle, väst om Baldrahede och ågot väster om E4:a samt vid Östabräck. Vid Hallbo fis e tolkad spröd deformatioszo med ordöstlig sydvästlig strykig vid Rödhällsberget som asluter mot dalgåge. Vidare fis äve e tolkad spröd deformatioszo med öst västlig strykig vid Hallboklitte samt e i ordväst sydöst som asluter frå Norrdelle (SGU 2010a, 2010b). Hydrogeologiska förhållade Översikt Då avlagrige har olika karaktär i sydost och i ordväst har isälvsavlagrige delats upp i två grudvattemagasi, som har hydraulisk kotakt med varadra. Magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede, omfattar de del av isälvavlagrige i ordväst som avsatts i e dalgåg mella de omgivade berge. Berggrude täcks av tuare jordlager, huvudsaklige morä, på var sida om dea dalgåg. Detta magasi omfattar äve det område, vid Baldrahede, där isälvsmaterialet breder ut sig för att mer lika e deltaavlagrig. Grudvatteivå ligger i magasi 1 djupt uder markyta varför ite hela bredde av isälvsavlagrige utgör grudvattemagasi. I ordväst fugerar avlagrige dräerade för området. E rörlig grudvattedelare delar magasiet i två delområde, se vidare eda. Magasi 2, Hallstaåse Nyladet Hudiksvallsfjärde, utgörs av de del av avlagrige som har e tydligare åsform. Magasi 2 sträcker sig frå Nyladet (sydost om Baldrahede) och vidare mot sydost till Hudiksvallsfjärde. Grudvatteivå i magasiet ligger geerellt i ivå med omgivade mark och ytvattedrag. Därför förekommer det utläckage frå magasi till omgivade mark och vattedrag. De observatiospukter som fis är i huvudsak kocetrerade till magasiets cetrala delar och gräsdragige blir delvis osäker i magasiets ytterkater. Grudvatteströmig sker frå magasi 1 till magasi 2. Avlagriges utbredig uder sjö Norrdelle är ite vidare utredd. Me då avlagrige uder Norrdelle saolikt kommuicerar med magasi 1, se vidare eda, har äve e översiktlig sträckig uder sjö avgräsats. Dea avgräsig är dock mycket osäker och har edast till syfte att visa att avlagrige fortsätter uder sjö. ANDREAS KARLHAGER 5

6 Magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede Hallbo Magasiets uppbyggad Eligt SGUs jordartskartläggig bedöms avlagrige mella Norrdelle och Taavalle i yta till största dele bestå av silt. I det område som klassats som isälvssedimet (sad), utfördes år 2005 sex skruvborrigar i avlagriges översta 6 9 m. Borrigara domierades av fisad, me i samtliga profiler fas också siltskikt med varierade mäktighet ed till ett djup av 2,5 4,5 m, se BH0501 bilaga 5. Resultat frå bassägifiltratiosförsök i detta område tyder dock på att siltskikte saolikt ite är sammahägade och därmed ite utgör ågot tätade skikt geomfördes äve ett atal rördrivigar i samma område och äve ärmare sjö. Dessa borrigar visar att grovt material, med god vatteledade förmåga, överlagras av m silt fisad samt att det ärmast Norrdelle förekommer lerlager vid m uder markyta, se Rb0501 och Rb0504 i bilaga 5. Iom området fis borrigar driva till block eller berg. Mäktighete av grovt material i botte överstiger hos dessa ite 10 m. Grudvatteivåer Grudvatteivå ligger på ca 44 m ö.h. Grudvatteivåmätigar utförda uder ostörda förhållade uppvisar e svag gradiet västerut av ca 0,2. Då gradiete är lite och terräge höjer sig österut, ökar djupet till grudvatteyta österut. Vid Norrdelles sydöstra äde (Rb0501) ligger grudvatteivå bara ågo meter uder markyta och de mättade zoe är ca 40 m mäktig. Det är dock edast mella 35 och 41,5 m uder markyta som lager med god vatteförig fis. 900 m lägre österut fis magasiets grudvatteyta på ett djup av ca 26 m uder markyta. Då avlagrige avsatts i e dalgåg atas de delar av avlagrige som ligger ärmast moräsluttigara ite utgöra ågot grudvattemagasi. De delar av avlagrige som ite utgör magasi är ädå viktiga ur grudvattebildigssypukt, se vidare eda uder Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig. Provpumpig och hydrauliska egeskaper Iom området har Hudiksvalls kommu utfört provpumpigar i syfte att udersöka möjlighete för etablerig av e vattetäkt. De lågtidsprovpumpig som pågick mella och hade ett kotiuerligt uttag av 66 l/s. Frå utvärderige av provpumpigara (Artesia 2010 a) ka det kostateras att området ärmast Norrdelle, där silt och lera överlagrar det grövre vatteförade lagret, uppvisar sluta förhållade meda magasiet uppvisar öppa förhållade lägre österut, se SGUs jordartskarta (SGU 2011). Frå provpumpigsresultate ka ma också ata att de egativa hydrauliska gräser som de midre vattegeomsläppliga morä- och bergsidora utgör ite är helt täta. Uder provpumpige upp åddes aldrig fortvarighetstillståd. I sambad med provpumpigara utfördes äve syreisotopaalyser av grudvattet. Resultatet frå dessa visar att iducerige av ytvatte frå Norrdelle är lite, om ågo (se vidare uder Aslutade ytvattesystem, Aalys av syreisotoper). Magasiet kommuicerar med avlagriges fortsättig uder Norrdelle. Detta i kombiatio med e rörlig grudvattedelare i öster, se vidare eda, gjorde det möjligt att vid provpumpige ta ut 66 l/s uder förhålladevis låg tid trots att de aturliga grudvattebildige för delområdet vid Hallbo bedöms vara midre. Utifrå de provpumpigar som utförts i området erhålls ett medelvärde för trasmissivitete (T) av 0,046 m 2 /s. Magasiskoefficiete (S) varierar mella 1,4 x 10-5 och 1,7 x 10-2 och idikerar i huvudsak sluta förhållade. De hydrauliska koduktivitete (K) har beräkats baserat på trasmissivitete och atagadet att mäktighete hos det vatteförade lagret är 12 m. Detta ger e K-värde som varierar mella 1,2 x 10-3 och 5,7 x 10-3 m/s. Ma ka ata att det grövre materialet ärmast berggrude har ett ågot högre K-värde (Artesia 2010 a). 6 GRUNDVATTENMAGASINEN HALLSTAÅSEN HALLBO-BALDRAHEDEN OCH HALLSTAÅSEN NYLANDET-HUDIKSVALLSFJÄRDEN, HUDIKSVALL

7 Taavalle Magasiets uppbyggad I dalgåge mella Rödhällsberget Lockmoberget i ordost och Taaklitte Lågråsberget i sydväst fis två rörborrigar i magasiet, Rb0912 och Rb0913. Ige av borrigara är driva er till berggrude, varför avlagriges mäktighet ite är käd. Frå borrigara, Rb0912 och Rb0913, vilka är driva er till 36,06 respektive 33,95 m ö.h. framgår dock att avlagrige vid dessa pukter är mäktigare ä 45 respektive 36 m, se bilaga 5. Rörborrig Rb0913 som är utförd i dalgåge mella Rödhällsberget och Taaklitte visar att avlagrige är uppbyggd av silt i de översta 28 m. Materialet blir seda successivt ågot grövre, er till 36 m, där borrige idikerar förekomst av ågot sadig mellasad, se bilaga 5. Vid rörborrig Rb0912, mella Lockmoberget och Lågråsberget, utgörs avlagrige i huvudsak av fiare sadfraktioer och silt er till 38 m uder markyta. Det är bara borriges sista fem meter som utgörs av grövre material, se bilaga 5. Grudvatteivåer Grudvatteivåmätigar utförda i de två röre Rb0912 och Rb0913 visar att grudvatteyta ligger djupt. Grudvatteivå ligger på e ivå av ca 42 m ö.h. vilket för Rb0912 och Rb0913 motsvarar ca 39 respektive 28 m uder markyta. Då djupet till berg ite är kät fis iga uppgifter om de mätt ade zoes mäktighet. Me då de två borrigara är driva er till ca 36 respektive 34 m ö.h. är de mättade zoe saolikt mäktigare ä sex meter. Magasiets avgräsig Djupet till grudvatteyta medför att de delar av isälvsavlagrige som ligger ärmast moräsluttigara är torra och därför ite utgör ågot grudvattemagasi. Dessa delar av avlagrige är dock viktiga ur grudvattebildigssypukt. Baldrahede Magasiets uppbyggad Det fis för dea del av magasiet förhålladevis få uppgifter om avlagriges mäktighet. De tre rörborrigar som utförts iom området (Rb9701, Rb9702 och Rb0911, se bilaga 5) har ite drivits så djupt att de gått mot berg. Rb0911 är dock drivet er till 37 m uder markyta. I magasiets södra del fis e brusborrig (id-r i SGUs Brusarkiv: , se bilaga 5) där jordmäktighete är 40 m. Det är möjligt att avlagrige är mäktigare ä 40 m i magasiets cetrala delar. VBB Viak uppskattar att bergytas ivå ligger mella 15 och 25 m ö.h. (VBB Viak 1997 a). VBB Viak beskriver vidare att åskära, som består av väl rudade stear och block, grävts fram vid grustäkte vid Baldrahede och att de har e mäktighet som överstiger 10 m. Rörborrige Rb9701 är utförd er till 28 m uder markyta. Borriges översta 8 m och udre 8 m utgörs till största dele av grövre sad och figrus, däremella är materialet av lite fiare fraktio, se bilaga 5. Vid e bru vid Matsbo i Baldrahedes södra del (id-r i SGUs Brusarkiv: ) överlagras 14 m grus och ste av 16 m sad. För delar av Baldrahede fis ytvattesystem med vatteivåer som ligger över grudvatteivå. Det fis äve område på grudvattemagasiet som i SGUs jordartsiformatio agetts vara torv. VBB Viak har utfört ivåmätigar av vatteyta i dessa våtmarker (VBB Viak 1998). Förekomste av dessa våtmarker tyder på att det i isälvsmaterialet fis tätare material som försvårar e ytvattetillförsel till magasiet. Det är dock utifrå tillgägliga data ite möjligt att bedöma det tätare materialets kotiuitet. De mättade zoes mäktighet är ite käd då de borrigar som gjorts ite utförts till berg. ANDREAS KARLHAGER 7

8 Grudvatteivåer Grudvatteivå i magasiet ligger djupt uder markyta, ca 30 m. Där täktverksamhet bedrivits är mäktighete hos de omättade zoe givetvis midre. De mättade zoes mäktighet ka grovt uppskattas till m. Nivå i Rb0911 var i december 2011 ca 41,5 m ö.h. Markyta är vid detta rör beläge 72,8 m ö.h. Lägre österut, vid observatiosbru OB Pekig och Rb9702, är grudvatteivå avsevärt lägre, 30,97 respektive 25,83 m ö.h. vid e mätig utförd Ca 100 m ordost om Litjäre ligger observatiosbru OB Litjär som är borrad er till ca 19 meters djup och eligt uppgift är torr på ivå +36,64 m ö.h. (VIAK 1998). Orsake till att ivåera är så pass mycket högre i de västliga dele (väst om Litjäre) ä i de östliga är utifrå tillgägliga data ite tydlig. Om de grövre åskära är sammahägade uder Baldrahede, skulle e möjlig orsak till ivåskilladera kua vara att berggrude dämmer grudvattet i de västra delara. Detta ka dock ite förklara att gradiete är brat mella flera mätpukter och över e så låg sträcka. Om åskära ite är helt sammahägade skulle ett fikorigare material kua orsaka de brata gradiete och därmed de högre ivå uppströms det fikoriga materialet. För att säkert kua förklara orsake krävs dock ytterligare iformatio. Magasiets avgräsig Magasiets avgräsig baseras på uppgifter frå brusarkivet, rörborrig, geotekisk soderig och jordartsiformatio. Magasiets orra gräs väster om Baldrahede är osäker då data sakas för detta område. Huvudmagasiets grova material ligger djupt uder markyta och så äve grudvatteyta. Djupet till grudvatteyta medför att de delar av isälvsavlagrige som gräsar till moräområdet i orr bedöms vara torra och därför ite utgöra grudvattemagasi. Dessa delar av avlagrige är dock viktiga ur grudvattebildigssypukt. Grudvattedelare För magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede, är de aturliga strömigsriktige vid Hallbo, väster om Taavalle, riktad västerut mot Norrdelle. Vid Baldrahede sker strömige österut. Det fis alltså e grudvattedelare ågostas i dalgåge mella Hallbo och Baldrahede. I SGUs läskarta över grudvattet i Gävleborgs lä (Söderholm m.fl. 2001) är e förmodad grudvattedelare drage mella Lockmoberget och Lågråsberget. För att med större säkerhet kua fastställa vattedelares läge, utfördes rörborrigara Rb mella Taavalle och Baldrahede uder ovember Frå de ivåmätigar som utförts ka kostateras att grudvatteivå faller frå Rb0913 vid Taavalle och vidare mot Baldrahede. Detta skulle alltså idikera att det ite fis ågo grudvattedelare mella Lockmoberget och Lågråsberget. Det mesta tyder istället på att grudvattedelare är rörlig och beläge lägre västerut. Bolaget Artesia gör bedömige att de skulle kua vara beläge mella Rb9403 och Rb0913 (mutlig kommuikatio P-O Johasso, Artesia 2012). Se vidare Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig. Magasi 2, Hallstaåse Nyladet Hudiksvallsfjärde Nyladet Saa Magasiets uppbyggad Isälvsavlagrige smalar av vid Nyladet av för att i markyta få e tydligare åsform. Brusborrigar visar att jordmäktighete ka atas vara ca 35 m. De mättade zoe hos magasiet uppskattas vara ca 20 m mäktig. Lägs åssträcka är ett flertal rörborrigar, geofysiska udersökigar och ytligare borrigar utförda, se Rb971101, Rb och Rb i bilaga 5. Avlagrige utgörs i huvudsak av sad och grus. Skikt av fimaterial ka dock förekomma i de översta metera av åse. E trolig övre grud vatteivå 8 GRUNDVATTENMAGASINEN HALLSTAÅSEN HALLBO-BALDRAHEDEN OCH HALLSTAÅSEN NYLANDET-HUDIKSVALLSFJÄRDEN, HUDIKSVALL

9 och fyra meter lera har observerats väster om E4:a (Viak 1984). Överlagrade fimaterial har ställvis tagits bort lägs åse i sambad med täktverksamhet. På båda sidor om åse fis område med lera. Isälvsmaterialet bedöms fias uder lera. Isälvsmaterial har påträffats vid geotekiska borrigar utförda lägs E4:a orr om magasiet, se BMW i bilaga 5. Isälvsmaterialets mäktighet framgår ite av dessa borrigar, me området bedöms utgöra e del av magasiet. Magasiet har därför dragits ut ett stycke uder lera äve i de fall det ite fis ågo puktobservatio som styrker detta. Grudvatteivåer Grudvatteyta i åses cetrala delar ligger, beroede på hur högt åsrygge är uppbyggd, ca 5 20 m uder markyta. För de lägre liggade sidoområdea ligger grudvatteivå ära markyta. Grudvatteivå vid Nyladet var ,74 m ö.h. (RH70) och vid E4:a ,54 m ö.h. (avvägigsmetode är okäd). I höjd med Ulvbacka viker Hallstaå lite söderut för att seda ria lägs och över magasiet. Dea del av Hallstaå har bedömts utgöra e akvatisk kotakt där ett utbyte ka ske mella magasiet och ytvattedraget. Se vidare uder Aslutade ytvattesystem. Provpumpig och hydrauliska egeskaper I aslutig till E4:as dragig förbi isälvsavlagrige utförde Viak e korttidsprovpumpig uder elva dagar för att udersöka magasiets hydrauliska egeskaper. Ur provpumpige tolkades magasiets hydrauliska bredd till 480 m (Viak 1984). Tolkigara frå Viaks provpumpigar i området för E4:a gav de hydrauliska kapacitete T = 0,13 m 2 /s magasiskapacitete S = 0,09. Viak uppskattade det aturliga flödet i åse till 50 l/s (Viak 1984). Saa Magasiets uppbyggad I dea del av magasiet förekommer jordmäktigheter på mer ä 50,5 m. Det grova åsmaterialet överlagras av fikorigare material. Rb9405 i bilaga 5 visar e detaljerad jordartsbedömig. Magasiets utbredig söderut baseras på iformatio frå geotekiska borrigar och e brusborrig (id-r i SGUs Brusarkiv: ) som är borrad geom 30 m sad och grus, se bilaga 5. Magasiets utbredig uder lera orrut är dock osäkrare me baseras på geotekiska borrigar utförda vid järväge som visar att sad och grus fis ca 11 m uder markyta, se BMW Magasiet atas fias uder silt, lera och torv äve där det ite fis borrigar som bekräftar detta. Grudvatteivåer Grudvatteivå ligger ca 20 m ö.h. De mättade zoe uppskattas till ca 25 m. Provpumpig och hydrauliska egeskaper Provpumpigar för området vid Saa (mella gamla och uvarade E4:a) utfördes 1996 och I utvärderige av dessa provpumpigar aväds e bedömd magasisbredd av mist 350 m (VBB Viak 1997a). Provpumpige som utfördes uder 37 dyg uder 1996 i bru 1 utvärderades med kaalflödesmodell och gav trasmissivitete T = 0,11 0,13 m 2 /s och magasiskoefficiete S = 0,19 0,26. För provpumpige som utfördes mella och utvärderades pumpig och återhämtig med Jacobs metod (radiellt flöde), Theis typkurva (radiellt flöde) och kaalflödesmodell. Utifrå provpumpigsresultatet sammafattades de hydrauliska egeskapera ära brusområdet till trasmissivitete T = 0,21 m 2 /s och magasiskoefficiete S = 0,16. På ett avståd av mist 200 m frå de pumpade brue skattas TB = 75 m 3 /s och SB = 31. Med de uppskattade bredde m ger ANDREAS KARLHAGER 9

10 detta T = 0,19 0,25 m 2 /s och S = 0,08 0,1 (VBB Viak 1997a). Ett TB av 75 m 3 /s ger ett flöde av 23 l/s vid de uppmätta gradiete 0,03 %. De lågsiktigt uttagbara vattemägde vid bru 2 uppskattas till l/s (VBB Viak 1997a). VBB Viak skriver samtidigt att det vid dea uttagsmägd är möjligt att ivåera i åse säks av så mycket att e iducerig av åvatte till åse skulle kua ske. Östabräck Hudiksvallsfjärde Magasiets uppbyggad Isälvsmaterialet har e mäktighet av upp till m. E borrig som utförts i Östabräck, dock med osäkert läge, är drive i 45,5 m sad och grus. E borrig utförd mitt i magasiet öster om Stormyra visar att sade överlagras av 4 m silt. Magasiets utbredig åt öster begräsas till delar av de moräområde som fis vid Lågsjöberget. Magasiets utbredig uder Stormyra, på de östra sida, är dock osäker. För bedömig av magasiets utbredig västerut fis iga bra puktobservatioer. Det fis dock ett flertal geotekiska borrigar som utfördes väster om åse mella Sadvalla och Björkberg (K-Kosult 1975). Me då borrigara ite är utförda till ett större djup ä ca 10 m blir iformatioe ågot osäker. Ett flertal borrigar visar dock att silt eller sad förekommer uder de lera eller torv som förekommer i yta. Gräsdragige västerut är i huvudsak e uppskattig av isälvsmaterialets möjliga utbredig uder lera. Magasiet smalar av mella Lågsjöberget och Björkberg. Åskära har geom borrigar och seismiska udersökigar bedömts ha e bredd av 100 m och e mäktighet av ca 20 m (VBB 1977). Vidare er mot Hudiksvallsfjärde breder avlagrige ut sig. Här är dokumetatioe bristfällig me uppgifter frå Brusarkivet visar att jordmäktighete i avlagriges cetrala delar är 35 m samt att det er mot Hudiksvallsfjärde fis grövre material uder svallsedimete. Isälvsmaterialet överlagras ställvis av fiare material varför det förekommer område med torv på magasiet, se äve BMW Grudvatteivåer Strax orr om Lågsjöberget och Björkberg, öster om Stormyra, är de mättade zoe i åses cetrala del ca 11 m och djupet till block eller berg ca 21,5 m. VBB Viak har bedömt att det här sker ett utläckage frå åse till myr och ytvattedrag (VBB Viak 1998). Söder om avlagriges passage mella Lågsjöberget och Björkberg har grudvatteyta e kraftig gradiet (Viak 1971). Ca 700 m sydost om magasiets passage mella Björkberg och Lågsjöberget bedömdes de mättade dele av magasiets edast utgöra 4 5 m (Viak 1971). Provpumpig och hydrauliska egeskaper 1977 utförde VBB e kortvarig provpumpig (e vecka) öster om Stormyra för att fastställa grudvattemagasiets hydrauliska egeskaper. Resultatet utvärderades eligt Theis metod och gav att trasmissivitete var 0,1 0,2 m 2 /s, vilket motsvarar ett koduktivitetsvärde av ca 10-2 m/s. Magasiskoefficiete var % (VBB 1977). E stegprovpumpig i samma område utförd 1984, där uttaget var 35 l/s uder elva dyg, visar att jordlagre har e bra vatteförade förmåga (VBB Viak 1997a). Aslutade ytvattesystem Magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede Magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede, gräsar i väster till Norrdelle. Uder ostörda förhållade är grudvatteivå i sjös omedelbara ärhet upp till drygt e meter högre ä sjös ivå. Uder provpumpig vid Hallbo (se ova uder Hydrogeologiska förhållade, Magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede, Hallbo) avsäktes grudvatteivå så att de som mest låg drygt fyra meter lägre ä sjös ivå. De stora ivåskilladera mella grudvattemagasiet och sjö idikerar e mycket begräsad 10 GRUNDVATTENMAGASINEN HALLSTAÅSEN HALLBO-BALDRAHEDEN OCH HALLSTAÅSEN NYLANDET-HUDIKSVALLSFJÄRDEN, HUDIKSVALL

11 hydraulisk kotakt. I sambad med provpumpigara utfördes syreisotopsaalyser för att fia om ågo iducerig av ytvatte frå Norrdelle till magasiet skedde. Dessa aalyser visar att mägde vatte som tillförts magasiet frå Norrdelle geom iducerig uder provpumpigstide är lite, om es ågo. Aalys av syreisotoper För att försöka klarlägga de hydrauliska kotakte mella grudvattemagasiet och Norrdelle togs vatteprover för aalys av de aturligt förekommade stabila syreisotope syre-18 (18O) vid totalt drygt 30 provtagigstillfälle. Avädige av syre-18 som spåräme bygger i det aktuella fallet på att det vid provpumpiges start fas e tydlig skillad mella halte syre-18 i grudvattet och i sjövattet. I provpumpiges iledigsskede var 18O-halte i grudvattet -12,9 meda de i sjövattet var -9,7 (värdea ages som e avvikelse i frå 18O/16O i e stadard, Stadard Mea Ocea Water). De högre haltera i sjö förklaras av att vattet där har varit utsatt för avdustig i större utsträckig ä grudvattet vilket leder till e arikig av syre-18 eftersom dea isotop är tygre ä de domierade syre-16-isotope. E ökade syre-18 halt skulle idikera e iträgig av sjövatte i grudvattemagasiet till följd av att grudvatteivåera säktes uder sjös ivå. Det fas dock ige tedes till ökade syre-18- halter i grudvattet uder de tid som lågtidsprovpumpige pågick. (Artesia 2010 a). Hallbo och Taavalle De vattedrag som rier frå omgivade höjdområde och er på åse bedöms kua bidra till grudvattebildige. Taabäcke är lägs största dele av si sträckig över isälvsavlagrige beläge flera meter över grudvatteivå i magasiet. Ytliga fisedimet lägs bäckfåra medför dock att läckaget till magasiet ka atas vara mycket begräsat. Baldrahede På Baldrahede förekommer myr- och våtmarksområde samt ytvatte, t.ex. Litjäre, vars ivå ligger över grudvatteivå i magasiet. De hydrauliska kotakte mella dessa ytvatte och grudvattemagasiet atas vara mycket begräsad eller sakas. Om utbyte sker mella ytvattet och grudvattemagasiet sker detta geom ett läckage frå ytvatteförekomste till magasiet. Myrområdet, ca 300 m ostordost om Rb9702 vid Baldrahede, har e ivå som ligger ära grudvatteivå i magasiet. Myrområdet skulle kua utgöra ett utströmigsområde för magasiet. Detta har dock ite verifierats (VBB Viak 1998). Magasi 2, Hallstaåse Nyladet Hudiksvallsfjärde Iom tillriigsområdet för magasiet avvattas Hallstaå, Horå och till dem aslutade ytvattedrag österut mot havet. Hallstaå rier delar av si sträcka lägs med och över magasiet, på de ordöstra sida. Nivåer mätta i Hallstaå visar att det vid mättillfället skedde ett utläckage frå åse till å i ärhete av E4:a p.g.a. av e 0,5 m stor ivåskillad (VBB Viak 1998). I sambad med E4:as dragig justerades Hallstaås aturliga sträckig, söderut mot åse, för att väge skulle få bättre grud läggigsförhållade. Grudvatteivå i åse låg över ivå i å varför tätigsåtgärder fick geomföras för att begräsa läckaget frå ås till å (Viak 1984). I sambad med e provpumpig vid Saa bedömdes ett utläckage ske frå åse på avsittet mella Baldrahede och Saa (VBB Viak 1997 a). Uder ormala förhållade är läckaget riktat frå magasiet till Hallstaå. Om ytvattedragets ivå skulle överstiga magasiets grudvatteivå atas ett läckage kua ske i motsatt riktig, dvs. frå ytvattedrag till grudvattemagasiet. ANDREAS KARLHAGER 11

12 VBB Viak bedömer att ett utläckage sker frå magasiet till Stormyra söder om Östabräck (VBB Viak 1998). Vid e ivåmätig (utförd ) i Rb7102, i Stormyras orra äde, låg grudvatteivå ca 6,5 m uder markyta. Baserat på detta är det möjligt att Stormyra beror av ytligare liggade grudvatte. Utifrå tillgägliga höjddata är det dock svårt att säkert avgöra om Stormyras ivå är högre ä magasiets grudvatteivå. Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig Magasie tillförs vatte i huvudsak frå de ederbörd som faller på avlagrige. Ett tillflöde sker frå omgivade mark och evetuellt också frå aslutade vattedrag. Iom magasiet fis ytvattedrag och våtmarker där utbyte ka atas ske, se Aslutade ytvattedrag ova. Magasies tillriigsområde har avgräsats översiktligt och idelats i kategoriera primärt, sekudärt och tertiärt tillriigsområde eligt priciper som framgår av bilaga 6. Grudvattebildige eller tillriige är svårbedömd och de uppskattade värdea därför osäkra. SMHI:s två ärmaste ederbördsstatioer är Hudiksvall (st-r 11744) och Delsbo A (st-r 11649). Skillade i ederbördsmägd mella dessa statioer är relativt stor. Det fis alltså e ederbördsgradiet med miskade ederbörd frå öster mot väster (Artesia 2010 a). För att förekla har samma värde för grudvatte bildig aväts på hela sträcka frå Norrdelle till Hudiksvallfjärde. Det värde som aväts baseras på grudvattebildig för grov jord (414 mm/år) i området (Rodhe m.fl. 2006). Magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede Delområde 1, Hallbo SGUs jordartsiformatio och de borrigar som utförts iom isälvavlagrige vid Hallbo visar att avlagrige till allra största dele utgörs av fiare sadfraktioer och silt. Avlagrige utgörs här till e större del av fisad ä de gör lägre österut vid Taavalle. Grudvattebildige för det område som eligt SGUs jordartsiformatio utgörs av silt har därför bedömts utgöra 70 % av värdet för grudvattebildige i grova jordar och utgör ett tertiärt tillriigsområde, se tabell 1a. De brata berg- och moräsluttigara som fis lägs dalsidora er mot isälvsavlagrige utgör tertiärt tillriigsområde. Tillriigsområdets bidrag till grudvattebildige har grovt upp skattats till 20 % av värdet för grova jordar. Det svallsadsområde som ligger i söder och i terräge ovaför det primära tillriigsområdet har bedömts kua utgöra ett sekudärt tillriigsområde. Det är troligt att magasiet äve tillförs grudvatte geom sprickor i omgivade berg. Utöver de sprickor som omäms som spröd deformatio uder stycket Terrägläge och geologisk översikt ka det äve förekomma adra spricksystem vilka ka vara aktiva i trasporte av grudvatte. Tabell 1a redovisar e uppskattig av de primära, sekudära och tertiära tillriigsområdeas yta samt e bedömd aturlig grudvattebildig för respektive yta. Uttagsmöjlighet De aturliga grudvattebildige för delområdet uppskattades grovt till ca 20 l/s. De provpumpigar som Artesia utfört iom området visar dock att ett uttag av 66 l/s är möjligt över e förhålladevis låg tid. Vid ett uttag som överstiger de aturliga grudvattebildige kommer de rörliga grudvattedelare att förskjutas österut och på så vis ikludera ett större tillriigs område. Hudiksvalls kommu plaerar för ett uttag av l/s i dea del av magasiet (uppgift frå 2012). Vid ett uttag av dea storlek kommer vattedelare att förskjutas mot sydost. Vid de i vattedome ( ) maximalt tillåta avsäkige, bedöms dock ite grudvattedelare kua förskjutas ämvärt öster om Rb0912 (Artesia 2010 b). 12 GRUNDVATTENMAGASINEN HALLSTAÅSEN HALLBO-BALDRAHEDEN OCH HALLSTAÅSEN NYLANDET-HUDIKSVALLSFJÄRDEN, HUDIKSVALL

13 Tabell 1a. Tillriigsområde för magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede, delområde 1 vid Hallbo. Grudvattebildig och uttagsmöjlighet. Yta (km 2 ) Domierade jordtyp Bedömd grudvattebildig/ tillriig till magasiet (l/s) Primärt tillriigsområde 0,16 Grovjord 2,0 Sekudärt tillriigsområde 0,08 Grovjord 1,1 Tertiärt tillriigsområde 0,85 1,23 1,53 Fi-/grovjord Morä Morä 7,8 (70 %) 3,2 (20 %) 4,0 (20 %) Grudvattebildig, grovjord (sad, grus)* 14 mm/år (13,2 l/s, km 2 ) Bedömd uttagsmöjlighet iom delområdet 20 l/s 5 25 l/s * Grudas på beräkad grudvattebildig för olika typjordar (Rodhe m.fl. 2006). Osäkerhete i agivet värde är betydade. Tabell 1b. Tillriigsområde för magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede, delområde 2, Taavalle Baldrahede. Grudvattebildig och uttagsmöjlighet. Yta (km 2 ) Domierade jordtyp Bedömd grudvattebildig/ tillriig till magasiet (l/s) Primärt tillriigsområde 1,39 Grovjord 18,3 (100 %) Sekudärt tillriigsområde Tertiärt tillriigsområde 0,16 2,99 2,35 3,26 Fi-/grovjord Grovjord Morä Morä 6,7 (30 %) 27,6 (70 %) 4,6 (15 %) 4,3 (10 %) Grudvattebildig, grovjord (sad, grus)* 414 mm/år (13,2 l/s, km 2 ) Bedömd uttagsmöjlighet iom magasiet 5 25 l/s * Grudas på beräkad grudvattebildig för olika typjordar (Rodhe m.fl. 2006). Osäkerhete i agivet värde är betydade. Delområde 2, Taavalle Baldrahede Baserat på de ytvattedrag och de fuktigare terräg som fis för delar av Taavalle ka ma här ata e lägre grudvattebildig. Dea del av avlagrige har i SGUs jordartskartläggig bedömts vara fikorigare ä vad de är lägre västerut. Grudvattebildige har uppskattats till 30 % av värdet för grudvattebildige i grova jordar och utgör ett tertiärt tillriigsområde, se tabell 1b. De brata berg- och moräslutigara och det svallsedimet som fis lägs dalsidora er mot isälvsavlagrige utgör tertiärt tillriigsområde. Det tillriigsområde som ligger orr om avlagrige gräsar, utöver silte, äve till sade som fis lägre mot sydost varför grudvattebildige grovt uppskattats till 15 % av värdet för grova jordar. Bidrag frå moräsluttige söder om avlagrige har, då de edast gräsar till de fikoriga silte, uppskattats till 10 % av värdet för grova jordar. Ett område mella Lockmoberget och Lågråsberget och vidare österut har i sambad med SGUs jordartskarterig bedömts utgöras av isälvssedimet, sad. I detta område förekommer ytvattesystem och våtmarker, se Hydrogeologiska förhållade, Magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede, Baldrahede. Grudvattebildige bedöms därför utgöra 70 % av grudvattebildige för grova jordar. Uttagsmöjlighet För dea del av magasiet är de mättade zoes mäktighet ite käd och magasiets avgräsig är osäker. Därtill ka grudvatteytas gradiet idikera bristade kommuikatio i det vatteförade lagret, se stycket Hydrogeologiska förhållade, Magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede, Baldrahede Grudvatteivå. Dea osäkerhet gör att de bedömda uttagskapacitete klassas till 5 25 l/s, trots att de aturliga grudvattebildige bedömts vara större. ANDREAS KARLHAGER 13

14 Magasi 2, Hallstaåse Nyladet Hudiksvallsfjärde De silt- och lertäckta områdea rut åse bidrar i begräsad utsträckig till grudvattebildige. De högre liggade moräområdea bedöms till viss del kua bidra till grudvattebildige då dessa ka ha hydraulisk kotakt med isälvsmaterialet uder lera. Evetuellt bidrag frå moräområdea har dock ite uppskattats och redovisas ite i tabelle. Sydöst om Nyladet, på åses södra sida, fis område som bedömts utgöras av svallsad. Då iformatio sakas om huruvida dessa uderlagras av lera eller isälvsmaterial atas dessa område kua bidra till grudvattebildige till grudvattemagasiet med 50 % av grudvattebildige för grova jordar, se tabell 1c. Uttagsmöjlighet Magasiet bedöms kua få ett tillskott av grudvatte frå agräsade magasi i ordväst (magasi 1). I avsittet Hydrogeologiska förhållade redovisas ett atal provpumpigar utförda i magasiet, där bl.a. Viak AB (1984) uppskattar det aturliga flödet i åse, vid E4:a, till 50 l/s (Viak AB 1984). VBB Viak (1997 a) uppskattade att de lågsiktigt uttagbara mägde ur e eskild bru vid Saa var l/s. VBB Viak (1997 a) skriver dock samtidigt att det vid dea uttagsmägd är möjligt att ivåera i åse säks av så mycket att e iducerig av åvatte till åse skulle kua ske. För området precis söder om Björkberg Lågsjöberget uppskattades det aturliga grudvatteflödet till 40 l/s (VBB 1977). Artesia bedömer att det är rimligt att det i vattedome tillåta sammalagda uttaget av 80 l/s för vattetäktera i Saa och Östabräck ligger ära de aturligt tillgägliga lågsiktiga tillgåge på grudvatte (Artesia 2010 b). I isälvavlagriges cetrala delar fis det grövre materialet och åskära. Detta möjliggör ett större grudvatteuttag ( l/s) i magasiets cetrala delar ä i dess sidoområde. Därför har sidoområdea tilldelats e lägre uttagsklass (5 25 l/s ). Detta ska ite ses som att det är möjligt att addera de bedömda uttagsmägde för respektive sidoområde till bedömd uttagsmägd i magasiets cetrala del. För delar av magasiet sker ett läckage frå magasi till ytvattedrag. Detta medför att hela de aturliga grudvattebildige ite fis tillgäglig för grudvatteuttag. För delar av magasiet fis förutsättig för iducerig av ytvatte om grudvatteivå blir lägre ä ytvattets ivå. Iducerig av ytvatte möjliggör ett större uttag, samtidigt som de äve medför e risk för förädrad kvalitet hos grudvattet. Avädade Grudvatteuttag sker för kommual vatteförsörjig seda 1945 i Hallstaåse. Fram till 2003 uttogs allt vatte för vatteförsörjige frå Östabräcksområdet. Frå 2003 kompletteras uttaget i Tabell 1c. Tillriigsområde för magasi 2, Hallstaåse Nyladet Hudiksvallsfjärde. Grudvattebildig och uttagsmöjlighet. Primärt tillriigsområde 3,36 0,02 Sekudärt tillriigsområde 0,04 0,04 Yta (km 2 ) Domierade jordtyp Bedömd grudvattebildig/ tillriig till magasiet (l/s) Grovjord Grovjord Grovjord Grovjord 44,2 (100 %) 0,3 0,5 0,6 Tertiärt tillriigsområde 0,11 0,02 Grovjord Grovjord 0,7 (50 %) 0,1 (50 %) Grudvattebildig, grovjord (sad, grus)* 414 mm/år (13,2 l/s, km 2 ) Bedömd uttagsmöjlighet iom magasiet l/s * Grudas på beräkad grudvattebildig för olika typjordar (Rodhe m.fl. 2006). Osäkerhete i agivet värde är betydade.. 14 GRUNDVATTENMAGASINEN HALLSTAÅSEN HALLBO-BALDRAHEDEN OCH HALLSTAÅSEN NYLANDET-HUDIKSVALLSFJÄRDEN, HUDIKSVALL

15 Östabräck med uttag i Saatäkte. För att förstärka de aturliga grudvattebildige har ytvatte frå Norstafjärde, geom bassägifiltratio, ifiltrerats vid Östabräck. Seda Saatäkte tagits i drift sker dock ormalt ige ytvatteifiltratio. E y vattetäkt i Hallbo är uder utbyggad (2012). I sambad med tillstådsasöka för de ya vattetäkte asöktes också om reviderig av gällade domar för Östabräcks- och Saatäktera. Eligt de gällade dome har kommue tillståd att: i Östabräcks-, Saa- och Hallbotäktera ta ut grudvatte itill e sammalagd mägd av m 3 /d (75 l/s) i medeltal per år, dock högst m 3 (98 l/s) uder ett och samma dyg vid ormal drift av Saa- eller Hallbotäktera stäga av befitlig kostgjord bassägifiltratio vid södra brusområdet i Östabräck med avstägt vatteuttag i Saa- och Hallbotäktera och idrifttage ytvatteifiltratio ta ut de i första pukte agiva mägdera i södra och orra brusområdea i Östabräck högst ta ut 90 l/s frå Norstafjärde för ifiltratio uder förutsättig att ivå i Norstafjärde ite uderskrider + 0,36 m (RH 70). Dome iehöll också villkor om att uttag ite får ske i Hallbo om grudvatteivå i observatiospukte Rb 0702 uderstiger +33,5 m (RH70). Vidare får ite uttage i Östabräcks- eller Saa täktera överstiga m 3 /d (50 l/s) i medeltal per år eller m 3 uder ett och samma dyg om ite ytvatteifiltratioe är i drift. När Hallbotäkte tagits i drift plaerar kommue att ta ut l/s frå vardera Hallbo och Östabräck eller Saa. Utöver uttag för kommual vatteförsörjig förekommer det äve uttag för eskild vatteförsörjig i grusfilterbruar lägs åse. Grudvattets kvalitet Magasi 1, Hallstaåse Hallbo Baldrahede Hallbo Artesia tog i sambad med lågtidsprovpumpige vatteprover i uttagsbruara. Grudvattet i området är relativt jofattigt. Koduktivitete var kappt 11 ms/m som medelvärde. Vattet var mjukt med e medelhalt av kalcium (Ca 2+ ) av 9,0 mg/l och av magesium (Mg 2+ ) av 4,2 mg/l (total hårdhet 2,2 dh ). Haltera av atrium (Na + ), kalium (K + ), klorid (Cl - ) och sulfat (SO 4 2- ) är också låga. Ige av de redovisade parametrara visade ågo tred över tide. phvärdet var ära eutralt med ett medelvärde av 7,2 (7,1 7,4). Alkaliitete var ågot låg, 45 mg/l HCO 3 - i medeltal. Jär- och magahaltera var geomgåede låga i vattet frå bruara Br 2 och Br 4 och var, med estaka udatag, uder rapporterigsgräsera 0,01 respektive 0,002 mg/l. Det samma gäller halte orgaiskt material där halte COD-M, med estaka udatag, legat uder rapporterigsgräse 1 mg/l. Färgtalet var också kostat lågt, <5 mg/l Pt. Turbiditete var låg i samtliga prover med ett medelvärde av 0,08 FNU. Alumiiumhaltera var geomgåede låga och var, med estaka udatag, uder rapporterigsgräse 0,01 mg/l. Fluoridhalte var i medeltal 0,7 mg/l. För samtliga aalyserade parametrar har värdea varit mycket stabila över tide och iga treder har oterats. Grudvattets sammasättig i vattet frå Br 3 var i stort de samma som i provera frå Br 2 och Br 4, med udatag för jär (Fe) och maga (M). Haltera av både jär och maga var förhöjda i Br 3 och ökade med tide och vid provpumpiges slut översteg haltera 0,7 respektive 0,07 mg/l (Artesia 2010 a). ANDREAS KARLHAGER 15

16 Baldrahede E4:a VBB Viak (1998) beskriver i si utredig grudvattets beskaffehet för Baldrahede och Hallstaåse vidare mot E4:a. Vatteprovera är taga i Rb samt OB Pekig och Råsjö Kross uttagsbru. Grudvattet hade e koduktivitet som låg mella 10 och 14 ms/m och ett ph mella 6,6 och 6,9. Syrehalte var god. Hårdhete varierade mella 2,8 och 4,2 dh. Alkaliitete låg mella 40 och 57 mg/l. COD M - värdea var geerellt låga, <1 mg/l, med ett udatag för Rb med 2,34 mg/l. Magahalte var relativt låg, förutom i ett rör (Rb ) där halte var 0,23 mg/l. Järhalte var geerellt hög, vilket äve färgvärdet och grumlighete var. Dessa avvikelser bedömdes vara kopplade till provtagige (VBB Viak 1998). Magasi 2, Hallstaåse Nyladet Hudiksvallsfjärde Saa Aalysresultat frå bru 2 i Saa visade på ett vatte med låg jär- och magahalt. Alkaliitete var 73 mg/l, totalhårdhete 5,5 dh och ph 6,7. Halte itritkväve och ammoiumkväve låg uder detektiosgräse och halte itratkväve var 0,7 mg/l (VBB Viak 1997 b). Bekämpigsmedel har påvisats vid Saa vattetäkt. Seda 2002 har dock iga halter över 0,01 µg/l uppmätts och seda 2004 har iga bekämpigsmedel påvisats (Artesia 2008). Östabräck Grudvatteuttaget i Östabräck har tidigare delvis byggt på ifiltratio av ytvatte frå Norsta fjärde. Efter att grudvattetäkte i Saa tagits i drift (2003) sker ormalt ige ifiltratio av ytvatte. Bekämpigsmedelsrester har påvisats också i Östabräck. Seda 2004 har dock iga bekämpigsmedelsrester påvisats i ågra bruar (Artesia 2008). Nedaståede kemiuppgifter kommer frå SGUs Vattetäktsarkiv och gäller råvatteprover taga iom periode Vattet är dock ett bladvatte frå Östabräcks- och Saatäktera. Alkaliitet var relativt hög, mg/l. Hårdhete mätt i tyska grader ligger till största del i itervallet 4,2 5,5 dh. Jär och magahaltera halte var låga. ph-värdet var måttligt högt och låg i itervallet 6,7 7,3. Koduktivitete var måttlig till låg och till största del i itervallet ms/m. Nitrathalte var låg och för e stor del av provera uder rapporterigsgräse 2,2 mg/l. Hos övriga prover låg värdet i itervallet 2,2 2,7 mg/l. Nitrithalte var äve de låg och var i itervallet 0,004 0,017 mg/l. Refereser Artesia 2008: Risk- och kosekvesaalys för föreslag till vatteskyddsområde för Hallstaåse, Hudiksvalls kommu. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: Artesia 2010 a: Hudiksvalls kommu. Hallstaåse. Udersökigar för y vattetäkt i Hallbo Etapp 3. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: Artesia 2010 b: Hudiksvalls kommu. Hallstaåse. Ny kompletterade vattetäkt för Hudiksvall i Hallbo och förädrade uttag i de uvarade vattetäktera i Östabräck och Saa Miljökosekvesbeskrivig. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: K-Kosult 1975: Ritigar frå översiktlig geotekisk udersökig, Östabräck Hudiksvalls kommu. Arbetsummer Ritigsummer Ge 2 Ge 5. Rodhe, A., Lidström, G., Rosberg, J. & Pers, C.: 2006: Grudvattebildig i sveska typjordar översiktlig beräkig med e vattebalasmodell. Uppsala Uiversitet, Istitutioe för geoveteskaper, Report Series A No. 66, 20 s. 16 GRUNDVATTENMAGASINEN HALLSTAÅSEN HALLBO-BALDRAHEDEN OCH HALLSTAÅSEN NYLANDET-HUDIKSVALLSFJÄRDEN, HUDIKSVALL

17 SGU, 2011: Jordarter databas 1:50 000, Hudiksvall. sgudb-jolc. SGU, 2010a: Berggrud databas (1:50 000), Hudiksvallsområdet. sgudb-bergdb-belo-15hv. SGU, 2010b: Berggrud databas (1: ), Gävleborgs lä. sgudb-bergdb-bela-la21. Söderholm, H., m.fl., 2001: Beskrivig till karta över grudvattet i Gävleborgs lä. Sveriges geologiska udersökig SGU serie Ah r 16. VBB 1977: Hudiksvall grudvattetäkt. Tekisk beskrivig och utbyggad av Hudiksvalls kommus ifiltratiosaläggig och grudvattetäkt i Hallstaåse. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: VBB Viak 1997 a: Hudiksvalls kommu. Hallstaåse. Geohydrologisk sammaställig. Hadlige utgör bilaga r 6 i Asöka om tillståd till vattebortledig frå fastighet Saa 3:19 i Hudiksvalls kommu (ya Saa vattetäkt) och föryat och förädrat tillståd till vattebortledig frå fastighetera Östabräck 1:43 och 5:22, Hudiksvalls kommu. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: VBB Viak 1997 b: Hudiksvalls kommu. Saa. Asöka om skydd för vattetäkt. Tekisk beskrivig. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: VBB Viak 1998: Hydrogeologiska udersökigar som uderlag för restaurerig av Hallstaåse. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: Viak 1971: Hudiksvalls kommu. PM agåede grudvatteuttag ur Hudiksvallsåse. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: Viak 1984: Vägförvaltige i Gävleborgs lä. Hallstaåse E4. Hydrogeologiska udersökigar. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: Förteckig över utredigar Artesia 2005: Hudiksvalls kommu. Hallstaåse. Udersökigar för y vattetäkt vid Norrdelle etapp 1. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: Artesia 2006: Hudiksvalls kommu. Hallstaåse. Udersökigar för y vattetäkt vid Norrdelle etapp 2. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: Artesia 2007: Hudiksvalls kommu. Gamla flygplatsområdet. Riske för påverka på kommues vattetäkter i Saa och Östabräck vid etablerig av ett idustriområde. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: Artesia 2010 c: Hudiksvalls kommu. Hallstaåse. Ny kompletterade vattetäkt för Hudiksvall i Hallbo och förädrade uttag i de uvarade vattetäktera i Östabräck och Saa Tekisk beskrivig. Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: VBB Viak 2000: Tekiska förvaltige Hudiksvalls kommu. Saa vattetäkt. Detaljerad jordartsoch jorddjupsbestämig iom föreslaget skyddsområde. Referesummer i SGUs georegister: Östersuds Tigsrätt, Mark- och miljödomstole: Dom , Mål r M Referes ummer i SGUs register för grudvatteutredigar: ANDREAS KARLHAGER 17

18 BILAGA 1 Udersökigar gjorda i grudvattemagasie 610 Graås 6855 Nyvalle Sörbytj. Farfars hav Fisjö Fisjövalle e ck bä Dammberget el v Skålsjötjäre Dö Skålsjö Överbovalle Hjorstavalle Bromsvalle N Hallbovalle Överbosjö Rödhällsberget Ta Bromsvalls sjö ab äc ke Taaklitte Rb0913 på Dåsjö Flagtj. Bromsvallsberget Råbosjö oå Brotj. Svarvtjäre Via å Silja a Österby Su Por sbäcke Rb0912 Lågråsberget Rb0911RossbäckeLitjäre Steg Gäddtjäre Buddhålet Bobackstj. OB PEKING Bro Backa Suaåsjö Solkebo ke bäc s Gia tm Norrtjäre Badtjäre Dalkvar Lockmotjäre sjöb. Blö Gasesjö Rb9701 Lockmoberget Holm Välsta Korsbacktj. Kastellsjö Västerrå Rb9702 Val lbä cke Kösta Storhällora Matsbo Masbo Garluö Gridberget Edsta Halsta Nyladet Gridbacke Ulvsta Ga Söräg Hembergstj. Baldra rlu Fröllad öb Rogsta Edsta Ulvbacka äc Hög G ke är Åsak ds Hällsätter Iga Norråkre Blästatj. Hallsta Fläsbro ä Kugsgårde Mo Hällby Halstaå Smedsgårde gsb Horå Blästa Lia äc ke Saa Hälsigtua ka Rumsta Ullsätter Gåcksäter Östabräckssjö Tuasjö Backe Böle Ullsättj. Vibosjö Östabräck Fors Vikstaberget Överås Hede Tolsta St. Pata Fusta Täpptj. Gåcksättjäre Norrviksta Björkberg Hillsta Hedsta Lillfjärde Fusta- Medvik St. Hedetj. Lågsjöberget Sörhoga sjö Forsa Djuped Sörviksta Bäck Bäck Håstahöjde Kyrksjö Berglock Överby Övertj. Fitjäre 6850 se Lorttj. å Kor Rb0501 Rb9403 Holmsjö Ga lsb. Bromsval å rgs be Fi Fisjötjäre Abborrtjäre bäcke Stygg Svartbäcke Ilsbo Djuptjäre Östaå Kåptj. Kärrigsbacke Rb Rb Rb BMW Öratjäre Stebä cke Igeltjäre Västtjär å Hå ck leb Fuervallstj Berge Su a 600 Stesjö BMW Rb Ro lfst aå Tövsätter Sörrå Skarmyra Igeltjäre Grästj. Klågsta Hällbotj.Svarvtjäre Häggäs Utäs Visvall Måsta Vi Bodmyrstj. Dammsvede VibodLågsjö Fräö 6840 Åsberget Trogstavalle Märrtj. Stor-Ya Storö Mikje Suabäck Björkråtjäre Näset Björkmotj. Björkmo Storsjö Björkmoå Ölsud Lagerföljdsiformatio fis (bilaga 5) Stratigraphic iformatio is available (appedix 5) Grudvattemagasiets avgräsig Delieatio of groudwater reservoir Gräs för tillriigsområde Boudary of catchmet area Krigla L. Skärsjö St. Skärsjö Vik De lå Iggsjö Hudiksvallsfjärde Lågsjö Lomtj. Kärrsmyrtj. Adtj. Ramtjäre Lågsbotj. Malbade Steberg Ideor Ulvsta Halle Ideors ka Bodsjö Idsjö Lill-Ya Lågsjö Hudiksvall 6845 Håsta Sörforsa Svede å gers Storby Litj. Tövsättertj. Sjösjö ke äc llb Va BMW Medskogstj. Trogsta Vikarsjö Skumbergstj. Svarttj. Drevstjäre m

19 Söskbäcke Norrtjäre Bromsvallsberget Överbovalle Hjorstavalle Dövelberget 93,67 Österbytj. Överbosjö 6855 ab Su Bromsvallssjö 63,9 ke å Por Österby c sbä k e Backa Lockmoberget Dalkvar sbäcke Bobackstj. Gia Välsta Solkebo 38,18 Dåsjö 77, ,47 Suaåsjö 75,39 Taavalle a Badtjäre på Kor äc Svarvtjäre å Ta Grudvattets huvudrörelseriktig i jordlager 28,28 Geeral directio of groudwater flow i Quaterary deposits Källa Sprig Frölladstj. Rörlig grudvattedelare Variable groudwater divide i Quaterary deposits 106,27 165,06 Grudvattemagasiets avgräsig Delieatio of groudwater reservoir Västerrå Lockmotjäre Kastellsjö 81,59 105,14 Bilaga 2. Grudvattemagasi Via Silja 84,44 49,74 42,61 Viatjäre Råbosjö 111,0 Bromsvalle N Hallbovalle Hallbo Grudvattemagasie i Hallstaåse Brotj. Buddhålet Su a Skålsjötjäre 170,71 Skålsjö ,75 Gräs för tillriigsområde Korsbacktj. Boudary of catchmet area Krö på isälvsavlagrig Ridge-shaped glaciofluvial deposit Baldrahede Rossbä Överby 59,89 Litjäre cke Övertj. Västaåker Edsta Hemberg är Iga 41,4 gs bä ck Forså Hille 53,49 Åsak Hjortsta Vålsta 35,74 Holm Gåcksäter Fiflo 45,87 S Ro 147,44 Bedrock Fylligsmaterial Artificial fill Övrigt material sb. Östabräckssjö Sadvalla Fors Vi Vibosjö Östabräck Fiskeby Överås Hede Jordartsiformatio ur SGUs jordartsgeologiska databas S Blästatj. Saa Ullsättj. Tolsta Stormyre 62,02 Lågsjöberget Björkberg St. Hedetj. ke Djuped Bäck Bäck Berglock Håstahöjde 64,28 Trogsta 6845 Medskogstj. aå Sörrå Tövsättertj. Tövsätter Visvall , og st Mörttj. Tr Malbade Hudiksvall Håsta Sörforsa Litj. Thi soil cover Berg 25,90 43,80 60,83 Sjösjö 6850 Blästatj. Lillfjärde Forsa 34,7. Till Tut jordtäcke äc llb Va 44,15 Kyrksjö tab Fläsbro Hällby Rogsta s Ullsätter Hälsigtua ka Tuby Tuasjö Hedsta Sörviksta Na Halstaå Hållsta taå l fs Fustasjö Nasta Nastatj. e Norråkre Gåcksättjäre 91,68 Norrviksta Medvik 6845 ck Morä Slasta Täpptj. Stavåker Sörhoga ker kå toc 35,7 Hillsta bä Other Vikstaberget Norrhoga 42,01 Glaciofluvial sedimets, sad gravel luö Lia Rumsta Rolfsta Fusta ar Blästa Backe St. Pata G Mo Kugsgårde Horå Postglacial deposits, sad gravel Isälvssedimet, sad grus 35,07 Hällsätter Postglaciala sedimet, sad grus 28,34 Åkre Böle Halsta Hög Höåker Smedsgårde Tomta 43,54 Clay silt Garluö Skogsta Glimsta e 78,14 61,16 Nyladet Hallsta ä Peat ad gyttja Lera silt Hudiksvallsfjärde Tjuvskär 615 Hamre ds Baldra Fröllad G cke Ulvsta Hembergstj ,99 Orgaisk jordart Masbo Tåsta Söräg lbä Kösta Rock 48,68 Val 49,82 Fitjäre Berg Referes till karta: Karlhager, A., 2017: Grudvattemagasie Hallstaåse, bilaga 2. Grudvattemagasi, skala 1: Sveriges geologiska udersökig K 568. Referece to the map: Karlhager, A., 2017: Groudwater reservoirs Hallstaåse, bilaga 2. Groudwater reservoir, scale 1: Sveriges geologiska udersökig K 568. Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. ISSN ISBN Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2017 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium Skala 1: km Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: K 568