K 467. Grundvattenmagasinet. Mulseryd. Torbjörn Persson. Bottnaryd. Svinhult. Ryd. Köttkulla. Unnefors

Transkript

1 K 467 Grudvattemagasiet Torbjör Persso Bottaryd Ryd Svihult Köttkulla Uefors

2 ISSN ISBN Närmare upplysigar erhålls geom Sveriges geologiska udersökig Box Uppsala Tel: Fax: E-post: Webbplats: Sveriges geologiska udersökig, 2014 Layout: Rebecca Litzell, SGU

3 INNEHÅLL Grudvattemagasiet... 4 Sammafattig... 4 Iledig... 4 Bedömigsgruder... 4 Tidigare udersökigar... 4 Kompletterade udersökigar... 4 Terrägläge och geologisk översikt... 5 Avlagriges geologiska byggad... 5 Hydrogeologiska förhållade... 6 Aslutade ytvattesystem... 7 Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig... 8 Uttagsmöjlighet... 8 Nyttjade... 9 Grudvattets kvalitet... 9 Refereser... 9 Förteckig över ej refererade utredigar... 9 Bilaga 1 Udersökigar gjorda i grudvattemagasiet Bilaga 2 Karta över grudvattemagasi med jordarter som bakgrud Bilaga 3 Karta över bedömda uttagsmöjligheter Bilaga 4 Karta över tillriigsområde Bilaga 5 Exempel på lagerföljder Bilaga 6 Primära, sekudära och tertiära tillriigsområde TORBJÖRN PERSSON 3

4 GRUNDVATTENMAGASINET MULSERYD Författare: Torbjör Persso Kommu: Jököpig Lä: Jököpigs lä Vattedistrikt: Västerhavet Databas-id: Rapportdatum: Sammafattig Det stora grudvattemagasiet är beläget i isälvssedimet som avlagrats i Nissas dalgs orra del och i aslutig till dea. Grudvattemagasiet begräsar sig till det sedimet som strr sig i si södra del frå Röksberg och e rörlig grudvattedelare vid Begtsbrya och orrut till e fast grudvattedelare i höjd med Bottaryd. Det asluter i si södra del till grudvattemagasiet Nissas dalg. E myct vattegeomsläpplig åskära återfis i dales cetrala delar, här flarad och till delar överlagrad av fikorigare jord. Jorddjupe är stora och uttagskapacitete för grudvatte bedöms upp till mer ä 125 l/s. Iledig De arbete som redovisas i dea rapport ir i SGUs aslagsfiasierade kartläggig av grudvattetillgar iom ett atal kommuer i tätbefolkade område. Syftet är i första had att skapa plaerigsuderlag för vatteförsörjig, markavädig och skydd av viktiga grudvatteförekomster. Udersökigara utfördes uder åre iom rame för projekt Jököpig grudvatte (projekt-id 11081, karterigs-id k0680). För kompletterade iformatio om arbetsmetoder hävisas till SGUs kudtjäst. Resultate redovisas i kartform i bilagora 1 4. Bedömigsgruder Tidigare udersökigar I sambad med SGUs karterig har befitlig geologisk och hydrogeologisk iformatio frå t.ex. kartor, utredigar och databaser, bl.a. SGUs brusarkiv och källarkiv, sammaställts och utvärderats. Ett urval kompletterade hydrogeologiska data frå tidigare utredigar har lagrats i SGUs databaser. Några exempel på lagerföljder redovisas i bilaga 5. Tidigare utförda grudvatteudersökigar har gjorts i aslutig till Bottaryd och Ryds vattetäkter. Ett urval av ej refererade utredigar återfis efter refereslista i slutet av dea rapport. Kompletterade udersökigar Följade kompletterade fältudersökigar har utförts av SGU: Georadarmätigar lägs lämpliga delar av vägätet. Mätigara har givit ett uderlag för e översiktlig bedömig av magasiets karaktär. Seismisk refraktiosmätig har utförts lägs io profiler. Mätigara har gett upplysig om djupet till berg samt viss iformatio om grudvatteytas läge och jordlagres egeskaper. Iveterig av ett urval etablerade grudvatterör och befitliga bruar i området samt dokumetatio av grudvatteivåer. Jord- och bergsoderig på io platser iom magasiet. Vid fyra av dessa sattes grudvatterör (50/25 mm) för bestämig av grudvatteivå och bedömig av geomsläpplighet. 4 GRUNDVATTENMAGASINET MULSERYD

5 Lägea för ett urval av geofysiska mätigar och ett urval av de borrigar som förekommit i området och till vilka dea beskrivig refererar visas i bilaga 1. Gruddata frå fältudersökigara har lagrats i SGUs databas för grudvatteparametrar. E hydrogeologisk databas över det aktuella grudvattemagasiet har upprättats med de isamlade iformatioe samt SGUs jordarts- och berggrudsgeologiska kartor som grud (Hilldé 1992, 2006, Pousette m.fl samt Wik m.fl. 2006). I base ir bl.a. data om tillriigsområde, grudvattebildig, vattedelare, strömigsriktigar och adra hydrauliska parametrar samt e bedömig av uttagsmöjlighetera i magasiet. Här fis också iformatio om aslutade ytvattesystem. Ett urval av uppgiftera i database redovisas i dea rapport. Övrig iformatio ka erhållas geom SGUs kudtjäst. Terrägläge och geologisk översikt Grudvattemagasiet ligger i isälvssedimet och omges av högre liggade morämarr. Huvuddele av avsättige ligger i Nissas dalgs orra parti. Därutöver tillkommer de i terräge ågot högre liggade isälvsavlagrig som ligger i området krig Hägasjö och som utgör magasiets sydöstra del. Grudvattemagasiet tr e ca 41 km 2 stor yta. Isälvssedimete är beläga frå ca 190 m ö.h. upp till ca 245 m ö.h. och ligger därmed ovaför högsta kustlije, HK. Jorddjupe är i allmähet stora utmed Nissas dalg, som utgör magasiets cetrala delar, me är ågot midre i de perifert liggade områdea krig Hägasjö i sydost och Grisslemo väster om ssjö. De största jorddjupe som dokumeterats uppr till ca 100 m, varav 90 m vattemättad jord. Dessa platser ligger strax öster om ssjö. De grövre och mest vattegeomsläppliga sedimete, beståede av grovsad och grus, återfis företrädesvis i Nissas dalgs ordvästra delar. Ställvis ka detta grova material idetifieras på markyta i form av åsryggar, t.ex. orr om ssjö i ordlig riktig mot området krig Dagsjö. Grusavlagrigara överlagras i övrigt av midre geomsläpplig jord beståede av fi- och mellasad som helt domierar i de område som ligger vid sida av åsbildiges kärområde. I stora delar av reste av magasiet förekommer saolikt ite ågo större mägd grus uder de kostaterat myct stora mäktighetera av sad. Grus ka dock sparsamt förekomma i de högre sedimetplae (se ästa avsitt). Isälvssedimete överlagras lokalt av ett atal midre torvmarksområde. Området avvattas av Nissa. Berggrude domieras av gejs och grait. Gejse som tr större dele av området karaktäriseras som ådrad och graitisk till graodioritisk. I orr förekommer e gråröd grovkorig grait. Lokalt förekommer diabasgar (Wik m.fl. 2006). Avlagriges geologiska byggad Av det ovaståede framr att de frå hydrogeologisk sypukt mest itressata delara av isälvsavlagrige består av Nissas dalg frå ssjö mot Bottaryd och upp till vattedelare mot grudvattemagasiet Strå. Detta avsitt fokuserar på dessa delar. Närbeläget och väster om ssjö ka isälvsavlagrige iakttas som flera parallella rullstesåsar. SGUs seismiska udersökig S13-05 visar att bergyta ligger högt i detta område och är ställvis beläge ova grudvattets tryckyta. För de seismiska udersökigaras läge hävisas till bilaga 1. Öster om ssjö idirar de seismiska profile S12-05 myct stora jorddjup med upp till ca 90 m vattemättade jordlager. Soderigsresultate frå platse eligt borrig S05099 (bilaga 1 och 5) tyder på att de övre 50 m består av fisad och mellasad. Lagerföljdera frå brusborrigar strax sydväst om ssjö redovisar grusig sad med god geomsläpplighet på m djup me också förekomst av fikorigare jord på m. Det är ovisst om det existerar ågra större mäktigheter vattemättat grus i området öster om ssjö. Rullstesåsara tolkas som de först avsatta sorterade sedimete varefter de högre sedimetplae, beståede av företrädesvis sad, till delar har avsatts på TORBJÖRN PERSSON 5

6 det grövre åsmaterialet. De mäktiga sadavlagrigara är ofta avsatta i form av platåer eller terrasser där de lägre ka iehålla estaka tua lerskikt meda de i de övre dele av lagerföljde sparsamt ka iehålla e viss mägd grus (Hilldé 1992). De tidigare ämda och i yta syliga åsavlagrigara väster om ssjö ka följas orrut. Norr om ssjö är de beläga i dalges västra del. Rördrivig och seismiska udersökigar visar ett i området tilltagade vattemättat jorddjup som vid Dagsjös södra äde uppr till ca 40 m (R05076, S16-05). I detta område ka åsmaterialet iakttas i form av ett mer eller midre sammahägade stråk av åskrö. Öster om åskära tolkas resultate frå de seismiska udersökigara som e flera tiotals meter mäktig sadavlagrig som blir grudare ju lägre österut ma kommer (S06079, S17-05, S18-05, S19-05). Också lägre orrut återfis det grova åsmaterialet uder flera tiotals meter mäktiga avlagrigar av sad. Detta har kostaterats i sambad med rördrivig R06061 (bilaga 1 och 5). Saolikt fortsätter grusavlagrige, dold av sad, orrut i dalges cetrala delar för att återige iakttas i tidigare sadoch grustäkter beläga strax orr om Göteborgsväge. Här uppr de mättade zoe till ca 20 m. De består av mellasad och grovsad ovapå ett 3 m mäktigt gruslager i elighet med resultat frå borrig och seismiska udersökigar R06060 respektive S Här visar seismiska udersökigar också på e krosszo i berggrude. I och krig Bottaryd är avlagrige ågot grudare (VBB Viak 1997). Här ka två väl syliga, parallella åsstråk idetifieras. Omkrig 1,5 km orr om Bottaryd ligger ett stort grustag i vars orra del seismiska udersökigar visar att berggrude ligger 5 15 m uder grustäktsbotte (S18-06). Hydrogeologiska förhållade Grudvattemagasiet avgräsas i huvudsak av morämark. I orr och söder asluter emellertid adra grudvattemagasi, uppbyggda av isälvssedimet. I orr avgräsas magasiet av e grudvattedelare mot grudvattemagasiet Strå. Borrigar och seismiska udersökigar tyder på att det rör sig om e fast grudvattedelare (R06059, R07084, S18-06 samt data frå brusarkivet). I söder avgräsas magasiet i höjd med Röksberg, sydväst om Guahemssjö. Dea del av magasiet utgör e smal passage mot grudvattemagasiet Nissas dalg med vilt det har hydraulisk kotakt och dräeras mot i ärhete av Nissa. Till det här beskriva grudvattemagasiet räkas också de avlagrigar som fis strax väster om Agerdshestra mella Källeässjö och Göle orr om Mukabosjö. I dea del av magasiet fis e ordlig grudvattedelare vid Göle och e sydligt beläge grudvattedelare söder om Källeässjö. Grudvattet bedöms ha hydraulisk kotakt med huvudparte av magasiet västerut och lägs Kattås dalg. Magasiet tr ett ca 36 km 2 stort område som utöver myct väl vattegeomsläppligt grus också består av stora volymer sad med midre geomsläpplighet. Som ova berörts fis de största mäktighetera av myct geomsläpplig jord företrädesvis i magasiets ordvästliga del frå ssjö i söder och orrut. De stora och vattemättade förekomstera av sad som omger åsstrkige överlagrar också till delar åskära eller åskärora. E serie borrigar och seismiska lijer i området mella ssjö och området krig Dagsjö visar på förekomste av upp till 47 m vattemättade isälvssedimet med ett stort islag av grovsad och grus. Dessa avlagrigar strr sig i ord sydlig riktig. E permeabilitetsmätig av sad m uder markyta frå borrige R05076 vid Dagsjö (bilaga 1 och 5) resulterade i 4, m/s, meda geomsläpplighete på e grovsad m uder markyta uppgick till 1, m/s. Permeabilitete bedöms vara högre i ett 10 m tjockt lager i de edre dele av lagerföljde där ma fier mäktigare lager av grovsad och grus. På dessa jordlager är dock ige permeabilitetsbestämig gjord. Norr om Dagsjö överlagras de grova sedimete av ågot midre geomsläpplig sad som också bedöms iehålla silt. Saolikt fortsätter de grova sedimete till Bottarydsområdet. Norr om Göteborgsväge uppr de mättade zoe till i storleksordige 5 15 m. I de orra dele av samhället är 6 GRUNDVATTENMAGASINET MULSERYD

7 jorddjupe edast 4 9 m. Materialet utgörs av ste, sad och grus (VBB Viak 1997). På jordprov frå borrig R (9 11 m) uppgick permeabilitete till 1, m/s (beräkad el. G. Gustafsso). Vid e provpumpig av Bottaryds vattetäkt medförde ett medeluttag på 4,5 l/s omkrig e meters avsäkig (Sweco 2008). Frå Dagsjö och österut återfis ca 40 m vattemättade jordlager som successivt grudar upp till i storleksordige 20 m, i huvudsak beståede av mellasad och fisad. De omättade zoe uppr i detta område ofta till i storleksordige 5 10 m. Vid vattetäkte i Ryd har ma uder sad och silt kostaterat e förekomst av grovsad och grus på ivåera 5 13 m och m (Sweco 2008). Myct mäktiga sadavlagrigar återfis också öster om ssjö. Resultate av de refraktiosseismiska mätigara tyder på att de mättade zoe öster om ssjö uppr till ca 90 m. Brusborrigar i området tyder på midre islag av väl geomsläppligt grus på ivå m uder markyta. Det skall dock observeras att det på platser med stora mägder fisad ka förekomma uderliggade grusförekomster som ite ka spåras med e refraktiosseismisk udersökig. När det gäller så stora jorddjup är djupagivelse också behäftad med e viss osärhet. De större uttagsmöjligheter som kostaterats i magasiet som helhet fis i ett område orr och söder om Dagsjö. Här bedöms förutsättigara för myct stora vatteuttag vara goda. Grudvattemagasiet är öppet och förutsättigara för kostgjord grudvattebildig bedöms vara goda i de område där de grova isälvssedimete ligger i dage. I lägre liggade terrasser av sad ka det dock förekomma estaka tua lerlager (Hilldé 1992) till hider för såda. Grudvattet bedöms stå i hydraulisk kotakt med de större sjöara och med Nissa, vilt iebär att grudvattets tryckyta ligger på samma eller i de flesta fall ågot högre ivå ä det aslutade ytvattets yta. I ssjös orra äde spriger t.ex. e källa fram ära stradkate, vilt iebär att grudvattets tryckivå i detta område ligger ågot högre ä sjös yta. I e ärliggade bru observerades tryckivå vara omkrig e meter högre ä sjö. Orsa till detta ka vara att ett stort grudvatteflöde frå orr trycr mot sjös orra äde. Ett tätare bottesedimet i botte på sjö tvigar grudvattet att stiga upp till ytligare och mer geomsläppliga stradsedimet som kaaliserar källvattet ut i sjö. Grudvattegradiete lägs strka strax söder om Göteborgsväge till ssjös orra äde uppr i geomsitt till 0,29 %. ssjö dräeras därefter via ytvattedrag och saolikt också ett grudvatteflöde österut mot Nissa. Grudvatte frå ett atal midre torvmarksområde i magasiets cetrala delar bedöms i huvudsak dräera ut mot Nissa eller ssjö. I grudvattemagasiets sydöstra parti förekommer torvmarksområde vars vatteiehåll bedöms dräeras till ärliggade ytvatte me också till uderliggade sadavlagrigar. Hela magasiet dräeras också via midre ytvattedrag eller direkt till Nissa. E midre del grudvatte dräerar via jordlagre i i det i söder aslutade grudvattemagasiet Nissas dalg, vars grudvatte också avvattas till Nissa. Aslutade ytvattesystem Förutom till Nissa asluter grudvattemagasiet till ett atal midre sjöar. De domierade sjö i området är ssjö som i orr dräerar magasiet meda vatte i sjös södra och sydvästra delar avrier mot Nissa. Det fis i övrigt ett atal småsjöar såsom Dagsjö, Rörsjö, Guahemssjö, Sågviksdamme, Mukabosjö och Källeässjö vilka i huvudsak bedöms dräera magasiet. De därifrå riade ytvattedrage myar så småigom mot Nissa. Vad gäller Guahemssjö bedöms ytvattet i området vid sjös västsida ligga högre ä grud vatteivå, vilt utgör e förutsättig för ett evetuellt lkage er i magasisdele i Nissas dalg. Sjösystemet krig Västersjö och Gårdsjö sakar dräerade ytvattedrag. Dessa sjöar bedöms stå i hydraulisk kotakt med grudvattemagasiet. Frå dalsidora rier ett atal midre biflöde ut i Nissa. Utmed dessa ristrkor bedöms ytvatte ställvis ifiltrera till grudvattemagasiet. TORBJÖRN PERSSON 7

8 Ett större vatteuttag i de område som har de bedömt största uttagskapacitete skulle medföra e avsäkigstratt krig ett täkt brusgalleri. Grudvatteivå skulle då sjuka och därmed skulle omgivade sadområde i viss må dräeras mot uttagsplatse. E iducerig av ytvatte skulle saolikt också uppstå i aslutig till i första had sjöara Rörsjö och Dagsjö. Beroede på uttagsvolym och avståd till Nissa bedöms ytvatte i okäd omfattig kua iducera frå Nissa i i grudvatte magasiet. I syerhet gäller detta om uttagsbruara placeras orr om Dagsjö och ära Nissa. Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig I huvudsak tillförs magasiet vatte frå de ederbörd som faller på avlagrige. Ett visst tillflöde ka s frå omgivade morämark och aslutade vattedrag. Magasiets tillriigsområde har avgräsats översiktligt och idelats i kategoriera primärt, sekudärt och tertiärt tillriigsområde eligt priciper som framr av bilaga 6. Någo bedömig av storle på tillriige frå de tertiära tillriigsområdea redovisas ite då uderlag för e såda beräkig sakas. Storle av det primära tillriigsområdet ka möjlige vara överskattat eftersom det områdesvis saolikt förekommer tätade lerskikt ilagrade i isälvssedimete vilt ka hidra grudvattebildige. Uttagsmöjlighet Grudvattemagasiet tr e stor yta och ligger dessutom iom ett område med stor effektiv ederbörd. Detta medför att de aturliga grudvattebildige är stor. Det är ett myct stort magasi med stor grudvattetillg. De största volyme grudvatte ka tas ut i de område där det fis grov sad och grovt grus. I övriga delar begräsar de stora förekomste av fisad med islag av fiare jordfraktioer större uttag ur estaka bruar. Ett större uttag i det grova åsmaterialet skulle emellertid iebära att åskära kommer att dräera delar av omgivade område beståede av stora mäktigheter vattemättad sad. Vid stora uttag kommer saolikt e iducerig frå aslutade ytvatte att s. Det mest betydelsefulla ytvattet i detta sammahag utgörs av Nissa som rier geom området. Nissa utgör dessutom e potetial för kostgjord grudvattebildig. De i tabell 1 redovisade uttagsmöjlighete, mer ä 125 l/s, är e grov uppskattig av hur myct grudvatte som lågsiktigt ka utvias med ett rimligt atal (upp till fem) stadardmässiga bruskostruktioer, fördelade på lämpliga platser iom magasiet. Häsy har tagits till grudvattebildig, möjlighet till iducerad ifiltratio frå ytvatte samt magasiets hydrauliska egeskaper beträffade geomsläpplighet och mäktighet. Ur ett stort grudmagasi som ka saolikt väsetligt större uttag ä 125 l/s göras om atalet uttagspukter ökas i område med stora jorddjup, god kotakt med ytvatte och god geomsläpplighet. Tabell 1. Tillriigsområde, grudvattebildig och uttagsmöjlighet. Yta (km 2 ) Effektiv ederbörd* Naturlig grudvatte-bildig (l/s) Primärt tillriigsområde 36,2 485 mm/år, 15,4 l/s per km Sekudärt tillriigsområde <1 0 Tertiärt tillriigsområde Ej beräkat Ej beräkat Bedömd uttagsmöjlighet iom magasiet >125 l/s * Beräkige av effektiv ederbörd grudas på klimatdata frå periode för aktuellt område (Rodhe m.fl. 2006). Osärhete i det beräkade värdet är betydade och ka uppskattas till 50 mm. 8 GRUNDVATTENMAGASINET MULSERYD

9 Nyttjade Iom magasiet fis två kommuala grudvattetäkter, e i Bottaryd och e i Ryd. Frå Bottarydsbrue togs det uder 2007 maximalt ut 217 m 3 per dyg meda det i Ryd maximalt togs ut 40 m 3 per dyg. Magasiet utyttjas också sparsamt för eskild vatteförbrukig. I övrigt sakas uppgifter om grudvattets avädig. Grudvattets kvalitet Grudvattekvalitete bedöms i magasiet som helhet vara ormalt god. Iga större och geerellt gällade kvalitetsproblem bedöms fias me lokala variatioer förekommer. Detta ka gälla iehållet av t.ex. jär och maga. I område där magasiet ligger i aslutig till torvmarr ka problem med höga humushalter fias. Vid vattetäktera i Ryd har oterats låg alkaliitet, ågot lågt ph-värde samt att halte av ärigsäme och rado är låga (Sweco 2008). Ett föroreigsutsläpp vid Göteborgsväge skulle sabbt kua påverka vattekvalitete i grudvattemagasiet söder om väge. Ige detaljerad iveterig och utvärderig av grudvattekvalitete har utförts iom rame för detta projekt. Det ovaståede utgör därför edast e grud för e översiktlig bedömig. För vidare studier av eskilda aalysresultat hävisas till SGUs databaser. Refereser Hilldé, A., 1992: Beskrivig till jordartskarta Ulriceham SO. Sveriges geologiska udersökig Ae 109, 73 s. Hilldé, A., 2006: Beskrivig till jordartsgeologiska karta Gislaved NO. Sveriges geologiska udersökig K s. Pousette, J., Fogdestam, B. & Egqvist, P., 1989: Beskrivig till karta över grudvattet i Jököpigs lä. Sveriges geologiska udersökig Ah 11, 82 s. Rodhe, A., Lidström, G., Rosberg, J. & Pers, C., 2006: Grudvattebildig i sveska typjordar översiktlig beräkig med e vattebalasmodell. Uppsala uiversitet, Istitutioe för geoveteskaper, Report Series A No. 66, 20 s. Sweco, 2008: Jököpigs kommu, Ryd vatteskyddsområde, Tekiskt uderlag med förslag till vatteskyddsområde och skyddsföreskrifter, Förslag VBB Viak, 1997: Jököpigs kommu, Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter gällade grudvattetäkt i Bottaryd Wik, N.-G., Adersso, J., Bergström, U., Claeso, D., Juhojutti, N., Kero, L., Ludqvist, L., Möller, C., Sukotjo, S. & Wikma, H., 2006: Beskrivig till regioal berggrudskarta över Jököpigs lä. Sveriges geologiska udersökig K 61, 60 s. Förteckig över ej refererade utredigar Jököpigs kommu, Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter gällade grudvattetäkt i Ryd. VBB Viak, PM aede vatteförsörjigs- och avloppsfrågoras lösade iom Bottaryds kommu augusti Ref. r i SGUs georegister: 06:176. Yttrade över grudvatteudersökigar för Bottaryds statiossamhälle i Norra Mo kommu, Jököpigs lä Viak AB mars Ref. r i SGUs georegister: 06:177. TORBJÖRN PERSSON 9

10 BILAGA 1 Udersökigar gjorda i grudvattemagasiet S S14-06 R06060 R07084 S13-05 ssjö S16-05 Bussbrofloge Bottaryd R06059 R06061 R05076 S06079 S17-05 S18-05 S05099 S12-05 S19-05 Ryd Lagerföljdsiformatio fis (bilaga 5) Stratigraphic iformatio is available (appedix 5) Seismikprofil Seismic ivestigatio Grudvattemagasiets avgräsig Delieatio of groudwater reservoir Gräs för tillriigsområde Boudary of catchmet area m

11 Grudvattemagasiet K 467 Bil. 2. Grudvattemagasi Bet 246,12 St. Löcka Ha tta b 345,93 Olsbo 234,89 211,13 Rud Prästeryds mosse 252,27 Betigagöl Grudvattets huvudrörelseriktig i jordlager Mörtesjö Geeral directio of groudwater flow i Quaterary deposits Källa Västersjö Bottaryd Gårdsjö 305,63 Sprig Bussbrofloge Fast grudvattedelare Fixed groudwater divide i Quaterary deposits 263,10 Torhult Rörlig grudvattedelare Variable groudwater divide i Quaterary deposits Grudvattemagasiets avgräsig c 235,34 Bergsjö ab ä Hestra göl Humlered g å 317,20 Öx 222,95 Delieatio of groudwater reservoir Gräs för tillriigsområde Skogslid Boudary of catchmet area Krö på isälvsavlagrig Hu Lillesjö Ridge-shaped glaciofluvial deposit b sa Berg Guillaberg eb. Huls Åse Rock 211,64 Orgaisk jordart Peat ad gyttja Lera silt a ss Ni Clay silt garyd 231,32 Postglaciala sedimet, sad grus 249,74 Postglacial deposits, sad gravel Isälvssedimet, sad grus V Jära Glaciofluvial sedimets, sad gravel 339,88 Morä Till sagöl Dagsjö 202,7 Tut jordt Thi soil cover 221,29 Berg Bedrock Löcka Fylligsmaterial Artificial fill N Svihult Löcka göl Jordartsiformatio ur SGUs jordartsgeologiska databas S Svihult Rörsjö 197,0 Hulubä mö Ryd c a ss Ni e ck ä sb 257,25 Fagerhult d Li 210,31 Så ge Komosse bä c Heda 194,0 aturreservat Grissleå Djupsjö ssjö Äsebo Göle Harphult 203,54 287,77 b. a ör Bj ,66 330,98 St. mås Hägagöle 6395 Mörkö Så 283,75 Yås 337,08 Hållb Djupe floe 191,4 193,54 N 319,78 Elsabosjö Vägabo Lillå Bu lle Krakhult , Skala 1: Bräbac Agerdshestra Svartegöl rb 0 285,64 Mukabo Sågeviksdamme Röksbergsgöle 317,0 Kvarå Arvidabo ttå Ka a iss Elsabo Mukabosjö 240,8 246,24 Guahemssjö 265,17 Referes till karta: Persso, T., 2014: Grudvattemagasiet, Bil. 2. Grudvattemagasi, skala 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 467. Referece to the map: Persso, T., 2014: Groudwater reservoir, Bil. 2. Groudwater reservoir, scale 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 467. Hägasjö Johasjömosse 217,91 St. Brya 258,13 Agutarem Spafors Kattå aturreservat Hagagöle Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. Ky rkb Komosse södra Attlabrya 324, Fagerås Källeässjö Tubbebo ISSN ISBN Bosarp ,72 Begtsbrya Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2014 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: 4 km

12 Grudvattemagasiet K 467 Bil. 3. Uttagsmöjligheter Bet 246,12 St. Löcka Ha tta b 345,93 Olsbo 234,89 211,13 Rud Prästeryds mosse 252,27 Betigagöl Grudvattets huvudrörelseriktig i jordlager Mörtesjö Geeral directio of groudwater flow i Quaterary deposits Fast grudvattedelare Västersjö Bottaryd Gårdsjö 305,63 Fixed groudwater divide i Quaterary deposits Bussbrofloge Rörlig grudvattedelare Variable groudwater divide i Quaterary deposits 263,10 Torhult Bergsjö Delieatio of groudwater reservoir Gräs för tillriigsområde c 235,34 ab ä Humlered g å 317,20 Hestra göl Grudvattemagasiets avgräsig Öx 222,95 Boudary of catchmet area Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet 1 5 l/s Skogslid Estimated exploitatio potetial i the order of 1 5 l/s Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet 5 25 l/s Hu Lillesjö Estimated exploitatio potetial i the order of 5 25 l/s b sa Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet l/s Guillaberg eb. Huls Åse Estimated exploitatio potetial i the order of l/s 211,64 Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet >125 l/s Estimated exploitatio potetial i the order of >125 l/s a ss Ni garyd 231,32 249,74 V Jära 339,88 sagöl Dagsjö 202,7 221, Löcka N Svihult Löcka göl S Svihult Rörsjö 197,0 Hulubä mö Ryd c a ss Ni e ck ä sb 257,25 Fagerhult d Li 210,31 Så ge Komosse bä c Heda 194,0 aturreservat Grissleå Djupsjö ssjö Äsebo Göle Harphult 203,54 287,77 b. a ör Bj ,66 330,98 St. mås Hägagöle 6395 Mörkö Så 283,75 Yås 337,08 Hållb Djupe floe 191,4 193,54 N 319,78 Elsabosjö Vägabo Lillå Bu lle Krakhult , Skala 1: Bräbac Agerdshestra Svartegöl rb 0 285,64 Mukabo Sågeviksdamme Röksbergsgöle 317,0 Kvarå Arvidabo ttå Ka a iss Elsabo Mukabosjö 240,8 246,24 Guahemssjö 265,17 Referes till karta: Persso, T., 2014: Grudvattemagasiet, Bil. 3. Uttagsmöjligheter, skala 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 467. Referece to the map: Persso, T., 2014: Groudwater reservoir, Bil. 3. Estimated exploitatio potetial, scale 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 467. Hägasjö Johasjömosse 217,91 St. Brya 258,13 Agutarem Spafors Kattå aturreservat Hagagöle Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. Ky rkb Komosse södra Attlabrya 324, Fagerås Källeässjö Tubbebo ISSN ISBN Bosarp ,72 Begtsbrya Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2014 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: 4 km

13 Grudvattemagasiet K 467 Bil. 4. Tillriigsområde Bet 246,12 St. Löcka Ha tta b 345,93 Olsbo 234,89 211,13 Rud Prästeryds mosse 252,27 Betigagöl Grudvattemagasiets avgräsig Mörtesjö Delieatio of groudwater reservoir Primärt tillriigsområde Västersjö Bottaryd Gårdsjö 305,63 Catchmet area (primary) Bussbrofloge Sekudärt tillriigsområde Catchmet area (secodary) 263,10 Torhult Bergsjö Catchmet area (tertiary) c 235,34 ab ä Humlered g å 317,20 Hestra göl Tertiärt tillriigsområde Öx 222,95 För förklarig av tillriigsområde se bilaga 6. Skogslid Hu Lillesjö b sa 211,64 Guillaberg eb. Huls Åse a ss Ni garyd 231,32 249,74 V Jära 339,88 sagöl Dagsjö 202,7 221, Löcka N Svihult Löcka göl S Svihult Rörsjö 197,0 Hulubä mö Ryd c a ss Ni e ck ä sb 257,25 Fagerhult d Li 210,31 Så ge Komosse bä c Heda 194,0 aturreservat Grissleå Djupsjö ssjö Äsebo Göle Harphult 203,54 287,77 b. a ör Bj ,66 330,98 St. mås Hägagöle 6395 Mörkö Så 283,75 Yås 337,08 Hållb Djupe floe 191,4 193,54 N 319,78 Elsabosjö Vägabo Lillå Bu lle Krakhult , Skala 1: Bräbac Agerdshestra Svartegöl rb 0 285,64 Mukabo Sågeviksdamme Röksbergsgöle 317,0 Kvarå Arvidabo ttå Ka a iss Elsabo Mukabosjö 240,8 246,24 Guahemssjö 265,17 Referes till karta: Persso, T., 2014: Grudvattemagasiet, Bil. 4. Tillriigsområde, skala 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 467. Referece to the map: Persso, T., 2014: Groudwater reservoir, Bil. 4. Catchmet areas, scale 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 467. Hägasjö Johasjömosse 217,91 St. Brya 258,13 Agutarem Spafors Kattå aturreservat Hagagöle Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. Ky rkb Komosse södra Attlabrya 324, Fagerås Källeässjö Tubbebo ISSN ISBN Bosarp ,72 Begtsbrya Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2014 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: 4 km

14 BILAGA 5 Exempel på lagerföljder Beteckig: R06060 Databas-id: RSG Borrig: jord bergsoderig, spets Koordiater: N = , E = m mellasad 5 14 m mellasad grovsad m fisad 15 19,6 m mellasad fisad 19,6 21,6 m steig, grusig sad Avslut: saolikt berg Beteckig: R05076 Databas-id: RSG Borrig: jord bergsoderig, spets Koordiater: N = , E = m mellasad 7 8 m mellasad fisad 8 15 m fisad m grusig mellasad m grovsad mellasad m grovsad m mellasad m grusig sad m sadigt grus m steig grusig sad 47 47,8 m morä Avslut: ka ite fortsätta Beteckig: S06079 Databas-id: RSG Borrig: jord bergsoderig Koordiater: N = , E = ,5 m mellasad fisad 28,5 29,1 m morä Avslut: saolikt berg Beteckig: Rör 3 Databas-id: SRG Borrig: jord bergsoderig Koordiater: N = , E = ,3 m ste och mo 1,3 9 m sad Avslut: berg Beteckig: R07084 Databas-id: RSG Borrig: jord bergsoderig, spets Koordiater: N = , E = ,9 m steig grusig sad Avslut: block eller berg Beteckig: R06059 Databas-id: RSG Borrig: jord bergsoderig, spets Koordiater: N = , E = m steig grusig sad Avslut: block eller berg Beteckig: R06061 Databas-id: RSG Borrig: jord bergsoderig, spets Koordiater: N = , E = m mellasad eller fisad 32 38,7 m steig grusig sad Avslut: block eller berg Beteckig: S05099 Databas-id: RSG Borrig: jord bergsoderig Koordiater: N = , E = m fisad mellasad Avslut: ka ite fortsätta

15 BILAGA 6 Primära, sekudära och tertiära tillriigsområde Tillriigsområde Tillriigsområdet till ett grudvattemagasi är det område eller de område varifrå ederbörd eller aat vatte ka ria mot och tillföras magasiet. Tillriigsområdets yttre gräs är ofta äve gräs för det avriigsområde (eller de avriigsområde) som magasiet ligger iom. I de fall midre sjöar eller vattedrag asluter till grudvattemagasiet, ir ormalt hela deras avriigsområde i magasiets tillriigsområde. Stora avriigsområde till aslutade sjöar och vattedrag ikluderas ite. Tillriigsområdet ka delas upp i primära, sekudära och tertiära delar, bl.a. beroede på om hela eller edast e del av de effektiva ederbörde ka tillföras magasiet. Primärt tillriigsområde Sekudärt tillriigsområde Tertiärt tillriigsområde Primärt tillriigsområde till ett grudvattemagasi är de del eller de delar av tillriigsområdet där grudvattemagasiet r i dage och där hela eller de helt domierade dele av de effektiva ederbörde tillförs grudvattemagasiet. Sekudärt tillriigsområde till ett grudvattemagasi är de delar av tillriigsområdet där grudvattemagasiet ite r i dage och varifrå hela eller de helt domierade dele av de effektiva ederbörde bedöms tillföras magasiet. Del eller de delar av tillriigsområdet till ett grudvattemagasi varifrå edast e del av de effektiva ederbörde tillförs magasiet. Till det tertiära tillriigsområdet räkas t.ex. markområde ova eller vid sida av grudvattemagasiet, varifrå lkage av vatte till magasiet sr eller bedöms kua s uder särskilda betigelser (avsäkig av grudvatteivå eller pukterig av tätade lager geom markarbete eller dylikt).