K 465. Grundvattenmagasinet. Furusjö. Torbjörn Persson. Fagerhult. Furusjö. Mullsjö Habo. Bankeryd

Transkript

1 K 465 Grudvattemagasiet Torbjör Persso Fagerhult Mullsjö Habo Bakeryd

2 ISSN ISBN Närmare upplysigar erhålls geom Sveriges geologiska udersökig Box Uppsala Tel: Fax: E-post: Webbplats: Sveriges geologiska udersökig, 2014 Layout: Rebecca Litzell, SGU

3 INNEHÅLL Grudvattemagasiet... 4 Sammafattig... 4 Iledig... 4 Bedömigsgruder... 4 Tidigare udersökigar... 4 Kompletterade udersökigar... 4 Terrägläge och geologisk översikt... 5 Hydrogeologisk översikt... 5 Aslutade ytvattesystem... 5 Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig... 6 Uttagsmöjlighet... 6 Nyttjade... 6 Grudvattets kvalitet... 6 Refereser... 7 Bilaga 1 Udersökigar gjorda i grudvattemagasiet Bilaga 2 Karta över grudvattemagasi med jordarter som bakgrud Bilaga 3 Karta över tillriigsområde Bilaga 4 Exempel på lagerföljder Bilaga 5 Primära, sekudära och tertiära tillriigsområde

4 GRUNDVATTENMAGASINET FURUSJÖ Författare: Torbjör Persso Kommu: Habo Lä: Jököpigs lä Vattedistrikt: Södra Östersjö Databas-id: Rapportdatum: Sammafattig Grudvattemagasiet är beläget i isälvssedimet krig orte. Avlagrige gräsar till och är e del av isälvssedimete i Hökesåsområdet. De del av avlagrige som redovisas här utgör edast ett midre parti av dessa avlagrigar. Magasiet är ite karterat i si helhet och är därför tekiskt avgräsat i riktigara söder, öster och orr. Vid e fast grudvattedelare i väster gräsar det till grudvattemagasiet Stråke. De mättade zoe är i allmähet midre ä 10 m mäktig. Avlagrigara domieras av sad. Grudvattets geerella strömigsriktig är mot med aslutade ytvattesystem som dräerar området i ostlig riktig. Uttagsmöjlighete bedöms till 1 5 l/s. Iledig De arbete som redovisas i dea rapport igår i SGUs aslagsfiasierade kartläggig av grudvattetillgågar iom ett atal kommuer i tätbefolkade område. Syftet är i första had att skapa plaerigsuderlag för vatteförsörjig, markavädig och skydd av viktiga grudvatteförekomster. Udersökigara utfördes uder åre iom rame för projektet Jököpig grudvatte (projekt-id 11081, karterigs-id k0680). För kompletterade iformatio om arbetsmetoder hävisas till SGUs kudtjäst. Resultate redovisas i kartform i bilagora 1 3. Bedömigsgruder Tidigare udersökigar I sambad med SGUs karterig har befitlig geologisk och hydrogeologisk iformatio frå t.ex. kartor, utredigar och databaser, bl.a. SGUs brusarkiv och källarkiv, sammaställts och utvärderats. Ett urval av kompletterade hydrogeologiska data frå tidigare utredigar har lagrats i SGUs databaser. Några exempel på lagerföljder redovisas i bilaga 4. Tidigare grudvatteudersökigar har gjorts i aslutig till samhälles vatteförsörjig i området omkrig sjö. Några detaljerade uppgifter om resultatet av dessa har ite varit tillgägliga som deluderlag för dea beskrivig. Kompletterade udersökigar Följade kompletterade fältudersökigar har utförts av SGU: Seismisk refraktiosmätig lägs två profiler. Mätigara har gett upplysig om djupet till bergyta samt viss iformatio om grudvatteytas läge och jordlagres egeskaper. Iveterig av ett urval etablerade grudvatterör och befitliga bruar i området och dokumetatio av grudvatteivåer. Jord- och bergsoderig av kovetioell typ har utförts på e plats iom magasiet där också ett grudvatterör istallerats för bestämig av grudvatteivå. 4 GRUNDVATTENMAGASINET FURUSJÖ

5 Lägea för ett urval av geofysiska mätigar och av de borrigar som företagits i området och till vilka dea beskrivig refererar visas i bilaga 1. Gruddata frå fältudersökigara har lagrats i SGUs databas för grudvatteparametrar. E hydrogeologisk databas över det aktuella grudvattemagasiet har upprättats med de isamlade iformatioe samt SGUs jordarts- och berggrudsgeologiska kartor som grud (Hilldé 1992, Malmberg Persso & Isig 2008, Wiker m.fl samt Wik m.fl. 2006). I database igår bl.a. data om tillriigsområde, grudvattebildig, vattedelare, strömigsriktigar och adra hydrauliska parametrar samt e bedömig av uttagsmöjlighetera i magasiet. Här fis också iformatio om aslutade ytvattesystem. Ett urval av uppgiftera i database redovisas i dea rapport. Övrig iformatio ka erhållas geom SGUs kudtjäst. Terrägläge och geologisk översikt Grudvattemagasiet ligger i isälvssedimet och avgräsas i orr och söder av högre liggade morämarker. Avlagrige som redovisas i dea rapport utgör e midre del av Hökesåsområdets isälvsavsättigar. De karterade dele av formatioe uppgår till ca 17 km 2 och är tekiskt avgräsad i söder, öster och orr, se bilaga 2 3. I väster asluter avlagrige till de sad- och grusavlagrigar som fortsätter västerut mot Mullsjö samhälle och grudvattemagasiet Stråke. Isälvssedimete är avsatta ovaför högsta kustlije, HK. Avlagrige är sammahägade me jorddjupe är så pass måttliga att större torvmarker i området ite i si helhet bedöms vara uderlagrade av isälvssedimet. Avlagriges mäktighet uppgår i allmähet till m. Berggrude i området domieras av e gråröd grovkorig grait (Wik m.fl. 2006). Området avvattas österut via grud vatteströmig och ytvattedrag som så småigom myar i Vätter. Hydrogeologisk översikt Grudvatteagasiets avgräsig i riktigara söder, öster och orr grudar sig ite på grudvatteförhålladea uta beror på att edast e del av magasiet har kartlagts. Dessa gräser utgör därför s.k. tekiska avgräsigar. Vid e fast grudvattedelare i väster gräsar det till grudvattemagasiet Stråke. De omättade zoe är i allmähet midre ä 10 m mäktig. Avlagrigara domieras av sad. Grudvattets geerella strömigsriktig är mot med tillhörade ytvattesystem och vidare österut. Uttagsmöjlighete bedöms vara 1 5 l/s. Geofysiska udersökigar (seismik SGU S10-06) och SGUs databaser idikerar vattemättade jordmäktigheter av storleke midre ä 10 m, se bilaga 1 och 4. Grudvattemagasiet står saolikt i hydraulisk kotakt med och magasiet är öppet. Aslutade ytvattesystem Grudvattemagasiet asluter till. I väster dräeras området av Kipå som rier till. Frå rier de mot Nybrodamme och vidare österut. tillförs också ytvatte frå midre vattedrag som dräerar isälvssedimete orr om sjö. Området sydost om sjö dräeras av Pirkåsabäcke. De aslutade vattesysteme bedöms stå i hydraulisk kotakt med grudvattemagasiet. Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig I huvudsak tillförs magasiet vatte frå de ederbörd som faller på avlagrige. Ett visst tillflöde ka ske frå omgivade morämark och geom ifiltrerig frå aslutade vattedrag. Magasiets tillriigsområde har avgräsats översiktligt och idelats i kategoriera primärt, sekudärt och tertiärt tillriigsområde eligt priciper som framgår av bilaga 5. TORBJÖRN PERSSON 5

6 Tabell 1. Tillriigsområde, grudvattebildig och uttagsmöjlighet Yta (km 2 ) Effektiv ederbörd* Naturlig grudvattebildig (l/s) Primärt tillriigsområde 12,2** 352 mm/år (11,1 l/s per km 2 ) 140** Sekudärt tillriigsområde 0-0 Tertiärt tillriigsområde Ej beräkat - Ej beräkat Bedömd uttagsmöjlighet iom magasiet 1 5 l/s * Beräkige av effektiv ederbörd grudas på klimatdata frå periode för aktuellt område (Rodhe m.fl. 2006). Osäkerhete i det beräkade värdet är betydade och ka uppskattas till 50 mm. ** Iefattar ebart de karterade och tekiskt avgräsade dele av magasiet. Tillriigsområdea är defiierade för de del av magasiet som karterats åre med delvis tekiska avgräsigar. Med detta som bakgrud har edast grudvattebildige frå de primära tillriigsområdea iom karterat område bedömts. Storleke av det primära tillriigsområdet ka möjlige vara överskattat, eftersom det områdesvis saolikt förekommer tätade lerskikt ilagrade i isälvssedimete, vilka ka hidra grudvattebildige. Uttagsmöjlighet Grudvattemagasiet ligger iom ett område med stor effektiv ederbörd. Detta medför e stor aturlig grudvattebildig. Begräsigar i uttagskapacitet beror i första had på formatioes måttliga mäktighet och e bedömt lite adel grus i området. Iducerad ifiltratio bedöms kua ske i begräsad omfattig frå aslutade ytvatte. De bedömda uttagsmöjlighete uppgår till 1 5 l/s. I det fall iducerigsmöjlighete uderskattats bedöms uttagskapacitete ligga i de lägre dele av uttagsklasse 5 25 l/s. Ytterligare udersökigar krävs för att kua bekräfta evetuellt goda iducerigsförhållade. De ova och i tabell 1 redovisade uttagsmöjlighete är e grov uppskattig av hur mycket grudvatte som lågsiktigt ka utvias med ett rimligt atal (upp till fem) stadardmässiga brus kostruktioer, fördelade på lämpliga platser iom magasiet. Häsy har tagits till grudvattebildig, evetuell möjlighet till iducerad ifiltratio frå ytvatte samt magasiets hydrauliska egeskaper beträffade geomsläpplighet och mäktighet. Nyttjade I ärhete av fis e kommual grudvattetäkt med ett medeluttag på kappt 1 l/s. I övrigt förekommer grudvatteuttag för eskilt bruk. Grudvattets kvalitet I magasiet som helhet bedöms grudvattekvalitete vara ormalt god. Iga geerellt gällade kvalitetsproblem bedöms förekomma me det fis lokala variatioer. Särskilt gäller detta vattets iehåll av t.ex. jär och maga. I område där magasiet ligger i aslutig till torv- och mossmarker ka problem med höga humushalter förekomma. Iom rame för detta projekt har ige detaljerad iveterig och utvärderig av grudvattekvalitete utförts. Bedömige grudar sig på utlåtade frå tillgägliga grudvatteudersökigar samt evetuella aalyser utförda i sambad med borrig och är därför översiktlig. För vidare studier av eskilda aalysresultat hävisas till SGUs databaser. 6 GRUNDVATTENMAGASINET FURUSJÖ

7 Refereser Hilldé, A., 1992: Beskrivig till jordartskarta Ulriceham SO. Sveriges geologiska udersökig Ae 109, 73 s. Malmberg Persso, K. & Isig, J., 2008: Beskrivig till jordartskarta Ulriceham NO. Sveriges geologiska udersökig K 106, 12 s. Rodhe, A., Lidström, G., Rosberg, J. & Pers, C., 2006: Grudvattebildig i sveska typjordar översiktlig beräkig med e vattebalasmodell. Uppsala Uiversitet, Istitutioe för geoveteskaper, Report Series A No. 66, 20 s. Wik, N.-G., Adersso, J., Bergström, U., Claeso, D., Juhojutti, N., Kero, L., Ludqvist, L., Möller, C., Sukotjo, S. & Wikma, H., 2006: Beskrivig till regioal berggrudskarta över Jököpigs lä. Sveriges geologiska udersökig K 61, 60 s. Wiker, T., Fogdestam, B., Carlstedt, A. & Egqvist, P., 1991: Beskrivig till karta över grudvattet i Skaraborgs lä. Sveriges geologiska udersökig Ah 9, 83 s. TORBJÖRN PERSSON 7

8 BILAGA 1 Udersökigar gjorda i grudvattemagasiet 440 Rb8603 S10-06 R06053 Rör Lagerföljdsiformatio fis (bilaga 4) Stratigraphic iformatio is available (appedix 4) m Grudvattemagasiets avgräsig Delieatio of groudwater reservoir Gräs för tillriigsområde Boudary of catchmet area Seismikprofil Seismic ivestigatio

9 Grudvattemagasiet Bil. 2. Grudvattemagasi Limkaret Gröa ället 231,01 Bolsäg Gubbhula Horsjö 309,51 229,4 Gravsjö Gravsjö Rebbebo Horå 285,5 234,71 r Ho 287,65 Grudvattets huvudrörelseriktig i jordlager 234,87 å L.Bråared Geeral directio of groudwater flow i Quaterary deposits St. Flittered Källa Kvighult Sprig 6425 L. Flittered 245,65 Luebacke Gustav Adolf Ridge-shaped glaciofluvial deposit Orgaisk jordart Vägagölje Peat ad gyttja Gullskog Höryd e Lera silt Clay silt Someryd Säcke 260,56 al Boudary of catchmet area 181,22 Krö på isälvsavlagrig Vase Ka Gräs för tillriigsområde 214,19 Ägagölje Byxe Marbäcke St. Bråared Låghult Horsagölje Abbarp Postglaciala sedimet, sad grus Postglacial deposits, sad gravel Sveshult Glaciofluvial sedimets, sad gravel ip K 235,43 Kipå 252,1 Sjöbo Isälvssedimet, sad grus å Flatered Kipesjö Morälera Kivarp Ulvestorp Clay till Sätersforsdamme K ip å Morä Till Gäbo 220,8 Tut jordtäcke Dykärr Nybrodamme Thi soil cover Berg Nybrokvar 251,16 Bedrock Tumbäck Fylligsmaterial 239,14 Bosebygd Artificial fill St. Gölhult 250,86 Nykyrka ä sab kå Pir Slätthult Fisket Sjöryd Jordartsiformatio ur SGUs jordartsgeologiska databas cke Havsteshult 241,06 Guarsbo 6420 Mullsjö 226, Kyrkeryd 220,61 Mullsjö Trollsjö Fast grudvattedelare Fixed groudwater divide i Quaterary deposits Nyskog 205,74 Torestorp Mölekulle L. Gölhult Jäboruder Göle Gölasjöara Holme St. Bräige kes å Älghage Hö Hökesjö 227,0 Ruder St. Hallebo Västerkärr Olabäcke Kattorp Äspered 225,83 Hö å kes 243,57 Vaghult Habo Nätered Berg Kyrkby 315,52 223,60 Referes till karta: Persso, T., 2014: Grudvattemagasiet, Bil. 2. Grudvattemagasi, skala 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 465. Referece to the map: Persso, T., 2014: Groudwater reservoir, Bil. 2. Groudwater reservoir, scale 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 465. Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. ISSN ISBN Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2014 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium Skala 1: km Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: K 465

10 Grudvattemagasiet Bil. 3. Tillriigsområde Limkaret Gröa ället 231,01 Bolsäg Gubbhula Horsjö 309,51 229,4 Gravsjö Gravsjö Rebbebo Horå 285,5 234,71 Delieatio of groudwater reservoir or St. Flittered H 287,65 Grudvattemagasiets avgräsig 234,87 å L.Bråared Primärt tillriigsområde Kvighult Catchmet area (primary) 6425 L. Flittered 245,65 Luebacke Gustav Adolf För förklarig av tillriigsområde se bilaga 5. Gullskog Someryd Säcke 260,56 Höryd al e Abbarp Sveshult å Flatered ip K 235,43 Kipå Kipesjö 252,1 Sjöbo Kivarp Ulvestorp Sätersforsdamme K ip å Gäbo 220,8 Dykärr Nybrodamme Nybrokvar 251,16 Tumbäck 239,14 Bosebygd St. Gölhult 250,86 Havsteshult 241,06 Guarsbo Nykyrka P Slätthult Fisket Sjöryd cke bä åsa irk 6420 Mullsjö 226, Kyrkeryd 220,61 Mullsjö Trollsjö Catchmet area (tertiary) 181,22 Vägagölje Vase Ka Tertiärt tillriigsområde 214,19 Ägagölje Byxe Marbäcke St. Bråared Låghult Horsagölje Sekudärt tillriigsområde Catchmet area (secodary) Nyskog 205,74 Torestorp Mölekulle L. Gölhult Jäboruder Göle Gölasjöara Holme St. Bräige kes å Älghage Hö Hökesjö 227,0 Ruder St. Hallebo Västerkärr Olabäcke Kattorp Äspered 225,83 Hö å kes 243,57 315,52 Vaghult Habo Nätered Berg Kyrkby ,60 Referes till karta: Persso, T., 2014: Grudvattemagasiet, Bil. 3. Tillriigsområde, skala 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 465. Referece to the map: Persso, T., 2014: Groudwater reservoir, Bil. 3. Catchmet areas, scale 1:50 000, Sveriges geologiska udersökig K 465. Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagrad vid SGU. Topografiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. ISSN ISBN Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2014 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite bara kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium Skala 1: km Huvudkotor/Head Office: Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: K 465

11 BILAGA 4 Exempel på lagerföljder Beteckig: R06053 Databas-id: RSG Borrig: jord bergsoderig, spets Koordiater: N = , E = ,6 m småsteig mellasad Avslut: block eller berg Beteckig: Rör 1 Databas-id: SRG Borrig: jord bergsoderig, spets Koordiater: N = , E = ,6 m matjord 0,6 4,5 m grus Avslut: block eller berg Beteckig: Rb8603 Databas-id: SRG Borrig: jord bergsoderig, spets Koordiater: N = , E = ,8 m fisadig mellasad 5,8 8,8 m fisad 8,8 14,8 m fisadig silt 14,8 17,8 m sad 17,8 20,8 m siltig fisad 20,8 22 m grovsadig fisadig silt 22 22,4 m morä Avslut: block eller berg

12 BILAGA 5 Primära, sekudära och tertiära tillriigsområde Tillriigsområde Tillriigsområdet till ett grudvattemagasi är det område eller de område varifrå ederbörd eller aat vatte ka ria mot och tillföras magasiet. Tillriigsområdets yttre gräs är ofta äve gräs för det avriigsområde (eller de avriigsområde) som magasiet ligger iom. I de fall midre sjöar eller vattedrag asluter till grudvattemagasiet, igår ormalt hela deras avriigsområde i magasiets tillriigsområde. Stora avriigsområde till aslutade sjöar och vattedrag ikluderas ite. Tillriigsområdet ka delas upp i primära, sekudära och tertiära delar, bl.a. beroede på om hela eller edast e del av de effektiva ederbörde ka tillföras magasiet. Primärt tillriigsområde Sekudärt tillriigsområde Tertiärt tillriigsområde Primärt tillriigsområde till ett grudvattemagasi är de del eller de delar av tillriigsområdet där grudvattemagasiet går i dage och där hela eller de helt domierade dele av de effektiva ederbörde tillförs grudvattemagasiet. Sekudärt tillriigsområde till ett grudvattemagasi är de delar av tillriigsområdet där grudvattemagasiet ite går i dage och varifrå hela eller de helt domierade dele av de effektiva ederbörde bedöms tillföras magasiet. Del eller de delar av tillriigsområdet till ett grudvattemagasi varifrå edast e del av de effektiva ederbörde tillförs magasiet. Till det tertiära tillriigsområdet räkas t.ex. markområde ova eller vid sida av grudvattemagasiet, varifrå läckage av vatte till magasiet sker eller bedöms kua ske uder särskilda betigelser (avsäkig av grudvatteivå eller pukterig av tätade lager geom markarbete eller dylikt).