K 562. Grundvattenmagasinet. Ulricehamn. Torbjörn Persson, Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Trädet. Blidsberg. Dalum. Timmele. Hökerum.

Transkript

1 K 562 Grudvattemagasiet Ulriceham Torbjör Persso, Lars-Ove Låg & Åsa Lidh Trädet Blidsberg Dalum Timmele Hökerum Ulriceham

2 ISSN ISBN Närmare upplysigar erhålls geom Sveriges geologiska udersökig Box Uppsala Tel: Fax: E-post: Webbplats: Sveriges geologiska udersökig, 2016 Layout: Åsa Gierup, SGU

3 INNEHÅLL Grudvattemagasiet Ulriceham... 4 Sammafattig... 4 Iledig... 4 Bedömigsgruder... 4 Terrägläge och geologisk översikt... 5 Hydrogeologiska förhållade... 6 Aslutade ytvattesystem... 8 Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig... 8 Uttagsmöjlighet... 9 Dricksvatteuttag... 9 Grudvattets kvalitet... 9 Refereser Förteckig över ett urval ite referede utredigar Bilaga 1 Udersökigar gjorda i grudvattemagasiet Bilaga 2 Karta över grudvattemagasi med jordarter som bakgrud Bilaga 3 Karta över bedömda uttagsmöjligheter Bilaga 4 Karta över tillriigsområde Bilaga 5 Exempel på lagerföljder Bilaga 6 Primä, sekudä och tertiä tillriigsområde TORBJÖRN PERSSON, LARS-OVE LÅNG & ÅSA LINDH 3

4 GRUNDVATTENMAGASINET ULRICEHAMN Författare: Torbjör Persso, Lars-Ove Låg & Åsa Lidh Kommu: Ulriceham Lä: Väst Götalads lä Vattedistrikt: Västerhavet Databas-id: Rapportdatum: Sammafattig Grudvattemagasiet är beläget i ett isälvssedimet beståede av sad och grus i s dalgåg. Det sträcker sig frå Trädet i orr till Ulriceham i söder, e sträcka på 25 km. Magasisområdet uppgår till ca 21 km 2. Magasiet är uppbyggt krig e ås beläge utmed dales cetla eller östliga delar och bedöms hyduliskt ha kotakt iom hela magasiet. De mest vattegeomsläppliga dela av magasiet fis i dea ås. Frå Ulriceham och orrut till tkte av Dalum är åse täckt av sadiga och siltiga leriga sedimet. Norr om Dalum och upp mot Trädet blir avlagrige successivt smalare. De huvudsakliga grudvatteströmige i magasiet sker frå orr till söder och vidare ut mot sjö Åsude. Provpumpiga i området tyder på iducede förhållade frå Åsude där ytvattet iduces till grudvattemagasiet mer ä 2 km ut i Åsude. De aturliga grudvattebildige begräsas av de lågpermeabla lagre som överlagr de söd dele av magasiet. Vid sto uttag i de or dele av magasiet kommer läckage frå aslutade ytvatte att kua ske. Så sker också i de söd dele där de vatteföde lagre ställvis sticker upp geom de fikoriga dalsedimete. De bästa uttagsmöjlighete är lokalisede till magasisdele söder om Dalum där mäktighete hos isälvsavlagrige är störst. I sto delar av de mest gysamma lägea bedöms uttagsmöjlighete uppgå till l/s. I övriga delar ages uttagsmöjlighete va 5 25 l/s eller 1 5 l/s. Grudvattemagasiet är av stor betydelse för de kommuala vatteförsörjige. Iledig De arbete som redovisas i dea pport igår i SGUs kartläggig av viktiga grudvattemagasi i ladet. Syftet är i första had att skapa plaerigsuderlag för vatteförsörjig, markavädig och skydd av viktiga grudvatteförekomster. För måga avädigsområde, t.ex. vid upprättade av skyddszoer till vattetäkter, krävs som regel komplettede udersökigar. Resultate redovisas i kartform i bilago 1 4. Udersökiga har utförts iom me för projektet Västerhavet ( projekt-id 83014). För komplettede iformatio om arbetsmetoder hävisas till SGUs kudtjäst. Bedömigsgruder Tidigare udersökigar Iför SGUs kartläggig har befitlig geologisk och hydrogeologisk iformatio hos SGU vad gäller förekommade kartor, utredigar och databaser sammaställts och utvärdets. Brusarkivet och Källarkivet på SGU har utgjort e del av ämda uderlag. Ett urval komplettede hydrogeologiska data frå tidigare utredigar har lagts i SGUs databaser. Någ exempel på lagerföljder redovisas i bilaga 5. Tidigare grudvatteudersökigar som SGU tagit del av har främst gjorts i aslutig till kommues vatteförsörjig för Ulriceham, Timmele, Dalum, Blidsberg och Trädet. Sto delar av det äldre udersökigsuderlaget gällade de tre sistämda orte har ite varit tillgägligt. Grudvatteutredigar krig Timmele kommuala vattetäkt har också sakats i sambad med dea sammaställig. 4 GRUNDVATTENMAGASINET ULRICEHAMN

5 Komplettede udersökigar Följade komplettede fältudersökigar har utförts: Seismisk refktiosmätig lägs 11 profiler. Mätiga har gett upplysig om djupet till bergyta samt viss iformatio om grudvatteytas läge och jordlagres egeskaper. Iformatioe fis att tillgå i SGUs databaser. Iveterig av ett urval etablede grudvatterör och befitliga bruar i området samt dokumetatio av grudvatteivåer. Jord- och bergsoderig på io platser iom magasiet. Rör (25/50 mm) sattes vid fem av dessa i syfte att bestämma grudvatteivå och för bedömig av jordes geomsläpplighet. I bilaga 1 visas lägea för ett urval av de borrigar som utförts i området och som referes till i dea beskrivig. I bilaga 5 redovisas lagerföljde för dessa borrigar. Gruddata frå fältudersökiga har lagts i SGUs databas för grudvattepametr. E hydrogeologisk databas över det aktuella grudvattemagasiet har upprättats med de isamlade iformatioe samt SGUs jordarts- och berggrudsgeologiska kartor samt SGUs grudvattekarta över Väst Götalads lä som grud (Hilldé 1990, Egqvist & Müller 1998). I database igår bl.a. data om tillriigsområde, grudvattebildig och ad hyduliska pametr samt e bedömig av uttagsmöjlighete i magasiet. Ett urval av dea iformatio redovisas i dea pport. Gruddata frå fältudersökiga har lagts i SGUs databas för grudvattepametr. Övrig iformatio ka fås geom SGUs kudtjäst. Terrägläge och geologisk översikt Grudvattemagasiet ligger i e isälvsavlagrig i s dalgåg och omges överlag av morämarker. Isälvsavlagrige består i sia mest vattegeomsläppliga delar av e rullstesås. Frå Ulriceham och orrut till tkte av Dalum är åse täckt av sadiga och siltiga sedimet (Hilldé 1990). I delar av detta område förekommer sto mäktigheter av fisad och silt med islag av le. Dessa sedimet är avsatta i e forsjö eller issjömiljö i aslutig till de fortida Åsude. Här är området till största dele förhålladevis flackt med udatag för stdzoe utmed, där det riade vattet arbetat sig er i dalsedimete. Ställvis sticker åse upp geom fisedimete. Norr om Dalum sakas e sammahägade avsättig av glacial fisad och upp mot Trädet blir avlagrige successivt smalare. Grudvattemagasiets or delar utgörs av ett mer udulede ladskap med frekvet islag av åsformer. Jorddjupe är störst i magasiets söd delar där de ka uppgå till m. Stx söder om Dalum är jorddjupe valige m för att i de or dele av magasiet va midre ä 20 m. Magasisområdet uppgår till ca 21 km 2. Dalfylladssedimete är beläga mella ca 175 m ö.h. i söd dele, och upp till 185 m ö.h. vid Dalum. Isälvssedimete vid Trädet år som högst ca 215 m ö.h. Området är i si helhet beläget över högsta kustlije. Området avvattas av. Berggrude i området utgörs av migmatitiska gejser med variede sammasättig. Gitisk eller godioritisk sammasättig domier. Git som sakar mörka miel och amfibolit förekommer också i området. Berggrude är valige mycket komplex med bad av samtliga ova ämda kompoeter ärvade, mer homogea delar förekommer dock. Lokalt är berggrude också kftigt veckad. De aktuella dele av dale sammafaller med e större deformatioszo med ordordostlig riktig. Hydrogeologiska förhållade Magasiets avgräsig har i huvudsak basets på utbredige av isälvssedimet i området eligt SGUs jordartsdatabas. Magasiet är uppbyggt av e åskä beläge utmed dales cetla eller östliga TORBJÖRN PERSSON, LARS-OVE LÅNG & ÅSA LINDH 5

6 delar och bedöms hyduliskt häga samma frå orr till söder. Åskä som består av sad och grus flakes eller överlags av sedimet valige uppbyggda av sad eller lågpermeabla avsättigar av silt eller le. Lerförekomste är betydade i magasiets sydligaste del. De del av magasiet som ligger söder om Dalum överlags förutom av fikoriga sedimet överst av fisad och silt och med islag av le av begräsad mäktighet. Detta översta lager har markets som ett eget magasi i SGUs databaser, me igår ite i dea beskrivig. Beskrivige av magasiet sker i delområde frå söder mot orr. Delområde Åsude Hedegårde Överlag är jorddjupe mycket sto iom detta delområde av magasiet. I Broäs, Ulriceham, visar exempelvis tre borrigar på jorddjup m (TPN ). E seismisk udersökig utförd av SGU e kapp kilometer ordordväst om Vist idiker likade jorddjup. De vatteföde sadoch gruslagre är iom delområdet till sto delar täckta av fikoriga sedimet (le och silt) som har mycket låg geomsläpplighet av vatte. Vid Ulriceham är dessa fikoriga sedimetes mäktighet ofta m (ASL ). Det tätade skiktets utbredig och mäktighet har ite på ett detaljet sätt kuat fastställas i dea udersökig, me utbredige bedöms va relativt sammahägade iom delområdet. Grudvattemagasiet är av stor betydelse för de kommuala vatteförsörjige. Grudvatteförhålladea vid Ulriceham beskrivs här fmför allt utifrå udersökigar utförda krig grudvattetäkte vid Sturebadet ivid Åsude och i ärliggade område (Sweco Viak AB 2008). Vid Sturebadet uppgår mäktighete på sad- och grusavlagrige till mer ä 12 m med mycket god vattegeomsläpplighet. Vid Vistavalle i Vist är motsvade avsättig ca 12 m, meda ma i Broäs uppmätt hela 38 m med grus och sad. I e rördrivig utförd av Sweco Viak AB (2006) åddes de grusiga eller grusigt sadiga sedimete på 41 m uder markyta för att fortsätta er till berg på ca 57 m djup (ASL ). Utifrå de utvärderigar som gjorts agåede grudvattetillriig till Sturebadets grudvattetäkt tyder data på e tillriig frå orr på ca 75 l/s. Vid Sturebadet sakas lerlagret och sad- och grusavlagrige överlags lokalt av åg meter svämsedimet och silt. Provpumpiga i området (Sweco Viak AB 2008) tyder på iducede förhållade frå Åsude där ytvattet träger i i grudvattemagasiet mer ä 2 km ut i Åsude. De större dele av grudvattetillriige av de 71,5 l/s som provpumpades bedömdes dock ha sitt ursprug i grudvattetillriig orrifrå meda ca l/s bedömdes härrö frå iducet ytvatte frå Åsude. Tsmissivitete vid Sturebadet beräkades till T=6, m 2 /s. I sambad med provpumpige vid Sturebadet togs samtidigt ut ca l/s frå Vistavalles och Broäs vattetäkter. Hydulisk kotakt bedöms råda mella de olika uttagspukte. Detta iebär att det uder 8 veckors tid pumpades ca 115 l/s ur grudvattemagasiet. I de sydligaste dele av magasiet märks e samvariatio mella grudvatteivå och Åsudes yta. De huvudsakliga grudvatteströmige i grudvattemagasiet sker frå orr till söder och vidare ut mot Åsude. Delområde Hedegårde Dalum Beskrivige av de hydrogeologiska förhålladea av detta delområde bygger i huvudsak på utredigar gjorda vid Källeberg, ca 2 km sydsydväst om Timmele (Sweco Eviromet AB 2010), f.d. Färgeriets borrigar söder om Timmele, Timmele kommuala vattetäkt samt SGUs borrigar och geofysiska udersökigar uder Jorddjupe är betydade i de större dele av dalgåge med mer ä 55 m jorddjup vid skjutbaa 600 m ordväst om Hedegårde. Vid SGUs borrig R 09033, 400 m öster om Källeberg vid, uppgick jorddjupet till 47 m. Jorddjupet avtar mot öster. Timmele samhälles all östligaste del ligger också i ett område med ågot midre jorddjup. De större jorddjupe förekommer dock lägs med dalgåges cetla delar som idikes av mer ä 30 m vid f.d. Timmele färgeri samt vid Timmele fotbollspla 6 GRUNDVATTENMAGASINET ULRICEHAMN

7 med 32 m djup med stopp i block eller berg. SGUs seismiska udersökig 1 km orr om Timmele visar på förekomste av <15 m jord till berg. Lägst i orr iom delområdet (1 2 km sydsydväst om Dalum) uppgår jorddjupet till ca m (R 09036, S 09037). Förekomste av grus och väl geomsläpplig sad har kuat kostates i stråket frå borrig R upp mot Timmele f.d. färgeri. Det fortsätter lägre orrut och fis lägs med dales öst sida med kostatet mycket god geomsläpplighet vid de kommuala vattetäkte, som tagits ur bruk, stx ordost om Timmele. Fortsättigsvis orrut frå Timmele kostates vid Nöre (2 km sydsydväst om Dalum) att äve om jorddjupet är relativt litet är vattegeomsläpplighete god i magasiet. De sadiga och grusiga vatteföde lagre överlags till stor del av sadiga och siltiga jordar med förekomst av le. Det råder osäkerhet om hur sammahägade lagre av de fikoriga sedimete är. Swecos provpumpig vid Källeberg (Sweco Eviromet 2010) utfördes i e uttagsbru i aslutig till SGUs borrig R Brues filterdel etabledes på m djup i sad och grus. Provpumpige uppgick till 30 l/s uder tre måader med e uppådd avsäkig på ca 1,6 m i brue. De vatteföde dele av magasiet är ca 30 m mäktig. Provpumpigsdata idiker att tsmissivitete uppgår till m 2 /s. Grudvattegdiete är lokalt +0,004 till +0,011 riktad söderut mot Källeberg me avtar i storlek söder om Källeberg, vilket tyder på att åtmistoe delar av grudvatteströmme läcker ut i höjd med Källeberg. E vattebalasberäkig resulter i ett grudvatteflöde på ca 30 l/s mot Källeberg meda grudvatteströmme söderut uppgår till midre ä 10 l/s. Detta begräsade flöde tyder på förekomste av midre mäktiga eller midre geomsläpplig sammasättig hos de vatteföde jordlagre som utgör magasiet i dalgåge i detta område. Lägre söderut uppträder återige mäktiga sad- och grusavlagrigar vid Vistavallstäkte vid Vist, Ulriceham och vidare utmed dales öst sida. Det begräsade grudvatteflödet söderut ka iebä att de aturliga grudvattebildige i de sydligaste dele av dalgåge er mot Åsude lokalt ka va större ä vad som diskutets i utredige krig Sturebadstäkte (se ova uder delområde Åsude Hedegårde). Lokalt bedöms det säsogsvis fias förutsättigar för e viss iducerig av ytvatte frå. Tidigare har ett större vatteuttag skett frå f.d. Timmele färgeris bru och de kommuala vattetäkte ordost om Timmele. Vid färgeriet alades e bru II 1961 er till ca 24 m jorddjup och med e filterlägd på 5,5 m. Dea provpumpades med l/s med e avsäkig på drygt 4 m efter 162 timmars pumpig (Åke Lidgres igejörsbyrå 1972). E seare alagd bru bekräftar förekomste av vatteföde jordlager med god kapacitet. Dea bru sattes till 30,4 m djup. Jordlagerfölje är 0 9 m le eller siltig le ova huvudsaklige grusig sad er till mer ä 30,4 m uder markyta. E korttidsprovpumpig visade på e uttagskapacitet för brue på ca 35 l/s. Provpumpig i sambad med aläggadet av Timmele kommuala vattetäkt visade också de på mycket goda uttagsmöjligheter. Utredigsuderlaget har dock ite gått att återfia. Vattekvalitetsproblem med pesticider har medfört att täkte ite aväds idag. SGUs borrig R visar på avlagriges kotiuitet orrut med mycket goda förutsättigar för sto grudvatteuttag också i dalgåges cetla delar. Med utgågspukt frå soderigsborrig S har grusåses kä dock ite gått att lokalise i området sydväst om Dalum. Grudvattet dräes lägs med åsavsättige söderut i dale. Områdesvis sker också e dräerig av detta grudvatte mot. Delområde Dalum Blidsberg Trädet Jorddjupe är ågot midre i området vid Dalums samhälle. Edast i dess sydöst och or delar överstiger jorddjupet 10 m. Utmed bedöms jorddjupe va större och det är också här de mer vattegeomsläppliga sedimete bedöms ligga. Isälvsavlagrige ka följas vidare orrut där också Dalums tidigare vattetäkt varit beläge ca 1 km orr om samhällets cetrum. I dess ärhet fis ett midre källflöde som dräes via ett dikessystem. SGUs borrig R visar på sad och grovsad och de vattemättade dele är ca 10 m. TORBJÖRN PERSSON, LARS-OVE LÅNG & ÅSA LINDH 7

8 E ås 1 km ordost om Dalum ivid idiker god vattegeomsläpplighet och att det trolige här fis goda förutsättigar för iduced ifilttio. Vid Blidsberg bildar höga bergläge e smal passage mot magasiets or del. Bergets överyta bedöms ligga över grudvatteivå i större dele av dalgåge i höjd med samhällets söd delar. I Blidsbergs ordöst del ligger de edlagda vattetäkte som tidigare försörjde samhället. De uppges eligt Brusarkivet ha haft e kapacitet på ca 8 l/s och var bord ed i 9 m grus. Frå Blidsberg och vidare orrut smalar dalgåge av till e bredd på ca 200 m. Jordlagre är ca 10 m mäktiga och i huvudsak vattemättade. Ytlagre vittar delvis om att jordlagre är mycket grovkoriga och trots begräsade jorddjup bedöms uttagsmöjlighete va goda. Det gäller i syerhet lägs med e kilometerlåg sträcka av åsavsittet orr om Kektakvar (ca 2 km sydsydväst om Humla). Norr om Humla är jorddjupet också litet och höga bergläge idetifies i två av SGUs seismiska profiler. Åsryggar tyder dock på att det ka fias åskäror med relativt god geomsläpplighet. I Trädet, där avlagrige är ågot mer vidsträckt, ligger de edlagda kommuala vattetäkte som är placed i ett fåtal meter grusig sad och med e kapacitet på ca 2,5 l/s. Grudvattet dräes mot. Aslutade ytvattesystem Magasiet asluter till som rier lägs med hela magasiets utsträckig. Söder om Nöre, 2 km sydsydväst om Dalum, bedöms stå i lite eller ige hydulisk kotakt med de mer vattegeomsläppliga sad- och grusavlagriga. Lokala ifilttiosföster ka dock förekomma i området. Lägs med det aktuella avsittet av dale rier ett trettiotal midre ytvattedg ut i. Av dessa bedöms merparte ha lite eller ige hydulisk kotakt med grudvattemagasiet eftersom de uderlags av för vatte låggeomsläppliga lager av silt och le. De ytvattedg som asluter till orr om Nöre bedöms i högre gd stå i hydulisk kotakt med grudvattemagasiet. myar ut i Åsude som står i hydulisk kotakt med magasiet (Sweco Viak AB 2008). Tillriigsområde och aturlig grudvattebildig Magasiet tillförs vatte frå de ederbörd som faller på avlagrige samt frå omgivade morämark. Magasiets söd delar täcks av lågpermeabla sedimet som i si tur ställvis överlags av vatteföde sad och svämsedimet av valige upp till åg meters mäktighet. Via detta överst liggade lager dräes större dele av ederbörde som faller iom magasiets avgräsig till och år ite grudvattemagasiet. Detta överliggade vatteföde lager av sad och svämsedimet är market i SGUs databas som ett sepat grudvattemagasi med uttagsmöjlighete 1 5 l/s. Vid ett täkt grudvatteuttag bedöms förutsättiga för iducerig frå varie högst väsetligt. I magasiets söd delar blocker valigtvis de silt och le som överlagr de mer geomsläppliga sedimete iducerig av betydade omfattig. I område där magasiet går i dage bedöms förutsättiga för iducerig va större. Grudvattemagasiets tillriigsområde har avgräsats översiktligt (bilaga 4) och idelats i kategorie primärt, sekudärt och tertiärt tillriigsområde eligt priciper som fmgår av bilaga 6. Bedömig av storleke på tillriige frå de tertiä tillriigsområdea redovisas ite, då uderlag för e såda beräkig sakas. Storleke av det primä tillriigsområdet är behäftat med viss osäkerhet, blad aat då kotiuitete i de lågpermeabla silt- och lerlagre som överlagr magasiet i dess söd del är svår att age. Uttagsmöjlighet Grudvattemagasiet Ulriceham ligger i e regio med stor effektiv ederbörd. Detta resulter i e potetiellt stor aturlig grudvattebildig. De aturliga grudvattebildige begräsas dock av 8 GRUNDVATTENMAGASINET ULRICEHAMN

9 Tabell 1. Tillriigsområde, grudvattebildig och uttagsmöjlighet. Yta (km 2 ) Bedömd grudvattebildig/tillriig till magsiet (l/s) Primärt tillriigsområde Sekudärt tillriigsområde 7,6 100 Tertiärt tillriigsområde 142 ite bedömd Grudvattebildig, grovjord* 466 mm/år (14,8 l/s per km 2 ) Grudvattebildig, morä* 412 mm/år (13,1 l/s per km 2 ) Bedömd största uttagsmöjlighet iom magasiet l/s * Beräkige av effektiv ederbörd grudas på klimatdata frå periode för aktuellt område (Rodhe m.fl. 2006). Osäkerhete i det beräkade värdet är betydade. förekomste av lågpermeabla lager som överlagr de söd dele av magasiet. Vid sto uttag i de or dele av magasiet kommer läckage frå aslutade ytvatte att ske. Så sker också i de söd dele där friktioslagre ställvis sticker upp geom de fikoriga dalsedimete. De största uttagsmöjlighete är lokalisede till magasisdele söder om Dalum där isälvsavlagriges sammasättig och mäktighet är som mest lämplig för grudvatteuttag. I sto delar av de mest gysamma uttagslägea bedöms kapacitete uppgå till l/s (bilaga 3). De i tabell 1 redovisade uttagsmöjlighete är e grov uppskattig av hur mycket grudvatte som lågsiktigt ka utvias med ett rimligt atal stadardmässiga bruskostruktioer. Häsy har tagits till grudvattebildig, evetuell möjlighet till iduced ifilttio frå ytvatte samt magasiets hyduliska egeskaper beträffade geomsläpplighet och mäktighet. Observe att för ett vidsträckt magasi som detta ka saolikt större uttag gös om atalet uttagspukter ökas i område med gysamma hydrogeologiska förutsättigar. Dricksvatteuttag Ulricehams tätort baser si dricksvatteförsörjig på grudvatteuttag ur detta grudvattemagasi med bruar beläga vid Broäs och Vistavalle. Vattetäkte är av olika skäl i behov av att ersättas (Sweco Viak AB 2008). E y bru har uppförts i aslutig till de tidigare schaktbrue beläge vid Sturebadet. De äldre brue medger eligt vattedome ett uttag på 16 l/s. Provpumpigar har också utförts i området Källeberg. Grudvattets kvalitet Grudvattet vid Sturebadets vattetäkt är hårt med låga halter av ärsalter me med förhöjda halter av jär och maga. Råvattet frå täkte Broäs iehåller ågot lägre halter av jär och maga. Detta gäller också exempelvis kalcium och koduktivitet (Sweco Viak AB 2008). Rester av bekämpigsmedel har påträffats i grudvattet frå de tidigare kommuala vattetäkte ordost om Timmele. Grudvattet bedöms i övrigt som helhet ha god kvalitet. Naturligt förekommer lokala variatioer. Särskilt gäller detta vattets iehåll av t.ex. jär och maga. I område där magasiet ligger i aslutig till torvmarker ka problem med höga halter av orgaiskt material förekomma. I övrigt har ige detaljed iveterig och utvärderig av grudvattekvalitete utförts iom me för dea kartläggig. TORBJÖRN PERSSON, LARS-OVE LÅNG & ÅSA LINDH 9

10 Refereser Hilldé, A., 1990: Beskrivig till jordartskarta Ulriceham SV. Sveriges geologiska udersökig Ae 83, 72 s. Egqvist, P. & Müller, C-F., 1998: Beskrivig till karta över grudvattet i Väst Götalads lä, mellersta dele, f.d. Älvsborgs lä. Sveriges geologiska udersökig Ah 13, 55 s. Liedholm, M. & Nygre, I., 1977: Geologi och grudvatteförhållade i s dalgåg vid Ulriceham. Publ. B 101, Chalmers tekiska högskola, Examesarbete. Rodhe, A., Lidström, G., Rosberg, J. & Pers, C., 2006: Grudvattebildig i sveska typjordar - översiktlig beräkig med e vattebalasmodell. Uppsala Uiversitet, Istitutioe för geoveteskaper, Report Series A No. 66, 20 s. Sweco Viak AB, 2006: Projektstatus efter rördrivig på fastighete Aläge 1: Uppdg Sweco Viak AB, 2008: Ulricehams kommu, Sturebadet Grudvattetäkt, Tekisk beskrivig iför asöka om tillståd frå Miljödomstole Uppdgsummer Sweco Eviromet AB, 2010: Ulricehams kommu, SGU-Sammafattig Källeberg vatteprospekterig Uppdgsummer Åke Lidgres Igejörsbyrå, 1972: Timmele färgeri AB, Tekisk beskrivig för aordigar till vatteförsörjig respektive idustriellt spillvatte Referesummer i SGUs register för grudvatteutredigar: Förteckig över ett urval ite referede utredigar FB Egieerig AB, 2009: Resultat frå borrprogm för ombyggad av väg 40. Arbetsmaterial tillhadahållet SGU. Sweco Viak AB, 2006: Projektstatus efter resistivitetsmätig på fastighete Aläge 1: Sweco Viak AB, 2006: Projektstatus efter rördrivig ordväst om Vistavallstäkte Sweco Viak AB, 2006: Projektstatus efter rördrivig på fastighete Bogesud 1:60, Timmele färgeri AB: Sammaställig av brusiformatio 1955, 1976 och Ulricehams stads byggadskotor, 1959: Profil över jordlagres sammasättig vid obs.rör r 1, 3-8. Utredigsbilaga VBB, 1952: Textplasch 1 till VBB:s PM de 13/ Vägverket kosult, 2008: Alägsgata, Bro över, Tekisk beskrivig geotekik, TBb/geo. Väersborgs tigsrätt, 1980: Vattedom VA 31/ , Grudvattetäkt på fastighete Timmele 22:2, Ulricehams kommu. Åke Lidgres Igejörsbyrå, 1973: Observatiosplatser ärbeläga grudvattetäkte Vistavalle, Plaritig GRUNDVATTENMAGASINET ULRICEHAMN

11 BILAGA 1 Udersökigar gjorda i grudvattemagasiet Västergårde Övregårde Kriglarp Skärum Tågårde Vi Grudvattemagasiets avgräsig Delieatio of groudwater reservoir Gräs för tillriigsområde Boudary of catchmet area å reds ke gb. rd sb Nor Joge Glabbersred Rydaskoge Gudebo Lillesjö Gärdet Krokstorp Duvered Nordsjö Björstorp Gullered Rearsred Galtåse Kiared Remma Lagerföljdsiformatio fis (bilaga 5) Sttigphic iformatio is available (appedix 5) Lågsered Hössa Ulriceham 405 Årås dgå ke äc Broäs TPN Björkvik Hyåse ASL Åsude Hedegårde Vist Sturebadet Lud Tattarå S Hilla MastugaLillasjö le a ka äs a Toppsjö Hede Torpet Torpa Kättestorp Köpmastorp Lu Bråte sk a Hälluda R Källeberg Härstorp S Röstesjö Bräm mesås Visarpasjö Böe Nåtared Åfärd Nöre p As Lida cke R Yttre Våg Alarp ale Agsjö a k Mogdeäby Torluda S Visarp S 09037Flatasjö R Torvås Lillesjö Kroksjö Lea R Timmele Bredsjö Brustorp Svestorp Löer Så Ä Övre Våg Brostorp Sugge Rt09038 Silarp Dalum Göpåse Kalvsjö a Väby Viesjö Hästhage Vedåsla Älmestad Saluda Alarp Björp r L. Björke St. Björke Hov Blidsberg Ytter Ytter Iglasjö t tte Vä Tomta Yttergårde S Gammalstorpab. Ömmer Österg. Kektakvar Träluda Tegärdet Dastorp äc Öjeluda Källestorp Borstea Bolstorp Påarp Kulla Humla HållestorpGuarp Frubä Rosedal Skålarp Bystad Ludby Boarp Baggårde Solberga kyrka Trädet Ulvsered Kärråk Sjö Ekarp Tid a Döve Väberga Lillesjö Sverkestorpssjö 6425 Hjärttorp Västarp Gr ev Da abä mm ck b. Gamlarp Am udared Björred Tokarp Sadhem sb Stom me Broddarp Igelstorp Attorp Skattegårde Nyhem a Åsarp Frugårde d Lid 415 Vitorp Holm e Klackholmae Lid Hallada Ö Fa ge rå sb Sörsjö m

12 Brismee Grudvattemagasiet Ulriceham Vitorp 222,39 Frugårde Nyhem Sadhem Öjeluda Bil. 2. Grudvattemagasi a Lid K 562 Västarp Väberga 220, ,11 Stomme Ryiga Lillesjö Döve Ekarp 214,16 221,89 Sverkestorp Börstig Västergårde Skattegårde Torp 205,68 Geel directio of groudwater flow i Quatery deposits Källa Västergårde Sprig 207,42 211,60 206,25 Guestorp Delieatio of groudwater reservoir Gräs för tillriigsområde Trädet Boudary of catchmet area 234,07 225,07 Krö på isälvsavlagrig Ridge-shaped glaciofluvial deposit Kölaby kyrka Borred Dastorp Övregårde Hjälmsered Grudvattemagasiets avgräsig Tummarp Skräddaregårde Ulvsered Grudvattets huvudrörelseriktig i jordlager Sverkestorpssjö Berg Rock Orgaisk jordart Kriglarp Peat ad gyttja Bystad 211,29 Le silt Clay silt Boarp Postglaciala sedimet, sad grus Ludby Skärum Postglacial deposits, sad gvel Isälvssedimet, sad grus Häggryda Glaciofluvial sedimets, sad gvel Tågårde Morä Till Häljared ,35 Hållestorp Skattetomta Brogårde Bolstorp Bedrock Fylligsmaterial Artificial fill Öjeluda Dastorp 201,60 228,95 Jordartsiformatio ur SGUs jordartsgeologiska databas Örsered Tegärdet Källestorp Begtsgårde 6425 Haggårde 201,79 Guarp Thi soil cover Berg Storegårde Kulla Humla Södertorpet Baggårde Tut jordtäcke Kecktakvar 220,06 Ytter Rävike 247,8 Träluda Blidsberg Tomta 190,01 Möe Göpåse Alarp Kalvsjö Yttergårde 296,0 Björp cke Viesjö 220,9 Frubä Löer a r 6420 Svestorp gb äc Vedåsla 187,57 Hästhage 239,7 ke 6420 Så 250,37 Silarp Dalum Visarpasjö 239,8 Visarp 183,62 261,01 Flatasjö 231,30 Torpa Löarp 242,05 Björkvik 246,93 Övre Våg Brostorp a r Yttre Våg 238,89 Böe Nöre Nåtared Åfärd 187,53 rdsb. Lillesjö Lea 6415 Nor dgå 6415 Timmele Hälluda Kättestorp 255,30 Köpmastorp Lu d sb äc Marbohemmet 313,39 Aestorp Kätte ke Bokulla Rudo 172,41 Lågsered Ek Lud Bråte 335,41 Källeberg 309,96 Redvägsborg Tattarå 179,76 Rydaskoge Hyåse Härstorp Lillesjö 295,65 Hedegårde Gudebo 259,69 Hössa 177,48 Vist 286,93 reds å Gullered Rearsred Tigsholm 337,8 Referes till karta: Persso, T., Låg, L-O. & Lidh, Å., 2016: Grudvattemagasiet Ulriceham. Bil. 2. Grudvattemagasi, skala 1: Sveriges geologiska udersökig K 562. Referece to the map: Persso, T., Låg, L-O. & Lidh, Å., 2016: Groudwater reservoir Ulriceham. Bil. 2. Groudwater reservoir, scale 1: Sveriges geologiska udersökig K 562. Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagd vid SGU. Topogfiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. Kalabo Holmarp Hillared ISSN ISBN Galtåse Markuslycka ,84 Kiared Bodabo 286,21 361,87 Sörsjö 280,4 Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2016 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite ba kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium. Röesmad Huvudkotor/Head Office: 415 Skarpås Fållo Padiset Fredriksberg 405 Björstorp 326,30 Hilla Höghult Ulriceham Fiskebacke Brusered Hester Karlslätt Åsude Skala 1: ,9 Krokstorp Duvered Sturebadet 3 303,16 290,18 Karlsäs 167,97 Broäs 2 Nordsjö Gärdet 187,98 1 Övre Rulle 306,79 Villastade 0 Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: 4 km

13 Brismee Grudvattemagasiet Ulriceham Vitorp 222,39 Frugårde Nyhem Sadhem Öjeluda Bil. 3. Bedömda uttagsmöjligheter a Lid K 562 Västarp Väberga 220, ,11 Stomme Ryiga Lillesjö Döve Ekarp 214,16 221,89 Sverkestorp Börstig Västergårde Skattegårde Torp 205,68 Geel directio of groudwater flow i Quatery deposits Grudvattemagasiets avgräsig Västergårde Delieatio of groudwater reservoir 207,42 211,60 206,25 Guestorp Boudary of catchmet area Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet <1 l/s Trädet Estimated exploitatio potetial i the order of <1 l/s 234,07 225,07 Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet 1 5 l/s Estimated exploitatio potetial i the order of 1 5 l/s Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet 5 25 l/s Kölaby kyrka Borred Dastorp Övregårde Hjälmsered Gräs för tillriigsområde Tummarp Skräddaregårde Ulvsered Grudvattets huvudrörelseriktig i jordlager Sverkestorpssjö Estimated exploitatio potetial i the order of 5 25 l/s Bedömd uttagsmöjlighet ur grudvattemagasiet l/s 211,29 Kriglarp Estimated exploitatio potetial i the order of l/s Bystad Tätade lager på grudvattemagasi Soil stta with low permeability coverig aquifer Boarp Ludby Skärum Häggryda Tågårde Häljared ,35 Hållestorp Skattetomta Brogårde Öjeluda Bolstorp Örsered Tegärdet Dastorp Källestorp Begtsgårde 6425 Haggårde 201,79 Guarp 201,60 228,95 Storegårde Kulla Humla Södertorpet Baggårde Kektakvar 220,06 Ytter Rävike 247,8 Träluda Blidsberg Tomta 190,01 Möe Göpåse Alarp Kalvsjö Yttergårde 296,0 Björp cke Viesjö 220,9 Frubä Löer a r 6420 Svestorp gb äc Vedåsla 187,57 Hästhage 239,7 ke 6420 Så 250,37 Silarp Dalum Visarpasjö 239,8 Visarp 183,62 261,01 Flatasjö 231,30 Torpa Löarp 242,05 Björkvik 246,93 Övre Våg Brostorp a r Yttre Våg 238,89 Böe Nöre Nåtared Åfärd 187,53 rdsb. Lillesjö Lea 6415 Nor dgå 6415 Timmele Hälluda Kättestorp 255,30 Köpmastorp Lu d sb äc Marbohemmet 313,39 Aestorp Kätte ke Bokulla Rudo 172,41 Lågsered Ek Lud Bråte 335,41 Källeberg 309,96 Redvägsborg Tattarå 179,76 Rydaskoge Hyåse Härstorp Lillesjö 295,65 Hedegårde Gudebo 259,69 Hössa 177,48 Vist Gullered 337,8 Referes till karta: Persso, T., Låg, L-O. & Lidh, Å., 2016: Grudvattemagasiet Ulriceham. Bil. 3. Bedömda uttagsmöjligheter, skala 1: Sveriges geologiska udersökig K 562. Referece to the map: Persso, T., Låg, L-O. & Lidh, Å., 2016: Groudwater reservoir Ulriceham. Bil. 3. Estimated exploitatio potetial, scale 1: Sveriges geologiska udersökig K 562. Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagd vid SGU. Topogfiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. Kalabo Holmarp Hillared ISSN ISBN Galtåse Markuslycka Fållo Padiset Fredriksberg ,84 Kiared Bodabo 286,21 361,87 Sörsjö 280,4 Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2016 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite ba kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium. Röesmad Huvudkotor/Head Office: 415 Skarpås 286,93 reds å Rearsred Tigsholm Ulriceham 405 Björstorp 326,30 Hilla Höghult Karlslätt Fiskebacke Brusered Hester Åsude Skala 1: ,9 Krokstorp Duvered Sturebadet 3 303,16 290,18 Karlsäs 167,97 Broäs 2 Nordsjö Gärdet 187,98 1 Övre Rulle 306,79 Villastade 0 Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: 4 km

14 Brismee Grudvattemagasiet Ulriceham Vitorp 222,39 Frugårde Nyhem Sadhem Öjeluda Bil. 4. Tillriigsområde a Lid K 562 Västarp Väberga 220, ,11 Stomme Ryiga Lillesjö Döve Ekarp 214,16 221,89 Sverkestorp Börstig Västergårde Skattegårde Torp 205,68 Delieatio of groudwater reservoir Primärt tillriigsområde Västergårde Catchmet area (primary) 207,42 211,60 206,25 Guestorp Catchmet area (secodary) Tertiärt tillriigsområde Trädet Catchmet area (tertiary) 234,07 225,07 För förklarig av tillriigsområde se bilaga 6. Kölaby kyrka Borred Dastorp Övregårde Hjälmsered Sekudärt tillriigsområde Tummarp Skräddaregårde Ulvsered Grudvattemagasiets avgräsig Sverkestorpssjö Bystad 211,29 Kriglarp Boarp Ludby Skärum Häggryda Tågårde Häljared ,35 Hållestorp Skattetomta Brogårde Öjeluda Bolstorp Örsered Tegärdet Dastorp Källestorp Begtsgårde 6425 Haggårde 201,79 Guarp 201,60 228,95 Storegårde Kulla Humla Södertorpet Baggårde Kektakvar 220,06 Ytter Rävike 247,8 Träluda Blidsberg Tomta 190,01 Möe Göpåse Alarp Kalvsjö Yttergårde 296,0 Björp cke Viesjö 220,9 Frubä Löer a r 6420 Svestorp gb äc Vedåsla 187,57 Hästhage 239,7 ke 6420 Så 250,37 Silarp Dalum Visarpasjö 239,8 Visarp 183,62 261,01 Flatasjö 231,30 Torpa Löarp 242,05 Björkvik 246,93 Övre Våg Brostorp a r Yttre Våg 238,89 Böe Nöre Nåtared Åfärd 187,53 rdsb. Lillesjö Lea 6415 Nor dgå 6415 Timmele Hälluda Kättestorp 255,30 d sb äc Köpmastorp Rudo Lu Marbohemmet 313,39 Aestorp Kätte ke Bokulla 172,41 Lågsered Ek Lud Bråte Källeberg 335,41 309,96 Redvägsborg Tattarå 179,76 Rydaskoge Hyåse Härstorp Lillesjö 295,65 Hedegårde Gudebo 259,69 Hössa 177,48 Vist Fiskebacke Björstorp Hester Karlslätt Rearsred Tigsholm Ulriceham Skarpås Gullered Höghult 286,93 reds å 326,30 337,8 Referes till karta: Persso, T., Låg, L-O. & Lidh, Å., 2016: Grudvattemagasiet Ulriceham. Bil. 4. Tillriigsområde, skala 1: Sveriges geologiska udersökig K 562. Referece to the map: Persso, T., Låg, L-O. & Lidh, Å., 2016: Groudwater reservoir Ulriceham. Bil. 4. Catchmet areas, scale 1: Sveriges geologiska udersökig K 562. Kartas geologiska iformatio fis digitalt lagd vid SGU. Topogfiskt uderlag: Ur Terrägkarta. Latmäteriet. Kalabo Holmarp Hillared ISSN ISBN Galtåse Markuslycka Fållo Padiset Fredriksberg 302, Brusered Kiared Bodabo 286,21 361,87 Sörsjö 280,4 Sveriges geologiska udersökig (SGU), 2016 Medgivade behövs frå SGU för varje form av mågfaldigade eller återgivade av dea karta. Detta iefattar ite ba kopierig uta äve digitaliserig eller överförig till aat medium. Röesmad Huvudkotor/Head Office: 415 Åsude Skala 1: ,9 Krokstorp Duvered Hilla Sturebadet 3 303,16 290,18 Karlsäs 167,97 Broäs 2 Nordsjö Gärdet 187,98 1 Övre Rulle 306,79 Villastade 0 Box 670 Besök/Visit: Villaväge 18 SE Uppsala Swede Tel: +46(0) Fax: +46(0) E-post: sgu@sgu.se URL: 4 km

15 BILAGA 5 Exempel på lagerföljder Koordiater i SWEREF 99 TM Beteckig: R (SGU) Databas-id: RSG Koordiater: N , E ,0 1,0 m silt och le 1,0 4,5 m gyttja och le 4,5 45,0 m fisad och mellasad 45,0 48,0 m småsteig sad 48 55,2 m sad Avslut: Ka ite fortsätta Beteckig: S (SGU) Databas-id: RSG Koordiater: N , E ,0 1,0 m silt och le 1,0 10,0 m gyttja och le 10,0 35,0 m grovsilt och fisad Avslut: Går att fortsätta Beteckig: S (SGU) Databas-id: RSG Koordiater: N , E ,0 1,0 m silt och le 1,0 10,0 m gyttja och le 10,0 14,0 m fisad 14,0 15,0 m grovsad 15,0 17,0 m grusig grovsad 17,0 21,0 m sadigt grus 21,0 46,6 m steig, grusig sad Avslut: Block eller berg Beteckig: R (SGU) Databas-id: RSG Koordiater: N , E ,0 m sad 1,0 9,0 m gyttja och le 9,0 30,0 m sad 30,0 31,8 m steig grusig sad 31,8 32,2 m morä Avslut: Ka ite fortsätta Beteckig: R (SGU) Databas-id: RSG Koordiater: N , E ,7 m sad 1,7 9,0 m sadigt grus 9,0 13,9 m steig, grusig sad Avslut: Block eller berg Beteckig: R (SGU) Databas-id: RSG Koordiater: N , E ,0 m silt och fisad 3,0 7,0 m grovsad 7,0 9,0 m grusig sad 9,0 11,0 m sadigt grus 11,0 24,5 m steig, grusig sad 24,5 26,3 m steig morä Avslut: Saolikt berg Beteckig: S (SGU) Databas-id: RSG Koordiater: N , E ,7 m silt och le 1,7 40,7 m fisad och mellasad 40,7 41,3 m steig morä Avslut: Saolikt berg Beteckig: S (SGU) Databas-id: RSG Koordiater: N , E ,0 m fisad 7,0 11,0 m mellasad och grovsad 11,0 13,0 m fisad 13,0 13,5 m sad 13,5 14,0 m stelager 14,0 18,5 m sad 18,5 19,2 m steig morä Avslut: Block eller berg

16 Beteckig: S (SGU) Databas-id: RSG Koordiater: N , E ,2 m steig, grusig sad Avslut: Block eller berg Beteckig: TPN Databas-id: TPN Koordiater: N , E ,0 m sad 8,0 23,0 m fisad 23,0 62,0 m le 62,0 76,0 m grus Avslut: Berg Beteckig: ASL Databas-id: ASL Koordiater: N , E ,0 10,0 m siltig sad 10,0 12,0 m lerig siltig sad 12,0 28,0 m le 28,0 32,0 m lerig fisad 32,0 41,0 m fisad 41,0 43,0 m grus 43,0 45,5 m sad 45,5 52,5 m sadigt grus 52,5 55,5 m grusig sad 55,5 56,5 m mellasad 56,5 57,0 m grusig sad Avslut: Berg

17 BILAGA 6 Primä, sekudä och tertiä tillriigsområde Tillriigsområde Tillriigsområdet till ett grudvattemagasi är det område eller de område varifrå ederbörd eller aat vatte ka ria mot och tillfös magasiet. Tillriigsområdets yttre gräs är ofta äve gräs för det avriigsområde (eller de avriigsområde) som magasiet ligger iom. I de fall midre sjöar eller vattedg asluter till grudvattemagasiet, igår ormalt hela des avriigsområde i magasiets tillriigsområde. Sto avriigsområde till aslutade sjöar och vattedg ikludes ite. Tillriigsområdet ka delas upp i primä, sekudä och tertiä delar, bl.a. beroede på om hela eller edast e del av de effektiva ederbörde ka tillfös magasiet. Primärt tillriigsområde Sekudärt tillriigsområde Tertiärt tillriigsområde Primärt tillriigsområde till ett grudvattemagasi är de del eller de delar av tillriigsområdet där grudvattemagasiet går i dage och där hela eller de helt domiede dele av de effektiva ederbörde tillförs grudvattemagasiet. Sekudärt tillriigsområde till ett grudvattemagasi är de delar av tillriigsområdet där grudvattemagasiet ite går i dage och varifrå hela eller de helt domiede dele av de effektiva ederbörde bedöms tillfös magasiet. Del eller de delar av tillriigsområdet till ett grudvattemagasi varifrå edast e del av de effektiva ederbörde tillförs magasiet. Till det tertiä tillriigsområdet räkas t.ex. markområde ova eller vid sida av grudvattemagasiet, varifrå läckage av vatte till magasiet sker eller bedöms kua ske uder särskilda betigelser (avsäkig av grudvatteivå eller pukterig av tätade lager geom markarbete eller dylikt). TORBJÖRN PERSSON, LARS-OVE LÅNG & ÅSA LINDH 17