Förskolan Lindeberga Sjöängens utvärdering av Läroplansplanering

Transkript

1 Förskolan Lindeberga Sjöängens utvärdering av Läroplansplanering Vision: Barn, föräldrar och personal vill och vågar tillsammans: - Skapa trygga relationer och miljöer som välkomnar olikheter och idéer. - Under lustfyllda former upptäcka, uppleva, inspireras och leka för att lära. - Anta nya utmaningar för en hållbar framtid Förskolan Lindeberga Sjöängen Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax forskolanlindsdal@kalmar.se

2 Handläggare Datum Mikael Arvidsson Åsa Wenell Utvärdering av läroplansplaneringen på Förskolan Lindeberga Sjöängen läsåret Vision: Barn, föräldrar och personal vill och vågar tillsammans: - Skapa trygga relationer och miljöer som välkomnar olikheter och idéer. - Under lustfyllda former upptäcka, uppleva, inspireras och leka för att lära. - Anta nya utmaningar för en hållbar framtid Lindeberga och Sjöängens enhet består av förskola mellan 1-5 år. Vi bedriver vår verksamhet i två hus och har även en naturförskola för våra femåringar som går på Sjöängens förskola, denna är belägen på Värsnäs. Enheten leds av en förskolechef och en biträdande förskolchef, verksamheten omfattar ca 185 barn. Det som binder samman vår enhet är en vision som vi har tagit fram. Vi har under läsåret arbetat med att förankra den hos barn, föräldrar och personal. Vår strävan är att vara en enhet med barnen i fokus, med gemensam barnsyn och värdegrund och att vara en ledning som stöttar enhets arbetssätt genom att skapa forum för delaktighet och utveckling. Förskolan blev i och med den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 en egen skolform. Förskolan fick en reviderad läroplan med ett ökat ansvar på förskolläraren och ökade krav på systematiskt kvalitetsarbete. Detta innebar att vi gjort en stor förändring på enheten under läsåret när det gäller arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Vi gjorde upp en struktur för detta arbete på vår enhet som presenterades för all personal på upptaktsdagar i augusti Strukturen innebar att vi synliggjorde den röda tråden i vår verksamhet från de nationella målen ända ner till arbetet med barnen på avdelningarna. Tanken med den gemensamma strukturen var också att arbeta samman enheten till en enhet som arbetar mot samma mål. På vår förskola finns det personal med olika roller och uppdrag men alla arbetar mot samma mål. Att vi använder samma dokument och arbetar mot samma mål är tidsbesparande och vi hoppades på att det skulle bli en tydlighet inom enheten. Det skulle inte spela någon roll vilken avdelning som man som förälder hade barn på, man skulle mötas av samma värdergrund och dokument. Strukturen innebär bla att vi använder samma mall på månadsblad, vi har ett pedagogiskt år som tydligt visar när vi har de olika fokusområdena. Ett fokusområde innebär att i tydliggjort vad man ska fokusera mer på just den månaden. Vi har utsett pedagoger som driver ett speciellt område och på så sätt tar vi vara på medarbetarnas resurser, erfarenheter och kompetens på bästa sätt.

3 Ett arbetslag har haft pedagogisk handledning under hösten av en pedagog utifrån och hon har även funnits med som stöd till ledningen och haft en del kompetensutveckling tillsammans med all personal. Hon har fokuserat på pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. I utvärderingar som all personal har gjort ser vi att arbetet med strukturen är mycket positiv och att det har underlättat arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Detta gör att vi inför nästa läsår kommer att arbeta vidare med struturen, fokusområden och pedagogisk dokumentation. Vi kommer att arbeta mer med innehållet och enhetligheten i form av att alla avdelningar utgår från samma ord i arbetet med barnen. Ordet vi valt är : Möten. Vi tror och hoppas att detta ska göra att våra reflektioner tillsammans blir bättre och gör att vi kan reflektera tillsammans för att komma vidare i arbetat med barnen. Vi har inför hösteterminen skickat ut en sommaruppgift till alla barn som har utgångspunkt i Möten. Detta för att underlätta uppstarten i arbetet med barnen. Vi har under läsåret också gjort en satsning när det gäller IT. Vi har installerat trådlöst nät i båda våra hus och på Sjöängens förskola även kopplat på oss på skolans nät för att få upp hastigheten. Detta har resulterat i tidsbesparingar när det gäller dokumentation och barnens delaktighet i dokumentationen har också ökat. Många arbetalag har blivit sugna på att använda power point som arbetsverktyg i reflektionen och dokumentation. Vårt projekt kring jämställdhet har fortgått och vi har arbetat med personalen med Sara Lund materialet. Våra tre jämställdhetpedagoger har även haft diskussionsforum med all personal under vårterminen där man fokuserat på områden som: barns lek, media mm. Föräldrarforumen har också flutit på under läsåret och vi märker att det ger ringar på vatten och att allt fler föräldrar är intresserade och vill vara med. Miljöarbetet är något som ständigt lever i vår enhet. Vi har Grön Flagg på Sjöängens förskola. Detta arbete har Sjöängen delat med sig och inspirerat även Lindeberga när det gäller mål och kompetens. Lindeberga kommer att under nästa läsår arbeta för att få Grön Flagg. Vi anser att lärande, omsorg och lek ska bilda en helhet. Förskolan är en lärorik plats där barnen ska ges många möjligheter till olika möten, kreativt skapande, upptäckter och utmaningar som stimulerar dem till lärande och ger möjligheter till inflytande och ansvar. Lindsdal 3 juli 2012 Mikael Arvidsson Förskolechef

4 Nedan följer utvärderingarna av våra lokala mål 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Mål: Att ta fram och förankra en vision för enheten Lindeberga Sjöängen hos personal, barn och föräldrar. Resultat och analys: Visionen är framtagen och synliggjord på avdelningarna. Den är också diskuterad på arbetsplatsträffar och i andra pedagogiska diskussioner och reflektioner. Vi ser dock att vi behöver synligöra den mer mot föräldrarna. För att gör visionen mer synlig utåt bör den finnas med på dokument som lämnar förskolan tex månadsblad. 2.2 Utveckling och lärande Mål: Att förankra enhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling hos personal, barn och föräldrar. Resultat och analys: Förankringen behöver bli bättre och med konsekvent. Förbättringsåtgärd: Fortsatt arbete med att göra planen mot diskriminering och kränkande behandling till ett levande dokument. Mål: Alla barn ska vid minst 2 tillfällen delta aktivt vid komposten för att utveckla handlingskompetens. Mål: Alla barn får uppleva naturen med alla sina sinnen. Resultat och analys: De flesta barnen har varit 2 gånger vid komposten, men alla har varit med minst en gång. Barnen har blivit mer medvetna om miljön, andra miljöfrågor har kommit i fokus genom komposten. Alla barn har ofta fått jobba med sina sinnen både på gården och i skogen. Vi har lagt stor vikt på att lyfta fram det vi upplever i naturen (olika väder, smådjur osv.). Naturkunskap och teknik Mål: Att tillsammans med barnen utforska/upptäcka teknik i vardagen. Analys av resultat och måluppfyllelse; Ett brett område som gör att det finns många områden att utforska och upptäcka. Många ämnen går in i ämnet teknik, som tex. miljö, matematik, språk. Mycket inspiration har hämtats ifrån olika material, tex Russinhissen, Teknikgrytan, Blixtpatruellen etc. Matematikdagarna har upplevts positiva och dessa skulle kunna utvecklas till teknikdagar inom enheten. Vi vuxna kan bli bättre på att använda ordet teknik i vardagen, på så sätt får barnen handlingskompetens och synliggöra tekniken i vardagen.

5 Matematik och språk Mål: Göra matematiken lustfylld, levande, utmanade och synlig i vardagen. Mål: Göra språket lustfyllt, levande utmanande och nyanserat. Analys av resultat och måluppfyllelse: Matematiken används dagligen i verksamheten i form av sång & musik, sagor, lekar, sorteringsövningar, sifferjakt, utematematik samt en stor del av innemiljön som är utformad för att främja matematik på ett lekfullt sätt. Även språket är något vi arbetar med i vardagen genom att samtala med barnen på ett vuxet sätt där vi bla benämner det rätta ordet för tex. hund istället för vovve, säger fullständiga meningar berättar synonymer mm. Kroppsspråket är viktigt med gester, mimik och ögonkontakt. Förbättringsåtgärder Hålla material synligt och lättillgängligt, framför allt i utemiljön. Göra rum för matematik även på gården på samma sätt som vi gör rum i rummen i in miljön. 2.3 Barns inflytande Mål: Alla barn oavsett kön ges lika stort utrymme/inflytande i förskolan. Resultat och måluppfyllelse Vi på förskolan är medvetna om att vi behöver ge alla barn lika stort utrymme. Vid matsituationerna upplever vi att vi har kommit rätt långt i vårt förhållningssätt till barnen. Vår upplevelse är att vi ger alla barn lika stort utrymme. Vi behöver göra olika s.k. jämställdhetsspaningar för att kunna mäta resultatet och se om våra upplevelser stämmer. När vi har haft diskussionsgrupperna med personalen har det resulterat i mer diskussioner i arbetslagen, detta bidrar till att ämnet hålls levande 2.4 Förskola och hem Mål: Utveckla enhetens diskussionsforum med föräldrar i ämnet jämställdhet. Resultat och måluppfyllelse: Intresset har blivit större hos föräldrarna och det har blivit lättare att få med föräldrarna i grupperna. Fortsatt arbete med föräldrarna i diskussionsgrupper.

6 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Mål: Att upprätta och förankra en tydlig struktur och rutin för förskolans arbete med systematiskt kvalitetsarbete. Resultat och måluppfyllse: Reflektionsmallen är bra och tydlig, lätt att följa. Vi har fått tid till förfogande, mallar har underlättat arbetet, tiden används effektivt tack vare strukturen. Fokusgrupperna har bidragit till att vi har kunnat utbyta tankar och idéer inom enheten. Det som varit det bästa är att det finns ett fungerande system och att all personal vet hur det fungerar. Det systematiska kvalitetsarbetet pågår under hela året och det gör att man inte sitter i slutet av året och försöker minnas vad vi har gjort. Vi upplever att grundstrukturen med tex. likadana reflektionsdokument underlättar vid nya arbetslag och samarbete mellan avdelningar. Vi upplever att tex reflektionsdokumentet har bidragit till bra diskussioner i arbetslaget och bra struktur för oss personal där fokus ligger på vår verksamhet. Fortsatt arbete med strukturen och kompetensutveckling i pedagogisk dokumentation. 2.7 Förskolechefens ansvar Mål: Att följa upp förskolans arbete och ge återkoppling till personal och arbetslag. Resultat och måluppfyllelse: Personalen uttrycker i utvärderingar att de har haft ett tydligt ledarskap med tydlig planering. Informationsbreven från förskolechef och bitr förskolechef har varit bra. Det har gett en inblick och en delaktighet. Det känns som om ledningen vet vad som händer på varje avdelning eftersom minnesanteckningarna från alla avdelningarsreflektionstid mailas varje vecka till ledning. De ger också sina reflektioner varje termin på hur arbetet har gått. Ledningen har också försökt att delta på avdelninganra reflektionstid två gånger per termin/arbetslag. Här ser vi att vi kan bli bättre. Ofta kommer det saker i vägen, på hösteterminen fungerade det men tyvärr inte på vårterminen. Detta är ett arbete som ständigt pågår och vi kommer ständigt att försöka utveckla och förbättra arbetet med återkoppling och feedback till personalen. Vi ser att vi har ett förbättringsområde i att ge personalen feedback på individnivå.