Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling ( ) FÖRSKOLAN PÄRLAN

Transkript

1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling ( ) FÖRSKOLAN PÄRLAN Gyllene regeln Jag vet en regel som skiner i guld och gult. Jag vet en regel som varar livet ut. Den handlar om hur vi ska vara mot varandra var dag. Och för att få en vän så måste man ju vara en. Så som jag vill att andra ska vara, vara mot mig så ska jag vara mot dem. Så ska vi vara mot varann, den gyllene regeln vi fann!

2 Innehåll Inledning/vår vision Utvärdering 2015 Främjande och Förebyggande arbete Barnens och föräldrars delaktighet i likabehandlingsplanen Definition av kränkande behandling Handlingsplan vid fall av kränkande behandling Ansvarsfördelning Bilagor Arbetsmaterial till planeringsdagen 25 maj 2015 (förkortad version från PP) Barnintervju glada och ledsna gubbar Incidentrapport Skriftlig klagomålsrutin för föräldrar Säkerheten ute på gården vår zonindelning

3 Vår vision Grunden för vårt arbete med barnen och den kultur som ska råda på förskolan finns i FN:s barnkonvention, i Skollagen och i Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, som trädde i kraft den 1 april Vår vision: Alla barn och vuxna på Pärlan skall ha samma rättigheter, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Alla barn skall kunna vistas på Pärlan utan att utsättas för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Vi kvalitetssäkrar denna vision genom vårt värdegrundsarbete, årsplanen och kompetensutveckling. Utvärdering 2015 Stor utegård där barnen lätt kan gömma sig Mål 1: Vi delar in gården i olika zoner för att hålla uppsikt över barnen och vad som händer i deras lek. Vi kallar det för "Zon-läge". (se bifogad zonindelning). Utvärdering i maj Pedagogernas närvaro i olika zoner av gården upplevs av personalen som centralt och viktigt. Det som kan kännas problematiskt är när barnen förflyttar sig mellan olika zoner. Ett exempel är när en pedagog står vid en zon-gunga med 6 barn och några av dessa så småningom går till lekstugan. Då har den pedagog som har lekstuge-zonen plötsligt för många barn. Hur löser vi det utan att kompromissa med barns inflytande över var de vill leka? Den viktigaste slutsatsen arbetslaget drar av zonindelningen är att det är något som måste fortsätta och att vi bör hitta nya former för den så att den fungerar i praktiken. Barn upplever att de inte har tillgång till visst lekmaterial då andra större barn hinner före. Mål 2: Med barnens egna lösningar som utgångspunkt hjälpte vi pedagogerna med tillgång till material på ett mer rättvist sätt. Även vårt arbete med små barngrupper bidrar till att uppnå detta mål. Utvärdering maj Vi har arbetat med målet bland annat genom att gå in i små grupper så att den gruppen har tillgång till allt material. Under vår veckoplanering har vi lekmiljön som en punkt för reflektion och vi intervjuar barnen kontinuerligt. De yngsta barnen är inne i en period då man tar saker ifrån varandra och knuffas Mål 3: Vi lär barnen att vara en bra kompis genom gruppstärkande lekar. Vi lär barnen STOPP-metoden (sätter upp handen för att tydligt visa nej). Barnen leker glad/ledsen-leken. Vi läser boken Max kaka. Vi uppmuntrar baren att klappa och krama (fysiskt och aktivt närvarande). Barnen leker i olika rum och i mindre grupper. Utvärdering maj I augusti arbetade vi ihop den nya barngruppen och den första tiden fanns inte detta problem. Efter några månader och allteftersom barnen började bli trygga, uppkom dessa situationer igen. Barnen tog leksaker ifrån varandra och detta kunde resultera i knuffar och slag. Vi började dela upp barnen i mindre grupper för att de skulle få en lugnare miljö omkring sig. Vi pedagoger ansvarade därmed för ett mindre antal barn och kunde då lättare ha uppsikt över vad som hände i gruppen. Konflikterna blev mindre vid de stunder när vi var uppdelade i grupper än vid de stunder då var tillsammans hela gruppen.

4 Främjande och förebyggande arbete Pärlans värdegrundsarbete mot kränkande behandling under läsåret: Vi gjorde en värdegrundstavla för att konkretisera för barnen hur man bör vara mot varandra. Vi fortsätter även att använda oss av materialet Snick och Snack för att bearbeta värdegrundsfrågor. Barnen använder vår värdegrundstavla flitigt där de påpekar olika saker för varandra och bearbetar olika konflikter. Snick och Snack har också blivit en del av vår grundverksamhet när det gäller värdegrundsarbete. Barnen kan alla kompissånger och sjunger med sådan inlevelse! Med tanke på vår kristna profilering, lägger vi på Pärlan stor vikt vid att diskutera och reflektera kring hur vi är mot varandra, hur värdefulla vi är och att vi är olika. Vi ger barnen möjlighet till stillhet och eftertanke genom kyrkobesök och Tanken (en särskild samling med en barnpräst 1gång i veckan). På Pärlan delar vi upp barnen i små grupper och gör olika aktiviteter. Syftet är att bättre lära känna varandra, reflektera tillsammans (exempelvis när man läser en saga, vid olika små konflikter, osv.) Grupptillhörighet och vi-känsla arbetar pedagogerna kontinuerligt med. Vårt arbete i små grupper bidrar även till att de yngre barnen blir förtrogna med avdelningens lekmiljö och upptäcker vad som finns att leka med utan någon konkurrens från de äldre barnen. Arbetslaget har kommit fram till att en bättre organisation med lekar i små grupper och en närvarande pedagog kan hjälpa till att förbättra respekten för varandra och lugn och ro. Utifrån föregående års inrapporterade incidenter har vi infört nya rutiner. Vi har som stående punkt på agendan till varje avdelningsmöte på storpärlorna att utvärdera läget i barngruppen. Vi har numera som rutin att 1) inte fler än ett barn går på toaletten, 2) vi har satt upp draperier på ena toaletten, så att barnen kan vara ostörda där. Vi har även påbörjat vår uppdatering gällande dokumentationshantering kring incidentrapporter och andra dokument.

5 Främjande av likabehandling och förebyggande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Arbetet utifrån diskrimineringsgrunderna under läsåret bedrevs på två olika fronter: Dels genom ett projekt med barnen som vi kallar Lika-olika och dels vår kompetensutveckling i arbetslaget. Pärlan har en väldigt homogen barngrupp och för att vidga barnens perspektiv har vi arbetat systematiskt med reflektioner kring olikheter. Pedagogerna utgick ifrån en bok från Unicef med bilder på barn från hela världen. Vid reflektionen med barnen kring dessa bilder hade vi möjlighet att uppmärksamma olika kulturer/etnisk tillhörighet och religioner. I projektet fick barnen även prova på att vara blind eller inte kunna gå för att konkretisera begreppet funktionshinder och få en förståelse för det. Vi har ett inkluderade arbetssätt/ förhållningssätt där vi anpassar miljön så att alla barn är med, exempelvis korta samlingar som är baserade på sånger och rörelser. I arbetet med kön, könsöverskridande identitet och ålder hade vi som utgångspunkt våra kollegiala samtal. Syftet var att bli mer medvetna om våra egna förhållningssätt och kunna erbjuda aktiviteter utifrån barnens intressen och förmågor, vara tillåtande i barnens lek och vilja att prova nya saker, och bryta föreställningen om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Arbetslaget har haft kollegiala samtal med en VFU-student med fokus på vårt genusarbete. Utifrån observationer och barnintervjuer ser vi att barn leker i olika konstellationer av ålder och kön. Våra pojkar brukar använda prinsessklänningar och nagellack och flickor använder riddarkläder på ett naturligt sätt. Som pedagog är vi uppmärksamma på barnens maktspel i leken. Arbetslaget analyserar olika böcker för att bättre förstå vårt uppdrag.

6 Exempel på böcker vi har använt oss av: Vi fick genom vårt samarbete med Svenska kyrkan besök av två unga sydafrikaner i vår förskola. Barnen hade förberett sig, gjort flaggor, vi hade pratat om deras språk, hudfärg, kultur, osv. Det var ett väldigt bra sätt att visa olikheter på ett positivt sätt. Barnen lärde sig t o m en sång på deras språk. Vi har en kontaktbarometer där alla pedagoger kontinuerligt granskar relationen vuxna-barn. Under våra lekobservationer analyserar vi relationen barn-barn. Den pedagogiskt ansvarige på respektive avdelning ansvarar för detta. På vår småbarnsavdelning har vi dockor med olika hudfärger och vi använder böcker som belyser olika kulturer, familjekonstellationer och olikheter. Vi tänker på hur vi talar till pojkar respektive flickor, t ex röst/tonläge och ordval vid olika situationer. är en del av förskolans kvalitetsarbete. Personalens kompetensutveckling planeras efter behov som uppstår vid analys av kvalitetsarbetet. För att kartlägga Pärlans arbete med har pedagogerna kontinuerligt samtal med barnen, analyserar incidentrapporter och går igenom rutiner och regler. Vi ser uppdraget i förskolan som sammanflätande, där arbetet med likabehandlingsplanen är en del av vårt dagliga arbete. Tre av våra fyra mål i vårt Systematiskt kvalitetsarbete är också en del av. Dessa mål är införandet av ett årsplan, värdegrundsarbete med barnen och kompetensutveckling så att hela arbetslaget kan prata samma språk. Genom att systematisera exempelvis barnintervjuer, lekobservationer och kollegiala samtal (utvecklingsmöten) i årsplanen kan vi kvalitetssäkra vårt uppdrag.

7 Här följer den del av vår årsplan som har direkt koppling till : Januari februari mars april maj juni Genomföra Barnintervjuer Utvecklingssamtal Föräldraråd kontaktbarometer Lekobservationer Utvecklingsmöte Nulägesanalys av Likabehandlingspla -nen utifrån utvärderingen Uppföljning av kontaktbarometer Barnkonferens (vilka barn behöver stöd?) Lekobservationer Utvecklingsmöte Genomföra kontaktbarometer Uppföljning av kontaktbarometer Utvecklingsmöte Utvärdering av vår termin Juli augusti september oktober november december Förskolan Kontaktbarometer Barnintervjuer stängd Lekobservationer Introduktion av grundverksamhe t/värdegrundsarb ete Utvecklingsmöte Uppdatering av Likabehandlingsplan (granska böckerna som används i vårt främjande/förebyggande arbete) Föräldramöte Utvecklingsmöte Lekobservationer Utvärdering av höstterminen Den pedagogiskt ansvarige på respektive avdelning ansvarar för detta. Mål för höstterminen 2015 och vårterminen 2016 Mål 1: Säkerställa vår vision genom att ha närvarande pedagoger med rätt glasögon både inne på avdelningarna och ute på gården. Vi fortsätter med vår zonindelning ute på gården och inför rörliga och fasta pedagoger inne på avdelningarna. Hur får vi rätta glasögon i arbetslaget? Genom att kontinuerligt och systematiskt utvidga normalitetsbegrepp och barn- och kunskapssyn. Arbetslaget ska synliggöra sina egna värderingar och kritiskt granska dessa. Vi avsätter tid för kompetensutveckling under våra Utvecklingsmöten. Vid dessa tillfällen analyserar vi olika case, granskar barnlitteratur som används, synliggör våra egna värderingar, osv. Målet är att arbetslaget ska ha samma glasögon. Utvärdering: December 2015 och maj 2016 Mål 2: Utformning av ett observationsprotokoll så att vi kan observera barngruppen/den pedagogiska miljön utifrån diskrimineringsgrunderna. Vi skriver i årsplanen när vi ska genomföra dessa observationer. Utvärdering: December 2015 och maj 2016 En av de fyra grundprinciper i FN:s konvention om barns rättigheter är: Varje barn har rätt att få ta del av sina rättigheter. Mål 3: Hur ska barnen på Pärlan få ta del av sina rättigheter? Vi måste hitta former för detta. Utvärdering: December 2015 och maj 2016

8 Reflektioner inför bearbetning av vår Likabehandlingsplan 25 maj (Planeringsdag) Vilka är orsakerna till diskriminering och kränkningar? Med ett normkritiskt likabehandlingsarbete svarar vi på den frågan och problematiserar normerna i stället för det avvikande. En normkritisk pedagogik lyfter fram normerna för genus, sexualitet, etnicitet, religion och funktionsförmåga samtidigt och visar hur de samvarierar när människor definieras, rangordnas och värderas. Vilka värden och normer råder i vår förskola? Vad har vi för rutiner? Bakom våra regler finns normer. Normkritiskt förhållningssätt krävs från pedagogernas sida för att synliggöra och ifrågasätta privilegier. Makten vi sitter på som pedagoger är värd att tänka på. Vilka attityder och föreställningar om vad som är normalt/avvikande finns i arbetslaget? Ett sätt att förebygga fördomar är att arbetslaget fortlöpande analyserar, reflekterar och granskar sina egna värderingar. Kan vi hitta normer i böcker? (Arbetsmaterial från planeringsdagen se bilaga 1)

9 Barnens och föräldrars delaktighet i går på remiss till föräldrarna att läsa igenom Nya föräldrar informeras vid inskolningen Ett exemplar finns i förskolan, i hallen Föräldrapärm Barnen intervjuas (glad/ledsen gubbe) Barnen får sätta ord på hur man kan vara en god kompis (Snick och Snack) Bra samarbete med föräldrarna som vid daglig kontakt och utvecklingssamtal får vetskap om barnets trivsel Handlingsplan vid fall av kränkande behandling 2015 Prata med de inblandade och låt dem sätta ord på vad som hänt vid misstanke Informera förskolechefen och Vallentuna församling Informera föräldrarna Incidentrapport skrivs av inblandad pedagog vid behov En handlingsplan upprättas tillsammans med vårdnadshavare, förskolechef och pedagog vid behov för fortsatt arbete. Uppföljningssamtal bokas. Ansvarsfördelning Pedagogerna på avdelningen utformar en verksamhet så fri från kränkningar som är möjligt. hålls levande vid planering, föräldramöten och dagliga samtal. Förskolechefen ansvarar för att alla föräldrar, all ny personal och alla vikarier är insatta i Likabehandlingsarbetet samt att den årligen skrivs om. Förskolechefen ansvar för att dokumentation kring kränkning följs upp samt vid behov vidtar nödvändiga åtgärder och informerar huvudmannen. Ansvarig för planen Susanna Olsson Förskolechef Förskolan Pärlan Vallentuna Församling Kyrkvägen Vallentuna Tfn:

10 BILAGA 1 Bild 1 Pärlan -En förskola med hög kvalitet LIKABEHANDLINGSPLANEN revidering 25 maj 2015 planeringsdag Uppföljning Utvärdering Utveckling

11 Bild 2 Varför ska vi ha en Likabehandlingsplan? Vad är en Likabehandlingsplan? Vad innehåller den? Vad är syftet med den? Hur arbeta med den?

12 Bild 3 Varför ska vi ha en Likabehandlingsplan? I enlighet med följande regelverk: Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10). är vi skyldiga att upprätta Likabehandlingsplan. Återkommande i: Läroplanen Kvalitetsredovisningen

13 Bild 4 Varför ska förskolan arbeta för likabehandling? Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att barnen ska kunna delta i verksamheten på lika villkor. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Sveriges förskolor har ett viktigt uppdrag i att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Som anställd i förskolan är du med om att förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska värderingar. Men förskolan återspeglar inte bara samhällets värderingar utan är också med och formar dem. Likabehandlingsarbetet är därför ett utvecklingsarbete av stor vikt. Alla som arbetar i förskolan spelar en roll för att i sitt dagliga arbete i ord och handling driva denna utveckling framåt.

14 Bild 5 Alla barn har samma rättigheter Likabehandlingsarbete handlar om att värna om barnens mänskliga rättigheter och att implementera FN:s barnkonvention i förskolan. Barn har ett rättsskydd mot diskriminering och trakasserier som är likvärdigt det som finns för förskolans anställda. Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla barn i förskolan har samma rättigheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Barnen har också rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för trakasserier eller kränkande behandling. Enligt diskrimineringslagen och skollagen måste förskolan arbeta aktivt för att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolan ska också aktivt främja barnens lika rättigheter och möjligheter även kallat likabehandlingsarbete.

15 Bild 6 En del av den ordinarie verksamheten Likabehandlingsarbetet är inte ett separat projekt som kan avhandlas vid vissa avgränsade aktiviteter. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner, planeringen och genomförandet av aktiviteter såsom föräldramöten med mera. Naturligtvis är det även en del av förskolans ordinarie värdegrundsarbete. Det handlar om att förskolan skapar bästa möjliga förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Alla som berörs av verksamheten ska ges möjlighet att delta aktivt i likabehandlingsarbetet all personal, barn och föräldrar. Att uppmuntra delaktighet är också ett sätt att aktivt främja lika rättigheter och förebygga diskriminering och kränkande behandling. När till exempel barnen får vara delaktiga i att utforma förskolans aktiviteter och påverka sitt eget handlingsutrymme ger det positiva effekter på barnens syn på förskolan. Det gynnar det sociala klimatet.

16 Bild 7 Strukturerat, stegvis och ständigt pågående Ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är systematiskt och målinriktat. Det är en ständig pågående process för att utveckla förskolan och processen följer vissa bestämda steg. Men varje förskola ska utgå från sin egen situation och utforma insatser och åtgärder utifrån de behov som finns i den egna verksamheten. Förskolan ska enligt diskrimineringslagen ha en likabehandlingsplan och enligt skollagen ha en plan mot kränkande behandling. Men det går bra att sammanföra dem till en enda plan mot diskriminering och kränkande behandling så länge de uppfyller de krav som ställs i lagarna. Planen ska upprättas årligen och är ett viktigt verktyg för att systematiskt planera, dokumentera och utvärdera likabehandlingsarbetet.

17 Bild 8 Likabehandling en del av förskolans dagliga arbete Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i de vardagliga rutinerna, planerade aktiviteter och personalens förhållningssätt. Alla som berörs av verksamheten ska involveras i likabehandlingsarbetet.

18 Bild 9 Vilken förskola vill vi ha? Likabehandlingsarbetet ska utgå från diskrimineringslagen, skollagen och förskolans värdegrund. Värdegrunden i sin tur måste bottna i läroplanen. Dessa bör ligga till grund för en vision om hur förskolans sociala klimat ska vara. Vilka normer och värderingar står er förskola för? Hur vill ni som personal att det ska märkas i den dagliga verksamheten? Visionen markerar förskolans inställning och visar på det övergripande målet för likabehandlingsarbetet.

19 Bild 10 Personalens praktik visar vägen För att det ska bli något av likabehandlingsarbetet måste målen och visionerna avspeglas i ord och handling. Personalen och ledningen spelar här en avgörande roll. Ert agerande visar hur likabehandlingsarbetet genomförs i praktiken. Varje individ har ett ansvar och en uppgift, men det behövs också stabil organisation där personalen har möjlighet att utveckla en gemensam syn på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Erfarenheten visar att det är en viktig förutsättning för att kunna bedriva ett långsiktigt, kontinuerligt och effektivt likabehandlingsarbete.

20 Bild 11 Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv i likabehandlingsarbetet innebär att fokusera på de normer och maktstrukturer som är knutna till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder och hur de påverkar just den aktuella verksamheten. Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tonvikten ligger på att synliggöra fördelar för barn, föräldrar och personal som matchar normen och nackdelar för de som inte vill eller kan leva upp till stereotypa och begränsande föreställningar och förväntningar. I det här sammanhanget är det viktigt att personalen granskar sin egen position, det vill säga vilka personliga erfarenheter de har av hur normer påverkar deras liv. Frågor som personalen kan ställa sig är: Vilka normer i samhället drar jag fördelar av? Och vilka normer begränsar och försvårar mitt liv? Det är också viktigt att de anställda funderar över hur olika normer yttrar sig i deras agerande och påverkar arbetet i verksamheten. All personal behöver få kunskap och redskap för att göra normkritiska reflektioner för att kunna delta i likabehandlingsarbetet. De behöver även få tid att diskutera normer och attityder hos sig själva.

21 Bild 12 Normkritiskt arbete handlar alltså om att: synliggöra normer ifrågasätta normer synliggöra privilegier granska sin egen position. Lika rättigheter i förskolan Frågor att ställa sig Vilka normer kan vi identifiera i verksamheten? Finns det utrymme att påtala vilka normer som råder? Vilka skulle reaktionerna bli? Vad händer om någon bryter mot rådande normer? Hur kan vi arbeta för att förändra begränsande normer?

22 Bild 13 Systematiskt och målinriktat Forskning har visat att likabehandlingsarbetet ger effekt om det bedrivs systematiskt, långsiktigt, kontinuerligt och målinriktat. Förskolans vision visar på det övergripande, långsiktiga målet för likabehandlingsarbetet. Men förskolan ska också staka ut en väg för att nå dit. Det handlar om att sätta konkreta mål som ska nås under det kommande arbetsåret. Förskolan ska också besluta vilka åtgärder som behövs för att verksamheten ska lyckas nå målen.

23 Bild 14 Systematiskt och målinriktat Forskning har visat att likabehandlingsarbetet ger effekt om det bedrivs systematiskt, långsiktigt, kontinuerligt och målinriktat. Förskolans vision visar på det övergripande, långsiktiga målet för likabehandlingsarbetet. Men förskolan ska också staka ut en väg för att nå dit. Det handlar om att sätta konkreta mål som ska nås under det kommande arbetsåret. Förskolan ska också besluta vilka åtgärder som behövs för att verksamheten ska lyckas nå målen. Tydliga mål och konkreta åtgärder Fördelning av roller och ansvar Kontinuitet och långsiktighet

24 Bild 15 Viktigt att tänka på: En plan för varje förskola Planen upprättas varje år Planen bygger på en kartläggning av verksamheten Barnen är delaktiga i att utforma planen Lika rättigheter i förskolan

25 Bild 16 Planen behöver innehålla: utvärdering av fjolårets insatser slutsatserna från analysen av kartläggningen översikt av planerade insatser för att främja barns lika rättigheter och möjligheter översikt av planerade åtgärder för att förebygga trakasserier och kränkande behandling uppgifter om vilka som ansvar för planerade insatser och åtgärder information om när planerade insatser och åtgärder ska genomföras och hur de ska följas upp beskrivning av hur barn medverkar i arbetet med planen och i det övriga likabehandlingsarbetet rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda och dokumentera trakasserier eller kränkande behandling bland barn rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda, och dokumentera när anställda utsätter barn för trakasserier eller kränkande behandling information om hur föräldrar ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling information om hur personalens respektive rektors anmälningsplikt ska fullgöras.

26 Bild 17 Främja, förebygga, åtgärda Målformuleringar är en bra start på likabehandlingsarbetet, men hur ska målen nås? Likabehandlingsarbetets praktik bygger på en kombination av främjande insatser och förebyggande och akuta åtgärder. Likabehandlingsarbetet måste vara konkret för att fungera. Det räcker inte med att i förskolans plan deklarera att inga kränkningar ska förekomma i förskolan eller att mångfaldsaspekten ska beaktas i hela verksamheten. Ni behöver också veta hur ni ska arbeta för att nå målen. Detta arbete kan vara av främjande, förebyggande eller åtgärdande karaktär.

27 Bild 18 Skillnaden mellan främjande, förebyggande och åtgärdande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. utgår från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för respekt för de mänskliga rättigheterna. riktas till alla barn och bedrivs kontinuerligt utan förekommande anledning. Förebyggande arbete syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet. utgår ifrån konkreta risker och problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen i förskolan. Åtgärdande arbete handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. ska vara väl förberett. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl kända i verksamheten. Anställda och föräldrar ska veta vad de ska göra när de får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Barnen ska lära sig att de kan vända sig till en vuxen när något har hänt.

28 Bild 19 Barnens upplevelser ett nödvändigt bidrag Förskolornas likabehandlingsarbete är ett viktigt bidrag till arbetet med att förverkliga Barnkonventionen. Enligt konventionens artikel 12 har barn rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör dem och bli lyssnade till. På en förskola kan det hända saker som personalen inte känner till. Barnen behöver därför på olika sätt involveras i likabehandlingsarbetet. Därför är det viktigt att personalen tar reda på barns upplevelser av diskriminering och kränkningar i vardagen. Barnen kan också berätta vilka platser som upplevs som otrygga och farliga. Förskolan behöver även uppmärksamma barnens upplevelser av diskriminering som beror på missgynnande arbetssätt och liknande. Det är nödvändigt att fånga in barnens kunskap och erfarenheter för att förskolan ska få ett fungerande underlag för sitt likabehandlingsarbete. Det gäller att barnen medverkar både i kartläggningen av nuläget och i utformningen av insatserna och åtgärderna. Se också till att barnen senare görs delaktiga i genomförande, uppföljning och utvärdering.

29 Bild 20 Arbetet med en ny likabehandlingsplan Utvärdera förra årets arbete Främja de positiva förutsättningarna Gör en nulägesanalys Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Åtgärda akuta situationer

30 Bild 21 Frågeställningar: Hur avspeglas förskolans likabehandlingsarbete i lokaler och utrustning? Vilka affischer sitter uppe? Hur ser dockor och utklädningskläder ut? Kan visst material böcker, affischer med mera uppfattas som kränkande utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder? Hur kvalitetsgranskar vi det pedagogiska material vi använder? Behandlas frågor som rör homo-, bi- och heterosexualitet på lika villkor? Synliggörs till exempel olika familjekonstellationer på ett självklart sätt oavsett föräldrarnas sexuella läggning? Hur arbetar vi med frågor som rör genus och jämställdhet? Belyser vi olika teman utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv? Har barn lika stort utrymme i verksamheten oavsett kön? Finns det könsmönster i hur arbetsuppgifter fördelas? Vilka föreställningar förmedlar vi om hur flickor och pojkar är och ska vara? Hur behandlas olika etniska grupper, kulturer och religioner i verksamheten? Sker det på ett likvärdigt sätt? Finns det risk att svenska traditioner och kristendomen framställs som norm? Finns det rutiner och arbetssätt som är införda för att underlätta för barn med funktionsnedsättning men som samtidigt bidrar till ökat utanförskap?

31 Bild 22 Tänk på att se över pedagogiskt material utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. se till att barn deltar i granskningen av verksamheten. använd affischer, böcker och annat material som visar på mångfald och möjligheter så att förskolan inte förmedlar en stereotyp och normgivande bild av vissa grupper och osynliggör andra.

32 Bild 23 Juridiska begrepp: Diskriminering Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Det betraktas även som diskriminering om barnet blir särbehandlat och det exempelvis har samband med en anhörigs sexuella läggning eller funktionsnedsättning. Lagskyddet omfattar också diskriminering som har samband med felaktigt förmodad kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

33 Bild 24 Juridiska begrepp: Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön. Det kan vara när en pojke går före en flicka i antagningskön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Förskolans regler och rutiner kan verka vara neutrala, men i praktiken kanske de missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Om en förskola till exempel har som regel att alla barn tar av sig sina huvudbonad inomhus kan det handla om indirekt diskriminering av barn som bär religiösa attribut såsom huvudduk, kippa eller turban. Om alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som av religiösa skäl eller på grund av allergi behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Med bristande tillgänglighet menas att ett barn som har en funktionsnedsättning missgynnas genom att förskolan inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att barnet ska komma i en jämförbar situation med ett barn utan denna funktionsnedsättning. Exempel på tillgänglighetsåtgärder kan vara att utjämna trösklar och ta in anpassade läromedel. Vilka åtgärder som är skäliga avgörs genom en helhetsbedömning i det enskilda fallet.

34 Bild 25 Trakasserier och kränkande behandling gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när barnet kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier). Ett barn kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som av andra barn.

35 Bild 26 Trakasserier och kränkande behandling Barn som upplever sig vara trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är särskilt utsatta eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal måste därför betraktas som mycket allvarliga. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för förskolans anställda att utsätta barn för trakasserier och kränkande behandling.

36 Bild 27 Diskrimineringsgrunder Ett barn kan känna sig missgynnad eller kränkt av många olika skäl. För att det ska kallas diskriminering eller trakasserier måste det finnas ett samband med någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i lag. Diskrimineringsgrunderna är tydligt definierade i diskrimineringslagen och vilar på FN-konventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen samt EG-direktiven. De diskrimineringsgrunder som skyddas i lag är: kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder.

37 Bild 28 Hjul för arbetet med likabehandling Utvärdera Främja Kartlägg Förebygg Åtgärder för akuta situationer

38 Bild 29 En röd tråd Vision Kartläggning och nulägesanalys Tydliga mål och konkreta åtgärder Uppföljning och utvärdering Ny plan varje år

39 Bild 30 Varför ska förskolan arbeta för likabehandling? Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att barnen ska kunna delta i verksamheten på lika villkor. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Sveriges förskolor har ett viktigt uppdrag i att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Som anställd i förskolan är du med om att förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska värderingar. Men förskolan återspeglar inte bara samhällets värderingar utan är också med och formar dem. Likabehandlingsarbetet är därför ett utvecklingsarbete av stor vikt. Alla som arbetar i förskolan spelar en roll för att i sitt dagliga arbete i ord och handling driva denna utveckling framåt.

40 Bild 31 Enligt Skolverket: Likabehandlingsplan Som stöd för arbetet med likabehandling, och mot diskriminering och kränkningar, ska verksamheten utarbeta en plan mot diskriminering och kränkande behandling, likabehandlingsplan, eller vad man väljer att kalla den. Planen kan ses som en dokumentation av det främjande, förbyggande och åtgärdande arbetet och är det systematiska kvalitetsarbetet inom området.

41 Bild 32 Enligt Skolverket: Årlig plan i varje verksamhet Planen ska upprättas årligen för varje verksamhet inom förskolan och skolan. Det betyder att separata enheter inom förskolan eller fritidsverksamheten i skolan ska ha egna planer som bygger på de kartläggningar som gäller inom den verksamheten.

42 Bild 33 Planens innehåll enligt Skolverket: I planen ska det finnas mål för de främjande och förebyggande insatserna som bygger på analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete. Där ska finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. Planen ska beskriva hur barn och elever medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Planen ska vara känd hos alla i verksamheten och hos barns och elevers vårdnadshavare. Stöd i arbetet med planen Tänk på att planen inte är något som kan göras av en enskild person eller separerat från arbetet i verksamheten. Planen är en dokumentation av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet som genomförs i förskolan eller skolan.

43 Dokumentationshantering rutiner för hur vi gör med handlingar i samband med att vår Likabehandlingsplan reviderats Handlingar kring barnets lärande och utveckling följer barnet, och eventuella handlingar som blivit kvar på Pärlan makuleras efter det att barnet slutat. Handlingar som hör till barn i behov av särskilt stöd, olika sorters åtgärdsplaner sparas upp till 2 år efter barnet slutat för att kunna påvisa vad vi använt eventuellt tilläggsbelopp och vilka åtgärder vi gjort. Handlingar kring om barnet utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling sparas på förskolan till dess att barnet slutar. Anmälan till socialtjänsten sparas inte. Avtal, scheman och annat kring barnet makuleras då barnet har slutat.

44 Säkerheten ute på gården - vår Zon indelning Vi har en stor utegård där barnen lätt kan gömma sig. Vi har delar in gården i fyra zoner för att lättare hålla uppsikt över barnen och vad som händer i deras lek. Lekstugan Grind Gunga Flagga