2009 -ett intressant år för oss alla!

Transkript

1 2009 -ett intressant år för ss alla! Rlf Bhman

2 Fkus på tre mråden SEPA Två nya lagar kmpletterar SEPA (PSD) Lag m betalningsinstitut Lag m betaltjänster Direct Debits (Autgir) Standardisering ISO Nrdisk tillämpning e-faktura B2C / B2B

3 SEPA Single EURO Payments Area

4 Visiner m SEPA Eurpean Payments Cuncil (EPC): SEPA är det mråde där medbrgare, företag ch andra aktörer kan sända ch ta emt betalningar i eur, inm Eurpa, såväl över sm inm natinsgränserna enligt samma villkr, rättigheter ch skyldigheter, avsett var de är lkaliserade Eurpean Central Bank (ECB): SEPA är infört när medbrgarna i EU kan göra betalningar i hela mrådet från ett enda bankknt med ett enda betalningssystem lika enkelt ch säkert sm på natinell nivå idag

5 SEPA ch PSD SEPA Single Eur Payment Area Standardiserade betalinstrument Gemensam betalinfrastruktur genm eurpeiskt clearinghus Gemensamma regelverk Gemensam teknisk standard Nyutveckling av kundanpassade tjänster SEPA i EU 27, EES ch Schweiz Gäller EUR Självreglering PSD - Payment Services Directive Ger ss villkren för betaltjänsterna, genm ett harmniserat legalt regelverk, ex Infrmatin Utförandetid (D+1) Valuteringsregler Kntvillkr Ansvarsfrågr Gäller alla EU/EES-valutr Lagstiftning Startade januari Sepa Credit Transfer - mer än 4000 banker i 31 länder Start nvember 2009

6 Erfarenheter från start SEPA Credit Transfer - start januari 2008 Endast crss brder betalningar (förutm i Luxemburg) Slutdatum för gamla instrument diskuteras intensivt Företagens / ffentlig sektrs anpassning till SEPA (enligt studie av Delitte and Ats Cnsulting ) 84% av strföretag ch ffentlig sektr känner till SEPA 15% har startat SEPA-anpassning 11% har IBAN/BIC på alla sina leverantörer SEPA anses vara plitiskt drivet bör vara marknadsdrivet Offentlig sektr har ej anslutit sig sm önskat

7 Möjligheter för företagskunden Enhetlig prcess med standardiserade ch harmniserade regelverk för betalningar i eur Ökade möjligheter att autmatisera betalflöden (högre standardiseringsgrad) Enhetliga villkr för betalningar (PSD) Möjlighet till ett betalkrt för betalningar inm hela EU, EES ch Schweiz Möjlighet till harmniserad ch garanterad referensinfrmatin över Eurpa (140 tecken) Lättare att flytta betalflöden mellan banker i Eurpa Möjlighet till nya mervärdes tjänster Additinal Optinal Services Möjlighet till ett knt för betalningar inm hela EU, EES ch Schweiz

8 SEPA gäller alla betalningar i eur från 2008, men. Effektiv ch billig natinell clearing i flera EMU-länder idag Flera länder avvaktar med SEPA-anpassning av natinella eur-flöden BIC ch IBAN krav även för natinella eur betalningar Fakturr, reskntrr måste uppdateras SEPA-anpassning görs för gränsöverskridande eurbetalningar först Dessa betalningar har redan idag IBAN ch BIC Additinal Optinal Services, mervärdestjänster, ska hanteras likartat inm hela SEPA (t.ex lönebetalning) Kräver samrdning mellan bankerna

9 SEPA nästa steg SEPA Direct Debit Start nvember 2009 Frivilligt för banker i icke-eurländer att erbjuda tjänsten Mbila betalningar Samarbete mellan EPC ch GSMA ISO-prjekt för Mbile Banking/Payments Direktbetalningar via Internet

10 Standardisering ISO Ca 200 meddelanden; betalningar, värdepapper, valutahandel ch handelsdkument. Ny versin för betalningar våren 2009 Nrdisk tillämpning för betalningsuppdrag, debet- ch kreditavier samt kntutdrag klar våren Baltikum inkluderas under 2009.

11 Standardisering Crss Industry Invice från UN/CEFACT basen för ny e-faktura i ISO Bygger på samma datamdell Endast syntaxen skiljer Tänkt att användas i banklösningar för e- faktura.

12 e-faktura B2C kntinuerlig tillväxt

13 e-faktura B2B Samverkansprjekt slutfört 2008 Interperabilitet mellan 3 banklösningar Piltverksamhet under 2008 Lansering under 2009