insamling nu en tidning FRån FRII l stark reaktion på debattprogram 5 stiftelsen nordens ark Vild idé räddar hotade djur SIDAN 18

Transkript

1 FRII är en poitiskt och reigiöst obunden sammansutning av 95 friviigorganisationer inom humanitet, kutur och mijövård. Tisammans har vi cirka fyra mijoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professione insaming. År 2007 antogs FRIIs Kvaitetskod. Nyckeord i insaming är respekt, öppenhet, kvaitet och engagemang årgång 15 insaming nu en tidning FRån FRII HÖSTGALOR TAR NYA VÄGAR SIDAN 14 stark reaktion på debattprogram 5 uppsägningar efter minskat sidastöd 7 de väjer att inte ha ett 90-konto 14 stiftesen nordens ark Vid idé räddar hotade djur SIDAN 18

2 friizon Kaendarium JANUARI 26.1 FRIIs Kodrapportutbidning, de 1, i Stockhom 28.1 FRIIs Kodrapportutbidning, de 1, i Göteborg 28.1 Styreseutbidning (grund) i FRIIs Kvaitetskod, i Göteborg FEBRUARI 4.2 FRIIs Kodrapportutbidning, de 1, i Stockhom 5.2 Svensk Insamingskontro har sitt åriga informationsseminarium 11.2 Styreseutbidning (grund) i FRIIs Kvaitetskod, i Stockhom 16.2 FRIIs Kodrapportutbidning, de 2, i Stockhom 18.2 FRIIs Kodrapportutbidning, de 2, i Göteborg 18.2 Styreseutbidning, riskhantering/intern kontro, i Göteborg 25.2 FRIIs Kodrapportutbidning, de 2, i Stockhom 25.2 Styreseutbidning, riskhantering/intern kontro, i Stockhom MARS FRIIs Grundkurs i Insaming, Stockhom APRIL AFP Internationa Conference on Fundraising, Batimore Internationa Fundraising Festiva, Prag MAJ InsamingsForum Poish Fundraising Conference, Warszawa edaren avdragsrätt för gåvor Starkt stöd för nya skattereger I min förra edare uppehö jag mig vid temat avdragsrätt för gåvor sedan den statiga utredningen då hade ämnats. Jag vi gärna fortsätta i detta angeägna ämne. Låt mig nämna en de av det som hänt under hösten. Remisstiden för utredningen är nu sut och Finansdepartementets handäggare arbetar fram en sammanstäning av de drygt hundra svaren. Jag har gått igenom remissvaren. En mycket stor majoritet är på FRIIs inje och stöder tanken på en sådan reform. Band positiva remissvar inom FRIIs egna ed ser jag ti exempe Pan Sverige, Fräsningsarmén och Läkare Utan Gränser. Också Rädda Barnen stöder avdragsrätten och tiägger att en reform ti och med skue påskynda att vi uppnår de så kaade mienniemåen. Lunds universitet påpekar i sitt svar att EU-rapporten Giving more for research anser att staterna bör gynna forskningen med generösa skatteavdrag. Andra tunga remissinstanser på ja-sidan är Sveriges Kommuner och Landsting, Karoinska Institutet och något förvånande men mycket gädjande De Handikappades Riksförbund/DHR. Saco-förbunden är spittrade i frågan, Läkarförbundet säger nej medan universitetsärarna i SULF är positiva. Jag hade gärna sett att tunga aktörer som Vetenskapsrådet och TCO hade förmått yfta bicken och se viken betydese en införd avdragsrätt skue få för vårt and. I stäet är deras svar torra och byråkratiska. En annan arena är medierna. En he de resonemang om avdragsrätten har förekommit i edare och på debattpats i andets tidningar. Värmands Fokbad giar inte avdragsrätten medan den appåderas av ti exempe Småandsposten och Aehanda i Örnsködsvik. En uppmärksammad edare i oktober i Dagens Nyheter av Pernia Ström hade rubriken Donationer gör gott. Tankesmedjan Sektor3 ät nyigen göra en opinionsundersökning. Tusen vuxna svenskar fick svara på två frågor. Den första öd: tycker du att det ska vara möjigt att göra skatteavdrag för gåvor ti ideea organisationer? 58 procent svarade ja, 27 procent nej och resten vet ej. Det största intresset fanns i ådersgruppen år, band högutbidade och höginkomsttagare. Intressant att notera är att band sympatisörer ti det röd-gröna bocket är 54 procent för en avdragsrätt medan 32 procent är emot. För Aiansens sympatisörer är motsvarande siffror Den andra frågan gäde hur man sjäv skue göra om avdragsrätten fanns. Aternativet jag ger idag och skue ge mer passade för 20 procent av de svarande medan 12 procent som inte ger idag skue börja att ge. 39 procent svarade att de ger idag men att de inte kommer att öka sitt givande om avdragsrätt införs. Som synes det finns stöd för frågan hos amänheten, band medierna och hos stora organisationer. Just nu förbereder regeringen vårbudgeten och sin vapattform. Vi är många som väntar erik zachrison generasekreterare, frii Annonsera För information och bokning: kontakta Press Art. Te , pressart@pressart.nu Annonspriser Hesida: kr Havsida: kr Kvartssida: kr FRII-medemmar betaar 50 procent av angivna priser. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se kicka på Medem och sedan Insaming Nu Tre nya FRII-medemmar FRII växer så det knakar och det gäder oss att vi nu kan önska ytterigare tre nya medemmar väkomna. På styresemötet i oktober vades Shia, Västerås Stadsmission och WaterAid in. Varmt väkomna! FRII har nu 95 medemsorganisationer och vi ser fram emot att ära känna våra nya medemmar ite närmare i kommande nummer av insaming nu. Shia är Svenska Handikapporganisationers Internationea Biståndsförening och arbetar med internationet utveckingsarbete sedan Västerås Stadsmission startades i december 2008 och utifrån en kristen/humanistisk människosyn ger de professione hjäp och stöd ti människor i utsatta ivssituationer. Och den yngsta av våra tre nya medemmar är WaterAid som startade sin verksamhet i Sverige i år. WaterAid ingår i en internatione organisation som funnits sedan 1981 och de arbetar med att besegra fattigdom genom att förse värdens fattigaste med tigång ti rent vatten, sanitet och hygienutbidningar. Maria Ros Jernberg insaming nu Information och nyheter från FRII, Friviigorganisationernas Insamingsråd. Redaktör: Peter Rehnfedt/Press Art. te: , peter@pressart.nu Redaktion: Maria Ros Jernberg, Caroine Edestam Moin, Eva Nordenstam, Pernia Norström, Peter Rehnfedt, Heene Thornbad, Erik Zachrison och Marie von Zeipe. Ansvarig utgivare: Erik Zachrison. Adress: FRII, Box 2054, Stockhom. Besöksadress: Skeppsbron 28 Te: , fax E-post: info@frii.se Nätet: Omsagsbid: Urika Larsson Forsberg Tryck: Eanders Tofters 2009 Uppaga: ex, utgivning 4 ggr/år ISSN Om du medverkar i insaming nu ger du samtidigt ditt tistånd ti att FRII får använda materiaet i eektronisk version av tidningen. insaming nu

3 kommenterat: toppen botten Sex procent på second hand Att det skue bi moms på second handförsäjning var väntat. Skönt att momssatsen stannar på sex procent. Moms på okaer kan så hårt Den statiga momsutredningen föresår att fu moms införs på hyra av verksamhetsokaer för band andra FRIIs medemmar. Detta skue bi ett tungt sag för organisationerna i den ideea sektorn. Något försag om kompensation har heer inte presenterats av utredarna. Under hösten har många nöjda detagare gått igenom en rad oika utbidningar koppade ti FRIIs Kvaitetskod. I januari/februari 2010 är det dags igen och då igger fokus framförat på den kodrapport som FRIIs medemsorganisationer ska författa. Det bir två utbidningar om kodrapporten i Stockhom och en i Göteborg. En annan viktig fråga är internkontro och styresens ansvar och förutom den grundutbidning för styreseedamöter som vi tidigare erbjudit arrangerar vi nu ett utbidningstifäe som fokuserar på just internkontro. Även här bir det utbidningstifäen både i Stockhom och Göteborg. Ökad möjighet att skänka utdening En väkommen reform är att numera även aktieägare i fåmansboag kan skänka sin aktieutdening ti ideea ändamå och undgå beskattning på sin utdening. Detta ger ny skjuts åt kampanjen Aktiegåvan. Stora summor från Postkodotteriet Grattis ti aa 27 förmånstagare i Postkodotteriet som i höst fått dea på 460 mijoner kronor. Många angeägna ändamå inom FRII finns med i denna grupp. Och bra jobbat säger vi ti otteriets aa medarbetare. Fer utbidningar i FRIIs Kvaitetskod efter nyår Dags att boka grundkurs i insaming Den mars är det dags för FRIIs popuära grundkurs i insaming. Två fuspäckade dagar för dig som är reativt ny i din ro som insamare eer som kanske arbetat med enbart en specifik de av insaming tidigare och som nu vi få ett bredare perspektiv. Kursedare är Maria Ros Jernberg från FRII och Kristina Sparrejung från Hjärt-Lungfonden, som tisammans har över Aktuea frågor om insaming i poitiken Avdragsrätt för gåvor. En statig utredning presenterades som bekant i juni (SOU 2009:59). Remisstiden gick ut i oktober. Finansdepartementet sammanstäer just nu de över hundra svaren. Fertaet svar är positiva ti en reform med avdragsrätt. Negativa svar har inkommit band annat från LO, TCO, Saco och PRO. En debattartike med tio ordförande i FRII-organisationer pubicerades i Dagens Industri i mitten av oktober. FRII avser att fortsatt engagera sig i opinionsbidning i frågan. insaming nu Du hittar aa datum i kaendariet på sid 2 och inbjudan skickas ut per e-post under december. Antaet patser är begränsat så missa inte chansen att få mer kött på benen inför arbetet med kodrapporten. Maria Ros Jernberg PS. Saknar du texten ti FRIIs två centraa regeverk i bokform? Nu finns det hjäp. Hea texten ti FRIIs Kvaitetskod och Styrande riktinjer för årsredovisning har pubicerats i FAR/SRS åriga handbok Stifteser, Ideea föreningar, Trossamfund 2009/2010 regesaming. Detta ger god spridning ti dessa båda dokument. En nyttig jukapp 20 års erfarenhet av insamingsarbete, både från små och stora organisationer. Inbjudan kommer under december och de 40 patserna brukar fyas fort. Nytt för 2010 är att det kommer att erbjudas en återträff för detagarna där möjighet ges att utbyta erfarenheter och diskutera frågestäningar som dykt upp efter det att kursen genomförts. Maria Ros Jernberg Nya momsreger för den ideea sektorn. Det tycks bi nya reger och agar för vår sektor vad gäer moms i näringsverksamhet, dvs då vi säjer varor och tjänster. Främst beror nyheterna på en anpassning ti EU-reger. Försag har ämnats av en statig momsutredning i november. Försagen ska gå ut på remiss och FRII är en av remissinstanserna. Försagen föresås träda i kraft Fera av försagen innebär kara försämringar för vår sektor med moms på serveringsförsäjning, utbidning och försäjning av böcker. Vissa undantag b a för evenemang i penninginsaming kommer att medges. Små verksamheter med omsättning under kronor per år kommer inte in i momssystemet. Försäjning i secondhand (Myrorna, Kupan, Stadsmissionen) föresås få en ägre momssats (sex procent). Ett försag het utan EU-anknytning är att moms atid ska äggas på hyra av verksamhetsokaer. ERIK ZACHRISON synpunkt Mager rapport från Sektor3 För en tid sedan pubicerade Sektor3 sin rapport Att ge eer att beskattas. Det har varit förvånansvärt tyst om denna bok som jag tycker förtjänar att uppmärksammas. Boken handar om den i poitiken kassiska frågan huruvida en gåvogivare ska få en skattemässig förde av sina gåvor. Titen på boken vi provocera när man stäer givande mot beskattning. Även i det pressmeddeande som åtföjde boken försökte Sektor3s dåvarande chef ruska om äsarna. Hon skrev att organisationerna måste kiva ner från sina piedestaer. Men vem kände sig träffad? Tyvärr bev boken förådrad redan då den kom från trycket, eftersom den inte as kommenterar utredningen om gåvoincitament (SOU 2009:59) som bev offentig två veckor tidigare. Styrkan i boken igger snarare i den historiska och idépoitiska diskussionen samt i den internationea utbicken. Dessa avsnitt är intressanta och tankeväckande. Däremot är de skatterättsiga avsnitten inte ika imponerande. Författarna för en diskussion om avdragsrättens betydese som igger på ett het annat pan än vad som varit aktuet i svensk debatt och inom den statiga utredningen. Även om det sker i en diskuterande ton antyder författarna möjigheten att en avdragsrätt skue kunna ha potentia att eda ti ett systemskifte. Det är enigt min mening oreaistiskt. Det är en brist i boken att den EG-rättsiga aspekten av frågan inte uppmärksammas. Inte heer kontrofrågor berörs. Sverige behöver nya grepp för att stimuera föreningsivet och ge ökade resurser ti angeägna ideea ändamå och projekt. Ett skatteincitament för gåvor är ett sådant grepp. Trots sina vetenskapiga ambitioner bidrar inte denna bok med konkreta försag ti hur en sådan reform ska kunna konstrueras. ERIK ZACHRISON

4 aktuet Hjärnfonden väjer idee fondsatsning Begreppet sociat ansvarstagande vidgas at mer, band annat ti att omfatta de boag i finansbranschen oika investerare väjer att samarbeta med. Hjärnfonden har i höst vat att pacera pengar i fonder som förvatas av det nya fondboaget GodFond, vars boagsvinst går ti ideea ändamå. Vi vi vara med och stödja GodFond-satsningen eftersom vi ser möjigheter att få en god avkastning ti en ägre kostnad, samtidigt som vi tycker att de värderingar om sociat ansvarstagande som finns inom GodFond sammanfaer så starkt med de värderingar som driver vägörenhetsorganisationer, säger Bo Ingemarson, vd på Hjärnfonden. GodFonds avkastning går ti Hand in Hand, SOS-Barnbyar, Stockhoms Stadsmission och Rädda Barnen. PR Percy Barneviks må: 10 mijoner kvinnor ska få jobb Den förre ABB-chefen Percy Barnevik har under de senaste sex åren ägnat sig åt att stötta fattiga indiska kvinnor att bi entreprenörer. Nu styr han och organisationen Hand in Hand i samarbete med band annat Läkarmissionen kosan vidare mot Sydafrika, Brasiien och Afghanistan. Hand in Hands sätt att jobba skijer sig från traditionet bistånd. Fokus är att ge kvinnor en chans att bi egna företagare, sa Percy Barnevik när han mötte ett 40-ta personer från FRIIs medemsorganisationer vid ett frukostmöte 19 november på Röda Korset. För att få bot på fattigdomen krävs jobb och det satsas på tok för ite på det i biståndsvärden. Enorma resurser går ti infrastruktur och vägar men vad hjäper det om det inte finns några varor att transportera? Insatserna måste skaas upp. Vårt må är tio mijoner nya jobb på tio år. Vad gör ni konkret? Träning och utbidning är viktigast, vi erbjuder ett 8-månadersprogram och möjigheter att ta mikroån. Ofta donerar vi symaskiner ti Percy Barnevik, Hand in Hand. sjävhjäpsgrupperna. Då kan inte männen ta pengarna. 95 procent av vårt arbete är i den informea ekonomin och vi jobbar underifrån. På det här sättet sipper vi korruptionen. Hittis har vi invoverat en hav mijon kvinnor som har startat över mikroföretag pus 900 medestora företag. Hur mycket pengar har du sjäv gått in med? Jag har stått för det mesta sjäv i början. Totat handar det om cirka 200 mijoner kronor och ite mindre pengar vartefter för att komma igång. Det tar tid att hitta donatorer och samarbetspartners. Vi bygger inte upp en egen stor organisation utan vår affärsidé är partnerskap. Vad händer härnäst? Vi är på gång att sprida vår jobbprojektsatsning med våra samarbetspartners ti Afghanistan, Sydamerika och fera änder i Afrika. Marie von Zeipe Åta för bedrägeri skjuts upp på nytt Ett eventuet åta mot Röda Korsets bedrägerimisstänkte tidigare kommunikationschef har skjutits upp för fjärde gången. Chefsåkagare Af Johansson har meddeat att åtastiden förängts ti måndag 7 december. Förtroendet för Röda Korset daade i höstas efter bedrägeriskandaen. Men nu hoppas organisationen på ett ökat förtroende, viket inte minst jukampanjen kommer att ge en fingervisning om. MVZ WWFs Barbara Evaeus, Victoria Oausson och Mariann Eriksson tog emot priset med Hasse Mam och Lasse Bure som utformat Earth Hour-kampanjen. Foto: Johan Markund Mörker gav pris ti WWF I november presenterades de kampanjer som vunnit i årets 100-wattare, rekamtävingen som beönar kreativ rekam som gett effekt. I kategorin samhäsrekam deade Gudrun Schyman ut priser i vaörerna 75 och 50-watt. Värdsnaturfonden WWF fick en 50-wattare för kampanjen Earth Hour 2009, då upp emot en hav mijon svenskar i mars säckte amporna i en timme. Tävingen 100- wattaren arrangerades för tjugonde året. Prisutdeningen ägde rum i Stockhom inför 800 besökare. 100-wattaren i kategorin samhäsrekam gick ti Radiotjänst och övriga pristagare var band andra Läkemedesverket och Försvarsmakten. PR Birger Jarsgatan Stockhom info@nordicfundraising.se 4 insaming nu

5 Foto: Sofia sabe Haå där......generasekreterare Eisabet Andersson som ämnar SOS- Barnbyar i Sverige för att börja jobba på SOS Kinderdorf Internationa. Vika bir dina arbetsuppgifter? Jag kommer att jobba som internatione senior advisor och ansvara för uppbyggnaden av organisationens nya inriktning mot stora privata givare och gåvor från företag. Jag är oerhört gad att jag fått detta erbjudande och kan vara med och utvecka SOS-Barnbyar framöver. Drygt tittare såg när Debatt handade om Biståndsbuffen. Beinda Osson edde programmet som sändes dagen före den direktsända gaan Tisammans för Värdens Barn. Finn Norgren om SVT-koeger: Sabotage mot Värdens Barn Programmet Debatt med Beinda Osson som sändes dagen före årets Värdens Barn-gaa hade ett ohederigt och iviigt innehå, menar Finn Norgren på Radiohjäpen. Insamingen kan ha förorat mijoner kronor, viket drabbar många utsatta barn. Biståndsbuffen var rubriken på SVT-programmet Debatt i mitten av oktober, där journaisten Lars Åberg och u-andsforskaren Rodney Åsberg debatterade med band andra Christer Zettergren från Röda Korset och Svante Sandberg från Rädda Barnen. Redan i inedningen av debattprogrammet koppades den påstådda buffen ti Värdens Barn och frågan om givarnas pengar når fram. Det fick Radiohjäpens generasekreterare Finn insaming nu Finn Norgren, Radiohjäpen. Norgren att reagera kraftfut mot Debattredaktionen. Jag känner mig kränkt å aa dessa goda koegers vägnar över att deras strävan saboteras av den ohederiga och iviiga smörja som ni sände skriver han i SVTs personatidning Vipåtv. I programmet kritiserades en verksamhet som Rädda Barnen bedrivit i Jemen, som inte har någon kopping ti Radiohjäpen. Ändå framstod det som att pengar från Värdens Barn fördeas på ett oansvarigt sätt. Det är bedrövigt att väja ut ett enskit projekt och åta det representera aa de 128 insatser som får stöd från Värdens Barn, säger Finn Norgren. Han tycker det är oprofessionet när media arbetar på just det sättet; en avvikese yfts fram och får företräda en stor hehet. Kostnader för administration i ideea organisationer ifrågasattes också i programmet. Det var ätt som tittare att få uppfattningen att administration inte är av värde för projekten. Att fråga Går pengarna fram? i stäet för Gör pengarna någon nytta? är ett fe som ständigt upprepas. Med bristande kunskap om hur bistånd fungerar är det ätt att tro att pengarna gör nytta av sig sjäva, säger Finn Norgren. Han uppfattar ändå att många givare genomskådar Biståndsbuffen och har ett ångsiktigt engagemang och en stark givarvija. Men årets insamingsresutat för Värdens Barn var 10 mijoner kronor ägre än i fjo, viket ti viss de kan vara en föjd av debattprogrammet. Ansvariga på Debattredaktionen besvarar Finn Norgrens kritik med att I Debatt ska båda sidor ges tid och möjighet att ge sina bästa argument. Så skedde också i debatten om hjäpinsamingar. Drygt personer såg på programmet. Sammantaget bir innehået rena sabotaget mot vår verksamhet utan att Radiohjäpen får komma ti tas, säger Finn Norgren. Men i övrigt är jag mycket upprymd över det starka engagemang som SVT:s redaktioner bidragit med i årets kampanj, från Boibompa ti Aktuet, där stöd ti utsatta människor skidrats med hög kvaitet, säger Finn Norgren. Peter Rehnfedt Var kommer du att arbeta? Det internationea huvudkontoret igger i Innsbruck i Österrike. Där kommer jag att arbeta en de. Men det bir också många resor i hea Europa, samtidigt som jag kommer att penda hit hem ti Stockhom. Vika utmaningar ser du? Vi har satt upp nya tuffa strategier där vi siktar på en stor ande nya givare samtidigt som gåvorna från de två givarkategorier som jag ska arbeta med ska öka ordentigt. Det känns roigt och spännande att få anta de utmaningarna och kunna hjäpa ti att hjäpa ännu fer barn. Vika bir de stora skinaderna jämfört med tidigare? Jag har haft drygt nio oerhört givande och roiga år på SOS-Barnbyar här i Sverige. Nu kommer jag att koncentrera mig på några få saker, istäet för att som tidigare haft ett vädigt brett arbetsfät, med personaansvar och andra kompexa edarskapsfrågor. Samtidigt är jag kvar i organisationen och kan fortsätta bidra ti att varje barn får rätt ti en famij och ges möjighet att växa upp med kärek, respekt och trygghet. Peter Rehnfedt Fakta: SOS Kinderdorf Internationa startades i Österrike 1949 och driver i dag mer än barnbyar, skoor, kiniker och famijeprojekt i 132 änder. SOS-Barnbyar startade i Sverige I fjo samades 210 mijoner kronor in från svenska givare.

6 aktuet RTP byter namn och siktar på ökat stöd Vid RTPs kongress i november togs besut om att ändra förbundets namn ti Personskadeförbundet RTP. De tre bokstäverna kommer framöver att stå för Rehabiitering, Tigängighet och Påverkan, i stäet för som tidigare Riksförbundet för Trafik-, Oycksfas- och Poioskadade. Kongressen tog också besut om att förnya stadgarna, utse ny förbundsstyrese och så fast viken inriktning förbundet ska ha fram ti Det nya namnet ger oss bättre förutsättningar att kommunicera och synas för de människor som skadar sig. Nu vi vi arbeta på att få fer medemmar, säger Pee Köhed, förbundsordförande. Av kongressens besutspunkter var försaget om namnbyte den som föregåtts av fest diskussioner i organisationen. 49 av 52 ombud röstade för försaget. Vi har bytt namn men arbetar fortfarande med samma frågor samt ger råd och stöd ti personer som har förvärvade skador och är nackskadade ti föjd av whipashreaterat våd, ryggmärgs-, hjärn- och poioskadade samt amputerade, säger förbundsordförande Pee Köhed. Bra byte av namn på förbundet! Nu fortsätter vi tisammans att kämpa för våra rättigheter och bättre tigängighet i samhäet, oavsett funktionsnedsättning, kommenterar medemmen Jojje Wain på RTPs webbpats. pr Bästa årsredovisning Pris ti Svenska kyrkan i Umeå Svenska kyrkan i Umeå tog hem förstapatsen i 2009 års uppaga av tävingen Bästa årsredovisning inom ideea sektorn. Tävingens syfte är att uppmärksamma de ideea föreningar och stifteser som rapporterar verksamheten på ett öppet, tydigt och pedagogiskt sätt. fakta Juryns motivering Marita Broberg vid Svenska kyrkan i Umeå tog emot utmärkesen för bästa årsredovisning. Fera FRII-medemmar var nominerade ti pris i tävingen om årets bästa årsredovisning i idee sektor. Men det bev Svenska kyrkan i Umeå som tog hem utmärkesen framför Barncancerfonden, Cancerfonden, Kooperation Utan Gränser, Rädda Barnen och Röda Korset med fera. Tävingen är öppen för aa ideea föreningar och verksamhetsstifteser och arrangeras av Öhrings PricewaterhouseCoopers och Swedbank. I år uppmärksammades särskit frågan: Hur organisationen redovisar verksamhet, må och måuppfyese med utgångspunkt från sitt ändamå. Den oberoende juryn som utser vinnarna har arbetat efter kriterier som att organisationen föjt gäande redovisningsföreskrifter och att de redovisar hur de uppfyer sitt ändamå. Det är viktigt att årsredovisningen ger en informativ, asidig och sanningsenig bid av organisationen så att den enskide medemmen kan få en tydig bid av organisationens verksamhet. Vi är vädigt gada och hedrade över att ha vunnit. Vårt arbete med att titaa äsaren som inte atid är van vid kyrkan, dess språk och dess organisation har gett resutat, säger Kristina Peterson, kansichef, Svenska kyrkan i Umeå. Årsredovisningens omsag förestäer människor i oika ådrar och skeden. Texterna har skrivits med utgångspunkt i församingsinstruktionerna och hur kyrkan i Umeå uppfyer sina må i arbetet för människor med varierande behov. Namnet på årsredovisningen är Hea ivet. Ett sjuttiota organisationer detog i tävingen som arrangerades för åttonde året i rad. Prisutdeningen skedde vid konferensen Ideet Forum i Stockhom. peter rehnfedt Kyrkans oika aktiviteter och samingspatser för ivets oika skeden beskrivs med en god baans mean text, bid och grafiska iustrationer. Läsaren får intrycket att beskrivningarna kommer från människor som sjäva är engagerade och aktiva. Likaså ges en god bid av församingsarbetet i Svenska kyrkan med tydig information om verksamhetens organisation och styreseskick. Tisammans med en korrekt och reativt ättäst ekonomisk redovisning formas en årsredovisning med stort äsvärde och högt informationsinnehå. Foto: björn dain insaming nu

7 Minskat stöd från Sida Debatt om bistånd tystas Regeringen har besutat att Sida-stödet ti information om utveckingsbistånd i Sverige ska haveras. Samtidigt ändras må och inriktning för opinionsarbetet. Nu oroas ideea organisationer i Sverige och samarbetspartners i hea värden över konsekvenserna. Åtta procent av det svenska biståndet går idag direkt ti svenska enskida organisationer. Enprocentsmået består men en föjd av finanskrisen är att biståndsansagen minskar med 2,5 mijarder kronor jämfört med Men det är främst haveringen av informationsansagen från 120 ti 60 mijoner kronor för 2010 som fått många biståndsorganisationer att gå i taket. Iskan bottnar i att det är svårt att sama in pengar ti informationsverksamhet och att regeringen i direktiven sår fast att svenska fokröreser inte får använda pengarna ti opinionsarbete kring kontroversiea frågor. Nedskärningarna riskerar att drabba den ivsviktiga debatten om biståndet och hur poitiken ska bidra ti att utrota fattigdomen, säger Bo Forsberg, generasekreterare på Diakonia med 35 anstäda, en av de organisationer som hårdast reagerat på de nya Sida-beskeden. För oss är det viktigt att kunna yfta upp måkonfikter när oika poitiska besut krockar med varandra. Den debatten kan vi adrig ge upp, det är en demokratifråga, säger han med udden riktad mot biståndsminister Gunia Carssons tokning av begreppet information. Någon ångsiktig strategi för att få nya intäkter har inte Diakonia utarbetat än. Vi måste öka insamingen inte minst med kampanjer i andets församingar. Men det är svårt att sama in pengar ti informationsverksamhet. För Diakonia innebär haveringen av bidragen ett minus på två mijoner kronor och att insaming nu Bo Forsberg, Diakonia. tjänster måste göras om på de avdeningar som jobbar med info-och samhäsfrågor. Band annat får projektanstäda gå ner i tid. Afrikagrupperna drabbas också hårt och ser neddragningarna som ett sag mot hea fokröresetanken. Aa som jobbar med gobaa utveckingsfrågor berörs. De nya direktiven ger en tydig signa om att vi inte ska bedriva påverkansarbete kring orättvisor, frågor om nord-syd och ivssti. Det är bekagigt. Mediabiden av biståndet handar mest om korruption och missyckanden, i stäet borde vi prata om biståndets framgångar, säger Gabi Björsson, kansichef på Afrikagrupperna. Tvingas ni skära ned? Ja, vi får havera antaet kampanjer och 1,5 tjänster måste bort. På sikt ska 20 tjänster bantas ti 16 stycken. Vår tidning Södra Afrika berörs och hotas av nedäggning. Vi måste satsa mer på insamingsarbete och medemsvård, men vi har ännu inte tagit fram en ångsiktig strategi. ECPAT Sverige, som arbetar mot barnsexturism, barnpornografi och trafficking får årets Sidainfo-ansag på 1,5 mijoner kronor haverat. Resutatet bir färre pubika satsningar och minskning av tryckt materia. Det är kännbart och trist, men vi står på fera ben och får stöd både från privatpersoner, företag och staten. Den baansen gör att vi bir mindre sårbara än om vi bara är beroende av en käa, säger generasekreterare Heena Karén. fakta Stöd genom svenska biståndsorganisationer Sida stödjer enskida organisationer som bedriver bistånds- och utveckingsarbete genom 15 ramorganisationer. De tar i sin tur emot ansökningar och ger stöd ti andra organisationer. Ramorganisationerna ansvarar för Sidas stöd för att utvecka det civia samhäet i samarbetsänder och ti kommunikationsinsatser i Sverige. Under 2009 har 15 ramorganisationer deat på 1,3 mijarder kronor i stöd från SIda: Kooperation Utan Gränser Forum Syd Svenska Missionsrådet (SMR) Rädda Barnen På sikt ska 20 tjänster bantas ti 16. Diakonia PMU InterLife Oof Pames Internationea Center (OPIC) Svenska kyrkan Afrikagrupperna Svenska handikapporganisationers internationea biståndsförening (Shia) Naturskyddsföreningen (SNF) LO-TCO Biståndsnämd Värdsnaturfonden WWF RFSU Pan Sverige Gabi Björsson, Afrikagrupperna. Heena Karén ECPAT. Marie von Zeipe Jan Sjögren, KFUK-KFUM berättade om samarbetet med City Gross. Lyckade exempe på utbyte med företag På konferensen Ideet Forum i Stockhom i november presenterades goda exempe på samarbeten mean ideea organisationer och företag. Jan Sjögren från KFUK- KFUM Norrköping och Andreas Ericsson från City Gross berättade om hur de ger stöd ti utsatta famijer i Lettand. Med hjäp av KFUK- KFUMs kunskap och etaberade verksamhet i andet har vi kunnat skicka 165 astbiar med mat och gett stöd ti sommaräger och juaktiviteter, berättade butikschefen Andreas Ericsson. Han har sjäv varit med hea vägen, från samta med everantörer ti transport och fördening ti de svätande famijerna. Det har förändrat hea min syn på sättet att jobba. Det har också stärkt organisationen, både i personagruppen, men även genom kundernas respons och deaktighet och a uppmärksamhet i medierna, berättade Andreas Ericsson. KFUK-KFUM har haft verksamhet i Lettand under en ång tid och sett hur evnadsvikoren bivit svårare under senare tid. För oss, iksom för City Gross, händer någonting när man engagerar sig, hjärnan och hjärtat byter pats, konstaterade Jan Sjögren och fick medhå från Andreas Ericsson. Nu ska de diskutera mer ångsiktiga insatser som kan bidra ti förändring. Andra exempe på hur företag samarbetar med ideea organisationer presenterades också på Ideet Forum, band andra Stockoms Stadsmissions samarbete med bevakningsföretaget Panaxia. Syftet var att yfta fram goda exempe på sociat engagemang. Peter Rehnfedt Foto: björn dain

8 aktuet Samarbete för stöd ti demenssjuka Bomsterfonden, Röda Korset och Azheimerföreningen har startat ett samarbete för personer med demensdiagnos. Syftet är att erbjuda mötespatser som kan ge ökad trygghet och ivskvaitet både för den som drabbats av sjukdomen och för anhöriga. Ett första steg i samarbetet är att mötespatsen Azheimercafét fyttar ti Bomsterfondens anäggning Via Svanäs i Danderyd utanför Stockhom. Vid den första sammankomsten hös föredrag av överäkare Michaea Grut på Danderydsgeriatriken, Krister Westerund, ordförande i azheimerföreningen och Mona Petersén, anhörig. Fera FRII-organisationer samas på jumarknaden Schysst Ju där det går att köpa smycken, mat och käder. Foto: schysst ju Svårt för ideea att hitta sin ro friviigsektorn har änge haft svårt att hitta sin position i det svenska väfärdssystemet, devis för att samhäsdebatten om vård, omsorg och socia verksamhet varit så poitiserad. Det skriver Lars Svedberg vid Ersta Skönda högskoa i en kommande forskningsantoogi från tyska Nomos Verag. Privata aktörer har etaberat sig betydigt snabbare än huvudmän från friviigsektorn. Men aktörer utan vinstsyfte kommer att växa inom dessa områden, skriver Svedberg. Stockhoms Stadsmission nämns som exempe på en organisation med stark stäning i sin nisch. ht Etisk juhande Marknad med schysta jufynd För fjärde året arrangerades marknaden Schysst Ju i ABF-huset i Stockhom. Rättvisa står i centrum på marknaden och fera FRII-medemmar fanns på pats. Vi vi ge fer möjighet att få kännedom om rättvisemärkta varor och hur de tiverkas, men också kunna bjuda på gädje och eftertanke. Det är svårt att hitta aternativ ti den traditionea juhanden i dag. Därför startades Schysst Ju, berättar Lisa Daenius, en av arrangörerna. Den som besöker marknaden kan köpa sjysst producerade jukappar från oika försäjare. Främst käder, mat, hantverk och heminredning. Det går också att yssna på föredrag om mijö, rättigheter och andra frågor om sociat ansvarstagande. Besökarna kan dessutom se fim och ge stöd ti organisationerna som medverkar. Arrangörerna försöker undvika pekpinnar och vi here väcka nyfikenhet kring hande och rättigheter för dem som tiverkar en stor de av de saker som konsumeras i Sverige. Det ska vara intressant och roigt att komma ti marknaden, säger Lisa Daenius. Afrikagrupperna, Amnesty, Diakonia, Individue Människohjäp IM och Svenska Afghanistankommittén är några organisationer som står bakom marknaden. Vi säjer smycken, väskor, örhängen och annat för att främja de som tiverkar saker i Afghanistan. Många handar och skaffar kunskap om andet. I år har vi dessutom en fotoutstäning som visar hur vikoren ser ut för dem som ever där, berättar Kje Lundberg på Svenska Afghanistankommittén. peter rehnfedt Rättvisa jukappar hittar du hos oss. Väkommen ti vår webbutik och bestä dina jukappar. insaming nu

9 etik Myrorna har inget eget 90-konto, överskottet går ti Fräsningsarméns sociaa hjäpverksamhet. Kvaitetskontro 90-konto inte sjävkart För många ideea organisationer är 90-kontot en grundsten vid insaming i Sverige. För andra krockar kontots föreskrifter med verksamhetens ändamå eer struktur. Därför bir de tvugna att väja bort de kvaitetsförknippade kontosiffrorna. En insamingsorganisation, som bedriver offentig insaming för humanitärt, vägörande, kuturet eer annat amännyttigt ändamå, kan bevijas 90-konto. En förutsättning för att bevijas ett sådant konto är att organisationens ändamå har en sådan grad av bestämdhet att det går att kontroera, står det i föreskrifterna från Svensk insamingkontro, SFI. Detta igger ti grund för att många organisationer väjer att certifiera sin verksamhet genom att ha ett 90-konto. Det är en kvaitetsstämpe att hänvisa ti, inte minst vid de tifäen då givare frågar om hur organisationens insaming fungerar. Men det finns också fera oika aktörer som väjer att inte ha 90-konto, eer som inte kan föja aa riktinjer, men ändå bedriver en uppriktig och uppskattad insaming. Åse Axberg, samordnare för kommunikationsarbetet på Pamecenteret berättar att organisationen vat att inte ansöka om 90-konto eftersom man vi kunna stödja poitiska partier och därigenom stärka människors rättigheter. Enigt SFI:s föreskrifter för 90-konto tideas inte insamingsorganisation, om organisationens ändamå är partipoitiskt eer om det bedöms vara oförenigt med ag eer god sed. Organisationer med ett ändamå som är partipoitiskt faer inte inom ramen för SFI:s föreskrifter för att bevijas ett 90-konto. Pamecentret vi inte begränsa sin verksamhet genom att ha 90-konto eftersom vi vi kunna stödja en demokratisk utvecking genom partiinriktat arbete, det är en de av vårt uppdrag. Vi föjer dock aa SFIs föreskrifter och vi arbetar utifrån de riktinjer som finns för att bedriva en trovärdig insaming, säger Åse Axberg. SFI:s föreskrifter anger även att ti exempe kädinsaming är ett ändamå som kan igga ti grund för 90-konto. Myrorna är en de av samfundet Fräsningsarmén som har ett 90-konto. Fräsningsarmén samar in pengar, men Myrornas uppdrag är att sama in och säja materiea gåvor. Överskottet från Myrornas försäjning används ti Fräsningsarméns sociaa hjäpverksamhet, säger Lotta Kökeritz, utveckingschef på Myrorna. Det är först nu vi känner att vi är tiräckigt stora och har den strukturen i organisationen för att ha 90-konto För små insamingsorganisationer handar det många gånger om en krävande administration som en iten organisation inte mäktar med. Dock är de ara festa organisationer eniga om att SFIs föreskrifter för hur man ska bedriva en seriös och trovärdig insaming fyer en viktig funktion. Organisationen Isamic Reief igger i startgroparna för att skicka in ansökan om 90-konto innan årsskiftet. Det är först nu vi känner att vi är tiräckigt stora och har den strukturen i organisationen för att ha 90-konto, säger Mostafa Kharraki, styreseordförande i Isamic Reief. SFI:s föreskrifter fyer en viktig funktion gentemot våra givare och därför väjer vi nu att ansöka om ett 90-konto. BLAND SVERIGES UNIVERSITET och högskoor finns en ång rad insamingar ti forskning och utvecking. De bedrivs utan 90-konton eer granskning av SFI. Insamingsstiftesen för medicinsk forskning vid Umeå universitet är ett exempe. På sin webbpats förkarar stiftesen hur fördeningen av de insamade pengarna kontroeras. Umeå universitet är en statig myndighet och därmed granskas dess stifteseförvatning av externa auktoriserade revisorer. Ytterst ansvariga är universitetsstyresen. Vi kan därför tryggt försäkra dig om att dina pengar går ti det ändamå som du har uppgett. Caroine Edestam Moin Foto: myrorna Varningsistan Föjande organisationer bedriver idag rikstäckande insaming hos amänheten. I vissa fa sker insamingen på ett oansvarigt eer oetiskt sätt. I Sverige finns sedan många år ett system med kontroerad insaming under överinseende av Stiftesen Svensk Insamingskontro SFI. Nedanstående organisationers insamingar står inte under denna kontro. Därför rekommenderar FRII att inte skänka pengar ti föjande organisationer: A-Aqsa Spannmå Stiftese Batic 2000 Cancerhjäpfonden Cancer- och Aergifonden Cancer- och Aergifondens Stödförening Cancer- och Barnhjäpen Cancer- och Mijöfonden CMF CURO Riksföreningen för cancersjuka Deveoping Word Cothing 4-Life FRF-Stiftesen Fonden för Rehab o medicinsk forskning Fria Kristna Missionshjäpen FKM Främjande av den iranska kuturen FIK Gatubarnsföreningen Hjäpfonden Hjärtehjäpen Humana Sverige/UFF U-andshjäp från Fok ti Fok Innocent Chid/Krigets Oskydiga Insamingsstiftesen för Handikappades Rekreation Kädinsaming Service Mojahedin Sympatisör Förening MSF Neuroogisk Handikapp och Cancerforskning NHC NYTEX Orphan Home Care SADF Azheimer och Demensforskning Samhäsfonden/Svenska Samhäsfonden Stockhomsstorken/Storken Svenska Smärtafonden Sveriges Cancersjukas Riksförbund Teehjäpen Fyg ti udda destinationer? Då är vi resebyrån för dig! Vi har kunskap och erfarenhet och kan erbjuda dig RAPTIM SPECIALPRISER! Värden börjar i Tranås! Väkommen! Europa: Afrika: Övriga Värden: info@tranas-resebyra.se insaming nu

10 tema taktik vid kritik Fera stora medemsorganisationer i FRII har under senare tid kritiserats i media. Verksamheterna har beskrivits med ord som Bedrägeri, pengar ti yx, mijoner i arvoden och åg öppenhet. Hur ska organisationerna agera? Fortsätta arbeta som vanigt? Öka de externa aktiviteterna? Eer avvakta med panerade kampanjer? FRII har frågat två medemmar hur de gjort. Snabbt svar på ankageser När en tidigare medarbetare i Rädda Barnen i oktober riktade kritik mot organisationen bev reaktionerna starka. I tidningen Göteborgs-Posten beskrevs dear av verksamheten som vidyftig och närmast kaotisk. Rädda Barnens jukampanj stod för dörren och organisationen bev tvungen att göra en snabb insats för att korrigera fe i artikarna och besvara frågor från givarna. Det första vi gjorde var att gå igenom om något fe hade begåtts av oss i organisationen. När det visade sig att så inte var faet kontaktade vi tidningen för att få in ett genmäe, berättar Louise Gauffin, marknadsoch insamingschef på Rädda Barnen. Förutom en strävan efter att nyansera Vi jobbade på med våra kampanjer och vår insaming. Det enda som senareades var pressreeasen inför jukampanjen. debatten startades en snabb insats för att ge korrekta uppgifter ti givarna. Många hade hört av sig och meddeat att de inte ängre vie ge sitt stöd ti Rädda Barnen. Några dagar senare fick aa givare ett brev med kommentarer ti artikarna. Vi ade också extra kraft på att kunna ge tydiga svar på de frågor som städes via teefon. Ett djupare underag pubicerades samtidigt på Louise Gauffin, Rädda Barnen. vår webbpats för dem som vie ha mer fakta, berättar Louise Gauffin. De företag som stöder Rädda Barnen fick också information om hur Rädda Barnen uppfattade tidningens uppgifter. Vårt fokus var just då direktkommunikation med givarna. Men vi jobbade också på med våra kampanjer och vår insaming. De påverkades inte as. Det enda som senareades var pressreeasen inför jukampanjen. Vi är atid redo för att bi ifrågasatta Cancerfondens insamingar har granskats i media fera gånger de senaste åren. I fjo uppmärksammades Rosa Bandet-kampanjen av tidningen Svenska Dagbadet som menade att givarna urades att tro att aa pengar som samas in i kampanjen går ti bröstcancerforskning. Även om dear av innehået i de påståendena kan diskuteras så fick vi rannsaka oss sjäva. Hade vi varit otydiga? Saknades information ti givarna om hur vi arbetar och kampanjens ändamå? Kunde vi föra fram budskapen i kampanjen på ett annat sätt? berättar Marie Hammargren, kommunikationschef på Cancerfonden. Någon stark reaktion från givarna märktes inte av och få tidningar vade att föja upp kritiken. Men Aftonbadet och Dagens Medicin pubicerade citat från artiken om att Svensk Insamingskontro, SFI, specifikt skue granska kampanjen. Vi kontaktade Svenska Dagbadet och hade ett givande möte med redaktionsedningen om uppgifterna i artiken. Men att ägga stor kraft på att få tidningen att sjäv ge utrymme för kargöranden är inte önt, säger Marie Hammargren. I stäet använde Cancerfonden befintiga kanaer brevutskick och webb ti givarna, och yfte fram fakta om att Rosa Bandet, förutom att sama in pengar ti bröstcancerforskning, även ger stöd Marie Hammargren, Cancerfonden. ti informations- och kunskapsspridning och grundforskning. Det är otroigt viktigt att kampanjen bidrar ti en ökad medvetenhet om bröstcancer och att det finns en möjighet att tidigt upptäcka sjukdomen med mammografi. Det kan rädda iv, säger Marie Hammargren. Det är viktigt att ha en inje i kommunikationen och inte ändra inriktning om verksamheten ifrågasätts. Snart edde tidningsuppgifterna ti nya diskussioner. Organisationen Charity Rating krävde att varje enskid insamingskampanj ska ha ett eget 90-konto som ska granskas av SFI. FRII uttaade sig också och motsatte sig försaget om separat granskning av kampanjer då det skue ge probem med gränsdragningar, ökad byråkrati och ökade kostnader för organisationerna. Granskning är atid bra. Men den måste bygga på god research. Vi hade bivit synade i Dagens Industri året innan och där var frågestäningarna mer konkreta och vägrundade än i det här faet, säger Marie Hammargren. Hon tycker det är viktigt att ha en inje i organisationens kommunikation, och inte ändra inriktning om verksamheten ifrågasätts. Hittis har hon inte varit med om att ändra kommunikationsstrategier förutom vid ett tifäe. Det var i samband med tsunamikatastrofen Då avvaktade vi med vårt budskap för att inte trängas med aa andra frågor som var aktuea för givarna, berättar hon. 10 insaming nu

11 iustration: heena bergendah Den fick dröja några dagar för att inte krocka med vårt genmäe ti tidningens uppgifter, berättar Louise Gauffin. Extra insatta aktiviteter har också genomförts i Göteborgsområdet, där events med utstäningar och informatörer har skapat diaog med gama och nya givare. Hittis har de aktiviteterna gett bra resutat. Vi rekryterar nya givare i den takt vi räknat med och får möjighet att räta ut frågetecken kring tidningsartikarna, säger Louise Gauffin. Men hur många givare som hoppar av på grund av ankageserna i tidningen är för tidigt att kunna säga. peter rehnfedt Iband uppmärksammas också organisationer med iknande namn som Cancerfonden som samar in pengar med oseriösa metoder, ti exempe Cancerhjäpfonden, Cancer- och Mijöfonden och Cancer och Aergifonden. Vi försöker i första hand kommunicera med de organisationerna när de är aktiva, snarare än att ge dem uppmärksamhet genom att ta avstånd från dem i vår egen kommunikation. Många givare hjäper oss också med att informera om deras verksamhet, säger Marie Hammargren. Hon berättar också att det finns en menta förberedese för att bi ifrågasatt i medierna. Speciet nu när åta mot en tidigare medarbetare ska väckas och bedrägerier på mijontas kronor ska redas ut i domsto. Men det går inte att het och hået förutse de frågestäningar och krav som kan dyka upp. Som stor organisation har vi många bickar på at vi gör, det bästa vi kan göra är att förkara och sträva efter att vara så tydiga som möjigt, konstaterar Marie Hammargren. peter rehnfedt Expert på krishantering: Låt inte andra sätta agendan Vid en kris stäs ofta hårda krav på förmågan att kommunicera. Med rätt strategier går det att undvika onödiga och oväntade föjder. En kris är en händese som har potentia att skapa negativ pubicitet, hota goodwi och varumärke, störa de normaa funktionerna och orsaka ekonomisk skada. Hur man agerar när man står mitt uppe i en sådan situation kan ha betydese en ång tid framöver. Sättet att bemöta medarbetare, samarbetspartners och givare avgör ti stor de krisens utvecking. Anders Byund, ansvarig för affärsområdet krishantering och kriskommunikation på PR-byrån Burson-Marsteer EMEA, menar att det är viktigt att snabbt ta initiativ så inte andra tar kontro över händeseföroppet. En kris uppstår ofta när medierna uppmärksammat ett probem och organisationen då tvingas agera. I början av en kris finns det större handingsutrymme och genom snabba reaktioner minskas skadorna på förtroendekapitaet. Organisationen måste vara sjävkritisk och kontroera om det finns fog för kritiken. Det gäer att verkigen yssna på synpunkterna. Det är också viktigt att kommunicera att man förstår kritiken, tar den på avar och visar ansvar även att visa empati, säger Anders Byund. Men det går att förbereda sig inför en kris menar han. Att arbeta fram en krishanteringspan gagnar en organisation eftersom man då kan hantera situationen bättre och återhämtningsprocessen bir snabbare. En ny undersökning om krisberedskap visar att 60 procent av de besutsfattare som bivit tifrågade har erfarenhet av kriser. Trots det har endast 53 procent en krispan, säger Anders Byund. Det vanigaste misstaget är att inte kommunicera tiräckigt, varken med medarbetare eer med omgivningen. Det ger ett utrymme för andra att ge en ensidig bid av det som hänt. Som ett brev med posten kommer då många gånger en snabb poarisering i medierna. Men det är viktigt att man inte spekuerar utan att man håer sig ti fakta när man kommunicerar. Givarna förväntar sig inte att aa svar ska ges direkt, men man vi att företaget eer organisationen ska kommunicera, undersöka och att de är ödmjuka inför situationen. Inom den ideea sektorn är etiken viktigare och kriser av de sag som drabbat branschen senaste havåret tenderar att få ännu större proportioner, fortsätter Anders Byund. Vid en kris ökar också kraven på medarbetarna. De måste ofta representera hea varumärket och agera som ambassadörer. Därför är det av yttersta vikt att kommunicera internt. Tivaron bir snabbt fytande och det är avgörande att ta fram genomtänkta budskap som igger ti grund för a kommunikation, både ti medarbetare, givare, medemmar och andra, säger Anders Byund. När det gäer panerade marknadsaktiviteter eder en kris inte säan ti ökad aktivitet. Att stäa in kampanjer eer evenemang är inte det första rådet som kommer från experter inom kommunikation. Mitt i krisen kan det vara svårt att se att den går över, men i ett ängre perspektiv kan krisen bidra ti starkare anknytning ti den grundäggande verksamhetsidén. Caroine Edestam Moin insaming nu

12 kampanj Stöd för utsatta bönder i Afrika fram ti den 20 december driver Kooperation Utan Gränser och Vi-skogen den nätbaserade kimatkampanjen Panta för kimaträttvisa. Syftet är att yfta fram aa de människor i Afrika som ever av jordbruk och drabbas hårt av kimatförändringar. På sajten kimaträttvisa.se finns information om hur man kan hjäpa afrikanska bönder att bemöta kimatförändringarna. Den som pantar faskor i någon av Coops butiker och trycker på Biståndsknappen ger stöd ti kampanjen. Kampanj yfter fram huvudskador Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft driver det nya projektet Akta Huvudet, en storsatsning mot våd band unga, speciet inriktad på konsekvenser av våd mot huvudet I projektet ingår en fim som visar upprinnesen ti en vådssituation och konsekvenserna för de inbandade efteråt. Fimen visas på skoor och föjs upp med samta med särskit utbidade unga samtasedare. Därefter föjer ett anta träffar med diskussioner kring attityder, varför våd uppstår och vika konsekvenser det får. Ti projektet finns också en bok om hjärnskador och en webbporta som beskriver hjärnan och vad som händer när den skadas. Smycken ger hopp ti cancerdrabbade Barncancerfonden har inett ett samarbete med smyckesdesignerna David & Martin. Det första smycket de designar för Barncancerfonden är ett siverhasband som är framtaget under insamingskonceptet Give Hope. Vare sig smycket ges bort ti någon annan eer behås av den som köper det, bir gåvan mer värd eftersom den samtidigt skänker hopp ti cancerdrabbade barn och ungdomar. Aktiegåvan 2010 Sikte på fer aktiedonationer För tredje året i rad bjuder FRII in sina medemmar ti kampanjen Aktiegåvan. Med ny projektedare och en bredare mågrupp för kampanjen är mået att fer ska väja att skattefritt skänka aktieutdeningar som stöd ti ideea organisationer. Nikas Sjöberg är projektedare för Aktiegåvan Han har en konsutfirma som arbetar med managementfrågor och coachning med fokus på edarskap. Jag vi använda den kompetens jag har, med en fot i näringsivet och en fot i den ideea sektorn. Totat ges aktieutdeningar på nio mijarder varje år, så det handar om stora pengar, säger han. Att vara med i Aktiegåvan kostar mean och kronor för en FRII-medem beroende på hur mycket pengar organisationen samade in förra året. Pengarna går ti att göra en kampanj för att informera amänheten om möjigheten att skänka skattefritt, framförat genom annonsering och obbyarbete. Att öka kännedomen är en viktig de. I dagsäget krävs dock ett visst engagemang för den som vi skänka sin aktieutdening ti ett gott ändamå. Nikas Sjöberg vi jobba för att det ska bi enkare. En privatperson måste fya i en bankett och skicka in ti sin bank senast en vecka innan boagsstämman. Gick det att förenka hanteringen med hjäp av banker eer finansinstitut skue nog många fer vara med. Förutom att aktiegåvan riktar sig mot privatpersoner har en dom i Regeringsrätten tidigare Johan Hegg, sångare i death-metagruppen Amon Amarth, stäer upp för djurens rättigheter. Nikas Sjöberg projektedare för Aktiegåvan i år gjort det möjigt även för deägare i fåmansboag att avsätta aktieutdening skattefritt. Vi har inte bestämt ännu om kampanjen vi gör inom FRII ska rikta sig enbart mot privatpersoner eer om vi ska göra en bred kampanj, också mot fåmansboag, säger Nikas Sjöberg. De två år som aktiegåvan har funnits har varit ekonomiskt tuffa. I år har dock börsen gått bra. Det finns en förskjutning med börsen. Den igger ju atid före eftersom börsen handar om förväntningar. Även om börsen går bra nu så är ju ti exempe arbetsösheten större än för två år sedan, så hur utdeningarna bir nästa år går inte att säga, säger Nikas Sjöberg. Första året gav Aktiegåvan 18 mijoner tibaka ti de 44 oika organisationerna som var med och satsade. För 2009 är inte rapporteringen kar. Hittis är ett resutat på 14 mijoner inrapporterat. Men enstaka organisationer som var med i kampanjen i år fick inte en krona tibaka. Det handar framför at om de små organisationerna. Så måsättningen för nästa år är att hitta ett sätt att angripa det probemet. Jag vi ju att aa FRII-medemmar ska vara med. Det är ju bara att räkna på pengarna och se vika möjigheter detta kan ge för organisationen, säger Nikas Sjöberg. Hårdrockare värnar om djur i ny kaender Hårdrockare beskrivs inte atid som djurvänner. Det har snarare varit tvärtom sedan sångaren Ozzy Osbourne av misstag bet en faddermus som kastats upp på scenen Men nu yfter Djurens Rätt fram en het annan sida av musikgenren genom att ge ut en kaender där kända artister medverkar för att ge stöd ti djurs rättigheter. En ång rad rockband finns representerade; Motörhead, Opeth, Crucified Barbara med fera. Varje månad i kaendern finns också tips på hur man på oika sätt kan hjäpa djuren. Initiativet ti kaendern kommer från Maria Rize, mode och artist, efter att hon sett hur djur som skue bi päs behandades i Kina. Djurs idande är en av mina största sorger. Jag vie verkigen göra något för djuren och kom på idén med en amanacka. Mitt intresse för rock och hårdrock har gett mig ett brett kontaktnät och det var ätt att få musikerna att stäa upp, berättar hon. p Pr 12 insaming nu

13 Pay Day En dag för Pan I amanackan finns redan dagar som mors- och farsdag, aa hjärtans dag, FN-dagen, värnösa barns dag och så vidare. Nu har Pan Sverige utsett en het vanig dag, den 25 september, ti sin dag: Pay Day. I år var det premiär för Pay Day den 25 september, en dag när aa får möjighet att betaa för sånt som vanigtvis är gratis, ti exempe att eka i ekparker, gå i skoa eer äsa tidningen Metro. Vi tänkte att på en önedag är fok gada och kanske intresserade av att ge och dea med sig. Det är inte rimigt att ha kampanj varje önedag. Men en gång om året passar vi på, säger Marika Hjem Siegwad, kommunikationschef på Pan Sverige. Det var viktigt att Pay Day fanns i medierna inför aktiviteten, ti exempe i tidningarnas kaendarier. Tidningen Metro uppät hea omsaget och sidan två ti kampanjen. Boggare inbjöds att bogga om Pay Day. Pan gjorde en appikation ti Facebook så de som addade ned den gav fem kronor varje gång de uppdaterade sin status. Pan bad också några av sina ambassadörer om hjäp. Landsagsmåvakten Rami Shaaban var exempevis med i Mix Megapos morgonshow. Tidningen Metro uppät hea omsaget och en sida ti Pan Sveriges kampanj Pay Day. Izabea Scorupco, Moneybrother och Caroina Küft boggade om kampanjen. I de större svenska städerna sattes oika affischer och kisterappar upp. På universitet, bankomater och i ekparker uppmanades människor att skänka pengar via sms. Pan är nöjda med resutatet och har fera paner inför framtiden. Band annat tänker man satsa på att få företagspartners att bi deaktiga. Vi tror att många företag är intresserade av att vara med. På sikt vi vi äga den här dagen. 25 september ska bi en insamingsdag ti Pans verksamhet, säger Marika Hjem Siegwad. eva nordenstam Första kampanjen för Ersta diakoni I höst har Ersta diakoni anserat sin första externa rekamkampanj. Under två veckor i november syntes budskapet Och sjäen då? Ersta diakoni en annan omsorg i dagspress och vid rutrapporna i 30 oika T-banestationer i Stockhom. Syftet med kampanjen är att visa att Ersta diakoni erbjuder sjukvård, socia omsorg, utbidning och forskning som ser ti hea människan. Ersta diakonis verksamhet bygger på kristen grund och drivs utan vinstintresse. En stor de av arbetet är inriktat på människor i utsatta ivssituationer. Kampanjen ska bidra ti att de kan få stöd. insaming nu

14 kampanj Höstens stora insamingsgaor Hösten är tiden för fera av Sveriges största kampanjer och gaor. Förväntningarna är stora, iksom strävan efter att fånga amänhetens och företagens uppmärksamhet. Cancerfondens Rosa Bandets insaming sutade på 47 mijoner när TV3s kameror stängdes av. SVTs räkneverk stannade på 69,8 mijoner när insamingsgaan för Radiohjäpens Värdens Barn-insaming avsutades. Lågkonjunkturen verkar inte påverka givarna så mycket, snarare handar resutatet om kreativitet, synighet och okat engagemang. Rosa Bandet på pats i Mamö När Rosa Bandet-gaan hös för sjunde året i rad var det inte Stockhom som var värdstad, som tidigare år. Nu var det Mamös tur. Det är en viktig förändring som går i inje med vår ambition att vara rikstäckande. Det pågår ju insamingsaktiviteter över hea Sverige i oktober så för oss är det ett naturigt steg att fytta gaan, säger Urika Svensson, projektedare för kampanjen. Rosa Bandet möter engagerade givare över hea Sverige, och att de finns i Mamö-området vittnade kampanjens första mijongåva om. Vi har haft vår rosa mijonteefon i direktsändning i tre år, och även om ingen ringt ti den har det varit en de av charmen att den finns där. Men i år ringde verkigen någon ägaren av Mamö Arena där gaan hös. Han och hans fru skänkte en mijon och det edde förstås ti stående ovationer, säger Urika Svensson. Rosa Bandets bir at oftare kontaktade av media och företag som vi bidra ti insamingen. Ju mer etaberad kampanjen bivit desto fer panerar i förväg in att de ska uppmärksamma den rosa månaden oktober. Och vi är oss att arbeta smartare för varje år vår erfarenhet växer. Många människor föredrar att ge genom sina vaniga inköp och det vi Cancerfonden ta vara på. Produktsamarbeten med företag är därför vaniga, där en rosa etikett äggs på en vanig produkt, och en summa av varje såd vara går ti insamingen. Rosa Bandet utvärderas just nu. De inbandade vänder på varje sten för att vässa prestationen. Mycket utar åt att det även nästa år kan bi en gaa på annan ort än Stockhom. Pernia Norström Voontärer ger yft åt Trots negativ pubicitet om insamingsbranschen i nära ansutning ti Värdens Barns finavecka i mitten av oktober (se sidan 5), yckades riksinsamingen så rekord för efte året i rad med preiminära siffror på 42 mijoner. Vi har den breda voontärmobiiseringen att tacka för detta i år igen. Runt voontärer beräknas i år ha medverkat ti det största fokröresefenomenet på fera årtionden. Vi hade aktivitet i Sveriges samtiga 290 kommuner och det är ingen sjävkarhet, snarare en strid på kniven, berättar Värdens Barns projektedare Peter Hjukström. Han nämner gärna Sorsee som förebid, kommunen som för femte året i rad korades ti Sveriges mest framgångsrika med snittet 128,60 insamade kronor per invånare. I Sorsee finns Värdens Barn i aas medvetande och har bivit en samande kraft. Trots hög arbetsöshet i denna Sveriges näst minsta kommun sänder detta ut en positivism om att at är möjigt, ti och med att vara bäst på medmänskighet och empati. På gott och ont tvingas människor ta stäning ti givande på små orter. I storstäderna är det enkare att smita förbi och undvika besutet att ge eer inte ge. Vägen framåt för Värdens Barn är att även i storstäderna komma nära människorna och engagera så många som möjigt. Lyckas man med detta får siffrorna ett rejät yft resonerar Peter Hjukström. Årets gaa såg ite annorunda ut efter tio år med fredag-ördag i fokus. Våga prova nytt Pans faddergaa har vid pressäggningen precis genomförts, och förberedeserna har pågått sedan änge. Årets gaa ägde rum den 30 november i Victoriahaen på Stockhomsmässan. Som vanigt stäer artisteiten upp och storheter som Pau Potts och Caroa var på pats. Mycket är sig ikt, men det finns skinader. Band annat ett större insag av humor än tidigare. Det är roigt och fungerar bra i kombination med avariga reportage. I år är vi ännu tydigare med hur Pan arbetar i fät, vad vi gör och vad som är vår ösning på probemen. Det är inte sjävkart för aa. Nu kan reportagen stå för sig sjäva och fungerar att ägga ut på webben, Förutom de tusentas voontärer som var ute på gator och torg un utanför tv-gaans väggar. Larz Kristerz speade och sjöng på Sture var mottot som resuterade i en tv-sändning på söndagen med fördjupning, samta och reportage, och en gaa efterföjande fredag med inriktning Pan satsar på en bandning av avar ti skinad mot förra året, då insagen visade probemen, men sjäva ösningarna presenterades i studion, säger Main Forsgren ansvarig för Pans företagssamarbeten. Reportagen innehåer en bandning av at ifrån en fadder som cykar ti Senega för att träffa sitt fadderbarn ti artisten Moneybrother som besöker ett mikrofinansprojekt för ungdomar. Temat för årets faddergaa är barns rättigheter och har större ungdomsfokus än tidigare, speciet kring barn och kimat. Barns rättigheter kränks av kimatförändringarna, ett budskap som är viktigt för oss att 14 insaming nu

15 Ljus tänds för knarkets offer Värdens Barn der Värdens Barn-kampanjen uppträdde även artister pan i Stockhom på mer ättsamma och kuturea insag. Jag tror på uppdening men inte på att skapa två extremer. Söndagen bev för tung och humor föra ut. Mijöprofien Anders Wijkman medverkar i kampanjen och vi berättar även om webbpatsen 1minut.se som visar hur barn drabbas av kimatet och hur var och en sjäv kan påverka. En sponsrad cacenterösning på pats minskar risken att tappa faddrar som inte vi mötas av en teefonsvarare när de ringer in. Pan var först med att sända gaa direkt från programänder, men de senaste två åren har de vat att ägga faddergaan på hemmapan, och djupdykningarna i fät sker genom reportagen. Det finns fördear med att ha gaan i Sverige. Ute i fät krävs att teknikaiteterna fungerar och Foto: kar johan söder Runt voontärer beräknas i år ha medverkat ti den det största fokröresefenomenet på fera årtionden. Vi hade aktivitet i Sveriges samtiga 290 kommuner och det är ingen sjävkarhet, snarare en strid på kniven och på sjäva gaan saknades reportage som visade hur pengarna används, som ju krävs för att ge förståese om varför man ska bidra. Här gäer det att hitta meanäget för att skapa och upprätthåa engagemang hea vägen. Peter Hjukström uppever också att programmen tappat det insamingsstrategiska och insamingstekniska moment som krävs för att nå goda insamingsresutat, och det är avarigt. De två Värdens Barnsändningarna på SVT gav i år cirka 12,7 mijoner kronor (att jämföra med resutatet 23,6 mijoner 2008, och 40 mijoner kronor 2007, som även är det mederesutat Värdens Barn-programmen på SVT samat in under perioden ). Utmaningen inför framtiden är att återidentifiera kärnuppdraget att at ska understödja insamingen för Värdens Barn. En bra tv-produktion som ger ite intäkter är i detta sammanhang ett missyckande. Pernia Norström enormt stora krav stäs på vår fätorganisation i aa förberedeser. Idag är Pan ångt ifrån ensamma om att ordna gaa, och amänheten har ofta svårt att håa isär vem som står bakom vad. Men gaan är fortfarande den enskit största rekryteringssatsningen under året och det effektivaste och biigaste sättet att rekrytera faddrar på. Samtidigt är det en bra återrapportering ti faddrar och företag. Om det en dag visar sig att gaan inte ängre är önsam får vi testa något annat, säger Main Forsgren. Pernia Norström I november genomfördes jusmanifestationer på ett 30-ta orter för att uppmärksamma narkotikans offer och deras anhöriga. I Stockhom samades ett hundrata personer på Serges Torg. 300 marschaer tändes för de dödsoffer som iegaa droger skördar varje år. Det var tionde året som manifestationerna anordnas i samband med Ahegonahegen av band andra IOGT-NTO, Riksförbundet narkotikafritt samhäe och Förädraföreningen mot narkotika Stockhom. Kim en röst mot barnsexturism Gama kända probem kräver nya angreppssätt. Barnsexturism är inget nytt probem men är ändå eftersatt och ågprioriterat. Därför har ECPAT anserat kampanjen SupportKim. Kim är en virtue figur som symboiserar offren för barnsexturismen. Genom att visa sitt stöd för Kim och deta i de aktiviteter som äggs ut på supportkim.com ges amänheten en möjighet att engagera sig. Kampanjen SupportKim kommer att fortsätta fram ti vaet Jukampanj för rent vatten PMU InterLife har dragit igång årets jukampanj Barnens rätt vårt ansvar. I år uppmärksammas bristen på rent vatten band barnfamijer i Manias sum. Insamingen sker genom enskida gåvor ti PMU, i pingstförsamingar och i second hand-butiker. Under den första adventshegen kommer fera butiker att skänka hea sina dagskassor ti kampanjen mået är att få in en mijon kronor. I församingarna kommer konserter, auktioner och oppisar att anordnas ti förmåner för kampanjen: Inför ju kan man också köpa jukappar på PMU InterLifes hemsida, ti exempe ett vattenbevis för rent vatten ti barn i insaming nu

16 utbick 9th Internationa Fundraising Congress privata gåvor dominerade konferens Årets internationea insamingskonferens i Hoand var den 29e i ordningen. Insamare från hea värden samades för att yssna ti föredrag och deta i workshops. Långsiktiga reationer och digitaa medier var två centraa ämen. med över 950 detagare från totat 61 änder skue man kunna tro att finanskrisen inte satt sina spår i den ideea sektorn. En snabb genomgång av programmet gav dock en annan bid. Där fanns ett extrainsatt seminarium på temat Fundraising in times of recession. Där fanns workshops som handade om insamingsstrategier i tid av förändring, företagssamarbeten i svåra tider, oninefundraising i tuffa ekonomiska tider. En djupdykning i IFC:s program brukar också ge en fingervisning om vika trender som råder inom insaming just nu. Och enigt årets program är det insaming från privatpersoner som gäer. Inte mindre än 21 av 37 workshops handade om detta. En stor de av dem handade om vikten av att bygga ångsiktiga reationer och hur man behåer befintiga givare. men det var också en stor ande workshops som handade om digitaa medier. Det vassaste av dessa hö kanske amerikanen Ted Hart som inedde sitt pass om Onine Fundraising med att förtydiga att insaming Att bygga ångsiktiga reationer och att behåa givare var vaniga ämnen på årets insamingskonferens. fortfarande i stor utsträckning handar om de gama kassiska metoderna. Men han betonade också vikten av att integrera onineösningar med de kassiska kanaerna. ann büow på Im, Individue Människohjäp var en av detagarna från Sverige. Vad bidrar konferensen med för IM? Iband bekräftese på att vi gör rätt, iband idéer ti hur vi kan göra något bättre. Genom att ta de av erfarenheter från dem som provat något nytt, oavsett om man yckats eer missyckats står vi bättre förberedda. Det kommer också IM ti gagn att jag utvidgar mitt nätverk. Vad var extra intressant i år? I år handade det mycket om individuet givande och vikten av god givarkommunikation. Där ventierades tankar kring hur man kan inspirera givarna genom diaog och kommunikation i aa former och aa medier. Hanne Rasmussen från SOS barnbyar i Danmark hö också ett mycket bra pass kring att eda en organisation i förändring, och så kan ju en taare som Richard Radciffe få en att vika sig dubbe av skratt, trots att han taar om något så avarigt som testamenten. Hur väjer du i det stora utbudet? Jag ägger ner mycket tid på att äsa igenom programmet. Prioriterar och omprioriterar. Försöker se vad som kan göra mest nytta för min organisation. Vi var två från IM och vi gick på oika seminarier. Vi försöker att sprida kunskapen vidare genom att håa ett IFC pass här på kontoret. Maria ros Jernberg Foto: karoina krasuska Intryck från omvärden obama can t you te obama can t you te... En e-postista med 13 mijoner namn, fem mijoner vänner i diverse sociaa medier och en hav mijard doar i insamade mede. Vem drömmer inte om det? sedan det amerikanska presidentvaet för drygt ett år sedan har fundraisingvärden inte kunnat suta prata om barack obamas fantastiska kampanj. och aa tycks vara överens om att de ideea organisationerna har mängder att ära. så hur är det med den saken egentigen? kan vi ära oss något av det obama och hans kampanjmakare åstadkom? eer rättare sagt det som 81 anstäda (varav en var en av grundarna av facebook) och nästan 100 voontärer åstadkom. för så många personer var inbandade i den de av obamas kampanj som handade om nya medier. och det är kanske det viktigaste att komma ihåg när vi tittar på resutaten. Det var inte en insamingsavdening med tre anstäda varav en jobbar med nya medier på en tredjede av sin tid som drog in en hav mijard doar. Men finns det då något som vi kan ära oss av denna omtaade kampanj? Jodå, massor! och nu finns det en riktigt bra rapport i ämnet. Vi tackar Wiburforce foundation och brainerd foundation som gav ett amerikanskt konsutföretag uppdraget att granska obamas kampanj. syftet? att identifiera vad ideea organisationer har att ära av kampanjen. Du hittar rapporten på www. wiburforce.org/whats_new.htm Och när du ändå är ute och surfar vi jag så ett sag för en annan sida på nätet. har du ännu inte upptäckt sofii.org så är det på tiden att du gör ett besök och registrerar dig. Vissa kaar sofii en idébank. andra kaar det Museum of fundraising. sjäv tycker jag för bra för att vara sant är passande. Men det är sant. i skrivande stund finns det 203 fundraisingkampanjer presenterade på sofii. at från riktiga kassiker som förändrade insamingsvärden för atid, ti nya vågade, men framgångsrika, grepp. sofii står för showcase of fundraising innovation and inspiration. och det bygger på att fundraisers från hea värden dear med sig av sina bästa fundraisingkampanjer. och de sämsta. för sjävkart finns det även pats för de kampanjer som kanske inte går ti historien som de mest framgångsrika. oavsett om det handar om misstag eer om stora framgångar så handar det om att dea med sig. och det är något jag vi hya. Jag tror att vår sektor, vår bransch, mår bra av en kutur som handar om att dea med sig. Men det bygger på att det är fer än en som är beredda att göra det. för tänk om barack obama inte hade veat dea med sig. Då hade vi stått där och undrat hur 17 han yckades. nu kan vi få veta. Maria ros Jernberg 1 insaming nu 4 009

17 Hå grytan kokande är en väkänd uppmaning för många givare över hea väden. Lettand är ett av de 118 änder där budskapet bidrar med stöd för de mest utsatta. På biden pågår insaming i staden Bauska. Fräsningsarmén Grytorna kokar i Östeuropa Fräsningsarmén har som tradition att sprida sitt budskap i jutid. Både i Sverige men också i många andra änder där pengarna kan göra stor nytta för de mest utsatta. Hå grytan kokande uppmanar Fräsningsarmén när juen närmar sig. Det gör man över hea värden. Fräsningsarmén finns i 118 änder och den traditionea juinsamingen går atid ti projekt i det egna hemandet. Sverige samar in ti Sverige och det gäer även i änder som här oftast betraktas som mottagaränder. Lettand och Ukraina är två exempe där Fräsningsarmén samar in pengar. I staden Bauska 70 km från Riga har vi stät ut jugrytan i fera år, berättar Bert Åberg, informationsansvarig för Fräsningsarmén. I huvudstaden Riga däremot har man inte fått tistånd av myndigheterna men fortsätter att söka tistånd varje år. Finanskrisen har sagit hårt mot Lettand och Fräsningsarmén får at fer förfrågningar om hjäp. Trots den bistra ekonomin i andet samade jugrytan i Bauska in motsvarande svenska kronor i fjo. Det är ett oerhört bra resutat. Även fattiga människor är måna om att hjäpa varandra. Många ägger i motsvarande 50 öre eer 1 krona. Det är inte mycket pengar, men man vi vara med och ge, säger Bert Åberg. I kåren i Bauska finns det fera medemmar som hade biar för några år sedan nu har aa tvingats att säja dem. I en famij har pappan ett fast jobb men har inte fått ön på sex månader, och fortsätter trots det att jobba. På gatorna kan man se människor som säjer husgeråd och annat som de kan avvara. De senaste årens utvecking har inneburit ett stort baksag för Lettands ekonomi. Fräsningsarmén växer däremot. I Riga har vi invigt 20 nya sodater de senaste åren. Av dessa sodater är samtiga vädigt fattiga. Fyra stycken är uteiggare. När man ser dem i sina uniformer kan man inte tro att de är hemösa, berättar Bert Åberg. Fräsningsarmén försöker att hjäpa dessa människor att hitta bostad och arbete. Även om det inte är ätt i arbetsöshetens Lettand, så betyder det mycket att vara med i Fräsningsarmén. Man får en tihörighet och en identitet som sodat. Och man är inte sämre än någon annan i gruppen. Det finns ju även socioogiska faktorer som man inte ska tänka bort i dessa sammanhang, säger Bert Åberg. I Kiev i Ukraina finns en större utändsk kooni som känner igen jugrytan från sina oika hemänder och är med i insamingen. Där finns en medekass som har pengar och det märks över ju att insamingen ökar, berättar Bert Åberg. Men att göra andra typer av insamingar i Lettand eer Ukraina, via insamingsbrev, faceto-face och så vidare har inte varit aktuet. Fräsningsarmén panerar inte heer några sådana insatser i dagsäget. Fräsningsarméns budskap Hå grytan kokande kommer att synas på många hå värden över. I Sverige är huvudbudskapet i organisationens jukampanj: Handa rätt i ju, där grytan är en given de av insatserna. EVA NORDENSTAM foto: fräsningsarmén Haå där... Leia V Raustø, generasekreterare för Norges Innsamingsråd som tidigare hette FIO. Varför har nytt namn? Det nya namnet har ti uppgift att göra vårt uppdrag i Norge ännu tydigare, nämigen att vi ska vara en natione kunskapsarena för insaming. Må och vision? Vår vision är professione insaming på högsta nivå. Mået för oss är att stärka friviigorganisationerna genom att band annat höja kompetensen hos medemmarna, att arbeta för en sund utvecking av intäktsgenererande aktiviteter och vara en socia arena för nätverk organisationerna emean. Hur många medemmar har ni, och viken är störst? Vi har idag 47 medemmar, band dem de fem största biståndsorganisationerna i Norge; Røde Kors, Kirkens Nødhjep, Norske Fokehjep, Fyktningehjepen och Redd Barna. Samarbetar ni med svenska FRII? Vi har atid haft ett nära och bra samarbete med FRII, och även med våra danska koegor (ISOBRO). Vi har fått mycket hjäp av FRII när vi startat och samarbetet med Sverige har visat hur viktigt det är att ha god förankring i organisationerna i Norge. FRII har också inspirerat oss ti en starkare förankring på europeisk nivå. Vi är också med i EFA, där jag nu är på väg in som styreseedamot. Vika insamingstrender ser ni i Norge just nu? Vi ser speciet två huvudtrender just nu. För det första är det tydigt att nya tekniska möjigheter för att nå ut och sama in pengar är något många organisationer börjat titta på och testar. Framförat ösningar och kanaer som mobi, sms, e-post och sociaa medier som Facebook och Twitter. För det andra har det bivit vanigare att försöka utvecka samarbeten med näringsivet på nya sätt. pernia norström insaming nu

18 ny medem Nordens Ark Här får hotade djur nya möjigheter Med ånat startkapita och en övertygese att det går att rädda utrotningshotade djur drog Nordens Ark igång för drygt 20 år sedan. Idag äger stiftesen ett säteri med kuturminnesmärkta byggnader, Kronprinsessan Victoria är Högsta Beskyddare och hundratusentas besökare söker sig hit årigen. Men de hotade djuren kommer atid först. VD Lena M Lindén framstår snabbt som en äkta edsjä och med ett engagemang ångt utöver det vaniga. Hon var med när idén ti Nordens Ark föddes 1987 och startade stiftesen året därpå. Med 49 engagerade privatpersoners insats på 500 kronor var, en affärsidé om att rädda hotade djur och en enke kaky gick hon ti banken och ånade 13 mijoner. Jag är utbidad bioog inte ekonom och tur är vä det för då hade jag adrig dragit igång något så pass aningsöst, säger hon med ett skratt. Hon berättar om fantastiska medarbetare och den kärek hon känner ti sitt arbete. Längs vägen har hon inte vikt en tum från den starka grundidén. Stiftesen står än idag på egna ben, utan offentiga bidrag. Under Lena M Lindéns 21 år som Nordens Arks VD har antaet anstäda vuxit från 1 ti 48 personer. Nordens Ark viar på fyra ben; ave och uppfödning, återinpantering, forskning och inte minst att sprida information som ökar förståese för att det behövs insatser som räddar djur. Lena M Lindén betonar de ite speciea återinpanteringsprojekten, tov ti antaet återinpanterades 23 pigrimsfakar i meersta Sverige, aa födda på Nordens Ark. Tack vare de senaste årens insatser finns arten snart i hea Sverige igen. Vi har snart yckats knyta ihop den norra popuationen av pigrimsfakar med den sydvästsvenska stammen. Idag finns totat 120 par i Sverige. Den grönfäckiga paddan, Lena M Lindén startade Nordens Ark I dag jobbar hon tisammans med 48 personer för att bevara utrotningshotade djur. vitryggig hackspett och fjägåsen är andra arter som ska räddas. Men att återinpantera djur är inte enket. Nordens Ark visar att det faktiskt går att rädda arter, men det krävs att man man återstäer djurens naturiga mijö först, en mijö utan gifter. Ett exempe är berguven som fick i sig kvicksiver under den tid när det var tiåtet att beta utsäde. Smågnagarna åt utsädet och när berguvarna åt dessa så bev äggskaen så sköra att äggen gick sönder och ungarna dog, viket förstås påverkade artens överevnad. Aa de bevarande projekten kräver pengar. En tredjede av intäkterna kommer från sponsorer, donationer, gåvor, stifteser och fonder. Och generösa öppettider 365 dagar om året ger ett bidrag via entréavgifter, som står för ytterigare en tredjede. Men Nordens Ark är inte en traditione djur- eer nöjespark, även om barnfamijerna är många. Hit kommer främst de som tycker att djur är viktiga. I den vida deen av parken möter besökaren at från snöeoparder ti vargar och röda pandor. Lantgården bebos av gama nordiska antraser och i våtmarkshägnet huserar en mängd insekter, fiskar, reptier och amfibier. På säteriet finns restaurang och konferensanäggning, och Nordens Ark egen naturfotograf Tom Svensson håer fotokurser. Trots 90-konto i tio års tid fakta Stiftesen Nordens Ark Insamingsstiftesen Nordens Ark arbetar för att rädda och bevara utrotningshotade djur. Det sker genom ave, uppfödning, återinpantering, forskning, utbidning och information. Stiftesen äger och förvatar Åby säteri som omfattar 383 hektar, varav cirka 50 är öppna för besökare. Nordens Ark har 90-konto sedan 1999, antaet besökare är cirka årigen och arbetet drivs av cirka 48 fast anstäda. Nordens Ark producerar eget foder ti djuren, betar markerna, sköter skogen och driver aa dear av verksamheten, inkusive byggnationer, i egen regi. är det reativt få i den breda amänheten som känner ti Nordens Ark. En yckad strategi har varit att atid berätta för media om de framsteg som görs i bevarandeprojekten. Och eftersom Nordens Ark saknar privata vinstintressen skriver tidningarna ofta om de oika djurprojekten och ägger gärna ti 90-kontot med en insamingsuppmaning i artikarna. Riksradions oika naturprogram är en annan kana som gärna rapporterar om Nordens Ark och har säkert bidragit ti nyfikenhet hos amänheten. Våra besökare bir ofta ambassadörer för Nordens Ark. Fok som varit här önskar sig ofta fodervärdskap istäet för bommor när de fyer år. En och annan gång eder det ti att vi nämns i testamenten, säger Lena M Lindén. Idag har Nordens Ark cirka 325 fodervärdar som ger kronor varje månad. De är trogna och stannar änge. Ti skinad mot hur det ser ut i många andra ideea organisationer är fertaet unga. Den fodervärd som hängt med ara ängst har sedan 1989 betaat ti snöeoparden varje månad. Jag träffade henne för första gången i parken för inte så änge sedan. Då hade hon precis fått egna barn. Jag både gaddes och överraskades över att vår mest ojaa givare var så pass ung. Nordens Ark ses ofta som en förebid för hur man i framtiden kommer att arbeta med hotade arter. Nyigen kom en förfrågan om att gå in i ett projekt i Tanzania. Vi efterfrågas av Widife Conservation Society och Tanzanias regering. Det gäer ett område som dämts upp och förorat sin naturiga dimma. Nu har det återstäts med artificie dimma och det är dags att återinföra arterna som tidigare evde där. Det är hedrande och spännande, vi har adrig arbetat i Afrika tidigare. Men det kräver pengar, så vi får se om vi karar det. Pernia Norström 18 insaming nu

19 namn På nya stoar Nya namn på nya poster i din organisation? Taa om det för insaming nu! Meja ti maria@frii.se och skriv Nya namn ti insaming nu i ämnesraden. heene cassemar jeansson har anstäts som biträdande internatione programchef på rädda barnen. petra indskog sutar som biträdande kommunikationschef på röda korset och börjar som marknads- och kommunikationschef på korpen den 11 januari. emiia johansson har anstäts som ansvarig för individue Människohjäp, ims, givarvårdsprogram. gunia karsson vikarierar som Nya 90-konton civi Rights defenders (tidigare svenska hesingforskommittén för mänskiga rättigheter) bg , bg , Pg , och Pg Insamingsstiftesen edfonden 90-konto Pg och bg stiftesen ivets ord Pg Riksföreningen autism bg och Pg unhcr Insamingsstiftese bg och Pg svenska hundskyddsföreningen bg , Pg och insamingsansvarig när monica deger är mammaedig. oa vettergren är ny insamingsstrateg för svenska kyrkans utandsverksamhet. han ska tisammans med ett 40-ta församingar i 29 änder dra upp riktinjerna för fundraising gobat och okat. oa har en bakgrund som informationsdirektör, företagsedare och kommunikationskonsut. heéne daneskog är tibaka som projektedare på barncancerfonden efter förädraedighet. johanna perwe är också tibaka från förädraedighet och arbetar med information och press. emeie ydefjä fortsätter med en fast stiftesen för befrämjande av cancerforskning vid onkoogiska kiniken umas bg , och Pg Föreningen ia barnets Fond bg , har sedan tidigare Pg Insamingsstiftesen Wateraid bg och Pg Ideea Föreningen peace parks Foundation sweden bg och Pg västerås stadsmission bg och Pg star for ife Insamingsstiftese bg , har sedan tidigare Pg anstäning på givarservice och jessica Runemark är ny projektedare för give hope. jenny gustavsson vikarierar som öneadministratör och ekonomiassistent på Pan sverige när charotte moreau är edig. urika ehmann är ny insamingsansvarig vid svenska fn-förbundet. hon kommer närmast från afrikagrupperna där hon också arbetat som insamingsansvarig. maria graner är ny generasekreterare för svenska scoutrådet. ouise caenberg är ny förbundssekreterare för kfuk-kfums scoutförbund. patric Forsing är ny generasekreterare för den ekumeniska scoutorganisationen equmenia. Indragna 90-konton svensk insamingskontro, sfi, har besutat att frånta föreningen komak rätten att använda Pg ocg bg på grund av ej inbetad årsavgift ti sfi. svensk insamingskontro, sfi, fråntar stitesen kattfonden rätten att använda Pg stiftesen har inte föjt sfis föreskrifter. äs mer om vad som händer I FRII FRIIs styrese (vad maj 2009) ordinarie: anna hägg-sjöquist, ordförande anna.hagg-sjoquist@ pan-internationa.org Fredrik söderhiem, vice ordförande fs@nonsmoking.se jonas Romson, kassör jonas.romson@snf.se petra indskog petra.indskog@redcross.se dan tavares dan.tavares@cancerfonden.se suppeanter: charotte enderein chenderein@hotmai.com katinka indhom katinka.indhom@actionaid.se peter Winberg peter.winberg@nhr.se generasekreterare erik Zachrison te fax erik@frii.se InFoRmatIons- och utbidningssekreterare maria Ros jernberg te maria@frii.se vaberedning ursua tengein ursua.tengein@cancerfonden.se (sammankaande) george ovik george.ovik@gmai.com ceciia eving ceciia.eving@scout.se Repik omsaget ti Insaming nu nr 3 pryddes av en stiiserad bid av en insamingsbössa med ett rött kors. en sådan användning av det röda korset står enigt svenska Röda korset i strid med agar och reger. med anedning därav har organisationen bett att få föjande text pubicerad. erik zachrison, ansvarig UtgiVare Det röda korset, den röda havmånen och den röda kristaen på vit botten är skyddssymboer som är skyddade genom svensk och internatione ag. Dessa symboer ska vid krig och konfikt uppmärksamma de stridande på deras skydighet att respektera och garantera att sårade, sjuka, sjukvårdspersona, utrustning, transporter och byggnader får ett fuvärdigt skydd. i händese av krig och katastrof räddar skyddssymboerna människors iv och de måste därför åtnjuta största möjiga respekt. Därför är det viktigt att de även i fredstid inte används feaktigt så att deras betydese urhokas. enigt ag får man heer inte använda något märke som företer sådan ikhet med dessa skyddssymboer att förväxing ätt kan ske. Det innebär såedes t ex att ett rött kors atid är förväxingsbart med skyddssymboen, oavsett bakgrund annonsera i insaming nu eer utförande. Det pågår ett ständigt arbete inom rödakorsröresen för att informera om gäande ag för att motverka missbruk och feaktig användning. i fredstid får symboerna användas av rödakorsröresen som organisationssymbo (ogotype). som undantag i den svenska agen får de sjukhus och de ambuanser som ska användas i händese av krig, som en beredskapsåtgärd, märkas upp redan i fredstid och miitären får i fredstid använda materie med röda kors. äs mer på skyddsembem tidningen för professionea fundraisers Friviigorganisationernas Insamingsråd Swedish Fundraising Counci box 2054, stockhom, skeppsbron 28 te fax e-post: info@frii.se insaming nu

20 Avs: FRII, Box 2054, Stockhom Det här får du och din organisation som medem i FRII FRII ÄR EN MEDLEMSORGANISATION som drivs av sina medemmar. Idag är vi 95 stycken. Medemmarna bestämmer om inriktningen av verksamheten och står gemensamt för FRIIs ekonomi. FRII eds av en styrese på åtta personer. Kort uttryckt: FRII verkar för etisk och professione insaming i Sverige. Läs mer om oss på SOM MEDLEM står din organisation bakom FRIIs arbete och kan påverka dess inriktning. FRII har tre huvuduppgifter: verka för bättre vikor för insaming (ti exempe avdragsrätt för gåvor, moms, ägre bankavgifter). verka för god etik i insaming (Kvaitetskoden, riktinjer för årsredovisning, vägedningar). erbjuda utbidning och seminarier (InsamingsForum, FRIIs grundkurs, certifieringsutbidning tisammans med Berghs, frukostmöten med mera). SOM MEDLEM I FRII får du och din organisation även: FRIIs tidning insaming nu fyra gånger per år tigång ti FRIIs webbpats (band annat Lediga jobb) möjighet att deta i gemensamma kampanjer (ti exempe Aktiegåvan, testamenten, minnesgåvor) stöd i reationen med andra aktörer (ti exempe SFI, Charity Rating, media) en röst i det internationea samarbetet mean insamare, främst i European Fundraising Association EFA KONKRETA FÖRMÅNER av medemskapet i FRII: rabatt på Scandic Hotes, Svensk Direktrekam, Aftonbadet Nya Medier, Swedbank, Orbeon fri juridisk hepdesk hos advokatbyrå i Stockhom förutsättning för att få bi förmånstagare i Postkodotteriet För mer information kontakta Maria Ros Jernberg på maria@frii.se eer