insamling nu Resultat för 2010 Givarnas stöd ger närhet till naturen Givandet fortsätter att öka Starkt stöd till Haiti EN TIDNING FRÅN FRII

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "insamling nu Resultat för 2010 Givarnas stöd ger närhet till naturen Givandet fortsätter att öka Starkt stöd till Haiti EN TIDNING FRÅN FRII"

Transkript

1 FRII är en poitiskt och reigiöst obunden sammansutning av 124 friviigorganisationer inom humanitet, kutur och mijövård. Tisammans har vi cirka fyra mijoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professione insaming. Sedan 2009 tiämpar medemmarna FRIIs Kvaitetskod. Nyckeord i insaming är respekt, öppenhet, kvaitet och engagemang årgång 17 insaming nu IOGT-NTO Jämtands äns Cancer- och Omvårdnadsfond Kamar Stadsmission KFUK-KFUM Sverigev Kooperation Utan Gränser Kristna Fredsröresen Kvinna ti Kvinna Latinamerikagrupperna Lepramissionen Liberia Dujar Association-Sweden Linköpings Stadsmission Läkare i värden Läkare Utan Gränser Läkarmissionen MAF Sweden Mentor Sverige MinStoraDag Naturskyddsföreningen Neuroogiskt Handikappades Riksförbund Njurförbundet ParkinsonFörbundet Peace Parks Foundation Sweden Personskadeförbundet RTP PMU Interife Pan Sverige Prostatacancer-förbundet Radiumhemmets Forskningsfonder Ren Idrott Reumatikerförbundet Riksförbundet FUB Riksförbundet för Röresehindrade Barn och Ungdomar - RBU Riksförbundet Förädraföreningen Mot Narkotika Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner Riksorganisationen för ett Drogfritt Sverige Riksorganisationen Unga Reumatiker Ronad McDonad Barnfond Rotarys Läkarbank Rädda Barnen Shia Sjöräddningssäskapet Skandinaviska Barnmissionen Skåne Stadsmission Sociaa Missionen SOS-Barnbyar Spädbarnsfonden Star for Life Stiftesen Göteborgs Kyrkiga Stadsmission Stiftesen Hungerprojektet Stiftesen Livsust-Dzivesprieks Stiftesen Nordens Ark Stockhoms Stadsmission STROKE-Riksförbundet Svenska Afghanistankommittén Svenska Bibesäskapet Svenska Diabetesförbundet Svenska FN-förbundet Svenska Freds- o Skijedomsföreningen Svenska kyrkan Svenska Läkare mot kärnvapen Svenska Röda Korset Svenska Scoutrådet Svenska Skoidrottsförbundet Tjejzonen Tostan Sverige UNHCR Insamingsstiftese Unicef Sverige Vi-skogen Värdsinfektionsfonden Värdsnaturfonden - WWF Västerås Stadsmission WaterAid Sverige Word Chidhood Foundation Ågrenska EN TIDNING FRÅN FRII Sverige ECPAT Sverige EFS Erikshjäpen Ersta diakoni Ett kick för skogen Forska Utan Djurförsök FRIENDS Friuftsfrämjandet Fräsningsarmén Greenpeace Norden Göteborgs Räddningsmission Hand in Hand Hea Människan Hjärnfonden Hjärnkraft Hjäp ti Liv Internationa Hjärt-Lungfonden Hjärta ti Hjärta Hjärtebarnsförbundet Hoppets Stjärna Hörseskadades Riksförbund Individue Människohjäp Resutat för 2010 Givandet fortsätter att öka Starkt stöd ti Haiti Actionaid Adventistsamfundet Afrikagrupperna Azheimerfonden Amnesty Internationa AMREF Afrikas fygande äkare A Non Smoking Generation Anorexi/Buimi-Kontakt Astma- och Aergiförbundet A Word of Friends Sweden Barncancerfonden Barndiabetesfonden Barnfonden Bomsterfonden BOS Sweden BRIS BRO- Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation Bröd ti bröder Ge för ivet Cancerfonden Civi Rights Defenders Cowner utan Gränser Demensförbundet Diakonia Diakonistiftesen Samariterhemmet Djurens Rätt Djurskyddet SID 6-7 Paner på samarbete vid bixtinsatser 6 Bedrägerimået snart i hovrätten 6 The Giving Pedge tar steg ut ur USA 13 Friuftsfrämjandet Givarnas stöd ger närhet ti naturen SIDAN 14

2 friizon Kaendarium MARS AFP Internationa Fundraising Conference, Chicago APRIL 12.4 Introduktion ti FRIIs Kvaitetskod k Stockhom 12.4 Utbidning Kodrapporten, k Stockhom 13.4 Utbidning Kvaitetskoden och styresens arbete k Stockhom 14.4 Utbidning för ordförande och vice ordförande Riskhantering/ intern kontro, k , Stockhom 28.4 FRIIs årsmöte, Stockhom MAJ InsamingsForum arrangerat av FRII, Stockhom, Lidingö Öppen för aa. Rabatt för FRIImedemmar JULI Nationa Fundraising Convention, London OKTOBER Internationa Fundraising Congress i Hoand Läs mer om vad som händer i FRII edaren förtroende Viktigt att ta varning på avar Insamingsresutaten hos FRIIs medemmar fortsätter att utveckas positivt. När jag studerar siffrorna för 2010 för de tio största organisationerna kan jag konstatera att dessa ökat sin insaming med sju procent jämfört med året före. Men man får inte atid vara gad. Jag bir tvärtom bekymrad när jag äser den senaste rapporten från Swedbank Robur om svenska fokets attityder och givandet ti organisationerna. Rapporten tas fram årigen av anaysföretaget Argument och dess chefsanaytiker Fredrik Erfet på basis av svaren från 700 vuxna svenskar. Detta är sjunde året i rad som rapporten görs. Förra året svarade 82 procent av svenskarna att de hade en positiv eer mycket positiv instäning ti ideea hjäporganisationer. I år har den siffran gått ned med tio procentenheter ti 72 procent. I och för sig ska vi då komma ihåg att insamingarna ti Haiti pågick som bäst då förra årets undersökning gjordes. Det kan ha dragit upp förtroendesiffran det året. Kvarstår emeertid att attityden försämrats. Jag vi att vi i branschen är mycket observanta på dessa värden och det förtroende som spegas i siffrorna. Drygt sju av tio människor har atså en positiv eer mycket positiv håning ti oss. Vi bör anser jag igga på minst åtta av tio. Fredrik Erfet säger ti mig: Viken annan bransch som hest skue juba över sju av tio. Men resutaten i vår sektor bygger nästan utesutande på det förtroende som vi yckas bygga upp. Och sviktar det så riskeras våra insamingsresutat. Vi vet aa att det förekommit för vår sektor negativ pubicitet under förra året. Löner och ersättningar har ventierats. Jag är dock övertygad om att det starka och framgångsrika arbetet i organisationerna för de oika ändamåen är det som tydigast fastnar på näthinnan och i hjärtat hos de festa av våra givare. Gadare bir jag dock då jag ser ådersfördeningen hos de svarande. Hos personer år igger förtroendetaet på 83 procent! Band de spontana kommentarerna äser jag påståenden som deras arbete behövs. Samhäet täcker inte behoven och ideea organisationer gör mycket gott. Men visst finns här också negativa kommentarer av typ man bör rensa upp inom de egna eden. Större insyn vore önskvärt. Den vikande förtroendesiffran drar även med sig ned andeen givare i befokningen svarar 59 procent att de skänkt pengar under de senaste sex månaderna. Det är den ägsta siffran sedan mätningarna startade. Jag är van vid att två av tre svenskar uppger att de skänker bidrag. Vad gör vi nu? Vi fortsätter vårt arbete för kvaitet och öppenhet. Vi tiämpar Kvaitetskoden och vi ska bi bättre på att redovisa vad vi uppnår och vika effekter som vår verksamhet ger. ERIK ZACHRISON GENERALSEKRETERARE FRII Annonsera För information och bokning: kontakta Press Art. Te , Annonspriser Hesida: kr Havsida: kr Kvartssida: kr FRII-medemmar betaar 50 procent av angivna priser. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se kicka på Medem och sedan Insaming nu Vem ska bi Årets Insamare 2010? Vem tycker du har gjort sig förtjänt av att nomineras ti 2010 års insamare? I samband med InsamingsForum den 3-4 maj 2011 offentiggörs vem som bivit Årets insamare Skicka in ditt försag tisammans med en motivering ti senast den 15 apri. Föjande kriterier gäer för nominering ti Årets insamare 2010: Origine idé och nytänkande i insamingsarbetet Ger fer effekter än endast pengar Kan stimuera andra insamare Genomförs gärna under medverkan av ideea krafter Ger bra resutat i förhåande ti satsat kapita Framgångsrikt arbete för att stärka organisationens varumärke och därmed öka intäkterna Både enskida personer och organisationer kan komma ifråga för priset Insamingen måste ha använt 90-konto eer skett inom ramen för en organisation med 90- konto Insamingen ska ha skett under 2010 Skicka din nominering ti insaming nu Information och nyheter från FRII, Friviigorganisationernas Insamingsråd. Redaktör: Peter Rehnfedt/Press Art. te: , Redaktion: Heena Reinius Guström, Eva Nordenstam, Pernia Norström, Peter Rehnfedt, Lovisa Sandberg Erik Zachrison och Marie von Zeipe. Ansvarig utgivare: Erik Zachrison. Adress: FRII, Box 2054, Stockhom. Besöksadress: Skeppsbron 28 Te: /92, fax E-post: Nätet: Omsagsbid: Press Art Tryck: Printone 2011 Uppaga: ex, utgivning 4 ggr/år ISSN Om du medverkar i insaming nu ger du samtidigt ditt tistånd ti att FRII får använda materiaet i eektronisk version av tidningen. insaming nu

3 kommenterat: toppen botten Tveksamt kring stöd för utsatta barn Skandaomsusade Poo Media AB i Örebro har uppfunnit en ny idee organisation Rofub. Denna gång påstår de sig hjäpa de utsatta barnen. Se vidare Senast avsöjade SVTs Uppdrag granskning hur Poo Media satt korna i anrika Hem och Skoa. Hoppas givare och kunder är observanta. FRII kommer att håa ögonen på Rofub Oovigt övertagande av givaruppgifter Organisationen Hand i Hand i Göteborg (som inte ska förväxas med Hand in Hand, medem i FRII) har utan ov tagit Aktuea frågor om insaming i poitiken Avdragsrätt för gåvor. Det har tyvärr inte hänt mycket med regeringens ambition att införa en avdragsrätt för gåvor i sjävdekarationen. Men FRII fortsätter att bedriva opinion i frågan och bevakar att den hås vid iv. insaming nu Moms. På momsområdet har finansminister Anders Borg skrivit ti EU och bett om en höjd övre beoppsgräns under viken idee näringsverksamhet i en organisation inte ska behöva momsbeäggas. Borg har föresagit en mijon över ett givarregister från insamingsstiftesen Gatubarn. Detta viseeder givarna och känns oseriöst. Hand i Hand finns numera på FRIIs varningsista. Tydigare bid av insamingskontro Svensk Insamingskontro har putsat upp sin grafiska profi. Samtidigt introducerar man en ny tydig ogga innehåande siffrorna 90-. Och så har man skrotat förkortningen SFI. FRII tror att andets givare uppskattar dessa nyheter. InsamingsForum 2011 Hur uppnår vi större effekt i våra insamingar? 3-4 maj 2011, Skogshem & Wijk, Lidingö kronor. Vi återkommer när svar inkommit. En så kaad Grönbok om framtiden på momsområdet har sammanstäts av EU. FRII har svarat på en remiss i detta ämne. Erik Zachrison Kom och träffa Mike Johnston, Stephen Pidgeon, På Jebsen, Cara Westman och många fer på Sveriges största insamingskonferens. Här samas kunniga taare, erfarna everantörer och dina koeger i branschen under temat Hur vi uppnår större effekt i våra insamingar. Vi fokuserar på vårt uppdrag och det givarna vi ha i form av måuppfyese, återrapportering, trender, best cases, strategier, taktik och metoder. Meningen är att du går från Insamingsforum, bättre rustad ti att förbättra din organisations verksamhet, få fer ojaa givare och öka er insaming. FRIIs InsamingsForum är insamingsbranschens åriga forum, där tid också ges ti minge och många möjigheter att umgås. Varmt väkomna! Erik Zachrison, generasekreterare, FRII Heena Reinius Guström, kommunikationschef, FRII Boka den 3-4 maj i kaendern nu! Inbjudan skickas ut snart patserna brukar ta sut fort. Hå utkik i posthögen och på FRII erbjuder föjande utbidningar våren Introduktion ti FRIIs Kvaitetskod 12.4 k , Stockhom 2. Kodrapporten, 12.4 k , Stockhom 3. Kvaitetskoden och styresens arbete 13.4 k , Stockhom 4. För ordförande och vice ordförande riskhantering/intern kontro 14.4 k , Stockhom Haå där... Heena Reinius Guström, ny kommunikationschef på FRII. Vad har du jobbat med tidigare? Jag är socionom, samhäsvetare och har äst kommunikation, varumärkesstrategi och PR. Jag har arbetat på sociabyrå, Ekot, SNS (Studieförbundet Näringsiv och Samhäe), Värdens Barnkampanjen och Hand in Hand med konferenser, utbidningar, workshops, insamingsprojekt och PR. Vad är roigast med nya jobbet? Det är fantastiskt att kommunicera med seriösa organisationer som aa har ett meningsfut uppdrag i att förbättra och förändra för individer, vår värd och för vår jord! Vad jobbar du med just nu? Jag arbetar med paneringen av FRIIs utbidningar, möten och konferenser Boka in InsamingsForum 3-4 maj! Det bir en mycket innehåsrik konferens, fyd av inspiration från Sverige och värden! Hur ser du på FRIIs framtid ur ett ängre tidsperspektiv? FRII har ett starkt internationet nätverk med systerorganisationer runt om i värden och det samarbetet vi FRII fortsätta att utvecka. FRII samar de seriösa insamingsorganisationerna i Sverige och vi utvecka sin ro som kunskapsnav för våra medemmar och ge dem reevanta verktyg och medemserbjudanden. Samtidigt vi vi obba för den ideea sektorns betydese i samhäet i ett konstruktivt samarbete med medemsorganisationerna och med andra viktiga aktörer. Fyra nya medemmar Sedan senaste numret av Insaming nu har FRII fått fyra nya medemmar. Det är Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO, Svenska Hundskyddsföreningen, Operation Smie Sverige och Kvinnor & Häsa. Vi väkomnar våra nya medemmar. FRII har nu sammanagt 124 medemmar.

4 aktuet Etiska riktinjer Ny standard för sociat ansvar Fer uppgifter om 90-konton finns nu på Kontokontro i ny skepnad Svensk Insamingskontro har sedan februari en ny grafisk form och en uppdaterad webbpats. I den nya ogotypen finns ordet 90-konto med för att ge en tydigare signa om organisationens verksamhet. Webbpatsen (www.insamingskontro.se) är omgjord och det är nu ättare att få information om hur 90-konton fungerar och om aktuea frågor som berör insamingskontro. Det går även att se nycketa och äsa kommentarer om de föreningar och stifteser som idag har 90-konto. Dessutom har hänvisningar ti mer information om de oika föreningarna och stifteserna agts ti. Svensk Insamingskontro bidades 1980 och tog då över granskningen av insamingar från Näringsivets Granskningsnämnd. Sedan dess administrerar organisationen aa ansökningar om 90-konto, tar besut om tidening och föjer upp att reger och åtaganden som kontot innebär efterföjs. Bakom Svensk Insamingskontro står LO, SACO, TCO, Svenskt Näringsiv och Far. pr En goba standard för sociat ansvarstagande ISO anserades i Sverige strax före årsskiftet. Den ger riktinjer för samarbeten kring sociat ansvartagande och förankras nu i fera organisationer och företag. ISO är värdens hittis största standardiseringsprojekt där 42 internationea organisationer samarbetat för att ta fram riktinjerna. Mer än 90 änder har hittis godkänt standarden. Värdsnaturfonden WWF är en av de ideea organisationer som detagit i arbetet. Syftet med standarden är att ge vägedning för aa typer av organisationer, oavsett om det är företag, myndigheter eer ideea organisationer, säger Staffan Söderberg, chef för företagssamarbeten på Värdsnaturfonden WWF. ISO har utformats för att ta ett hehetsgrepp om aa dear inom sociat ansvarstagande. Standarden omfattar band annat mänskiga rättigheter, arbetsvikor, mijö- och kimatfrågor och För första gången har FRIIs medemmar ämnat in rapporter om sitt kvaitetsarbete. På se under etik finns underagen tigängiga som pdf-fier eer änkar. Där går det att se hur de oika organisationerna arbetar med band annat information, styrning och öppenhet. Utformningen av kodrapporterna varierar, viket framför at beror på att det finns stora skinader i hur organisationerna ser ut och fungerar. Det är roigt att vi har kunnat ta fram ett så bra underag för att främja kvaiteten i insamingsarbetet. Den övergripande feedback jag fått från FRII-medemmarna är vädigt positiv. Många tycker koden är ett bra instrument för att anaysera edning, styrning och kontro i sina verksamheter, säger Erik Zachrison på FRII. har krav på hur företag ska uppföra sig etiskt och visa hög grad av transparens. WWF har redan tagit in ISO som en de i de oika edningssystem som vi använder i vårt arbete. Men det finns vissa områden där vi måste tänka vidare, ti exempe på hur dubbeko vid inköp eer hur krav på samarbetspartner ska formueras, säger Staffan Söderberg. IKEA, ABB, Atas Copco, Eectroux, Ericsson och Vovo är några stora svenska företag som har varit med i arbetet. Den internationea projektedningen har etts av Kristina Sandberg, verksamhetsområdeschef på SIS Swedish Standards Institute. Framför at stöder standarden håbar hande och skapar ett gemensamt språk med änder som Kina, Brasiien, Kenya och Saudiarabien. Det känns otroigt roigt och viktigt att vi efter fem års intensivt internationet arbete äntigen kan ansera ISO 26000, säger hon. Peter Rehnfedt Nu kan FRII-medemmarnas kvaitetsarbete jämföras Eftersom det är första gången koden tiämpats har det också funnits en de frågor kring de oika dearna som ska fyas i av organisationerna. Några medemmar har hört av sig för att diskutera om svarsaternativen ska kryssas i eer formueras skriftigt. Andra har undrat om må och resutat ska beskrivas konkret eer sättas in i ett vidare perspektiv, säger Erik Zachrison. Rapporterna som finns på FRIIs webbpats bygger på 2009 års verksamheter och ska även ingå i organisationernas årsredovisning eer presenteras som en egen rapport. De organisationer som bivit medemmar i FRII under 2010 behöver inte ämna någon kodrapport förrän nästa år. peter rehnfedt insaming nu

5 Humanitär hjäp Få insamingar ti stöd för hjäpinsatser i Nordafrika Värdens bickar har riktats mot Nordafrika den senaste tiden. Fera änder som tidigare varit anonyma i värdsrapporteringen skakades pötsigt av uppror. Det är inte många av FRIIs medemmar som bedriver verksamhet i regionen, men Insaming nu har taat med några som finns på pats. Röda korset representeras i Nordafrika av Röda havmånen. I Tunisien och Egypten har man tagit hand om den akuta medicinska nöden med hjäp av mede från den internationea katastroffonden. Men då det rapporteras om bodbad i Libyen, bedömer Röda Korset att man står på randen ti en potentie humanitär katastrof. Därför drog de i sutet av februari igång en insamingskampanj ti området. De rapporter vi får visar att den humanitära situationen inne i Libyen förvärras hea tiden. Vi är mycket bekymrade över det ökande antaet människor som drivs på fykt och ämnar sina hem i jakt på säkerhet, säger Dominik Stihart, Internationea rödakorskommitténs biträdande chef. Även Läkare Utan Gränser fokuserar på Nordafrika. De har kämpat för att få in akutpersona och förnödenheter ti Libyen, men hindrats trots det stora behovet av medicinsk hjäp. A information vi får pekar på en kritisk situation för de skadade i vådsamheterna under senare tid. Det är oacceptabet att medicinsk persona och förnödenheter hås borta från människorna som behöver den, säger generaseketerare Johan Mast. Läkare Utan Gränser har ingen insamingskampanj riktad mot Nordafrika, utan använder mede som samats in ti sitt övergripande ändamå. SOS Barnbyar har funnits på pats i Nordafrika under ång tid och driver fera barnbyar i band annat Egypten och Tunisien. Oroigheterna i Nordafrika har satt hård press på många människor som saknar mat eer drivs på fykt. De har hittis drabbats indrigt av konfikterna. Vi har inte hittis haft några stora probem. I Egypten var det några som trängt sig in i en barnby, men det hände som tur var ingenting. I sådana här situationer sätter vi in extra vakter. Vårt främsta uppdrag är att skydda barnen som bor hos oss, säger Ann-Christine Berg på SOS Barnbyar. Inte heer SOS Barnbyar har ännu startat någon insaming särskit riktad ti Nordafrika. SOS Barnbyars insamingar ti katastrofdrabbade områden koordineras från vårt internationea huvudkontor. Vi initierar inte sådana kampanjer härifrån. Än så änge har vi inte fått signaer om att en insaming ti Nordafrika är aktue. Däremot är vi ju på pats och kan hjäpa ti. Vi har ju både okaer och persona fysiskt där. Hur ser stödet ut ti dem som jobbar på en pats som drabbas av katastrof eer konfikt? Vi har utarbetade system på våra nationea, regionaa och okaa kontor. De ser ti att personaen i barnbyarna får det stöd de behöver. ovisa sandberg Foto: benoit matsha carpentier Oro för att gåvor inte når fram Den åriga undersökningen av svenskarnas syn på insaming ti ideea ändamå presenterades av Swedbank Robur i mitten av februari. Årets siffror visar att förtroendet har sjunkit från 82 procent, som förra året hade en positiv eer mycket positiv instäning ti ideea organisationer, ti 72 procent i år. Minst positiva är de tifrågade i ådersgruppen år där endast 64 procent sa sig ha en positiv instäning. Mest positiva ti ideea organisationer är unga mean 16 och 29 år hea 83 procent av de tifrågade. Samtidigt är det många fer ädre än yngre som uppger att de har skänkt pengar det senaste sex månaderna. Årets undersökning visar också att det finns en oro för att de pengar som skänks inte kommer fram. 26 procent av de tifrågade uppger att de har itet eer inget förtroende as för att de pengar som skänks ti ideea organisationer verkigen når fram ti de personer och de projekt de är avsedda för. pr Djurens Rätt har fans på Facebook. Rekord band FRIIs medemsorganisationer? Revision, projektgranskning, intern kontro, redovisningsfrågor, skatter, moms och juridik Den ia byrån med den stora kompetensen. insaming nu

6 aktuet Hea värden får nytt namn Svenska kyrkans internationea arbete, Hea värden, bytte vid årsskiftet namn ti Act Aiance. Efter att namnet Hea värden anserades för knappt tre år sedan kommer det nu inte att användas mer i Svenska kyrkans insamingsarbete. En av anedningarna är att samarbetet nu kommit igång inom ACT Aiance, en sammansutning av hjäparbete från kyrkor över hea värden. När vi nu vi samprofiera oss med ACT Aiance så är det nödvändigt att se över hur vi kommunicerar. Hea värden, Svenska kyrkans internationea arbete är ett namn som innehåer tre oika dear och det har varit svårkommunicerat, säger kommunikation- och insamingschef Mattias Nihgård ti Kyrkans tidning. Besutet att byta namn togs av Svenska kyrkans nämnd för Internatione mission och diakoni. Frågan om en ny ogotyp kommer har samtidigt tagits upp i kyrkostyresen, som besutat att den stiiserade jordgoben med texten Hea värden inte heer kommer att användas i fortsättningen. Framöver kommer i stäet det formea namnet att vara Svenska kyrkan, ACT Aiance men amänt kommer verksamheten även att kaas Svenska kyrkans internationea arbete. Vi får hoppas på förståese för att vi nu ändrar namnet så att det fungerar på ängre sikt. Och vi vi here ändra det nu än att behöva göra det om fem år, när Hea värden kanske har bivit ordentigt inarbetat, säger Mattias Nihgård. Tidigare bedrevs Svenska kyrkans insamingsarbete under namnen Lutherhjäpen och Svenska kyrkans mission (SKM) sogs de både verksamheterna i hop och bidade Hea värden. I ACT Aiance ingår drygt 100 kyrkor och kyrkiga organisationer som tisammans verkar för ett effektivt och strategiskt arbete. peter rehnfedt Ett år efter Hjäp Haiti Gemensam insaming kan bi start för fortsatt samarbete Det har gått drygt ett år sedan kampanjen Hjäp Haiti genomfördes, där 14 FRII-medemmar gick samman för att ge stöd ti dem som drabbades av jordbävningen på Haiti. Nu har en uppföjning av kampanjen gjorts och det finns intresse för att skapa en organisation som snabbt kan genomföra iknande kampanjer framöver. Ett par dagar efter den stora jordbävningen på Haiti i januari 2010 hörde FRII av sig ti oika medemsorganisationer som arbetar med hjäp ti katastrofområden. Frågan var om de vie göra en snabb insats tisammans med TV4 för att hjäpa de drabbade på Haiti. Responsen bev stor och 14 organisationer detog i Louise Nordund Isaksson. Hjäp Haiti. Över 15 mijoner kronor samades in i samband med en stor tv-sändning i TV4. De organisationer som medverkade hade ett utvärderingsmöte tisammans med FRII i december för att diskutera insatsen och ett eventuet fortsatt samarbete. Aa var oerhört positiva ti att arbeta på ett iknande sätt igen, även om vi måste diskutera hur formerna för samarbetet ska se ut och vika som ska vara med, säger Louise Nordund Isaksson, chef för insaming och kommunikation på Erikshjäpen, en av de organisationerna som detog i kampanjen. Andra frågor som kom fram under utvärderingen gäde om en kampanjgrupp ska skapas vid varje insamingstifäe eer vara permanent, och vad som krävs för att en händese ska betecknas som katastrof. I Hjäp Haiti hamnade mycket arbete på FRII:s kansi, men även om det är FRII som initierat samarbetet så ska det framöver vara de detagande organisationerna som sjäva ansvarar för att fya samarbetet med innehå och de ekonomiska åtagandena. Ti exempe kan en organisation avvara en person ett par dagar när det är som mest intensivt. Tanken är inte att detta ska bi ett nytt Värdens Barn med en stor organisation med många möten. Det här ska bara vara ett samarbete under stora katastrofer, berättar Louise Nordund Isaksson. Internationet finns framgångsrika exempe på iknande samarbeten, ti exempe i Engand där DEC (Disasters Emergency Committee) har funnits sedan 1963 och består av 13 organisationer. I Hoand finns Giro 555 där tio organisatio- Samarbetet i kampanjen Hjäp Haiti bidrog med över 15 mijoner ti dem som drabbades av jordbävningen. ner ingår. När en katastrof inträffar finns redan aa strukturer kara kring exempevis administration och tekniska ösningar. Skue man gå vidare med ett iknande samarbete i Sverige vi man göra färdigt mycket redan nu. Tanken är att det ska finnas ett insamingskonto som fungerar, tackbrev och sms-tjänst så att det i princip bara ska vara att trycka på knappen när något händer. Under tv-sändningen Hjäp Haiti fanns representanter för aa organisationer på pats. I utvärderingen diskuterades om det verkigen var nödvändigt. Kanske kan personer från några enskida organisationer vara med och prata. Tanken är ju inte att framhäva sin organisation i ett sådant här sammanhang, säger Louise Nordund Isaksson. Nycketa är en annan viktig fråga. Hur ska organisationerna dea på pengarna som samas in? Den här gången fick insamingsorganisationer över en viss gräns mer pengar än övriga. Erikshjäpen hörde ti de som fick en mindre de. Våra secondhandbutiker gav mer ti Hjäp Haiti än vi fick tibaka. Men här är det den gemensamma insatsen som räknas och att vi aa bidrar tisammans och visar det utåt. De pengar som Erikshjäpen fick via Hjäp Haiti har band annat gått ti koeravaccin och att utrusta ett sjukhus med oika former av sjukvårdsmateria. De skickade också äkare från Sverige. Nu igger frågorna och synpunkterna från utvärderingsgruppen på FRII:s styresebord. De ska diskutera vidare och sätta formerna för ett eventuet samarbete i framtiden. eva nordenstam insaming nu Foto: pan sverige

7 Bedrägerimået Nu väntar ny rättegång för af Donner i hovrätten Johan af Donner dömdes i maj 2010 ti fem års fängese för grova bedrägerier på Röda Korset och Cancerfonden. Han dömdes också att betaa åtta mijoner kronor i skadestånd. Domen har överkagats. Rättegången i hovrätten startar 28 mars. Både Johan af Donners advokat Leif Sibersky och de två meddömda Uf Osen på företaget Tryckmedia och Jan Liikane på företaget Duo Kunddiaog har överkagat, iksom åkagaren som vi pröva om Donner kan dömas för mutbrott. Förhandingarna i hovrätten pågår mars samt 4 5 apri. Försäkringsboaget Chartis Europe har betaat fem mijoner kronor ti Röda Korset efter domen, enigt Aftonbadet. Pengarna motsvarar förusten efter Johan af Donners bedrägerier. Försäkringsboaget har vänt sig ti Kronofogden och tingsrätten för att få tibaka summan av Johan af Donner, som vägrar att betaa. I sitt brev ti Kronofogden skriver han att mået ännu inte är avgjort och att han har minskat både Misstänkt stöd i Räddda Barnen Två poitiker i Stockhoms än är poisanmäda för att ha förskingrat pengar från en av Rädda Barnens okaföreningar. Totat skue föreningen sama in kronor men resutatet bev endast 356 kronor. Rädda Barnen har startat en internutredning för att ta reda på vika okarheter som finns i redovisningen och hur det kommer sig att pengar fattas. Vi har fått in en anmäan om misstänkt förskingring. Men vi har begärt in kompetteringar från föreningen för att kunna bedöma om Cancerfondens och Röda Korsets kostnader för insamingar: En skada i detta fa måste grundas på antaganden om hur det skue sett ut om jag inte hade arbetat för dem, inte hade arbetat på övertid och inte bekagigtvis kompenserat mig sjäv på det oämpiga sätt som tyvärr bev faet. Svaret på den frågan är att fordringsägarna hade haft mindre att tigå. De gynnades het enket av mitt arbete, även med beaktande av mitt ooviga agerande, skriver han. Röda Korset kommer att ha ett juridiskt ombud på pats under rättegången. Vi vi inte ägga ner mer energi än nödvändigt. Vi är ganska trötta på Donneraffären och vi ägga den bakom oss, säger Karin Tengby, pressekreterare på Röda Korset. I höst kommer journaisten Bernt Hermees bok Gudsot ut om Donneraffären. Det bir den första boken om bedrägeriskandaen som skakade om insamingssverige och ges ut av föraget Leopard. Marie von Zeipe en förundersökning edd av åkagare ska inedas, säger Eva Gans vid Norrorts-poisen ti SvD. Poisen ska band annat gå igenom föreningens bokföring och vika insättningar och uttag som gjorts på oika konton och vem eer vika som utfört dem. Medemmarna i föreningen informerades först åtta månader efter att föreningens tidigare kassörska sagit arm, viket ett ti intern kritik i Rädda Barnen.Den interna revisionen ska redovisas för styresen för Rädda Barnen Sverige. pr 45 Mkr från fondsparare På Hjärtedagen den 14 februari deades 45 mijoner kronor ut ti 79 ideea organisationer. Pengarna kommer från spararna i Swedbank Roburs ideea fonder. De organisationer som fick störst bidrag i år är (mijoner kr): Amnesty Internationa 6,1 Rädda Barnen 5,8 Barncancerfonden 3,3 Sv. Ingenjörers Mijöfond 2,7 SOS Barnbyar 2,7 EFS 1,7 Diakonia 1,4 Svenska Diabetesförb. 1,4. Sedan 1992 har Swedbank Roburs ideea fonder bidragit med cirka 800 mijoner kr ti ideea ändamå. pr Föjder av mediedrev ska studeras Forskare vid arbets- och mijömedicin vid Göteborgs universitet ska djupintervjua chefer som utsatts för mediedrev. De ska även undersöka hur cheferna kan stöttas och viken påverkan medieuppvaktningen får på medarbetana. Intervjupersonerna som ska kontaktas finns inom vård och omsorg. Men vissa ikheter finns i hur ideea verksamheter beskrivits. Fokus hamnar ofta på enskida och stäer dem ti svars istäet för att undersöka organisatoriska och ekonomiska förhåanden. Så beskrivs bakgrunden ti projektet som får 2,9 mijoner kronor från Afa försäkring. pr För organisationer som utveckas Vi erbjuder dig MySoft ösningar har och kompetens system för kring Automatiserade insamingsprocesser FackförbundKoppingar Branschorganisationer ti sociaa medier Produktifiering av gåvor Insamingsorganisationer med gåvoshop Företagssamarbeten Kurs- konferensanordnare Egen insaming HandikapporganisationerKraftfua anays- Idrottsorganisationer och kampanjverktyg insaming nu

8 tema resutat Så mycket samades in 2010 Rädda Barnen är den organisation i FRII som samat in mest pengar. Precis som för många andra av FRIIs medemmar visar årets preiminära insamingsresutat att givarna är beredda att fortsätta ge sitt stöd. Trots att 2010 har varit händeserikt år går det att sammanfatta det senaste decenniet som en tid då svensk insaming visat stark kraft men också satts på prov. TEXT: PETER REHNFELDT För drygt ett år sedan pryddes förstasidan på Insaming Nu av en bid på en insamingsbössa som fått en rejä smä. Rubriken inti ydde Hårt sag mot förtroendet. De omfattande bedrägerierna mot Cancerfonden och Röda Korset hade avsöjats och upprördheten var stor. Farhågor fanns för att hea insamingsbranschen skue drabbas av en förtroendekris, som inte bara skue märkas i debatter och uttaanden, utan även i handing det vi säga att gåvorna ti ideea organisationer skue minska eer i aa fa stagnera. I centrum för debatten om sjunkande förtroende stod Svenska Röda Korset, vars verksamhet ifrågasattes både i media och internt. Men i sammanstäningen av 2010 års preiminära insamingsresutat går det i dag att konstatera att givarvijan finns kvar och att många organisationer kan presentera än starkare insamingsresutat. På Svenska Röda Korset har de senaste årens turbuens inte dämpat vijan att ge stöd ti organisationens verksamhet. Insamandet 2010 visar ett resutat som är 27 procent högre än året innan. Det beror främst på att det kommit in stora summor ti våra akutinsamingar ti Haiti och Pakistan. Det är fantastiskt att se det engagemang som finns runt om i Sverige för att bistå de drabbade vid naturkatastrofer, säger Andreas Jansson, kommunikationschef i Röda Korset. De okaa rödakorskretsarnas stöd har under året ökat med 23 procent och bidrog med 75 Mkr ti nationea insamingar och ti akutinsamingar. Även Cancerfonden som också drabbades av bedrägerierna kan konstatera att de inte inneburit någon negativ givartrend. Åter igen har organisationen gjort ett gedigt insamingsarbete och är den organisation som samar in näst mest pengar i Sverige, hea 434 Mkr. Trots att at fer organisationer satsar på insaming och att det är svårare att nå fram med sitt budskap är det många FRII-medemmar som samar in mer pengar. SOS Barnbyar, Läkarmissionen och inte minst Läkare Utan Gränser har fått starkt gensvar från givarna. Insamingarna ti Haiti och Pakis- FRII-medem (pre. insaming i Mkr) Kommentar Action Aid Afrikagrupperna 5,2 3,8 4,5 Adventistförbundet 4,6 - - A Non Smoking Generation 2,3 0,6 1,2 A Word Of Friends 0,7 0,7 1 Azheimerfonden Amnesty Internationa Astma- och Aergiförbundet 3,6 2 5,6 Barncancerfonden Barndiabetesfonden 5 9 7,5 Mindre i testamenten Barnfonden 77, BRIS BRO- Bröstcancerföreningarna 11,1 - - Bröd ti Bröder Ge för ivet 6 9,5 9,9 Cancerfonden Civi Rights Defenders 0,8 0,2 Demensförbundet 2,6 2,3 1,6 Diakonia Diakonistiftesen Samariterhemmet 4,9 3,4 Djurens Rätt ECPAT Sverige 6,7 4 4 Erikshjäpen Ersta diakoni Forska Utan Djurförsök 4,4 3,3 3,1 Fräsningsarmén Göteborgs kyrkiga stadsmission 33,5-30 Hand In Hand Hea Människan 0,9 0,3 0,8 Hjäp ti iv Internationa 1,6 - - Hjärnfonden Hjärta ti Hjärta 5 6,5 4 Hjärtebarnsförbundet 4,2 2,5 3 Hjärt-Lungfonden Hoppets Stjärna Hörseskadades Riksförbund Individue Människohjäp IOGT-NTO 4,9 4,7 2,9 Jämtands äns Cancer- och Omvårdnadsfond 0,5 1,6 0,8 Kooperation Utan Gränser Kvinna ti Kvinna 6,1 3 1,5 4 Mkr från Postkodotteriet Latinamerikagrupperna 1,5 1,9 - Lepramissionen 1,6-2 Linköpings stadsmission 3,3-3,6 tan har fått stor respons. Samtidigt ökade testamentgåvorna med tio mijoner och gav oss cirka 42 mijoner kronor. Fer gåvor från företag och ökad utdening från Postkodotteriet har också bidragit. Det regebundna givandet från privatpersoner har också ökat markant ti föjd av en medveten satsning, säger Johan Pettersson, Marketing Responsibe på Läkare Utan Gränser. Han ser en viss risk med att ökningen är temporär och i år har organisationen fokus på att stärka autogirogivandet ytterigare. Fera ite mindre organisationer har också yckats sama in mycket högre beopp än tidigare år. Erikshjäpen, Kooperation Utan Gränser, Naturskyddsföreningen och Kvinna ti Kvinna är bara några exempe. En viktig de är att Postkodotteriet har kunnat höja sina utdeningar ti förmånstagarna. Att vi ökat vår insaming är oerhört viktigt för oss. Vi är gada och stota över det bidrag vi fått från PostkodLotteriet. Det gör oss mer fria och sjävständiga i våra insatser och ökar våra möjigheter att verkigen satsa insaming nu

9 De 10 som samar in mest FRII-medem (pre. insaming i Mkr) Kommentar Läkarmissionen Läkare i värden 0,1 - - Läkare Utan Gränser Mentor Sverige Min Stora Dag 13, ,5 Mkr från Postkodotteriet Naturskyddsföreningen 39, NHR 18, Njurförbundet 2,6 Peace Parks Foundation 27,6 26 Personskadeförbundet RTP 2,4 2,8 2,5 Pan Sverige PMU Interife Prostatacancerförbundet 1,2 0,6 - RBU 6,5 2,3 1,9 4 Mkr i testamenten Riksförbundet Förädraföreningen Mot Narkotika 0,3 Riksföreningen Anorexi/Buimi-Kontakt 0,5 - - Riksorganisationen för ett Drogfritt Sverige 7 Ronad McDonad Barnfond 8,1 9,2 8,4 Rädda Barnen Sjöräddningssäskapet Skandinaviska Barnmissionen 16, SOS Barnbyar Stiftesen Hungerprojektet 8,8 7 6,9 Stiftesen Livsust 1,9 - - Stiftesen Nordens Ark 15,7 8,7 Stockhoms Stadsmission Stark insaming, mindre testamenten Svenska Afghanistankommittén 13, Svenska FN-förbundet 3 2 1,9 STROKE-Riksförbundet 3 2,8 Svenska Diabetesförbundet Svenska Freds- och Skijedomsföreningen Svenska kyrkan 181, Svenska Läkare Mot kärnvapen 1 0,5 0,5 0,4 från Bancos humanfond Svenska Röda Korset Mkr i okaa kretsar Svenska Scoutrådet 17, Tjejzonen 0,5 - - UNHCR Insamingsstiftese 9,7 4,6 - Unicef Sverige Västerås stadsmission 3 1,4 - WaterAid Sverige 9 2 Värdsnaturfonden WWF Ågrenska 0,9 - - där behoven är som störst, säger Christina Hagner, kommunikationschef på Kvinna ti Kvinna. Men siffrorna ger inte atid en het korrekt bid av hur insamingen utveckats i varje enskid organisation. På Stockhoms Stadsmission är man ti exempe mycket nöjd med årets insamingar som gått starkt framåt, men där extraordinärt stora testamenten under 2009 gör att fjoårets sutsiffra ändå inte når upp ti en ika hög nivå. insaming nu Sammantaget går det att säga att 00-taet har varit ett decennium då svensk insaming fått nya proportioner. Fodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 bev en kataput och insamandet steg året därpå ti ofattbara 5,3 mijarder kronor. Sedan dess har trenden håit i sig. Givarvijan har inte har dämpats, trots att det uppmärksammade bedrägeriet och den efterföjande debatten kunde ha bivit ett hårt sag mot det förtroende som FRIIs medemmar bygger vidare på varje dag Rädda Barnen Cancerfonden Unicef Sverige Svenska Röda Korset Läkare Utan Gränser SOS Barnbyar Värdsnaturfonden WWF Pan Sverige Svenska kyrkan Hjärt-Lungfonden Tisammans har de 10 organisationer som samar in mest ökat resutatet med 7 procent mot Fyg ti udda destinationer? Då är vi resebyrån för dig! Vi har kunskap och erfarenhet och kan erbjuda dig RAPTIM SPECIALPRISER! Värden börjar i Tranås! Väkommen! Europa: Afrika: Övriga Värden:

10 aktuet Amänna arvsfonden Anonym aktör ger unga kraft Amänna arvsfonden är den största projektfinansiären när det gäer stöd ti ideea sektorn. Varje år fördeas nästan 500 mijoner kronor ti projekt som omfattar barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Vi är ideea sektorns viktigaste riskkapitaist, säger kansichef Hasse Andersson på Arvsfondsdeegationen. Lugna gatan, BRIS, Färdtjänst, Personig assistans, Friends känns namnen igen? Aa startade en gång som projekt med stöd från Amänna arvsfonden. Idag är de organisationer som står på egna ben. Förra året fördeade Arvsfonden 434 mijoner kronor ti nyskapande projekt för barn, unga och personer i oika ådrar med funktionshinder. Det är härigt att se aa fantastiska insatser och kreativiteten i projekten, säger Hasse Andersson som ser hur teater, rospe, musik och ridning ger sjävkänsa och deaktighet. För att få stöd ska projekten vara nyskapande och uppmuntra nya typer av samarbeten. I snitt karar var sjätte ansökan kraven. Två av tre projekt som bevijas pengar är okaa och en tredjede är nationea. Med jämna meanrum arrangeras informationsträffar runt om i andet och på oika mässor där man berättar om verksamheten och uppmuntrar föreningar att söka mede. Jag vet att det finns många föreningar ute i andet som inte känner ti Arvsfonden och inte vet vad man kan få projektstöd för. Ambitionen är att genom bättre informationsinsatser få in fer ansökningar som svarar mot våra kriterier. Det är faktiskt en demokratifråga. Pengarna ska inte samas på hög, säger Hasse Andersson. Arvsfondsdeegationen och kansiet för Amänna Arvsfonden har närmare 20 anstäda i Kammarkoegiets okaer i Stockhom. Den har inget 90-konto och stäer heer inga krav på att de föreningar som får mede ska ha 90-konto. Administrationskostnaderna är åga cirka 6 procent eftersom man inte har några stora insamingskostnader. Vi har stöttat många projekt och föreningar genom åren och våra utvärderingar visar att 93 procent ever upp ti ändamåen. Häften av aa projekt ever vidare efter det att finansieringen från Arvsfonden upphört. Bara några få procent missyckas. I några enstaka fa anmäer vi brott och gör poisanmäan, säger Hasse Andersson. Vad stöttar ni mest? Ofta demokratifrågor och förebyggande arbete mot våd och brott iksom att arbeta mot psykisk och fysisk ohäsa. I botten igger Musikteater Freja skapar kreativitet och deaktighet band ungdomar med autism, Aspergers syndrom, adhd och andra funktionsnedsättningar. Projektet stöds av Amänna arvsfonden. FN:s barnkonvention och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar För att ha en god uppföjning och bra kontro betaar vi ut stöd för ett år i taget. Varje projekt ska redovisas innan pengarna för det andra året betaas ut. Viket är framgångsreceptet för att yckas? Att det finnas en bra aguppstäning i organisationen som söker och tid för att panera en fortsättning för det man vi göra. Projekten ska också vara nyskapande och bygga på deaktighet, inte på tycka-synd-om mentaitet. Nyigen kunde vi höra om kuturprojektet Mutikuti som använt kronor för en dykkurs utomands, är det OK? Nej, absout inte, det är ett av få fa som är feaktiga och där vi krävt och också fått pengarna tibaka. Med jämna meanrum utvärderas grupper av projekt av forskare som är verksamma inom det aktuea området. Genom att anita fakta Amänna arvsfonden Instiftades 1928 och har funnits i 83 år. De senaste sex åren har två mijarder kronor deats ut Ger stöd ti ideea och andra icke-vinstdrivande organisationer som vi pröva nya idéer för att utvecka verksamheter för barn, ungdomar eer personer med funktionsnedsättning. Bidrag ges inte ti enstaka arrangemang som sko- och studieresor, konferenser eer ägerverksamhet eer resor utomands. Mået är att utvecka väfärd, ivskvaitet, deaktighet, jämikhet och jämstädhet samt bidra ti socia, etnisk och kuture integration. FN:s barnkonvention är grundpearen. forskare med sakkompetens sätts projektens erfarenheter i ett vetenskapigt sammanhang. Amänna arvsfondens historia går tibaka ti Då besöt riksdagen att egendomen från avidna personer utan arvingar och gitiga testamenten skue gå ti en fond. Varje år avider personer utan närmare säktingar än kusiner. I cirka 600 fa saknas testamenten och då tifaer arvet Amänna arvsfonden. Gudkorn kaas de projekt som gärna yfts upp som goda exempe och som ever vidare när Arvsfonden inte ängre är kvar som finansiär. Några av dem är RFSUs Egaia- projekt för att bryta hbtq ungdomars psykiska ohäsa och segregation. Ett annat är musikteaterprojektet Freja i Jönköpings än som drivs av Föreningen Autism. Två stora satsningar, Förde barn! och Vi detar! pågår under Marie von Zeipe Arvsfondens tigångar är pacerade i Kammarkoegiets aktie- och räntekonsortier. En tionde av de mede som tifait arvsfonden under ett år går ti fonden. Resterande de och direktavkastningen deas av Arvsfondsdeegationen ut som stöd ti projekt. Foto: ars kron 10 insaming nu

11 aktuet Skattefria aktieutdeningar Samarbete med sikte på att sama in 20 mijoner kronor I dagarna startar kampanjen Aktiegåvan. 36 FRII-medemmar har gått ihop för att föra ut budskapet om fördearna med att skänka sin aktieutdening ti en idee organisation. I år har ribban höjts från förra årets insamade 18 mijoner kronor ti 20. möjigheten Att skänka sin aktieutdening ti en idee organisation utan att behöva betaa skatt har funnits sedan Men det krångiga förfaringssättet och ett svagt intresse från bankernas sida har gjort att aktiegåvor fortfarande ti viss de stretar i motvind i jämförese med andra sätt att skänka pengar på. För att göra aktiegåvor mer tigängiga organiserar FRII varje år kampanjen aktiegåvan tisammans med de medemsorganisationer som väjer att deta. Kampanjerna har haft oika fokus och måsättningar, men övergripande har man strävat efter att öka insamade mede via aktiegåvor, att verka för att uppysa amänheten om aternativet och att kommunicera med bankerna för att göra det ättare för givare att ge aktiegåvor. Årets kampanj fokuserar på att gå tibaka ti känsan för givande, om varför man ger, i stäet för att beysa skatteättnaden. Arbetsgruppen består av åtta detagare från större och mindre FRII-medemmar. Projektedare är Urika Lehmann. Erfarenheter från våra detagande organisationer är att det är de redan existerande givarna som tenderar att ge aktiegåvor. Därför försöker vi nå även dem i denna kampanj. Medan de senaste åren fokuserat på annonsutrymme i band annat Dagens industri och Svenska Dagbadet, kompetterar projektgruppen detta med att även annonsera i tidningen Land och Ica-kuriren. Det är en het annan mågrupp för dessa annonser, säger Urika Lehmann. Det ger oss en chans att sticka ut. Förhoppningsvis ger det oss en chans att nå organisationernas befintiga givare bev det även möjigt för fåmansboag att ge aktiegåvor. Dock har det varit svårt att mäta hur många gåvor som kom in från dessa förra året. Vi har kunnat konstatera att 6 procent av aktiegåvorna som kom in förra året kom från fåmansboag, men siffran är bara ungefärig. Det är få organisationer som har registrerat vika oika typer av boag som gett sitt stöd. Men man kan säga att aktiegåvor från fåmansboag utgör en framtida jättepotentia. Trenden för aktiegåvor är att gåvoformen gått stadigt uppåt. Även om det fortfarande är mest större organisationer som tar emot fest aktiegåvor, så står de mindre organisationerna inte ottösa. Av 44 detagande organisationer i fjo, fick 31 organisationer aktiegåvor, berättar Urika. Men då fick även ett anta mindre organisationer som tidigare inte fått aktiegåvor några stycken. I år ser det ut som om aktieutdeningarna inte ängre påverkas ika mycket av finanskrisen, viket bådar gott för 2011 års aktiegåvor. Men fortfarande finns en viss tröghet hos bankerna, viket försvårar givandet. Det är tröga tekniska ösningar. Positivt är att vi märker att det finns ett intresse hos bankerna, men det är svårt att få tag i någon som äger frågan, Urika Lehmann. ovisa sandberg Varningsistan Föjande organisationer bedriver i dag rikstäckande insaming hos amänheten. I vissa fa sker insamingen på ett oansvarigt eer oetiskt sätt. I Sverige finns sedan många år ett system med kontroerad insaming under överinseende av Svensk Insamingskontro. Nedanstående organisationers insamingar står inte under denna kontro. Därför rekommenderar FRII att inte skänka pengar ti föjande organisationer: A-Aqsa Spannmå Stiftese Batic 2000 Cancerforskningsfonden i Norrand Cancerhjäpfonden Cancer- och Aergifonden Cancer- och Barnhjäpen Cancer- och Mijöfonden CMF CURO Riksföreningen för cancersjuka Deveoping Word Cothing 4-Life FRF-Stiftesen Fonden för Rehab o medicinsk forskning Fria Kristna Missionshjäpen FKM Främjande av den iranska kuturen FIK Föreningen för demokrati och mänskiga rättigheter i Iran FDMRI Gatubarnsföreningen Hand i Hand, insamingsstiftese, Göteborg Hjäpfonden Hjärtehjäpen Humana Sverige/UFF U-andshjäp från Fok ti Fok Innocent Chid/Krigets Oskydiga Insamingsstiftesen för Handikappades Rekreation Kädinsaming Service Mojahedin Sympatisör Förening MSF Neuroogisk Handikapp och Cancerforskning - NHC NYTEX Orphan Home Care SADF Azheimer och Demensforskning Samhäsfonden/Svenska Samhäsfonden Stockhomsstorken/Storken Svenska Fokfonden Svenska Smärtafonden Sveriges Cancersjukas Riksförbund Teehjäpen Väkommen att kontakta Susanne Mamqvist! Birger Jarsgatan Stockhom insaming nu

12 kampanj Nya grepp i Earth Hour Under mars månad är det åter dags för Earth Hour. Den 15 mars arrangeras band annat Earth hour Conference i Stockhom, där tio kommuner tävar om att bi årets Earth Hour Capita. Vinnaren bir den kommun som har bäst utveckingspan för minskade kodioxidutsäpp. Kockan på ördagen den 26 mars uppmanas sedan hea Sverige att säcka juset under en timme för att skicka en signa ti värdens besutsfattare om att ta kimatfrågan på avar säckte närmare en mijard människor juset i värden. Uppskattningsvis detog fyra mijoner svenskar i kampanjen genom att stänga av strömförsörjda anäggningar och säcka juset hemma. I år söker man även så kaade Superhjätar, som kan bidra ti ändamået genom att ta bussen istäet för bien ti jobbet, äta vegetariskt en gång i veckan, byta ti grön e eer sprida budskapet om att säcka juset under Earth Hour. pr Aras mörka bidrag ti Earth Hour T-shirt ti stöd för hemösa skåne Stadsmission medverkar i en kampanj där en designad ekoogisk t-shirt står i centrum. T-shirten säjs sedan Aa hjärtans dag ti förmån för Skåne Stadsmissions verksamhet via organisationens webbpats, secondhandbutik och i fera butiker i Mamö. Kampanjen heter Designtävingen för hjärta, närhet och framtid och startade före ju med en täving för bästa design av en t-shirt. En jury vade sedan ut tre finaister som amänheten kunde sms-rösta på. Inför Aa hjärtans dag presenterades vinnaren och det är den vinnande t-shirten som nu finns ti försäjning. Den kostar 250 kr varav 125 kr går ti Skåne Stadsmissions verksamheter. Kampanjen kommer att pågå fram ti sommaren. pr Små mynt ti stort värde Sista rycket i jakten på bortgömda 50-öringar Finaen i kampanjen Dammsug Sverige pågår fram ti den sista mars. Då ska aa gama 50-öringar ha ämnats in för att kunna skänkas bort. Riksbanken räknar med att cirka mijoner kronor samas in. Överskottet ska gå ti arbetet för utsatta barn. Lördag 19 mars bir det sutspurt med Stora 50- öringsdagen. Nu försöker vi mobiisera fok att tömma sina ådor och hem på 50-öringar innan det är för sent. Lördag 19 mars ordnar vi Stora 50-öringsdagen med massa aktiviteter runt om i andet. Då ska musikanter och bössinsamare vara ute på gatorna, berättar Manne Forssberg, informatör på Dammsug Sverige. Sedan 2010 har fera oika kampanjer pågått för att uppmärksamma 50-öringarna. De sutade att gäa som betaningsmede vid årsskiftet, men kan fortfarande samas in. Den största kampanjen, Dammsug Sverige skänker pengarna ti förmån för BRIS, Chidhood och SOS Barnbyar som jobbar med utsatta barn. Insamingen har skett via bössor på stan, banker och i butiker. Tävingen mean andets meanstadiekasser i Kasskampen, bev en succé och gav cirka 4 mijoner kronor. Banérportsskoan i Stockhom vann genom att sama in mer än femtioöringar. Trots att skoorna varit jätteduktiga har det totat sett gått trögare än vi trodde. Utmaningen är att få fok att förstå att deras ti synes värdeösa mynt kan göra stor nytta. Vi har fortfarande Barnfonden anserar ny typ av fadderskap För de givare som inte vi ha ett personigt fadderskap erbjuder nu Barnfonden en möjighet att bi projektfadder. Då går det istäet att ge övergripande stöd ti utvada projekt inom utbidning, häsa och försörjning för utsatta barn. Ti en början går bidragen från projektfaddrar band annat ti ett utbidning i Etiopien, ett projekt mot tuberkuos i Indien och en teefoninje för utsatta barn i Kambodja. Att vara personig fadder titaar inte aa. Även om fadderbidraget går ti ett fadderprojekt, som arbetar för att aa barn och famijer i området ska få det bättre, så kan den personiga kontakten kännas som ett stort åtagande. Vi har många gånger fått frågan om man istäet kan stödja ett het projekt. Därför känns det vädigt bra att vi nu har ett aternativ som passar dessa givare, säger Ceciia Schön, marknadschef på Barnfonden. pr bössor ute på många patser, så vi hoppas på ett sista ryck på sutet, säger Manne Forsberg. När Riksbanken för fem år sedan bytte ut den siverfärgade 50-öringen mot den kopparfärgade växades omkring en tredjede av mynten in. Förra året fanns 50-öringar ti ett värde av 197 mijoner kronor i omopp. Även Röda korset arrangerar en kampanj med bössinsaming och skotäving. Engagemanget runt om i våra kretsar har varit stort med okaa samarbeten på många skoor över hea Sverige. Våra partners ICA och SEB har också varit ti stor hjäp och nu hoppas vi på ett bra sutresutat, säger Anne Cederhage, projektedare på Röda Korset. Pengarna ska gå ti band annat äxhjäp och kompisgrupper för barn i Sverige. Marie von Zeipe Både Dammsug Sverige och Röda Korset hoppas att sutresutatet för insaming av 50-öringar bir högt. Livsust firar jubieum med nytt insamingsmå Stiftesen Livsust har startat en kampanj som heter 15/15. För att uppmärksamma att stiftesen fyer 15 år har mået satts upp att sama in 15 mijoner kronor under 2011 och Livsusts skoa i Lettand invigdes Sedan dess har cirka 270 eever studerat där. Livsust har hjäpt aa som ämnat skoan att etabera sig i samhäet och tagit fram egna metoder för rehabiitering av ungdomar som fått en dåig start i ivet. Andra institutioner har uppmärksammat Livsusts metoder och stiftesen har börjat utbida sociaarbetare, sociapedagoger och ärare. Verksamheten har het finansierats av insamade mede i Sverige och Lettand samt genom EU-projekt. Stiftesen får inga statiga mede och endast mindre bidrag från de studerande barnens hemkommuner. 15/15 ska bidra ti att verksamheten kan fortsätta ge stöd ti utsatta barn och unga i Lettand. pr 12 insaming nu

13 utbick Den tyska fiantropen Peter Krämer har donerat närmare 50 mijoner kronor ti skoor i Afrika. Men han är inte het överens med mijardärerna i The Giving Pedge i synen på att dea med sig av sina tigångar. The Giving Pedge möts med tveksamhet utanför USA Den amerikanska kampanjen The Giving Pedge har fått stort gensvar band mijardärerna på hemmapan i USA. Men i andra stora ekonomier som Kina, Indien och Tyskand är det svårare att skapa engagemang band titänkta donatorer. Sommaren 2010 initierades The Giving Pedge. Mijardärerna Bi Gates, Meinda Gates och Warren Buffet sammanstråade i ett gemensamt öfte: att donera den större deen av sin förmögenhet ti vägörenhet. Initiativet vänder sig ti amerikanska mijardärer och uppmuntrar dem att skänka minst femtio procent av sin förmögenhet ti vafritt vägörande ändamå. I februari hade 58 mijardärer (av cirka 400 i USA, enigt tidskriften Forbes), ansutit sig ti öftet. Chuck Feeney är, i skrivande stund, den senaste mijardären som ansutit sig. Han avböjde änge att deta, då han inte ansåg det förenigt med att han redan på 70-taet skänkt bort stora dear av sina tigångar ti vägörenhet. Men i takt med initiativet växt, mjuknade han och vi nu föregå som ett gott exempe för de resterande mijardärer som inte ansutit sig ti öftet. Fera av mijardärerna menar, i enighet med den amerikanska fiantropiska kuturen, att det är deras pikt att ge tibaka ti samhäet. Mark Zuckerman, 26, grundaren av Facebook, är den yngsta mijardären som antagit the Giving Pedge. Hans donationer investeras i okaa projekt i New Jersey. Han har som ambition att förbättra skoväsendet i det samhäe han växte upp i. Fiantropin tar över at större ansvar från staten i viktiga samhäsfrågor, även om det inte på ånga vägar är något nytt. Insamingsorganisationer har bivit stora aktörer och tagit stora marknadsandear i samhäet. Individen har makten att styra över meden och kan på så sätt agera sjävständigt, utan staten. De skänker ti ändamå som gör att nya vaccin produceras, ti exempe, säger Parag Khanna, från New America Foundation, ti Forbes. The Giving Pedge har rönt sådana framgångar i USA att grundarna av öftet även tagit på sig utmaningen gobat. Under hösten åkte de ti Kina för att dea med sig av sina fiantropiska erfarenheter och sjäva få nya idéer. Dock ansöt sig inga kinesiska mijardärer ti öftet. Även i resten av värden har det varit ite trögt. Ofta är det kuturea skinader som är orsaken ti varför. I ti exempe Indien är det generea givandet vädigt ågt, enigt Wa Street Journa som skriver att förtroendet för insamingsorganisationer är ågt ti föjd av andets probem med korruption. I Tyskand har fera mijardärer avböjt att avge öftet, med motiveringen att kampanjen är för vräkig. Peter Krämer, tysk fiantrop, är kritisk ti initiativet. Han säger ti Der Spiege: Det är ett farigt överförande av makt från staten ti mijardärerna. Det är inte staten som bestämmer vad som är bra för foket, det är de rika som bestämmer. Jag tycker inte att det är någon bra utvecking. Foto: unicef ovisa sandberg 11 utmaningar i Norge 2011 Stiftesen Soriamoria har istat 11 trender som kommer att präga insamandet i Norge De ger en bid av de utmaningar som den ideea sektorn i grannandet står inför idag. 1. Fer aktörer på insamingsmarknaden. Stark ökning av oka aktörer utmanar de etaberade organisationerna. 2. Innsamingskontroen måste ha goda kunskaper om hur marknaden fungerar och kunna motivera sin verksamhet: Vika intressen tar de ti vara, viket är uppdraget och hur öser man det? 3. Lansering av nya och enkare digitaa insamingsverktyg med givarna i centrum. Verktyg som inte kräver stora investeringar. 4. Mer samarbete. Vi hoppas att Norges Innsamingsråd accepterar samarbete med Stiftesen Soria Moria. 5. Fortsatt ökningstakt på fem procent för regebundna givare och faddrar. 6. Ökad efterfrågan på kunskap och kompetens bör samordnas: Grundkurs och fortsättningskurs i insamingskunskap, sponsorskoa etc. 7. Resutat av norskt bistånd efterfrågas. Omstyrning av mede från bistånd ti utvecking av näringsverksamheter och hårdare krav på hur mede används är kommande utmaningar för insamingar. 8. DnB NOR överväger att ändra formatet på sitt åriga seminarium för organisationer. Osäkerhet om Insamingsforum som nordisk arena. Lansering av ny arena i Norge? 9. Ökat fokus på testamentsgåvor, fiantropi och stora gåvor.företags samhäsansvar (CSR) styrs mer mot åtgärder och projekt som går att mäta. 10. Ideea organisationer bir mer professionea aktörer på sponsormarknaden. 11. Ungdomar bir mer poitiskt medvetna och kräver att aa tar ansvar för värden och varandra. PR insaming nu

14 ny medem Friuftsfrämjandet Friska vindar för att stärka friuftsivet Friuftsfrämjandets utvecking de senaste decennierna ser ut som för många fokröreser stagnation, färre medemmar och svårigheter att sprida budskapen. Men sedan förbundets riksstämma 2009 har siktet varit instät på förnyese och förändring. Ett steg i den riktningen är att satsa på insaming. Bo Sköd är i ständig rörese. Insaming nu träffar honom på Centraen i Stockhom när han är på väg från Friuftsfrämjandets kontor i Hägersten ti hemmet i Katrinehom. Sedan 2006 är han generasekreterare för Friuftsfrämjandet, efter att ha jobbat i 23 år inom Försvarsmakten, senast som chef för faskärmsjägarskoan i Karsborg. Jag har atid haft ett starkt engagemang för natur och friuftsiv. Att vara en de i Friuftsfrämjandets verksamhet ger både gädje och stothet. Inte minst när jag möter aa edare och medemmar som brinner för det de gör, säger Bo Sköd. Den senaste tidens inriktning på insaming är en föjd av att det änge har kommit frågor om det går att donera pengar ti Friuftsfrämjandet. Därför ansökte organisationen om ett 90-konto som öppnades Ett år senare bev man förmånstagare ti Postotteriet, viket också kräver medemskap i FRII. Det har agt grunden för att ett mer strukturerat insamingsarbete har tagit form. Än så änge är vi i startfasen. En av våra medarbetare går utbidningen för att bi EFA-certifierad fundraiser. Därefter ska vi sätta upp tydigare må för vad vi vi uppnå och hur vi kommer att arbeta med insaming framöver, säger Bo Sköd. För att kunna ta de av den stora summa som Postkodotteriet fördear, krävs det att organisationens ändamå inte är detsamma som för någon av de andra förmånstagarna. Vårt främsta syfte är att främja friuftsiv och att göra naturen tigängig. Det ger både häsa och gädje. Den som inte känner Bo Sköd eder Friuftsfrämjandet som har närmare medemmar och arrangerar tusentas friuftsaktiviteter varje år. Här i snön med dottern Saga. ti eer har en känsa för naturen bir inte heer medveten om vad den kan göra för att ta hand om natur och mijö, säger Bo Sköd. Några organisationer i FRII som han ser vissa ikheter med är Naturskyddsföreningen när det gäer natur- och mijöfrågor och Scouterna när det gäer att engagera och skapa aktiviteter band barn och ungdomar. För att insamandet ska kunna växa måste Friuftsfrämjandet nå ut med sitt budskap. Något som stäer höga krav redan idag. Trots att det genomförs fakta Friuftsfrämjandet Friuftsfrämjandet bidades 1892 för att främja skidöpning under namnet Riksföreningen för skidöpningens främjande i Sverige bytte föreningen namn ti Skid- och Friuftsfrämjandet bev namnet Friuftsfrämjandet och mottot vidgades ti Friuftsiv åt aa året om. I dag har Friuftsfrämjandet närmare medemmar, varav är edare och funktionärer, som tisammans beräknas utöva cirka 10 mijoner friuftstimmar per år. Friuftsfrämjandets 360 okaavdeningar finns i hea andet Friuftsfrämjandets verksamhet växer även i andra änder, band annat finns barnverksamheten Skogsmue i Japan och Ryssand. Läs mer på tusentas aktiviteter och att man har verksamhet i hea andet är det många som inte riktigt vet vad Friuftsfrämjandet gör och står för. Vi har värdens bästa produkt ; att kunna ta de av naturens oändiga rikedom. Men för att nå fer människor måste vi möta dem där de är. Det som behövs är små men viktiga justeringar av hur vi jobbar, inte för att förvränga våra värden utan för att göra dem mer tigängiga och för att väcka nyfikenhet och engagemang, säger Bo Sköd. Många barn och unga får Foto: skanska adrig möjighet att upptäcka naturen och har inte heer något intresse av friuftsaktiviteter. Forskning visar också att dåiga matvanor i kombination med ite rörese bidrar ti att hjärt- och kärsjukdomar uppstår i at ägre ådrar. Där fyer vi en viktig funktion genom att jobba förebyggande och bidra med kunskap och inspiration. säger Bo Sköd. De senaste åren har at fer organisationer börjat med insaming. At mer pengar skänks också ti ideea verksamheter. Inte minst företag har börjat inse att donationer och sociat ansvar kan öna sig, både för marknadsföring, kunskap och för att få mer engagerade medarbetare. Friuftsfrämjandet har nyigen inett ett företagssamarbete med Skanska, viket kan få en de att yfta på ögonbrynen. Men för Bo Sköd har man skapat ett sjävkart kunskapsutbyte med byggföretaget. Tisammans arbetar vi med att etabera förskoor och skoor i nya bostadsområden. Tanken är att kombinera gröna boendemijöer med uppevesebaserat ärande, förkarar Bo Sköd. Det är Friuftsfrämjandet I Ur och Skur som detar i samarbetet, en de i verksamheten vars namn är väkänt men som många inte koppar ihop med Friuftsfrämjandet. I dag finns det över 200 I Ur och Skur-förskoor som drivs i oika former, men med I Ur och Skur-pedagogiken som bas. I dag finansieras Friuftsfrämjandet ti en tredjede av medemsintäkter, en tredjede av statsbidrag och en tredjede av Postkodotteriet och egna intäkter. Det vi ser nu är starten på att vi atmer kommer att öka finansieringen med egna intäkter. Samhäet förändras och det går inte att uta sig mot bara statigt stöd. Då bir insamingen och samarbeten en at viktigare de, avsutar Bo Sköd. peter rehnfedt 14 insaming nu

15 namn På nya stoar FRIIs styrese Nya namn på nya poster i din organisation? Taa om det för insaming nu! Meja ti och skriv Nya namn ti insaming nu i ämnesraden. Nickas Wigren är ny chef för Ekonomi och stöd (CFO) i Svenska Röda Korset Therése Engström ämnar Läkare Utan Gränser och bir insamingschef i Svenska Röda Korset Johan Sander är tf generasekreterare för Skoidrottsförbundet efter Agneta Sjöqvist. Jennifer Vidmo är ny generasekreterare för Cowner utan gränser efter Kenneth Hotz. Ein Ramfak är ny generasekreterare hos A Non Smoking Generation där hon efterträder Fredrik Söderhiem. Lennart Forsberg är ny områdeschef för de sociaa verksamheterna i Göteborgs kyrkiga stadsmission. Eisabeth Oesterreich är ny insamings och kommunikationschef. Katarina Krzyzinska är ny chef för den administrativa enheten på Naturskyddsföreningen. Åsa Thomasson ämar tjänsten som verksamhetsedare på Latinamerikagrupperna. Rekrytering av efterträdare pågår. Henrik Östman är ny eventsansvarig på Läkarmissionen Ein Waberg ämnar Rädda Barnen för att utvecka strategiska företagssamarbeten på internationea programmet inom Pan Sverige. Marie Sjöberg är ny insamingsansvarig på Latinamerikagrupperna. Aexander Asuhairi har efterträtt Liisa Dar på Greenpeace insamingsavdening. Inga-Li Kringberg, tidigare koordinator, är nu insamingsansvarig på Ågrenska. Anna Carsson Sigstedt är vikarierande insamingsansvarig på Kvinna ti Kvinna när Catrin Söderberg går på förädraedighet. Andreas Drufva tar över som chef för marknad och kommunikation på Friends efter Magnus Jägerskog. Johan Lija är ny direktor för Läkarmissionen. Eisabet Andersson tidigare generasekreterare för SOS Barnbyar i Sverige och Thomas Lithner är nya styreseedamöter i stiftesen Livsust. Lina Gambe, verksamhetsansvarig för Läkare i värden, är tibaka efter förädraedighet. Christina Lidén fortsätter som insamingsansvarig och biträdande verksamhetsansvarig. Petra Åström är ny som projektedare ungdom vid Hea Människans rikskansi. Carina Norén, är ny konsuent vid Hea Människans rikskansi. Esa Fak är ny verksamhetschef för Pan Produktion. Hon kommer närmast från Aftonbadet. Andreas Stefansson, Svenska Afghanistankommittén tar över som Country Director när Anders Fänge går i pension. Magdaena och Jason Vogt är ansvariga för Erikshjäpens arbete i Laos efter Kerstin och Stig-Lennart Rosén. På Erikshjäpen är Sara Bergqvist ny handäggare för Västafrika. Kärstin Ödman Ryberg har titrätt en ny funktion på Barncancerfonden: att stödja barn och famij efter sjukhusvistesen. Janica Lauterbach, är ny assistent ti generasekreterare Oe Björk samt sekreterare i Barncancerfondens styrese. Birgitta Bomstervik och Anja Mamberg är ny medarbetare på barncancerfondens Givarservice. Åke Wideqvist är ny ekonomiansvarig på Barncancerfonden efter Uf Hermein. Lars Ottoson är ny generasekreterare på Azheimerfonden. Per Mårtensson och Anna de Fon, är nya i styresen för Jämtands Cancerfond. Ingrid Engeau är nyanstäd som reationship manager på Word Chidhood Foundation. (vad apri 2010) Ordinarie: Anna Hägg-Sjöquist, ordförande pan-internationa.org Jonas Romson, kassör Eisabeth Dahin, Katinka Lindhom, Suppeanter: Harad Hagman, vice ordförande stadsmissionen.se Peter Winberg Ann Büow Generasekreterare Erik Zachrison te fax KOMMUNIKationschef Heena Reinius Guström te Vaberedning Fredrik Söderhiem (sammankaande) Ursua Tengein Per Westberg Nya 90-konton I Aid Africa PG och BG Internationea Juristkommissionen - Svenska Avdeningen PG Föreningen Kattstaet PG Föreningen utnyttjad.se PG och BG Operation Smie Sverige II PG ochbg Svenska Livräddningssäskapet PG och BG Young Life PH Sweden Heathcare and Education PG och BG Insamingsstiftesen En bättre värd, Improved word foundation PG och BG Svenska Missionskyrkan PG , har sedan tidigare PG och BG Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner BG , har sedan tidigare PG Onkoogiska kiniken i Lund Forskningsstiftese BG , har sedan tidigare PG Avsutade 90-konton Insamingsstiftesen Bevara Vasa har på egen begäran avsutat PG och BG Insamingsstiftesen Nordens Ark har på egen begäran avsutat PG Stiftesen har PG och BG Institutet för Bibeöversättningar har på egen begäran avsutat PG Friviigorganisationernas Insamingsråd Swedish Fundraising Counci Box 2054, Stockhom, Skeppsbron 28 Te /92 Fax e-post: insaming nu

16 Avs: FRII, Box 2054, Stockhom

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

insamling nu en tidning FRån FRII l stark reaktion på debattprogram 5 stiftelsen nordens ark Vild idé räddar hotade djur SIDAN 18

insamling nu en tidning FRån FRII l stark reaktion på debattprogram 5 stiftelsen nordens ark Vild idé räddar hotade djur SIDAN 18 FRII är en poitiskt och reigiöst obunden sammansutning av 95 friviigorganisationer inom humanitet, kutur och mijövård. Tisammans har vi cirka fyra mijoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professione

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Godkända gåvomottagare och perioden som de är godkända

Godkända gåvomottagare och perioden som de är godkända A World of Friends, Sverige 814801-2324 Upplands Väsby 20120223 20151231 Actionaid International Sweden 802431-3044 Stockholm 20150309 20181231 Barn i nöd-insamlingstiftelse Svensk internationell barnhjälp

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Sammanställning över insamlingsåret 2015 (Mkr) Statistik för organisationer med 90-konto (jfr åren 2014, 2013)

Sammanställning över insamlingsåret 2015 (Mkr) Statistik för organisationer med 90-konto (jfr åren 2014, 2013) Sammanställning över insamlingsåret 2015 (Mkr) Statistik för organisationer med 90-konto (jfr åren 2014, 2013) 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Gåvor från allmänheten 7 128 6 152 5 821 Intäkter från myndigheter

Läs mer

INSAMLING 2014 FRII:S MEDLEMMAR. Rapporten är framtagen av FRII i samarbete med Data Stories. Data Stories

INSAMLING 2014 FRII:S MEDLEMMAR. Rapporten är framtagen av FRII i samarbete med Data Stories. Data Stories INSAMLING 2014 FRII:S MEDLEMMAR Rapporten är framtagen av FRII i samarbete med Data Stories FRII Data Stories info@frii.se sofia@datastories.se 08-677 30 90 073-998 97 55 Sammanfattning Den totala insamlingen

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387 HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2015-05-08 KFN-2015/154.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wessem, Mats 08-535 317 37 Mats. Wessen@huddinge.se Kutur- och fritidsnämnden

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 SAMMANFATTNING... 4 FRIIS MEDLEMMAR OCH KVALITETSKODEN... 5 FRIIS MEDLEMMAR I CHARITY RATINGS GIVARGUIDE...

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända

l. Upprop 2. Val av justerare 3. Introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända KOMMUNSTYRELSEN Kutur- och fritidsutskottet KALLELSE/ UNDERRÄTTELSE Tid: Onsdagen den 16 december 2015 2015, k. 13.30 Pats: Sammanträdesrummet Mien, Torggatan 12, Tingsryd Ärende Föredragande tjänsteman

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi r.f.

Åländska Studentlaget vid Åbo Akademi r.f. Åändska Studentaget vid Åbo Akademi r.f. Årsberättese 2015 Styresen I styresen 2015 har föjande personer suttit på föreningens förtroendeposter (nämnda i den ordning de nämns i stadgarna): Lucas Mattsson,

Läs mer

Trendspaning i Stockholm

Trendspaning i Stockholm ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika

Kongressguide. En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika Kongressguide En guide för att du ska hitta rätt under ITFs 41:a kongress i Durban, Sydafrika innehå hur kongressen arbetar mötespats för kongressen poicy beträffande ömsesidig respekt tidpan för kongressen

Läs mer

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper

Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Svanenmärkning av Kopierings- och tryckpapper Version 4.1 22 juni 2011 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Innehå 2 Vad är ett Svanenmärkt kopierings- och tryckpapper? 3 Varför väja Svanenmärkning?

Läs mer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat 2009-2011 NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

Behöver du ännu mer hjälp kan du kostnadsfritt mejla frågor till vår testaments- expert. Kontaktformulär finns även det på godatestamentet.se.

Behöver du ännu mer hjälp kan du kostnadsfritt mejla frågor till vår testaments- expert. Kontaktformulär finns även det på godatestamentet.se. Testamentsmall information HEJ. Här får du hjälp på vägen om du vill skriva ett testamente där en del av kvarlåtenskapen ska gå till ideella hjälpinsatser. Förutom kom-ihåg-punkterna nedan hittar du frågor

Läs mer

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Vi finns i M-huset Onk. kinik mottagning Hissar Hissar Hissar Kassa Entré Information Bomsteraffär Huvudentré Brachybehanding vid prostatacancer Apotek www.orebro.se/uso/onk Postadress: Onkoogiska kiniken

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från

Läs mer

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats. Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga

Läs mer

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet x. > KARLSHAM 2015-08-28 Kommunens revisorer Kommunstyresen KF:s presidium för kännedom Granskning av inköpsrutiner och köptrohet mot everanterörer På uppdrag av revisorerna i Karshamns kommun har genomfört

Läs mer

Telenor Sverige 2013 Hållbarhetsrapport

Telenor Sverige 2013 Hållbarhetsrapport Teenor Sverige 2013 Håbarhetsrapport 1 Innehåsförteckning VD:s förord sid 3 Läsanvisningar sid 4 Fakta om Teenor sid 4 Teenors Håbarhetsarbete internationet sid 5 Vad är håbarhet och CSR för Teenor? sid

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN Innehå 3 2014 i sammandrag 4 Grums kommun 4 Koncernen 6 Förvatningsberättese 11 Förvatningsorganisation 12 Medborgarkontor 15 Gemensam service 18 Verksamhet 26 Personaanays

Läs mer

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten [En biaga om projektet Kraftsaming 2011-2015 En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi samar kraft för att skapa kraft Kraftsaming är en mötespats för en bred insaming värdefua tankar

Läs mer

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad

HandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad HandedarGuiden - ti dig som tar emot en praktikant 16-20 år från PraktikService Mamö stad PraktikService är en servicefunktion inom Utbidningsförvatningen Mamö stad som arbetar med att samordna och administrera

Läs mer

SKI Rapport 94:28. ISSN 1104-1374 ISRN SKI-R--94/28--SE STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION Swedish Nuclear Power Inspectorate

SKI Rapport 94:28. ISSN 1104-1374 ISRN SKI-R--94/28--SE STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION Swedish Nuclear Power Inspectorate SKI Rapport 94:28 ISSN 1104-1374 ISRN SKI-R--94/28--SE STATENS KÄRNKRAFTINSPEKTION Swedish Nucear Power Inspectorate SKI Rapport 94:28 "SKIFTNYCKELN" Utvecking av ett verktyg för utvärdering och anays

Läs mer

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm Biaga KS 2014/38/1 INTRESSEFÖRENINGEN KOMMUNER OCH REG10NER1 SAMVERKAN Ti Intresseföreningen Bergsagets medemmar SALA KOMMUN Kommunstyresens förvatning Ink. Diarienr..20 4 j Dpb: 2014-01- 2 g ' ~ :-:.JAktbiaga

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL 3 Stadsutveckingsarbete bedrivs ofta över ång tid där vissa steg spear en avgörande ro i utveckingsarbetet. Visionen av en stadsutvecking är ett sådant

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40 rnj BÅSTADS Sammanträdesdatum 2013-04-16 1(15) Pats och tid: Besutande: Astrakanen, tisdag 2013-04-16, k 13:30-17:40 Åsa Ragnarsson (M), ordförande Uno Johansson (C) Eddie Grankvist (BP) Ingea Stefansson

Läs mer

Ungdomslyftet. År 3 2010-2011. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass

Ungdomslyftet. År 3 2010-2011. svensk konståkning lyfter ungdomar mot framtida världsklass Ungdomsyftet svensk konståkning yfter ungdomar mot framtida värdskass År 3 2010-2011 Eitkommitten s & p SVENSKA KONSTÅKNINGSFÖRBUNDET Regina Jensen Jui 2008 Rev. Jui -09 Rev. Jui -10 Bakgrund Svenska konståkningsförbundet

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart

Läs mer

Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008

Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008 Sveriges stora insamlingsorganisationer 2008 Bakgrund och syfte Charity Rating arbetar med informationsspridning, analys och utvärdering av ideella organisationer. Vår målsättning är att bland givare öka

Läs mer

GE MED HJÄRTA & HJÄRNA

GE MED HJÄRTA & HJÄRNA GE MED HJÄRTA & HJÄRNA Givarguiden är ett verktyg som utvecklats och drivs av Charity Rating - Givarnas Intresseorgansiation 1 2 BREV FRÅN KANSLIET Givandet i Sverige ökar årligen. 2015 spås bli ett nytt

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

information förs in i prissystemets informationsmekanismer.

information förs in i prissystemets informationsmekanismer. mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer

Läs mer

9~~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ironman Jönköping 70.3 IK Hakarpspojkarna 2013-09 2016-08 Nytt

9~~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ironman Jönköping 70.3 IK Hakarpspojkarna 2013-09 2016-08 Nytt Referens 9~~ Oa Osson ~,.. Underag ti projektbesut Betecknng R 17913 Anta sidor 1(4) Rr~1i: rroj nr b Projektnamn: Projektägare: År och månad för projektstart: År och månad för projektavsut: status: Ironman

Läs mer

tildes resa Jag såg fram emot att få rösta kom till sverige som flykting

tildes resa Jag såg fram emot att få rösta kom till sverige som flykting SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 6 december 2015 Årgång 91 En räddare i summen Yero Moctar är savbarnens hjäte Oroiga för vintern Kyan närmar sig Libanons tätäger

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna

Läs mer

KÄNNEDOMSMÄTNING Välgörenhetsorganisationer

KÄNNEDOMSMÄTNING Välgörenhetsorganisationer KÄNNEDOMSMÄTNING Välgörenhetsorganisationer Välgörenhetsbarometern är ett samarbete mellan: Är du nyfiken på hur svenskarna ser på välgörenhet? Vi har förstått att många funderar på hur vi svenskar ser

Läs mer

Motion 1983/84:2076. Jan-Erik Wikström m. fl. Äldreomsorgens inriktning. Fastslagna riktlinjer. En ny syn

Motion 1983/84:2076. Jan-Erik Wikström m. fl. Äldreomsorgens inriktning. Fastslagna riktlinjer. En ny syn 4 Motion 1983/84:2076 Jan-Erik Wikström m. f. Ädreomsorgens inriktning Antaet ädre ökar i vårt samhäe. 1975 fanns det drygt 1.2 mijoner personer i ådern 65 år och däröver. 1980 hade åderspensionärerna

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

100 %, 50 %, 25 % och 75 %

100 %, 50 %, 25 % och 75 % arbetsbad 8:1 100 %, 50 %, 25 % och 75 % > > Måa 100 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. > > Måa 25 % av figuren. > > Måa 75 % av figuren. > > Måa 50 % av figuren. Måa 25 % av figuren. Hur många procent

Läs mer

Bilaga B Uppdragsmodell

Bilaga B Uppdragsmodell Biaga B Uppdragsmode Genere uppdragsmode Uppdragsföde Faser P R O J E K T L E D N I N G Förberedese Genomförande Effekthemtagning Besutspunkter Initiera uppdraget Starta genomförande Överämna resutat och

Läs mer

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning Byggforskning 68 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn

Läs mer

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2 en tidning från idhammargruppen nummer ett 2009 Sandvik kartägger underhåskompetensen sidan 4 Outsourcing sidan 6 Underhå i ågkonjunktur sidan 2 Idhammar AB är ett kunskapsföretag speciaiserat inom driftsäkerhet,

Läs mer

1 l. ; Ii. . i l ... isolerat. H111yre har föreslagit följande lösning: om en majoritet inom stortinget begär en ny folkomröstning

1 l. ; Ii. . i l ... isolerat. H111yre har föreslagit följande lösning: om en majoritet inom stortinget begär en ny folkomröstning Dagens frågor Det norska vaet Stortingsvaet i Norge äger rum en vecka före det svenska riksdagsvaet, och det är ovisst hur det kommer att utfaa. Kan den knappa borgeriga majoriteten bestå? Arbeiderpartiet

Läs mer

PRODUKTION ELEKTROTEKNIK TRÅDLÖST. En innovationspartner med bredd. Läs mer på almi.se. Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare en utveckling.

PRODUKTION ELEKTROTEKNIK TRÅDLÖST. En innovationspartner med bredd. Läs mer på almi.se. Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare en utveckling. PRODUKTION Rikard Söderberg: A utvecking ska kunna göras i datorn. TRÅDLÖST Caes Beckman: Samarbetet med industrin är djupare än bara forskningen. ELEKTROTEKNIK Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare

Läs mer

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 1 (1) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2014-06-16 VÄLKOMMEN Kommunstyresen i Höganäs kommun kaas ti sammanträde. Datum och tid: 2014-06-16, k 16:00 Pats: Stadshuset, gruvsaen Ledamot som är förhindrad att närvara

Läs mer

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Innehå 1 Kort om 2013 2 Cybercom på 3 minuter 4 Vd har ordet 7 Här finns vi 8 Kort om marknaden 10 Strategi 12 Må och utfa 14 Erbjudande

Läs mer

Proffs på. golvslipningsutrustning. Tre starka länkar Jerneviken, Centraction och Hamatic i samverkan

Proffs på. golvslipningsutrustning. Tre starka länkar Jerneviken, Centraction och Hamatic i samverkan Proffs på govsipningsutrustning Tre starka änkar Jerneviken, Centraction och Hamatic i samverkan änkarna i JCH J E R N E V I K E N har över 35 års samad erfarenhet som håtagningsentreprenör och 32 års

Läs mer

Presentation av FRIIs styrelse

Presentation av FRIIs styrelse Presentation av FRIIs styrelse Harald Hagman, Ekonomi- och fastighetschef på Stockholms Stadsmission Harald har en ekonomexamen från Stockholms universitet och ledarutbildning från IFL/ Handelshögskolan.

Läs mer

la] BÅSTADS ~ KOMMUN Kallelse till Välfärdsutskottet Datum: Tisdagen den 15 april 2014 Tid: Plats: Besluts- Handläggare instans Sida Ärendemening

la] BÅSTADS ~ KOMMUN Kallelse till Välfärdsutskottet Datum: Tisdagen den 15 april 2014 Tid: Plats: Besluts- Handläggare instans Sida Ärendemening a] BÅSTADS ~ KOMMUN 1 (2) Kaese ti Väfärdsutskottet Datum: Tisdagen den 15 apri 2014 Tid: Pats: k. 10.00 Astrakanen Ärendemening 1. Upprop 2. Protokojustering: I tur att justera: Eddie Grankvist Ersättare:

Läs mer

DIAGRAMRAPPORT. Peter Blid Tel: 0739-40 39 22 peter.blid@novus.se

DIAGRAMRAPPORT. Peter Blid Tel: 0739-40 39 22 peter.blid@novus.se DIAGRAMRAPPORT ALLMÄNHETEN OM IDEELLA ORGANISATIONER - OM MAN HADE OBEGRÄNSAT MED TID ELLER PENGAR Kund: Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII Kontakt: Annika Prine, Maria Ros Jernberg Datum:

Läs mer

mellan i grunden likartade partier.

mellan i grunden likartade partier. NILS KARLSON: Postfestum En övergripande orsak ti att det gick som det gick i vaet är att en stor ande av väjarna, men även poitikerna sjäva, är på god väg att inse att den svenska väfärdsstaten nått vägs

Läs mer

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller ÖRERO UNIVERSITET Handeshögskoan i Örebro Tentamen i Ekonomistyrning, Fö1018, 7,5 hp nta uppgifter: Max poäng: etyg: nsvariga ärare: Tiätna hjäpmede: 6 32 För G krävs minst 16p, för VG minst 24p Kerstin

Läs mer

Sápmi 2000. Ett samiskt samhälle för 2000-talet. är fastställt av SAMERNA:s högsta beslutande organ den 5 januari 2001

Sápmi 2000. Ett samiskt samhälle för 2000-talet. är fastställt av SAMERNA:s högsta beslutande organ den 5 januari 2001 Sápmi 2000 Ett samiskt samhäe för 2000-taet är faststät av SAMERNA:s högsta besutande organ den 5 januari 2001 Vi går ti sametingsvaet 2009 med ett tydigt krav mot regeringen SAMERNA Sápmi 2000 Svensk

Läs mer

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18.

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18. Kaese ti sammanträde med kommunfumäktige 2013-10-28 Tid: Onsdagen den 6 november, k. 19.00 Pats: Fokets hus - Trosa Gruppmöte majoriteten: k. 18.30 Gruppmöte Sociademokraterna, Mijöpartiet och Trosa Radikaer:

Läs mer

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013.

Zick Zack årskurs 4 finns för användning detta läsår. Årskurs 5 utkommer till höstterminen 2012 och årskurs 6 till höstterminen 2013. STEG 1 Zick Zack består a Läsrummet och Skrirummet och är Bonnier Utbidnings nya basäromede i senska och senska som andraspråk för årskurs 4 6. De båda rummen kompetterar arandra, men kan äen anändas ar

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.3 17 mars 2009 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt städtjänst? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man?

Läs mer