Likabehandlingsplan Centralskolan

Transkript

1 1 Likabehandlingsplan Centralsklan 2017

2 2 Innehållsförteckning 1. Det demkratiska uppdraget Ledningsdeklaratin Central sklans värdegrund KRUT Sklutvecklingsprgrammet Ansvarsfördelning Rektrs ansvar Persnalens ansvar Elevernas ansvar Vårdnadshavarnas ansvar Kartläggning ch nulägesanalys Trivsel- ch trygghetsenkäter Brukarenkäten Handlingsplaner vid kränkande behandling... 7 Rutiner för åtgärder ch uppföljning för sklan... 7 Knflikt - kränkning Utvärdering ch revidering Analys Främjande arbete Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Referenser ch litteratur BILAGOR Bilagr Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Definitiner Knsekvenstrappa vid allvarliga händelser Vägledning för att fylla i blankett m kränkande behandling Bilaga 4: Blankett vid Kränkande behandling sid1, 2 ch 3

3 3 1. Det demkratiska uppdraget Vi på Central sklan arbetar utifrån demkratins grund. Människlivets kränkbarhet, individens frihet ch integritet, alla människr lika värde, jämställdhet mellan kvinnr ch män samt slidaritet med svaga ch utsatta är de värden sm sklan ska gestalta ch förmedla. (Lgr 11) 2. Ledningsdeklaratin Vid Centralsklan skla råder nlltlerans mt kränkande behandling, mbbning ch diskriminering. Oavsett vem du är ska du erbjudas samma rättigheter, möjligheter ch skyldigheter sm alla andra elever. Alla vi sm arbetar på sklan har därför sm ambitin att alla våra elever skall trivas, känna sig trygga ch känna samhörighet med sklans persnal ch varandra. Det är den viktigaste förutsättningen för att alla ska få lära sig så mycket sm möjligt. Likabehandlingsplanen är ett dkument sm är en del av trygghetsarbetet på Centralsklan. Centralsklan är en F-6 skla med ca 220 elever. Sklan ligger mitt i centrala Märsta. På sklan går det elever från världens alla hörn, vi har ca 36 lika språk på sklan. Centralsklan har fritidsverksamhet för alla elever. Centralsklans elevhälsteam Carla Sjödin, rektr Mnika Näsström, kuratr Anna Jernberg, specialpedagg Catarina Lång, speciallärare Vivi-ann Landén, sklsköterska Centralsklans trygghetsteam 16/17 Carla Sjödin, rektr Anna Jernberg, specialpedagg Mnika Näsström, kuratr Thmas Lövgren, vaktmästare Urban Lindberg, fritidsledare (F-3) Eftyhia Tsavitarglu, lärare (4-6)

4 4 Central sklans elevmedverkan Elevråd Fkusgrupp elever F-3 ch 4-6 Klassråd 2.1. Central sklans värdegrund Sklans värdegrund utgår ifrån begreppet KRUT Kamratskap Respekt Unik Trygghet KRUT är ett välkänt begrepp på sklan bland alla elever ch vuxna. Värdegrundsarbetet KRUT intrduceras i förskleklassen. Arbetet med KRUT följer med upp i alla årskurser på sklan. Under 2017 kmmer ett fördjupande dkument samt film tas fram. 2.2 Sklutvecklingsprgrammet Visin: Barn ch ungdmar i Sigtuna kmmuns sklr ges de bästa förutsättningarna att utveckla sina kunskaper ch förmågr för att möta framtiden i en glbaliserad värld. Huvudmrådet Trygghet, inflytande ch delaktighet med utvalda arbetsmrådena: Alla elever i sklan ska må bra Alla elever i sklan har rätt till inflytande gällande sitt lärande Sklan ska uppmuntra eleverna till delaktighet i sin skla Alla elever har rätt till stöd ch stimuleras i sklarbetet Det ska vara lugn ch r i klassrummet Eleverna ska vara trevliga mt varandra ch få lära sig vara en bra kamrat

5 5 3. Ansvarsfördelning 3.1. Rektrs ansvar Rektr har det övergripande ansvaret för att det finns en likabehandlingsplan för verksamheten på sklan ch att planen följs upp ch revideras årligen alla persnal blir infrmerad m planen sm kmmuniceras regelbundet det bedrivs ett målinriktat arbete (mål ch uppföljning kring trygghetsarbetet) ärenden anmäls till huvudman, utreds, åtgärdas ch följs upp 3.2. Persnalens ansvar Persnalen har ansvar för att arbeta för att alla elever skall känna sig trygga i alla situatiner reagera ch agera i alla situatiner utifrån barnets bästa. se alla elever sm allas ansvar under hela dagen likabehandlingsplanen följs regelbundet diskutera med elever m vår värdegrund (KRUT) alla ärenden anmäls genast till rektr 3.3. Elevernas ansvar Eleverna har ansvar för att berätta för någn vuxen m kränkning, diskriminering ch mbbning följa vår värdegrund (KRUT) vilken ckså rdningsreglerna grundar sig i följa vår likabehandlingsplan 3.4. Vårdnadshavarnas ansvar Vårdnadshavare har ansvar för att ha kunskap m innehållet i likabehandlingsplanen tillsammans med sklan arbeta för de intentiner sm finns i likabehandlingsplanen lämna synpunkter på innehållet 4. Kartläggning ch nulägesanalys Alla sm arbetar i sklan avsett arbetsuppgift har ett ansvar att mtverka, förhindra ch förebygga ht, trakasserier, kränkande behandling ch diskriminering.

6 6 Trygghetsteamet På sklan finns ett trygghetsteam sm arbetar övergripande ch långsiktigt med trygghetsarbetet för alla på sklan. Trygghetsteamets möten sker var fjrtnde dag. De kan även agera vid akuta fall. All dkumentatin vid kränkningar, trakasserier ch mbbning lämnas till trygghetsteamet sm kartlägger, följer upp ch stödjer när handlingsplaner behöver upprättas. Andra aktiviteter sm stärker kartläggningen av klimatet på sklan ch fritids. - Varje hösttermin görs en kartläggning av den fysiska miljön där varje elev anger vilka platser inmhus ch utmhus (inm sklans mråde) sm man känner sig mest trygg på ch var man kan utsättas för kränkningar. - Klassråd, där frågr m trivsel ch trygghet diskuteras under hela läsåret varje/varannan vecka. - Elevråd sker en gång i månaden, där en representant från varje klass deltar. Frågr kring trivsel ch trygghet är en stående punkt på dagrdningen. - Vid utvecklingssamtal, sm hålls en gång per termin tas frågan upp m trivsel ch trygghet. - Samtal inm klassen/fritidsgruppen kring kamratskap, raster ch ev. knflikter sker dagligen. - En gång per termin har vi klassknferenser, där vi går igenm alla elever samt klimatet i klassen. - Sklhälsvården genmför hälssamtal med alla elever i förskleklassen ch åk 4. Samtalen tar upp frågr kring trivsel ch kamratskap. - Kartläggning av den fysiska miljön sm sker varje hösttermin kmmer att utgöra grunden för Central sklans likabehandlingsplan. Uppdatering av planen sker inför varje nytt år, årsskifte. - Fkusgrupper i F-3 ch 4-6 med elever från alla klasser träffar Trygghetsteamet minst en gång varje termin. - Likabehandlingsplanen förankras hs elever, persnal ch föräldrar på flera sätt. Planen görs känd hs elever ch föräldrar genm ansvarig mentr vid starten av läsåret (första föräldramötet). Planen finns på sklans hemsida ch alla klassers blggar. Likabehandlingsplanen ska finnas väl synlig i alla klassrum. Rektr delger planen hs förvaltningschefen Trivsel- ch trygghetsenkäter Kmmunens trivsel ch trygghetsenkät fylls i av samtliga elever under vårterminen ch höstterminen. Resultatet av enkäten ger underlag för vårt vidare trygghetsarbete på sklan. I början av vårterminen 2017 kmmer höstterminens resultat. Vi kmmer då att kmplettera Likabehandlingsplanen ch kmmunicera resultatet med elever ch persnal Brukarenkäten Kmmunens brukarenkät ger ckså underlag för vårt arbete med tryggheten på sklan. Enkäten fylls i på vårterminen av elever i år 3 ch 5. Samtliga vårdnadshavare på sklan får möjlighet att delta i enkätundersökningen.

7 Handlingsplaner vid kränkande behandling Rutiner för åtgärder ch uppföljning för sklan Enligt anmälningsplikten ska all förekmst av kränkande behandling ch trakasserier sm sker på sklan anmälas till huvudmannen avsett m händelsen skett i krridren, på sklgården eller på internet. Så snart någn i persnalen får kännedm m att en elev har blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier skall detta anmälas till huvudman enligt skllagen 6 kap 10, SFS 2010:800. Detta görs digitalt till rektr. Anmälan ska ske samma dag sm persnalen får kännedm m saken. I samband med detta träder en skyldighet in att utreda för frtsatt arbete i ärendet. Den persnal sm upptäcker kränkningar ska genast ingripa. Se flödesschemat. Knflikt - kränkning Allt bråk är inte kränkning eller mbbning. I sklans vardag finns knflikter sm ett naturligt inslag, men ska givetvis uppmärksammas ch bearbetas. Vuxna ska finnas sm stöd för eleverna i knflikthantering. Återkppling kring lösningar på grupp- ch individnivå till eleverna ska vara en naturlig del i arbetet. Vuxna ska använda återkpplingar till att utveckla elevernas förmåga att hantera ch lösa knflikter på lika sätt där målet är att ge eleverna verktyg för att själva kunna lösa knflikter. Ofta leder inte de mindre knflikterna till utredning eftersm de anses lösta ch parterna är nöjda. Från fall till fall måste ansvarig vuxen avgöra m föräldrarna ska kntaktas. Både persnal ch föräldrar har en viktig uppgift att uppmuntra eleverna till att sätta egna gränser ch stärka sin självkänsla. Det ska alltid tas hänsyn till den utsattes upplevelse. Uppföljningen ska alltid göras med hänsyn till den utsatte ch övriga inblandade. Omfattningen av vårt agerande styrs av m kränkningen är enstaka eller återkmmande. Den enskilde pedaggen avgör m Trygghetsteamet bör engageras ch kan alltid knsultera gruppen m råd. Elevhälsteamet kan vid behv ge stöd till elever, enskilda pedagger ch Trygghetsteamet. Arbetsgång vid kränkning/trakasserier mellan elever. Se även skissen, punkt 9. Vid akut situatin skall den vuxne mgående ingripa handlingsplikt Ansvarig vuxen pratar med eleverna m vad sm har hänt ch infrmerar mentr. Ansvarig vuxen dkumenterar Anmälan m kränkande behandling ch Utredning med anledning av anmälan m kränkande behandling ch lämnar dkumentatinen till rektr. Stöd kring dkumentatin ges av trygghetsteamet. Vårdnadshavare kntaktas. Vem sm tar kntakt rådgörs med mentr/fritidsansvarig. Rektr ansvarar för att anmälan görs till huvudman. Trygghetsteamet kartlägger ch följer upp anmälningar samt ger stöd kring handlingsplaner ch uppföljningar. En bedömning görs av sklans ledning m händelsen ska anmälas till andra myndigheter. Ur Sklverkets allmänna råd 2012, 3 kap. 8 ch 9, skllagen

8 8 Att åtgärda vid kränkande behandling ch diskriminering av elev/elever gjrt av vuxen Händelsen dkumenteras av berende vuxen sm befann sig i närheten ch lämnar dkumentatinen till rektr. Vid kränkande behandling eller diskriminering kntaktas rektr sm startar en utredning. Vårdnadshavare ch verksamhetsledare kntaktas. I vissa fall kan medvetandegörande ch samtal eller tillsägelser till den vuxne räcka. Vid allvarligare fall kan påföljden bli en skriftlig varning eller tillfällig avstängning från arbetet. Vid grövre kränkande behandlingar eller brtt kan det leda till uppsägning. Rektr kan även fatta beslut att göra en plisanmälan. Allmänna råd ch anmälan till scialtjänsten Huvudmannen ch var ch en i persnalen sm misstänker att ett barn eller ungdm far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp ch skydd är enligt lag skyldig att genast anmäla detta till scialtjänsten. Anmälningsskyldigheten gäller ckså persnal i fristående försklr ch sklr. En del fall av trakasserier ch kränkande behandling kan ckså utgöra brtt. En bedömning av m en plisanmälan ska göras bör ske i varje enskilt fall, men det finns ingen lagstadgad skyldighet för sklan att plisanmäla en elev sm har begått ett brtt. (Ur Sklverkets allmänna råd 2012). På Centralsklan är det rektr eller persnal från elevhälsan sm gör anmälan, eller den sm rektr utser. 5. Utvärdering ch revidering 2 Trivsel ch bemötande: Instämmer inte alls Instämmer lite Instämmer mycket Instämmer helt % % % % Jag trivs i sklan 4% 8% 42% 45% Jag känner arbetsr på lektinerna 9% 50% 29% 12% Jag känner mig trygg i sklan 2% 15% 30% 52% Jag blir bra bemött av vuxna i sklan 2% 5% 27% 66% Jag blir bra bemött av elever i sklan 0% 22% 45% 33% Jag bemöter andra bra i sklan 2% 11% 42% 46% Jag känner till sklans likabehandlingsplan ch förstår vad den innebär Om jag skulle bli utsatt för kränkning så vet jag vart jag ska vända mig för att få hjälp 32% 14% 21% 33% 5% 6% 16% 73%

9 9 Elever sm känner sig utsatta för kränkning eller mbbning vid enkät maj 2016 Områden där elever känner sig trygga enligt enkät maj 2016

10 10 6. Analys Analys uppnådda resultat F-3 Ur trivselenkäten framkmmer gällande bemötandet det att: 88% av eleverna upplever att de bemöter andra elever bra i sklan. 93% svarar att de blir bra bemötta av vuxna. 78% svarar att de blir bra bemötta av andra elever i sklan. Med tanke på vårt gemensamma förhållningssätt med regler ch rutiner på sklan har det gett ett gtt resultat. Vårt gemensamma värdegrundsarbete KRUT- gör att alla barn ch vuxna vet vad vi pratar m ch vi har ett gemensamt syn- ch förhållningsätt. Detta har skapat trygghet ch förståelse för varandras likheter ch likheter. Förskleklassen har jbbat aktivt med KRUT under hela året sm har gett gda resultat. Åk 1-3 jbbade särskilt aktivt med KRUT de första veckrna ch därefter aktivt varje vecka. Alla tydliggör genm att skriva schemat på tavlan. Vi börjar ch avslutar dagen på samma sätt. Vissa elever har ett individuellt arbetsschema. Genm de lika instruktinerna får eleven reda på vad sm förväntas av dem på lektinen. Ex instruktin på tavlan, muntliga instruktiner, påminnelser ch bildscheman. Rutinerna för uppstart ch avslutning fungerar bra. Rasterna Under terminen har fritidspersnalen varit rastvärdar under de flesta rasterna. De använder rastvärdsjackr för att synas. Rastvärdarna cirkulerar över sklgården ch startar lekar ch plckar fram material vid behv. De är engagerade ch intrducerar lekar. Analys uppnådda resultat i 4-6 Det är en tryggare miljö för alla elever på mellanstadiet. Större samarbete mellan klasserna ch lärarna. Tydligare struktur, synlig persnal, tematiskt arbete inm mellanstadiet, tydligare samarbete mellan mellanstadiets persnal. Trivselenkäten visar att ett strt antal elever inte känner arbetsr på lektinerna. Lärarna upplever att det har blivit bättre arbetsr i klasserna sedan enkäten utfördes. Alla klasser har tillgång till grupprum eller extra lkaler för de elever sm inte känner att de får arbetsr i klassrummet. Eftersm det finns fta en klassresurs i varje klass kan en vuxen gå iväg med de sm behöver lugn ch r. Analys gällande elever sm känt sig utsatta för kränkning eller mbbning Det är många elever sm upplevt sig kränkta eller mbbade på sklan. Vi har förtydligat ch fördjupat vårt främjande ch förebyggande arbete. Det har gett ett förbättrat resultat, men det är frtfarande för många elever sm utsätts. Vi har dck färre elever i % sm utsätts på Centralsklan än genmsnittet i Sigtuna kmmun.

11 11 Förbättringsmöjligheter Vi behöver frtfarande jbba med att få fungerande kmpistrappa för att få eleverna att känna sig tryggare på rasterna. Sedan enkäten utfördes har rastvärdarna blivit synligare ch mera engagerade ute på sklgården i syfte att få eleverna att känna sig tryggare. Att ha mer synlig persnal ökar tryggheten bland eleverna. Vi behöver utveckla rutiner för att säkerställa bemanningen under rasterna. Tack vare det lugna klimatet mellan eleverna så har det fungerat bra. Vi kmmer vid undersökningen i december ytterligare kartlägga trygga mråden på sklgården ch utifrån det se över var rastvärdarna bäst behövs. Trygghetsteamet har tagit fram karta ch kmpletterande frågr gällande trygghet på raster ch på sklgården, där vi ckså ser att flest kränkningar sker. Vid samtal med elever i fkusgrupperna (F-3 ch 4-6) har det framkmmit att det är bra med en tydlighet i hur vi gör när en kränkning sker. Eleverna har ckså uttryckt att det fta sker kränkningar på ftbllsplanen. Vi kmmer att tillsammans med eleverna ta fram spelregler för ftbllsplanen för att det ska vara schysst spel fritt från kränkningar. Vi har ckså tagit fram en utvecklingstrappa, där vi på lika sätt i sklan ch på fritids både skapar en tydlighet ch delaktighet m vikten av trivsel ch trygghet. Utvecklingstrappan är framtagen under ht2016 ch vi kmmer att användas den på lika sätt utifrån KRUT ch de värderd sm finns till varje bkstav. 7. Främjande arbete Kntakten mellan vårdnadshavare ch sklan är viktig ch är grunden för att elever ch vårdnadshavare känner tillit. Sklpersnal har ansvar för att skapa ch vårda gda relatiner till vårdnadshavare. I ch med detta ökar elevernas möjlighet till en trygg miljö där lärandet ch den sciala utvecklingen är i fkus. Samtal ch reflektin är de främsta verktygen för att skapa en psitiv ch öppen atmsfär. Samtliga sm arbetar på sklan deltar läsåret 16/17 i en studiecirkel med temat Beteendeprblem i sklan. All persnal får en beredskap hur elever med sciala svårigheter ska bemötas i sklan ch på fritids. 8. Förebyggande arbete Likabehandlingsplanen upprättas, följs upp ch ses över av både elever, persnal ch vårdnadshavare. Detta görs kntinuerligt med elever med anpassning efter ålder ch mgnad. Det är viktigt att eleverna deltar både i kartläggningen av nuläget, samt tar del av utfrmningen av åtgärder ch kmmer med förslag på förbättringar för att öka tryggheten. Alla vuxna på sklan är förebilder för våra elever.

12 12 Aktiviteter under året 16/17 för vårt främjande ch förebyggande arbete Varje vecka arbetar vi med värdegrundsstärkande övningar i alla grupper/klasser. följer vi de tydliga rdningsregler sm finns. har vi aktiva vuxna sm rör sig över hela sklgårdens mråde vid raster. arbetar vi för att öka elevernas delaktighet ch att ta ansvar på lika sätt. hjälper vi elever att hitta lösningar vid knflikter, samt att återkppla på grupp- ch individnivå. Varannan vecka har vi klassråd i alla klasser. träffas Trygghetsteamet för arbete med likabehandlingsärenden. Varje termin presenteras trygghetsteamet i alla klasser ch bild av teamet finns i alla hus. diskuteras sklans värdegrund ch likabehandlingsplan i alla klasser. kartläggs trygga platser med hjälp av en karta över sklan. kartläggs trivsel ch trygghet med hjälp av enkät fkuseras Elevrådet regelbundet på trygghet ch trivsel arbetar vi över klassgränserna, besöka varandra i klasserna för att skapa relatiner har vi elevledda utvecklingssamtal ch upprättar skriftliga IUP samt vid behv ha enskilda anpassningar/upprätta åtgärdsprgram för att stödja eleven har vi gemensamt temaarbete/temadag kring värdegrund/livsstil ch hälsa Persnal ch rganisatin Ansvarar för att viktig infrmatin förstås av alla vid samtal. Vid behv tar vi hjälp av tlk Pedaggerna är rganiserade i arbetslag sm arbetar nära eleverna Arbetslagen uppmärksammar arbetsr, kamratrelatiner, elevers känsl-yttringar ch sklnärvar på arbetslagsmöten Har kntakt med samhällets lika myndigheter. Trygghetsteamet arbetar under 2017 fram ett årshjul tillsammans med persnal ch elever m vårt trygghetsarbete sm är förebyggande ch främjande.

13 13 9. Åtgärdande arbete

14 Referenser Litteratur Bhlin, A. (2010) Offentlighetsprincipen. Stckhlm: Nrstedts Juridik Herlin, A., Munthe, B. (2011) En tryggare skla Regler ch förebyggande arbete mt våld ch kränkande behandling, Stckhlm: Nrstedts Juridik Olssn, S., (2008) Sekretess ch anmälningsplikt i förskla ch skla, Lund: Studentlitteratur Offentligt tryck SFS 1977:284, Arbetsmiljöförrdning SFS 1981:130, Preskriptinslag SFS 2001:453, Scialtjänstlag SFS 2008:567, Diskrimineringslag SFS 2009:400, Offentlighets- ch sekretesslag SFS 2010:800, Skllag SFS 1962:700, Brttsbalk Prp 2007/08:95 Prp 2009/10:165 Sklverket (2012) Sklverkets allmänna råd för arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling (SKOLFS 2012:10), Stckhlm: Fritzes Sklverket (2011) Lärplan för grundsklan, förskleklassen ch fritidshemmet 2011(SKOLFS 2010:37), Stckhlm: Fritzes

15 15 Definitiner Diskriminering BILAGA 1 Diskriminering är när sklan/försklan på sakliga grunder behandlar en elev/ett barn sämre än andra elever/barn Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev/ ett barn missgynnas genm att behandlas sämre än någn annan elev m missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet ch uttryck, etnisk tillhörighet, funktinhinder, sexuell läggning, ålder ch religin eller annan trsuppfattning. Att inte kunna vara med på vissa lektiner på grund av ett funktinshinder är ett exempel på direkt diskriminering. Med indirekt diskriminering menas att en elev/ett barn behandlas sämre genm att sklan/försklan agerar på ett sätt sm inte direkt upplevs sm diskriminerande, men sm ändå får en diskriminerande effekt. Ett exempel på indirekt diskriminering är att alla serveras ch förväntas äta fläsk, eftersm det finns de sm inte äter fläsk på grund av sin religin. Trakasserier Trakasserier är en behandling, sm kränker en elevs/ett barns värdighet ch sm har kppling till någn av de skyddade diskrimineringsgrunderna, d.v.s. kön, könsöverskridande identitet ch uttryck, etnisk tillhörighet, funktinshinder, sexuell läggning, ålder ch religin eller annan trsuppfattning. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande, sm kränker en elevs/ett barns värdighet. Kränkningar kan vara av lika slag, t.ex. Fysiska t.ex. slag ch knuffar Verbala t.ex. ht, svrdmar, öknamn Psyksciala t.ex. utfrysning, blickar, alla går när man kmmer Texter ch bilder t.ex. lappar, ftgrafier, sms, mms ch meddelanden på lika sciala medier Annan kränkande behandling Med annan kränkande behandling menas uppträdande sm utan att vara trakasserande- kränker någns värdighet. Upprepad kränkande behandling kan t.ex. vara mbbning.

16 16 Knsekvenstrappa vid allvarlig händelse BILAGA 2 En handlingsplan för Centralsklan Knsekvenstrappan används för att värna lugn, trygghet ch arbetsr på hela sklan med en utgångspunkt från Centralsklans regler. Alla vuxna på sklan har ansvar för eleverna i sklan. Om det händer någt ska alla ingripa för att skapa trygghet ch studier för eleverna, för att kmma till rätta med en elev sm stör eller beter sig illa. Berende av situatin kan det i vissa fall förekmma att vissa steg hppas över eller kmmer i en annan rdning. All dkumentatin lämnas till expeditinen sm samlar allt i alla inblandade elevers akter. ( kpir till ansvarig pedagg) Steg 1 Direkt tillrättavisning på platsen Ansvarig vuxen tillrättavisar eleven ch eventuellt pratar m nästa steg utifrån ett LIPtänk. (= Lösningsinriktad pedaggik) Åtgärder kan vara nödvändiga t.ex. mflyttningar i klassrum för att sära på elever, beslagta föremål sm stör undervisningen. Vid kränkande handling se Likabehandlingsplanen. Steg 2 Utvisning ch kvarsittning Om eleven trts tillrättavisning upprepar sitt beteende får läraren visa ut eleven från undervisningslkalen för resten av lektinen. (Läraren har rätt att besluta m kvarsittning till en timme efter avslutad dag eller en timme innan skldagens början). Det ska vara klart vilken vuxen sm ansvarar för kvarsittningen. Vårdnadshavare skall kntaktas av ansvarig vuxen. Steg 3 Allvarssamtal Elev ch mentr ch ev. ansvarig vuxen / verksamhetsledare deltar. Mötet genmförs snarast efter det inträffade. Eleven får ge sin syn på saken ch uppmuntras till att ge förslag på hur beteendet kan förbättras ch hur de vuxna kan stötta eleven i prcessen. Eleven ch pedaggen tar kntakt med hemmet ch meddelar m vad sm beslutats, gärna via telefn samma dag. Steg 4 Tas upp i arbetslaget Om eleven vid upprepade tillfällen uppträder lämpligt eller vid enstaka tillfälle gjrt någt allvarligare genmför arbetslaget en analys ch diskussin. Situatinen tas upp på ett arbetslagsmöte. Elevens beteendemönster, psitiva sidr ch riskfaktrer belyses ch dkumenteras. En pedaggisk kartläggning genmförs. Alla i arbetslaget arbetar utifrån

17 17 att förstärka elevens psitiva beteende. Åtgärder, sm sklan gör för att få eleven att ändra sitt beteende föreslås ch dkumenteras. Steg 5 Handlingsplan Vårdnadshavare kallas av mentr till möte för att skriva en handlingplan med åtgärder för att förbättra elevens beteendemönster. Elev, vårdnadshavare, mentr ch ev. ansvarig vuxen deltar. Handlingsplanen grundar sig på arbetslagets utredning ch den pedaggiska kartläggningen. Tid för uppföljningssamtal bkas. Om situatinen kräver, kan eleven t.ex. flyttas tillfälligt till annan undervisningsgrupp under krtare perid. Förälder kan delta i sklan för att hjälpa eleven till ett bättre beteende. Steg 7 Anmälan till EHT Om vanstående åtgärder inte har givit resultat så skriver mentr en EHT- anmälan, Utredning, pedaggisk kartläggning samt åtgärdsprgram bifgas. Åtgärder beslutas. Det kan exempelvis handla m kuratrkntakt, elevvårdsknferens, sc- anmälan. Steg 8 Skriftlig varning Under EHT kan rektr besluta m att ge eleven en skriftlig varning. Syftet med varningen är att sammanfatta vilka åtgärder sm genmförts ch klargöra vilka knsekvenser det kan få för eleven m han/hn inte ändrar sitt beteende. Avsikten är ckså att peka på att sklan inte acceptera elevens uppförande. Elev ch elevens vårdnadshavare kallas till möte där även mentr eller ansvarig vuxen deltar. Rektr förklarar ch överlämnar den skriftliga varningen. Steg 9 Anpassad studiegång Vid en elevvårdsknferens kan rektr fatta beslut m anpassad studiegång. Detta innebär att eleven inte genmför sin sklgång enligt gällande timplan. Tid mfördelas genm att plcka brt vissa ämnen i elevens undervisning till förmån för att nå målen i övriga ämnen, för att få tid till praktikplats ch/eller åtgärder sm kan förbättra elevens beteende- mönster t.ex. via samarbetsprjekt med sciala myndigheter. Steg 10 Tillfällig mplacering

18 18 Om åtgärderna i handlingsplanen inte har gett önskad effekt kan rektr fatta beslut m tillfällig mplacering till annan klass i max två veckr. I akuta fall kan rektr besluta m tillfällig mplacering utan utredning i max fyra veckr. Beslutet fattas i regel under EHTmötet ch dkumenteras. Vårdnadshavaren infrmeras m rektrs beslut. Steg 11 Tillfällig mplacering vid annan sklenhet Om steg 10 inte har haft effekt kan rektr besluta m att tillfälligt flytta elev till annan skla. Rektr på den andra sklan måste vara med ch besluta ch vårdnadshavare kntaktas innan eleven flyttas. Omplaceringen ska bara i undantagsfall vara längre än två veckr ch aldrig längre än fyra veckr. Eleven kan flyttas permanent till annan skla för att ge andra eleverna trygghet ch studier. Beslutet fattas under elevvårdsknferens. Om förälder mtsätter sig beslutet kan kmmunen via nämnden besluta m att permanent mplacera eleven mt vårdnadshavarens vilja. Steg 12 Avstängning från sklan Rektr kan fatta beslut m att stänga av elev för att klara av svåra situatiner, t.ex. då det har förekmmit grvt våld så att plis, Arbetsmiljöverket ch vårdnadshavare ska kntaktas ch sklan behöver ge stöd till eleven, andra elever ch lärare. Tre krav måste vara uppfyllda för att elev ska helt eller delvis kunna stängas av. 1. Det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet ch studier. Det ska vara tydligt mtiverat i dkumentatinen utifrån ett återupprepat, ej förbättrat störande beteende ch eller utifrån andra elevers trygghetsbehv. 2. Andra åtgärder har inte haft någn effekt. Steg 1-8 har genmförts, dkumenterats ch följts upp. Trts detta har inte beteendemönstret förbättrats. I vissa fall har steg 9-11 genmförts innan denna åtgärd beslutas. Vid allvarliga brtt mt elever eller persnal behöver sklan inte ta hänsyn till tidigare åtgärder. 3. Eleven ska erbjudas kmpensatin för missad undervisning. Elev ch vårdnadshavare ska få tillfälle att yttra sig innan rektr fattar beslut. Beslutet gäller medelbart m inte rektr beslutar annat. Beslutet får endast gälla så länge sklan hinner utreda vilka andra åtgärder sm kan behövas dck aldrig längre än en vecka. En elev får stängas av max två tillfällen per kalenderhalvår. Rektr får inte delegera beslutet. Scial-nämnden ska infrmeras. Beslutet dkumenteras. Eleven ch vårdnadshavarna kan överklaga beslutet m avstängning hs allmän förvaltningsdmstl. I samband med överklagandet finns det möjlighet till att begära inhibitin, d.v.s. att avstängningen inte ska gälla medelbart, utan först efter att ärendet avgjrts i förvaltningsrätten.

19 19 Vägledning att fylla i blankett för anmälan kränkande BILAGA 3 behandling ch utredning kränkande behandling Blankett Anmälan kränkande behandling Uppgifter m alla invlverade Uppge namn på alla elever/vuxna sm har varit invlverat i kränkningen. Det är först när man har utrett händelsen man kan kmma fram till vem/vilka sm har utfört kränkningen ch vem/vilka har blivit utsatta. Därför är det viktigt att man uppger namn på alla sm sägs ha varit invlverade i händelsen. Tid ch plats för kränkning Beskriv så utförligt sm möjligt hur kränkning har skett. Lämna in blanketten Så snart någn i persnalen får kännedm m att en elev/ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier skall detta anmälas enligt Skllagen 6 kap 10, SFS 2010:800. Detta görs till rektr/försklechef genm denna blankett. Rektr/försklechef har möjlighet att lägga till material ch ändra i anmälan. Anmälan skall ske samma dag sm persnalen får kännedm m saken. Följ handlingsplanen vid trakasserier/kränkande behandling sm finns sm bilaga i mall för likabehandlingsplan. Blankett Utredning kränkande behandling Utredning: Här dkumenterar du den utredning sm görs enligt handlingsplan för trakasserier ch kränkande behandling se bilaga i mall för likabehandlingsplan. I detta ingår att beskriva på vilket sätt ärendet utretts ch vad utredningen har visat. Viktigt att vårdnadshavare är underrättade m vad sm har hänt ch är delaktiga i prcessen. Handlingsplan: Här dkumenterar du de åtgärder sm sklan/försklan tillsammans med vårdnadshavare ch elev/barn har kmmit fram till. Viktigt att ha både krtsiktiga ch långsiktiga åtgärder i handlingsplanen sm rektr/försklechef ch vårdnadshavare skriver under. Km ihåg att sätta en tid på ca 1-2 veckr för utvärdering ch uppföljning.

20 3B FÖRSKOLECHEF 20 BLANKETT FÖR BILAGA 4 ANMÄLAN OM KRÄNKANDE BEHANDLING UPPGIFTER OM FÖRSKOLAN/SKOLAN Försklans/Sklans namn: UPPGIFTER OM ALLA INVOLVERADE Barn/elevers namn Persnalens namn TID OCH PLATS FÖR KRÄNKNING Datum: Klckslag: Plats: Krt beskrivning: Uppgiftslämnare: Kntaktuppgifter: Blanketten lämnas till försklechef/rektr för underskrift /REKTOR Har tagit del av vanstående uppgifter. Datum Underskrift. Blanketten skickas till Barn- ch ungdmsförvaltningen, Södergatan 20, Märsta 4BANSVARIG PÅ FÖRVALTNINGEN Har tagit del av vanstående uppgifter. Datum Underskrift.

21 21 Utredning med anledning av anmälan m kränkande behandling Händelseförlpp Försklans/sklans namn Namn på elev/barn sm anser sig blivit utsatt Avdelning/klass Barnets beskrivning av händelsen/händelser Namn på invlverade elever/barn/vuxna Avdelning/klass Barnet/elevens/vuxnas beskrivning av händelsen/händelser Ev. vittnens namn Vittnens beskrivning av händelsen/händelser Utredarens namn Datum för utredning Bedömning Anmälan leder inte till vidare åtgärder. (Avstämning inm 14 dagar) Avstämning av anmälan inm 14 dagar leder inte till vidare åtgärder Avstämning leder till en handlingsplan Anmälan leder till en handlingsplan. Rektrs/försklechefs underskrift

22 22 Handlingsplan Åtgärder för att förhindra kränkningar i framtiden på krt sikt Ansvarig Åtgärder för att förhindra kränkningar i framtiden på lång sikt Ansvarig Datum för handlingsplan Datum för uppföljning Persner sm ska vara med på uppföljningsmötet Närvarande Målsmans underskrift Uppföljning Nuläge Analys av åtgärderna Ev. nya åtgärder: Ansvarig Tid för nästa uppföljning Närvarande Ärendet avslutat Datum Målsmans underskrift