Arbetsrapport. Från Skogforsk nr

Transkript

1 Aretsrpport Från Skogforsk nr Effekter v olik gllringsformer och stickvägsvstånd på virkesproduktion och ekonomi i tllförsöket Kolfllet Resultt efter två gllringr och en 2-årig försöksperiod Effects of type of thinning nd strip rod distnce on timer production nd economy in the Scots pine field experiment t Kolfllet Results fter two thinnings nd 2-yer study period Folke Pettersson

2 Aretsrpport Från Skogforsk nr I serien Aretsrpport fi nns kgrundsmteril, metodeskrivningr, resultt, nlyser och slutstser från åde pågående och vslutd forskning. Folke Pettersson, jägmästre. Anställdes 1978 vid dåvrnde Institutet för skogsförättring för tt ret med skogsgödslingsfrågor. Sedn mitten v 199-tlet hr de huvudsklig retsuppgiftern vrit tt utvärder effekter v olik skötselåtgärder som röjning, gllring och skogsgödsling på skogsproduktion och ekonomi. Titel: Effekter v olik gllringsformer och stickvägsvstånd på virkesproduktion och ekonomi i tllförsöket Kolfllet. Resultt efter två gllringr och en 2-årig försöksperiod. Effects of type of thinning nd strip rod distnce on timer production nd economy in the Scots pine fi eld experiment t Kolfllet. Results fter two thinnings nd 2-yer study period. Bildtext: Vy över låggllringsytn med 32 meters stickvägsvstånd i Block 2. Fotogrf: Michel Krook. Ämnesord: Tll, gllring, gllringsformer, stickvägsvstånd, virkesproduktion, ekonomi. Scots pine, thinning, thinning types, strip rod distnce, timer production, economy. Redigering och formgivning: Ingegerd Hllerg Skogforsk 216 ISSN X Astrct This report presents the results of 2-yer fi eld experiment involving two thinnings in Scots pine stnd. The im ws to exmine how long-term timer production nd economy re ffected y type of thinning (low, intermedite, nd high thinning) nd strip rod distnce (18 nd 32 m). The plots were thinned using single-grip hrvester. Where the strip rod distnce ws lrger, motormnul felling ws used for trees in the intermedite zone tht could not e reched y the mchine. The highest gross nd net volume growth ws found on the low-thinning plots, nd the lowest growth on the high-thinning plots. The dimeter increse for the 1-5 lrgest trees per hectre ws highest on the low-thinning plots, nd the lowest on the high-thinning plots. On the low-thinning plots, men dimeter ws higher on the plots with the longer strip rod distnce; this ws ecuse of the lower numer of stems per hectre nd the higher net growth during the period. Using present vlue t the ltest revision (current stumpge vlue plus prolonged net return), nd sed on the current net volume growth nd stumpge vlue per cuic metre, the conclusion ws tht low thinning gives the highest profi tility, nd high thinning the lowest (lower thn for the unthinned reference plots). The results lso show tht it would hve een profi tle to crry out low thinning with the lrger strip rod distnce, despite the higher thinning cost cused y the motormnul intermedite zone felling. Uppsl Science Prk, Uppsl Tel: Fx: skogforsk@skogforsk.se skogforsk.se

3 Förord Denn tillväxtrevision inklusive eretning och utvärdering v insmlde dt, liksom pulicering hr ekostts v mrkägren Bergvik Skog AB. Ett stort tck rikts till Bergvik Skog. Dessutom rikts ett stort tck till följnde personer: Stffn Jcoson och Iselle Bergkvist som idrog med värdefull synpunkter på mnuskriptet. Lrs Wilhelmsson och John Arlinger utförde Aptn-nlysern för eräkning v virkesvärden. Michel Krook och Sten Nordlund utförde fältretet vid revisionen på förtjänstfullt sätt. Uppsl Folke Pettersson 1

4 Innehåll Förord... 1 Smmnfttning... 4 Inledning... 5 Syfte... 6 Mteril och metoder... 6 Försöksnläggning... 6 Behndlingr... 6 Gllringsförfrnde... 9 Ytorns jämförrhet vid försöksnläggningen... 9 Virkesproduktion... 1 Uppmätningr v träd... 1 Beretning v inventeringsdt... 1 Ekonomisk eräkningr Resultt Virkesproduktion, gllringsformer och ogllrt Bruttotillväxt Avgång Nettotillväxt Virkesproduktion, effekter v stickvägsvstånd Bruttotillväxt Avgång Nettotillväxt Ökning v de grövst trädens dimeter Dimeterspridning Gllringsuttg... 2 Beståndsdt Gllringsformer och ogllrt Effekter v stickvägsvstånd Ekonomi Medeldimeterns etydelse för rotvärdet Ekonomin v olik gllringsformer och ogllrt Frmtid värdeutveckling Ekonomin v olik stickvägsvstånd Diskussion... 3 Beräkningslterntiven för ogllrt... 3 Virkesproduktion... 3 Gllringsformer och ogllrt... 3 Effekter v stickvägr på volymproduktion och gllringsuttg

5 Gllringseffekter på dimetertillväxten Skdor Virkeskvlitet och värdering Ekonomi Gllringsformer och ogllrt Stickvägsvstånd Ogllrde ytor Lönsmt skötselprogrmi för tllestånd Slutstser Referenser Bilg Bilg Bilg Bilg Bilg Bilg Bilg Bilg Bilg Bilg

6 Smmnfttning I denn rpport redoviss resultten efter en 2-årig försöksperiod i tllförsöket Kolfllet. Syftet vr tt studer hur virkesproduktion och ekonomi påverks på lång sikt v olik gllringsformer och stickvägsvstånd. Huvudehndlingrn vr låg-, kvlitets- respektive höggllring smt ogllrde referensytor. Stickvägsvstånd med 18 respektive 32 meter (med motormnuell mellzonsfällning) tillämpdes. Gllring med engreppsskördre utfördes vid nläggningen 1994 och vid en ndr gllring 24. Vid åd tillfällen vr gllringsstyrkn 3 procent på grundytn. Den först kvlitetsgllringen utfördes som likformig gllring och den ndr kvlitetsgllringen utfördes som låggllring. För gllring erhölls den högst rutto- och nettovolymtillväxten på de låggllrde ytorn och den lägst på de höggllrde ytorn. Nettotillväxten vr 16 procent lägre (signifiknt) på höggllringsytorn än på låggllringsytorn. Bruttotillväxten vr 15 procent högre (signifiknt) på de ogllrde ytorn än på de låggllrde ytorn. På grund v hög självgllring vr nettotillväxten på de ogllrde ytorn endst 2 procent högre än på de låggllrde ytorn. Dimeterökningen för de 1 5 grövst träden per hektr, vr högst på de låggllrde ytorn och lägst på de höggllrde ytorn. På låg- och kvlitetsgllringsytorn vr det i genomsnitt 6 stmmr per hektr färre på ytorn med 32 meters vägvstånd än på 18 meters vägvstånd. På dess ytor vr medeldimetern i genomsnitt 1,1 centimeter högre på ytorn med det lång stickvägsvståndet. Rotvärdet för kvrstående estånd vr högst för ogllrt på grund v det etydligt högre virkesförrådet. Rotvärdet per hektr vr 23 kronor högre på de låggllrde ytorn än på de höggllrde ytorn. Med det ktuell nuvärdet (rotvärdet plus prolongerde gllringsnetton) smt med nettovolymtillväxten och rotvärdet per kuikmeter vid revisionen som underlg, kunde slutstsen drs tt rngordningen v lönsmheten för ehndlingrn med stor säkerhet är enligt följnde: 1. Låggllring. 2. Kvlitetsgllring (likformig gllring plus låggllring). 3. Ogllrt. 4. Höggllring. För låg- och kvlitetsgllringsytorn hde stor stickvägsvståndet en positiv påverkn på ekonomin. I genomsnitt för dess ytor vr nuvärdet per hektr 8 3 kronor högre på ytorn med 32 meters vägvstånd. Den slutsts mn kn dr för Kolfllets del, är tt det vr lönsmt tt låggllr med det stor stickvägsvståndet, trots den högre kostnden med mellnzonsfällning. 4

7 Inledning Gllring är den relmässigt störst skoglig åtgärden i Sverige med en årlig gllringsrel på 35 4 hektr. Det huvudsklig skälet till gllring är tt förättr skogsruksekonomin på kort och lång sikt. De kvrvrnde träden växer snre i dimeter och volym (gllringsrektion) genom tt konkurrensen om tillväxtresurser minskr. Gllring minskr risken för självgllring och således kn träd ts tillvr som nnrs skulle dö v för stor konkurrens. Åtgärden är också ett verktyg i nturvårdsretet och kulturmiljövården. Det kn t.ex. vr fråg om tt gynn önskvärd trädslg, miljöer eller strukturer i skogen. Gllring ökr momentnt risken för vind-, snö- och komintionsskdor genom vind och snö. I en inventering v stormskdor vr skdorn ungefär tre gånger högre i nygllrde estånd (1-4 år efter gllring) än i genomsnittet (Liho, 1989). Risken för vindskdor ökr med trädens höjd och ökr mrknt vid höjder på 19 meter och högre (Persson, 1975). Enligt smme förfttre ökr vindfällningsrisken dessutom med stignde gllringsstyrk och hård gllringr (>4 procent v grundytn) inneär stor risk. Det är således viktigt tt gllr i tid smt tt undvik strk gllringsstyrk. Väl utförd ungskogsröjning ger positiv effekter på eståndsstiliteten under hel omloppstiden. Gllring i tidigre mycket stmtät estånd ökr risken för stormskdor efter gllring (Agestm, 215). Den dominernde gllringsformen under de 2 senste åren i Sverige och Europ hr vrit låggllring (Wllentin, 27). Höggllring vr i princip förjudet änd frm till 1994, då nuvrnde skogsvårdslg från 1993 örjde tillämps. En viktig orsk till tt släpp gllringsformen fri vr resultt från de s.k. GG-försöken (gllrings- och gödslingsförsök tillhörnde Sveriges lntruksuniversitet, SLU) som visde på tt gllringsformen inte hde hft någon större påverkn på volymtillväxten (Eriksson, 199). Vid mitten v 199-tlet skndes dock kunskper om hur virkesproduktion och ekonomi utveckls på lång sikt v olik gllringsformer och stickvägsvstånd. För tt förättr kunskpsläget om effekter v olik gllringsformer och stickvägsvstånd nlde Skogforsk fyr prktiskt inriktde gllringsförsök under 199-tlet, tre försök i tll och ett i grn (Thor, 1993, Frohm, 1995 och 1997; Pettersson, 23). 5

8 Syfte Det här ktuell tllförsöket Kolfllet nldes 1994 i form v ett smretsprojekt melln dåvrnde mrkägre Korsnäs AB och Skogforsk. Syftet vr tt studer hur virkesproduktion och ekonomi påverks på lång sikt v olik gllringsformer och stickvägsvstånd. Efter en 1-årig rektionsperiod utfördes tillväxtrevision hösten 24, då även en ndr gllring utfördes. Resultten från 24 är redovisde v Pettersson (28). Efter en 2-årig rektionsperiod på två gllringr utfördes tillväxtrevision hösten 214. Mteril och metoder FÖRSÖKSANLÄGGNING Gllringsförsöket Kolfllet, i trkten v Hedesund i södr Gästriklnd, nldes hösten 1994 i tre närliggnde då ännu ogllrde tllestånd. En översiktskrt med vägeskrivning finns i Bilg 1. I vrje estånd ldes ett försökslock ut. Genomsnittlig eståndsdt vid nläggningen finns i Tell 1. En provytekrt för respektive lock finns i Figur 1 (Block 1) smt i Bilg 2 3 (Block 2 3). De tre försöksestånden uppkom efter 1954 års storm. Block 1 och 2 ligger i vr sitt estånd som nldes 1959 med ortens frö genom strecksådd med pikhck. Hyggen vr ränd smm år. En mindre del v eståndet i Block 2 hjälpplnterdes 196 och I åd dess estånd utfördes kemisk lövslyekämpning 1961 och tidig röjning Historiken för det tredje eståndet med Block 3 är osäker, men förmodligen hr det nlgts och skötts på likrtt sätt som Block 1 och 2. Tell 1. Beståndsdt vid försöksnläggning Totlålder 35 Ståndortsindex T28 (Block 1 och 3); T3 (Block 2) Övre höjd, meter 14,8 (Block 1 och 3); 15,7 (Block 2) Medelhöjd (hgv), meter 13,8 Krongränshöjd, meter 7,7 Grundyt, m 2 per hektr 31 Stmntl per hektr 1 95 Medeldimeter, dg, centimeter 14,4 Volym, m 3 sk per hektr 29 BEHANDLINGAR Totlt nvändes nio gllringsehndlingr smt ingen gllring som referens. Antlet gllringsehndlingr vrierde melln fyr och nio för de tre locken (Tell 2). Vrje ehndling utfördes på en,3 till,6 hektr stor yt, i vilken en mindre s.k. nettoyt på i genomsnitt,17 hektr plcerdes för registrering v träddt (Figur 1). Först gllring utfördes 1994 och ndr gllring 24 i Block 2 och 3. Andr gllring i Block 1 utfördes två år senre, hösten 26. 6

9 Anledningen till dett vr tt kunn vis på effekter v den först gllringen vid skogsexkursioner. Gllringsuttget inklusive uttget i stickvägr vr 3 procent v grundytn vid åd tillfällen. Huvudehndlingrn utgjordes v låg-, kvlitets- och höggllring med 18 respektive 32 meters stickvägsvstånd (med motormnuell mellnzonsfällning) smt ogllrt (Behndling 1 6 och 1). I fktrutn nedn finns en eskrivning v gllringsformer och gllringskvoter i Kolfllet. Tell 2. Behndlingr. Behndling: Utfört i lock: 1. Låggllring, 18 meters stickvägsvstånd. 1, 2 2. Låggllring, 32 meters stickvägsvstånd. 1, 2 3. Kvlitetsgllring, 18 meters stickvägsvstånd. 1, 2, 3 4. Kvlitetsgllring, 32 meters stickvägsvstånd. 1, 2, 3 5. Höggllring, 18 meters stickvägsvstånd. 1, 2, 3 6. Höggllring, 32 meters stickvägsvstånd. 1, 2, 3 7. Låggllring, 25 meters stickvägsvstånd, produktionen 1 på denn yt är inte uppföljd. 8. Kvlitetsgllring, 32 meters sickvägsvstånd, mskinell mellnzonsfällning Korridorgllring Ogllrt. 1, 2, 3 Fkt om gllringsformern i Kolfllet Gllringskvot = kvoten melln gllringsträdens medeldimeter och de kvrstående trädens medeldimeter (grundytemedelstmmens dimeter, dg). Låggllring: I först hnd vverks de klenre och efterstt träden. Med ökd gllringsstyrk erörs även de högre kronskikten, gllringskvot,5,9. (Prktisk Skogshndok). I Kolfllet gjordes låggllringen utn hänsyn till trädens kvlitetsegenskper vid åd gllringstillfällen. Höggllring: Enrt de grövre och härsknde träden ts ut, gllringskvot högre än 1, (Prktisk Skogshndok). I Kolfllet gjordes höggllringen utn hänsyn till trädens kvlitetsegenskper vid åd gllringstillfällen. Likformig gllring: Uttget är ungefär lik stort i ll kronskikt, gllringskvot c 1, (Prktisk skogshndok). I Kolfllet tillämpdes en vrint v likformig gllring, kvlitetsgllring, som inner en utgllring v träd med kvlitetsnedsättnde fel genom noggrnn utsyning v träden, gllringskvot c 1, (Endst tillämpd vid 1: gllring). Korridorgllring: Endst uttg v träd i stickvägr med 1 meters stickvägsvstånd, gllringskvot 1,. Vid 2: gllringen upptogs ny stickvägr, vinkelrät mot de efintlig stickvägrn. Genomsnittlig gllringskvoter vid 1: respektive 2: gllring. Behndling Låg 18 Låg 32 Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 1: gllring,83,78,96,99 1,8 1,16 2: gllring,82,84,86,88 1,26 1,24 7

10 Vid åd gllringstillfällen utfördes låg- respektive höggllring med hänsyn till trädens dimension, och utn hänsyn till kvlitetsegenskper. Vid den först kvlitetsgllringen gjordes en noggrnn, kvlitetsinriktd utsyning och stämpling v gllringsträden, med målsättningen tt t ort träd med fel. Gllringskvoten 1, eftersträvdes vid den 1: kvlitetsgllringen. Vid den ndr kvlitetsgllringen gjordes ingen utsyning och gllringskvoten sänktes till melln,83 och,91 för tt få en krftigre reduktion v stmntlet. Skälet vr tt få en god eståndsutveckling och för tt undvik självgllring. De medelgrov träden, som mn hde velt gynn vid först gllringen hde inte utvecklt sig särskilt väl. I smnd med 214 år revision utfördes en tredje gllring på de fyr gllringsytorn i Block 3 (kvlitets- och höggllringsytor). Gllringsstyrkn vr 25 procent på grundytn. Gllringsytorn i Block 1 2 lämndes orörd. Försöket hr nu gllrts färdigt. Figur 1. Försöksytorns plcering i Block 1 i Kolfllet. Nettoytorn (på vilk produktion och ekonomi föls upp) är mrkerde med dul linjer. Streckd linje visr stickvägsmitt. Siffrn i respektive provyt nger provytenummer. 8

11 GALLRINGSFÖRFARANDE Vid urvlet v gllringsträd togs lltid eventuellt sjuk eller döende träd ut. Dessutom fnns krvet på någorlund jämn stmfördelning för tt inte skp onödig luckor i eståndet. För tt kunn välj gllringsträd enligt gllringsinstruktionen togs en prioriteringslist frm för vrje gllringsyt. Därefter gjordes en teoretisk gllring på rummet med hjälp v dess prioriteringslistor. Träden som hde vlts ut mrkerdes i fält. Det lev då nödvändigt tt i viss utsträckning korriger det teoretiskt utförd stmvlet för tt inte skp onödig luckor i eståndet. De slutgiltigt vld gllringsträden färgmrkerdes för tt kunn identifiers v skördrförren. Gllringrn utfördes med stickvägsgående engreppsskördre. Vid det stor stickvägsvståndet (32 meter) utfördes motormnuell mellnzonsfällning. Vid revisionen 214 registrerdes tt på en del ytor stod någr träd kvr som egentligen skulle h gllrts ut 24. Smtidigt hde det även vverkts någr träd som skulle h sått kvr på dess ytor. Små korrektioner v gllringsuttget och gllringsstyrkn ehövde därför görs för erörd ytor. Vid revisionen 24 registrerdes det för en del ytor smärre vvikelser melln stämplde och utgllrde träd för gllringen YTORNAS JÄMFÖRBARHET VID FÖRSÖKSANLÄGGNINGEN Vid försöksnläggningen vr jämförrheten i eståndsdt mycket god melln ytorn i Block 2 och 3 (Bilg 5 och 6). I Block 1 vr vritionen större, frmför llt eträffnde stmntl och medeldimeter (Bilg 4). Den ogllrde ytn i Block 1 hde ett lågt stmntl (1 485 per hektr) och hög medeldimeter (16,1 centimeter) jämfört med medeltlet v de övrig ytorn i locket (2 25 stmmr per hektr med medeldimetern 13,7 centimeter). Ståndortsindex eräkndes till T3 för Block 2 smt till T28 för Block 1 och 3 (Tell 1). Volymtillväxten under försöksperioden liksom virkesförrådet vid revisionen 214 vr ungefär lik stort på de ogllrde ytorn i Block 1 och 3. Vid försöksnläggningen vr stmntlet 2 68 per hektr och medeldimetern 14,1 centimeter på den ogllrde ytn i Block 3. I dess vseenden edömdes den ogllrde ytn i Block 3 h en ättre jämförrhet med gllringsytorn i Block 1 än den ogllrde ytn i dett lock. Medeldimetern hr stor etydelse vid eräkning v rotvärde per m 3 fu. Vid eräkningen v ehndlingseffekter (se nedn) gjordes lterntiv eräkningr v viss effekter för ogllrt genom tt nvänd värden för den ogllrde ytn i Block 3 åde för ogllrt i Block 1 och 3. I resulttdelen redoviss således för ogllrt resultten med de fktisk värden för den ogllrde ytn i Block 1 ( Ogllrt ) smt med den lterntiv eräkningen enligt ovn ( Og- 1 ). Vid jämförelser v de gllrde ehndlingrn sinsemelln hr dett ingen etydelse eftersom värden och rngordningen melln gllringsehndlingrn inte påverks. Däremot lir skttningen v gllringseffekter lite olik stor, eroende på vilket ogllrt eräkningslterntiv mn jämför med. Mn kn etrkt den lterntiv eräkningen för ogllrt som en känslighetsnlys. 9

12 VIRKESPRODUKTION Uppmätningr v träd Försöksnläggning På nettoprovytn mättes smtlig levnde träd med en rösthöjdsdimeter på minst 6 centimeter på rk. Egenskper som registrerdes vr rösthöjdsdimeter (korsklvning) och kvlitetsegenskper såsom dimeter på grövst kvist i rösthöjd och kvlitetsnedsättnde fel, t.ex. sprötkvist, krök, duelstm och lyr. Trettio procent v de inmätt träden utlottdes som provträd. På provträden mättes höjd och ytterligre kvlitetsegenskper (se vidre Pettersson, 23). Smtlig provytor, med undntg v låggllringsytn med 25 meters stickvägsvstånd i Block 1 (Tell 2), permnentmärktes för frmtid produktionsstudier. De inmätt, kvrstående träden efter gllringen märktes med rösthöjdskors och provträdsnummer. Revision 24 och 214. På smtlig permnentmärkt provytor eräkndes trädtillväxten. På vrje yt korsklvdes smtlig levnde träd, och eventuellt nytillkomn skdor på träden såsom t.ex. snörott noterdes. Nummer på död träd registrerdes också. Liksom vid försöksnläggningen mättes höjden på cirk 3 procent v träden. Beretning v inventeringsdt 1. För vrje provyt eräkndes grundyt och stmntl per hektr smt medeldimetrr (dg, dgv och ritmetisk). Dessutom eräkndes den ritmetisk medeldimeterns stndrdvvikelse som ett mått på dimeterspridningen. 2. Volymen för vrje höjdmätt träd eräkndes med Näslunds mindre kueringsfunktioner (Näslund, 1947). För vrje provyt utretdes en sekundär volymfunktion för tt sktt volymen för smtlig klvde träd på provytn. Reltionen melln det enskild trädets volym och rösthöjdsdimeter (dh) pproximerdes med följnde linjär modell: log volym= + 1 log dh + 2 dh + e Med regressionsnlys skttdes -prmetrrn Sttistikpketet SAS/STAT procedur GLM (SAS Institute Inc., 211) nvändes för 2 regressionsnlysen. Residulen (e) ntogs vr NID (, ). 3. Ståndortsindex H 1 skttdes åde för tidpunkten vid nläggning och vid revision med hjälp v de grövst trädens höjd och totlålder och med ny höjdutvecklingskurvor frmtgn v SLU (Johnsson m.fl., 213). 4. För vrje provyt eräkndes grundytevägd medelhöjd (hgv). Härvid utrets för vrje provyt en sekundär höjdfunktion för tt sktt höjden för smtlig klvde träd på provytn. Reltionen melln det enskild trädets höjd och rösthöjdsdimeter (dh) pproximerdes med följnde linjär modell: log höjd= + 1 log dh + 2 dh + e e 1

13 5. I Block 1 utfördes ndrgllringen först hösten 26. För tt sktt volymtillväxten på gllringsträden nvändes följnde formel: ((Volym 24 för smtlig träd/volym 24 exklusive gllringsträden) -1),2 volymtillväxten på de inmätt träden 214. Den totl volymtillväxten i Block 1 erhölls som summn v tillväxten på de inmätt träden 214 och tillväxten på gllringsträden (cirk 6 7 m 3 sk per hektr, Bilg 1). 6. Den grundyt, volym och medeldimeter som redoviss för död träd gäller för det senste uppmätningstillfället då träden levde (1994 eller 24). Den tillväxt som hde vstts på död träd under den tillväxtperiod då träden dött ( eller ) ingår således inte i den redovisde vgången. 7. För huvudehndlingrn (1 6 och 1, Tell 2) utfördes eräkningr v ökningen v den ritmetisk medeldimetern under försöksperioden för de 1 (D1), 3 (D3) respektive 5 (D5) grövst träden per hektr. Först eräkndes medeldimetern för de grövst träden före gllring 1994 för respektive provyt. Därefter gjordes motsvrnde eräkningr för provytorn vid revisionen 214 (före tredje gllringen i Block 3). 8. För huvudehndlingrn eräkndes ehndlingseffektern med vrinsnlys med lock och ehndling som klssvriler. För tt test om det fnns signifiknt (p <,5) ehndlingsskillnder nvändes Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. Följnde modellekvtion nvändes: y = μ + jk μ + j t + k e jk där: y jk = värde på eroende vriel för yt jk μ = totlmedelvärde μ j = fix effekt v lock j; j = 1, 2, 3 t k = fix effekt v ehndling k; k = 1,,,, 7 e jk 2 NID (, ). e Vid vrinsnlysen gjordes lterntiv eräkningr för ogllrt (Og-1) för följnde vriler: ökning v D1-D5, dimeterspridning, medelhöjd, medeldimeter och stmmr per hektr. 11

14 Ekonomisk eräkningr 1. För huvudehndlingrn eräkndes rotvärdet vid revisionen för vrje provyt. Vid eräkningen v rotvärdet för ogllrt gjordes den lterntiv skttningen (Og-1) genom tt värdeeräkn den ogllrde ytn i Block 1 med rotvärdet per m 3 fu för den ogllrde ytn i Block 3. Virkesvärdet eräkndes med Skogforsks virkesnlysprogrm Aptn (Ogemrk m.fl., 28). Avverkningskostnden eräkndes med Skogforsks tidsåtgångsfunktioner för slutvverkning och skotning (Brunerg, 24; 27). 2. Träden utyteseräkndes med rösthöjdsdimeter, höjd och ålder som ingångsvriler. Värderingen utfördes med en stmprislist med genomsnittspris. Träden hde färre skdor och fel på låg- och kvlitetsgllringsytorn jämfört med höggllringsytorn och de ogllrde ytorn (Pettersson, 28). Låg- och kvlitetsgllringsytorn värdeeräkndes med förutsättningen 25 procent skdor/fel och,5 tvångskp per träd. Höggllringsytorn och de ogllrde ytorn värdeeräkndes med förutsättningen 35 procent skdor/fel och,7 tvångskp per träd. 3. För eräkning v vverkningskostnden nvändes kostnden 1 kronor per G- 15 timme för skördre och 8 kronor för skotre. Ett enkelt terrängtrnsportvstånd på 2 meter tillämpdes. För skttning v den totl vverkningskostnden dderdes ett omkostndselopp på sju kronor per vverkd m 3 fu till den direkt vverkningskostnden. 4. En eräkning gjordes v nuvärdet 214 (rotvärde 214 plus prolongerde netton från gllringrn 1994 och 24 med 2 procent ränt). Gllringsnetton 1994 och 24 finns redovisde i Pettersson (28). Beroende på nämnd smärre vvikelser i fktiskt mot plnert uttg som registrerdes för en del ytor vid 214 års revision, justerdes netton från 24 något. Även för Block 1, där ndrgllringen lev fördröjd med två år, räkndes gllringsnettot tt gäll för 24 (med 24 års dt för gllringsträden). Slutligen utfördes en utvärdering v ekonomin för de olik ehndlingrn med vrinsnlys. 12

15 Resultt VIRKESPRODUKTION, GALLRINGSFORMER OCH OGALLRAT Vid revisionen 214 vr övre höjden i genomsnitt 21,5 meter i Block 1 och 3 smt 23 meter i Block 2. Dett visde på ståndortsindex T28 i Block 1 och 3 smt T3 i Block 2. De här nvänd, ny höjdutvecklingskurvorn för onitering visde på smm ståndortsindex vid tidpunkten för försöksnläggningen. Höjdutvecklingen i försöket följde således de ny höjdutvecklingskurvorn. Virkesproduktionsdt för 2-årsperioden finns redovisd i Bilg 4 6 för vrje provyt. Bruttotillväxt Under den först 1-årsperioden vr ruttotillväxten per hektr 12 m 3 sk högre (signifiknt) på de ogllrde ytorn än på de låggllrde ytorn, motsvrnde 11 procent (Figur 2). Bruttotillväxten på låggllringsytorn vr i sin tur högre än på kvlitets- och höggllringsytorn. Jämfört med låggllringsytorn vr ruttotillväxten per hektr 7 1 m 3 sk lägre på hög- och kvlitetsgllringsytorn, motsvrnde 6 9 procent, under den först 1-årsperioden (Figur 2). m 3 sk per hektr c 15 1 c c 5 Låg Kvlitet Hög Ogllrt Totlt Figur 2. Bruttotillväxt för periodern (m 3 sk per hektr, 1 år) respektive (m 3 sk per hektr, 1 år) smt totlt (m 3 sk per hektr, 2 år) för de olik ehndlingrn. Behndlingr som för smm tidsperiod sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. Under den ndr 1-årsperioden, efter två gllringr, ökde förlustern i ruttotillväxt på gllringsytorn jämfört med de ogllrde ytorn. Bruttotillväxten per hektr vr under denn period 18 m 3 sk högre (signifiknt) på de ogllrde ytorn än på låggllringsytorn, motsvrnde 19 procent (Figur 2). På kvlitetsgllringsytorn vr ruttotillväxten under smm tidsperiod nästn lik stor som på låggllringsytorn (Figur 2). Vid den ndr gllringen sänktes gllringskvoten på kvlitetsgllringsytorn till nästn smm nivå som på låggllringsytorn. På höggllringsytorn höjdes gllringskvoten till cirk 1,25 och ruttotillväxtförlusten per hektr ökde till 14 m 3 sk (signifiknt) jämfört med låggllringsytorn, motsvrnde 15 procent, under den ndr 1-årsperioden (Figur 2). 13

16 Den totl ruttotillväxten under 2-årsperioden vr signifiknt högre på de ogllrde ytorn än på de gllrde ytorn. Jämfört med låggllringsytorn vr ruttotillväxten per hektr 3 m 3 sk högre på de ogllrde ytorn, motsvrnde 15 procent (Figur 2). Jämfört med låggllringsytorn vr den totl ruttotillväxten per hektr på kvlitetsgllringsytorn 13 m 3 sk lägre, motsvrnde 6 procent (Figur 2). Den totl ruttotillväxten vr signifiknt lägre på höggllringsytorn än på låggllringsytorn. Jämfört med låggllringsytorn vr den totl ruttotillväxten per hektr på höggllringsytorn 21 m 3 sk lägre, motsvrnde 1 procent (Figur 2). Avgång Avgången vr 1 m 3 sk per hektr på de ogllrde ytorn under den först 1-årsperioden (Figur 3). Under den ndr 1-årsperioden ökde vgången påtgligt på de ogllrde ytorn och uppgick till 24 m 3 sk per hektr (Figur 3) Avgången ökde också tydligt på höggllringsytorn under den ndr 1-årsperioden och vr 15 m 3 sk per hektr, vilket vr signifiknt högre jämfört med låg- och kvlitetsgllringsytorn (6 m 3 sk per hektr, Figur 3). Den totl vgången per hektr under 2-årsperioden vr 34 m 3 sk på de ogllrde ytorn och 19 m 3 sk på höggllringsytorn (Figur 3). Avgången vr signifiknt högre på dess ytor än på låggllringsytorn och kvlitetsgllringsytorn, på vilk den totl vgången vr 8 m 3 sk per hektr. m 3 sk per hektr c c Låg Kvlitet Hög Ogllrt Totlt Figur 3. Avgång för periodern (m 3 sk per hektr, 1 år) respektive (m 3 sk per hektr, 1 år) smt totlt (m 3 sk per hektr, 2 år) för de olik ehndlingrn. Behndlingr som för smm tidsperiod sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. 14

17 Nettotillväxt Som en följd v den högre vgången vr nettotillväxten per hektr under den först 1-årsperioden endst 4 m³sk högre på de ogllrde ytorn än på låggllringsytorn, motsvrnde 3 procent (Figur 4). Nettotillväxten per hektr på hög- och kvlitetsgllringsytorn vr under smm tidsperiod 9 1 m 3 sk lägre än på låggllringsytorn, motsvrnde 8 9 procent (Figur 4). m 3 sk per hektr c c 5 Låg Kvlitet Hög Ogllrt Totlt Figur 4. Nettotillväxt för periodern (m 3 sk per hektr, 1 år) respektive (m 3 sk per hektr, 1 år) smt totlt (m 3 sk per hektr, 2 år) för de olik ehndlingrn. Behndlingr som för smm tidsperiod sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. Nettotillväxten under den ndr 1-årsperioden vr ungefär lik stor på låggllrings- och kvlitetsgllringsytorn som på de ogllrde ytorn (Figur 4). Den etydligt högre vgången på de ogllrde ytorn förklrde dett. Under den ndr 1-årsperioden vr nettotillväxten per hektr 22 m 3 sk lägre (signifiknt) på höggllringsytorn än på de övrig ytorn, motsvrnde 25 procent (Figur 4). Dett som effekt v tt höggllringsytorn hde den lägst ruttotillväxten smt hög vgång. Den totl nettotillväxten per hektr under 2-årsperioden vr 5 m 3 sk högre på de ogllrde ytorn än på låggllringsytorn, motsvrnde 2 procent (Figur 4). I förhållnde till låggllringsytorn vr den totl nettotillväxten per hektr 12 m 3 sk lägre på kvlitetsgllringsytorn, motsvrnde 6 procent. På höggllringsytorn vr den totl nettotillväxten per hektr 32 m 3 sk lägre (signifiknt) än på låggllringsgllringsytorn, motsvrnde 16 procent (Figur 4). Den totl nettotillväxten per hektr vr 19 m 3 sk högre på kvlitetsgllringsytorn än på höggllringsytorn, och denn skillnd vr nästn signifiknt (p =,53) (Figur 4). 15

18 VIRKESPRODUKTION, EFFEKTER AV STICKVÄGSAVSTÅND Det vr endst för 1-årsperioden efter först gllring som inte signifiknt tillväxteffekter v stickvägsvstånd kunde registrers. Därför redoviss r resultten för 2-årsperioden. Bruttotillväxt Bruttotillväxten per hektr vr 4 m 3 sk högre under 2-årsperioden på ytorn med 32 meters stickvägsvstånd jämfört med 18 m vägvstånd (Figur 5). m 3 sk per hektr 25 2 procent m 32 m Bruttotillväxt 95-14, m3sk/h, 2 år Rel. tl, 18 m=1% Figur 5. Bruttotillväxt , m 3 sk per hektr, 2 år för de olik stickvägsvstånden. Dessutom viss ruttotillväxten i reltiv tl, med 18 meters vägvstånd =1 procent. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. Avgång Avgången per hektr vr 2 m 3 sk högre på ytorn med 18 meters stickvägsvstånd än med 32 meters vägvstånd (Figur 6). m 3 sk per hektr procent m 32 m Avgång 95-14, m3sk/h, 2 år Rel. tl, 18 m=1% Figur 6. Avgång , m 3 sk per hektr, 2 år för de olik stickvägsvstånden. Dessutom viss vgången i reltiv tl, med 18 m vägvstånd=1 procent. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. 16

19 Nettotillväxt Nettotillväxten per hektr vr 6 m 3 sk högre på ytorn med 32 meters stickvägsvstånd än med 18 meters vägvstånd (Figur 7). m 3 sk per hektr procent m 32 m Nettotillväxt 95-14, m3sk/h, 2 år Rel. tl, 18 m=1% Figur 7. Nettotillväxt , m 3 sk per hektr, 2 år för de olik stickvägsvstånden. Dessutom viss nettotillväxten i reltiv tl, med 18 meters vägvstånd =1 procent. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. ÖKNING AV DE GRÖVSTA TRÄDENS DIAMETER I Bilg 7 redoviss ökningen v de grövst trädens medeldimeter (D1, D3, D5) melln 1994 och 214 för respektive provyt. Den störst ökningen v de grövst trädens dimeter erhölls på låggllringsytorn (Figur 8 1). Det minst gllringsuttget v grov träd gjordes på dess ytor (som tvingnde uttg i stickvägr). Den minst ökningen v dimetern, och dessutom lägre än på de ogllrde ytorn, erhölls på höggllringsytorn. Dett som ett resultt v tt gllr ut grov träd. För trädgrovleksktegoriern D3 och D5 vr ll ehndlingr signifiknt åtskild från vrndr (Figur 9 1). I jämförelse med de ogllrde ytorn (lterntivet Og-1) vr ökningen på låggllringsytorn 2,15 centimeter (motsvrnde 43 procent) högre för D1, 1,74 centimeter (37 procent) högre för D3 och 1,59 centimeter (36 procent) högre för D5 (Figur 8 1). Vid jämförelse med lterntivet Ogllrt vr ökningen något lägre. 17

20 centimeter 8 7 procent Låg Kvlitet Hög Ogllrt Og-1 Ökning v de 1 grövst, cm Rel. tl, Og-1=1% Figur 8. Ökning v medeldimetern hos de 1 grövst träden per hektr för de olik ehndlingrn. Alterntivet Og-1 är eräknt genom tt utnyttj dimetervärden för den ogllrde ytn i Block 3 åde för ogllrt i Block 1 och 3. Dessutom viss dimeterökningen i reltiv tl, med Og-1 = 1 procent. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. centimeter procent 7 6 d c Låg Kvlitet Hög Ogllrt Og-1 Ökning v de 3 grövst, cm Rel. tl, Og-1=1% Figur 9. Ökning v medeldimetern hos de 3 grövst träden per hektr för de olik ehndlingrn. Alterntivet Og-1 är eräknt genom tt utnyttj dimetervärden för den ogllrde ytn i Block 3 åde för ogllrt i Block 1 och 3. Dessutom viss dimeterökningen i reltiv tl, med Og-1=1 procent. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. 18

21 centimeter procent d c Låg Kvlitet Hög Ogllrt Og-1 Ökning v de 5 grövst, cm Rel. tl, Og-1=1% Figur 1. Ökning v medeldimetern hos de 5 grövst träden per hektr för de olik ehndlingrn. Alterntivet Og-1 är eräknt genom tt utnyttj dimetervärden för den ogllrde ytn i Block 3 åde för ogllrt i Block 1 och 3. Dessutom viss dimeterökningen i reltiv tl, med Og-1 = 1 procent. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. DIAMETERSPRIDNING Den ritmetisk medeldimeterns stndrdvvikelse ökde med stignde gllringskvot och vr högst för ogllrt (Figur 11). Den lägst dimeterspridningen fnns således på låggllringsytorn och den högst på de ogllrde ytorn. centimeter procent 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 c Låg Kvlitet Hög Ogllrt Og Stndrdvv. rit. dim., cm Rel. tl, Låg=1% Figur 11. Den ritmetisk medeldimeterns stndrdvvikelse 214 för de olik ehndlingrn. Alterntivet Og-1 är eräknt genom tt utnyttj dimetervärden för den ogllrde ytn i Block 3 åde för ogllrt i Block 1 och 3. Dessutom viss stndrdvvikelsen i reltiv tl, med låggllring = 1 procent. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. 19

22 GALLRINGSUTTAG Vid först gllringen vr uttget per hektr 6 m 3 sk och vid ndr gllringen 8 m 3 sk (Figur 12). På låggllringsytorn vr uttget per hektr 2 4 m 3 sk lägre vid först gllringen men 5 6 m 3 sk högre vid ndr gllringen jämfört med kvlitets- och höggllringsytorn. m 3 sk per hektr Låg Kvlitet Hög 1: gllring 2: gllring Figur 12. Gllringsuttg. För Block 1 är uttget vid 2: gllring eräknt som uppmätt volym på gllringsträden 24 plus uppskttd volymtillväxt på gllringsträden

23 BESTÅNDSDATA 214 Gllringsformer och ogllrt I Bilg 8 återfinns eståndsdt vseende revisionen 214 för vrje ehndling. Grundytn per hektr vr 42 m² för ogllrt och 28 m² för låggllring (Figur 13). I jämförelse med låggllring vr grundytn per hektr,8 m 2 lägre för kvlitetsgllring och 2,8 m 2 lägre (signifiknt) för höggllring. (Figur 13). m 2 per hektr 45 c Låg Kvlitet Hög Ogllrt Figur 13. Grundyt 214 för olik gllringsformer och ogllrt. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. Volymen per hektr vr 42 m 3 sk för ogllrt och 27 m³sk för låggllring (Figur 14). I jämförelse med låggllring vr volymen per hektr 13 m 3 sk lägre för kvlitetsgllring och 36 m 3 sk lägre (signifiknt) för höggllring (Figur 14). m 3 sk per hektr Låg Kvlitet Hög Ogllrt Figur 14. Volym 214 för olik gllringsformer och ogllrt. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. c 21

24 Medelhöjden vr 21 meter för låggllring och ogllrt (Figur 15). För kvlitetsgllring vr medelhöjden 2,4 meter. Höggllring hde en signifiknt lägre medelhöjd (19,8 meter) jämfört med de övrig ehndlingrn (Figur 15). Dett som en effekt v tt mång grov (hög) träd hde gllrts ut. hgv, meter Låg Kvlitet Hög Ogllrt Og-1 Figur 15. Medelhöjd (hgv) 214 för olik gllringsformer och ogllrt. Alterntivet Og-1 är eräknt genom tt utnyttj medelhöjd för den ogllrde ytn i Block 3 åde för ogllrt i Block 1 och 3. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. Det vr små skillnder i stmntl per hektr melln låggllring och kvlitetsgllring (Figur 16). Vid den ndr gllringen utfördes gllring med låg kvot (i genomsnitt,87) på kvlitetsgllringsytorn vilket förklrde den ring skillnden. Det skiljde inte heller mycket i stmntl melln låggllring och höggllring, knppt 12 stmmr per hektr (Figur 16). På höggllringsytorn hde mång klenre träd som lämnts kvr vid gllringrn dött under frmför llt den senste 1-årsperioden. För ogllrt vr stmntlet 1 5 per hektr med eräkningslterntivet Ogllrt smt 1 65 per hektr med lterntivet Og-1 (Figur 16). stmmr per hektr Låg Kvlitet Hög Ogllrt Og-1 Figur 16. Stmmr per hektr 214 för olik gllringsformer och ogllrt. Alterntivet Og-1 är eräknt genom tt utnyttj stmmr per hektr för den ogllrde ytn i Block 3 åde för ogllrt i Block 1 och 3. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. 22

25 Medeldimetern vr 21,9 centimeter för låggllring (Figur 17). För kvlitetsgllring vr medeldimetern 1 centimeter lägre och för höggllring 2,8 centimeter lägre jämfört med låggllring. Både låg- och kvlitetsgllring hde en signifiknt högre medeldimeter än höggllring och ogllrt. För ogllrt vr medeldimetern 19,1 centimeter för lterntivet Ogllrt smt 18 centimeter för Og-1 (Figur 17). dg, centimeter Figur 17. Medeldimeter (dg) 214 för olik gllringsformer och ogllrt. Alterntivet Og-1 är eräknt genom tt utnyttj medeldimetern för den ogllrde ytn i Block 3 åde för ogllrt i Block 1 och 3. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. Låg Kvlitet Hög Ogllrt Og-1 Effekter v stickvägsvstånd Som redovists vr nettotillväxten per hektr 6 m 3 sk högre med 32 meters stickvägsvstånd jämfört med 18 meters vägvstånd. Stickvägsvståndet hde även effekt på eståndets stmntl och medeldimeter vid revisionen 214. Vid låggllring minsks stmntlet per hektr i högre grd vid stor stickvägsvstånd, medn motstsen gäller för höggllring. På låg- och kvlitetsgllringsytorn vr det i genomsnitt 6 stmmr per hektr färre på ytorn med de stor stickvägsvståndet (Figur 18). Vid det stor stickvägsvståndet gjordes ett större selektivt urvl v klenre träd. På höggllringsytorn vr det 3 stmmr per hektr fler på ytorn med det stor vägvståndet. 23

26 stmmr per hektr LågKvl 18 LågKvl 32 Hög 18 Hög 32 Figur 18. Stmmr per hektr 214 för olik stickvägsvstånd. Medeltl v låg- och kvlitetsgllringsytor smt höggllringsytor. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. I genomsnitt för låg- och kvlitetsgllringsytorn vr medeldimetern 1,1 centimeter högre på ytorn med det stor stickvägsvståndet (Figur 19). Det som en effekt v det lägre stmntlet förstärkt med den högre nettotillväxten under försöksperioden. På höggllringsytorn vr medeldimetern,3 centimeter lägre på ytorn med det lång stickvägsvståndet (Figur 19). Dett som en effekt v fler grövre träd lev utgllrde smt ett högre kvrstående stmntl. Den högre nettotillväxten på höggllringsytorn med det stor stickvägsvståndet idrog till tt skillnden i medeldimeter vr liten. dg, centimeter LågKvl 18 LågKvl 32 Hög 18 Hög 32 Figur 19. Medeldimeter (Dg) 214 för olik stickvägsvstånd. Medeltl v låg- och kvlitetsgllringsytor smt höggllringsytor. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. 24

27 EKONOMI Medeldimeterns etydelse för rotvärdet Enligt Aptn-nlysen ökde virkesvärdet för det kvrstående eståndet 214 med 2 kronor per m 3 fu för vrje centimeter ökning v medeldimetern (Figur 2). Vid denn eräkning nvändes smm stmprislist och förutsättningr (3 procent skdor/fel och,6 tvångskp per träd) för smtlig provytor. Avverkningskostnden per m 3 fu minskde med 5 kronor med vrje centimeter ökning v medeldimetern i eståndet (Figur 21). Smmntget ökde därmed rotvärdet per m 3 fu med 25 kronor per centimeter ökning v eståndets medeldimeter (Figur 22). virkesvärde, kronor per m 3 fu y = 17,166x - 2,1742 R² =, Medeldimeter, dgv, centimeter Figur 2. Smndet melln virkesvärde (kronor per m 3 fu) och medeldimeter (dgv) sert på dt från ytorn med huvudehndlingrn (19 provytor). För smtlig ytor nvändes smm stmprislist och förutsättningr (3 procent skdor/fel och,6 tvångskp per träd). Värdet för respektive provyt är punktmrkerd i digrmmet. vverkningskostnd, kronor per m 3 fu 12 y = -4,4926x + 198,57 R² =, Medeldimeter, dgv, cm Figur 21. Smndet melln vverkningskostnd (kronor per m 3 fu) och medeldimeter (dgv) sert på dt från ytorn med huvudehndlingrn (19 provytor). Värdet för respektive provyt är punktmrkerd i digrmmet. 25

28 rotvärde, kronor per m 3 fu 38 y = 21,639x - 2,21 R² =, Medeldimeter, dgv, cm Figur 22. Smndet melln rotvärdet (kr per m 3 fu) och medeldimeter (dgv) sert på dt från ytorn med huvudehndlingrn (19 provytor). För smtlig ytor nvändes smm stmprislist och förutsättningr (3 procent skdor/fel och,6 tvångskp per träd). Värdet för respektive provyt är punktmrkerd i digrmmet. Ekonomin v olik gllringsformer och ogllrt Beräkningrn över ggnvirkesuttgen i Aptn-nlysern (ingångsvriler, rösthöjdsdimeter, trädhöjd enligt de sekundär höjdfunktionern smt trädålder, Bilg 9), överensstämde mycket r med de eräknde virkesförråden i skogskuikmeter (Bilg 4 6) enligt de sekundär volymfunktionern. De eräknde ggnvirkesuttgen gv i genomsnitt ett omräkningstl på,86 från m 3 sk till m 3 fu, vilket är normlt. I Bilg 9 1 redoviss ekonomin för vrje ehndling. Det vr etydnde skillnder i rotvärdet per hektr vid revisionen 214 melln gllringsformern. Värdet per hektr vr 7 kronor för låggllring, 62 kronor för kvlitetsgllring och 47 kronor för höggllring (Figur 23). Värdet för höggllring vr signifiknt lägre än för de övrig gllringsformern (Figur 23). Skillndern i virkesvärde förklrdes dels v skillndern i virkesförråd, dels v skillndern i medeldimeter. Det högst rotvärdet per hektr hde ogllrt som en följd v det vsevärt högre virkesförrådet (Figur 23). Skillnden i rotvärde för ogllrt vr gnsk stor för de två eräkningslterntiven. Med det fktisk värdet för den ogllrde ytn i Block 1 (Ogllrt) vr rotvärdet 88 8 kronor per hektr. Med lterntivet Og-1, som eräkndes genom tt utnyttj rotvärdet (kronor per m 3 fu) för den ogllrde ytn i Block 3 även för ogllrt i Block 1, vr värdet 81 5 kronor per hektr (Figur 23). Den ogllrde ytn i Block 1 hde vid försöksnläggning och revision lågt stmntl per hektr och hög medeldimeter, vilket resulterde i ett mycket högt rotvärde för denn yt, Bilg 9). Dett förklrde värdeskillnden melln Ogllrt och Og-1. 26

29 kronor per hektr 1 d 9 cd 8 c Låg Kvlitet Hög Ogllrt Og-1 procent Rotvärde, kr/h Rel. tl, Låg=1% Figur 23. Rotvärde hösten 214 för kvrstående estånd för olik gllringsformer och ogllrt. Alterntivet Og-1 är eräknt genom tt utnyttj rotvärdet (kronor per m 3 fu) för den ogllrde ytn i Block 3 åde för ogllrt i Block 1 och 3 Dessutom viss rotvärdet i reltiv tl, med låggllring = 1 procent. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. Det till 214 prolongerde gllringsnettot vr 3 procent högre (signifiknt) för höggllring än för de ndr gllringsformern.(figur 24). Det vr ingen större skillnd i totlt gllringsnetto melln låg- och kvlitetsgllring. Vid den först gllringen vr nettot per hektr någr tusen kronor högre för kvlitetsgllring än för låggllring. Vid den ndr gllringen vr nettot någr tusen kronor per hektr högre på låggllringsytorn (Figur 24). kronor per hektr procent Låg Kvlitet Hög G-netto94 G-netto4 Rel. tl, Låg=1% Figur 24. Gllringsnetton 1994 respektive 24 för olik gllringsformer prolongerde med 2 procent ränt för tt gäll för hösten 214. Dessutom viss totlt gllringsnetto i reltiv tl, med låggllring = 1 procent. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. 27

30 Nuvärdet per hektr 214 (rotvärde plus prolongerde gllringsnetton) vr 88 2 kronor per hektr för låggllring, 81 1 kronor för kvlitetsgllring och 71 4 kronor för höggllring (Figur 25). Skillnden melln låg- och höggllring vr signifiknt. Som tidigre redogjorts för (Figur 23) vr rotvärdet (nuvärdet) per hektr 88 8 kronor för lterntivet Ogllrt och 81 5 kronor för lterntivet Og-1. kronor per hektr procent Låg Kvlitet Hög Ogllrt Og-1 Bestånd G-netton Rel. tl, Låg=1% Figur 25. Nuvärde (rotvärde plus prolongerde gllringsnetton) gällnde för hösten 214 för olik gllringsformer och ogllrt. Alterntivet Og-1 är eräknt genom tt utnyttj rotvärdet (kronor per m 3 fu) för den ogllrde ytn i Block 3 åde för ogllrt i Block 1 och 3. Dessutom viss nuvärdet i reltiv tl, med låggllring = 1 procent. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. Frmtid värdeutveckling Det totl nuvärdet för hel omloppstiden estäms v nuvärdet 214 plus värdeutvecklingen frm till slutvverkning. Värdeutvecklingen är i sin tur mycket strkt eroende på det ktuell rotvärdet per skogskuikmeter 214 smt på den frmtid nettovolymproduktionen. Det vr gnsk stor skillnder i rotvärde per skogskuikmeter melln ehndlingrn. Värdet vr 5 kronor högre på låggllringsytorn och 35 kronor högre på kvlitetsgllringsytorn jämfört med höggllringsytorn och de ogllrde ytorn (Figur 26). 28

31 kronor per m 3 sk procent c c Låg Kvlitet Hög Ogllrt Og-1 Rotvärde, kr/m3sk Rel. tl, Låg=1% Figur 26. Rotvärde för estånd hösten 214, kronor per m 3 sk, för olik gllringsformer och ogllrt. Alterntivet Og-1 är eräknt genom tt utnyttj rotvärdet (kronor per m 3 sk) för den ogllrde ytn i Block 3 åde för ogllrt i Block 1 och 3. Dessutom viss rotvärdet i reltiv tl, med låggllring = 1 procent. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. Ekonomin v olik stickvägsvstånd Som en effekt v tt stickvägsvståndet hde hft påverkn på ntlet stmmr per hektr, medeldimeter och nettovolymproduktion vr det viss skillnder i ekonomi vid revisionen 214. För låg- och kvlitetsgllring hde det stor stickvägsvståndet hft en positiv påverkn på ekonomin. I medeltl för lågoch kvlitetsgllrde ytor vr nuvärdet per hektr 8 3 kronor högre för 32 meter stickvägsvstånd jämfört med 18 meter (Figur 27). För de höggllrde ytorn vr nuvärdet per hektr däremot 5 kronor högre med 18 meters stickvägsvstånd (Figur 27). Dett främst som en effekt v något högre medeldimeter. kronor per hektr procent LågKvl 18 LågKvl 32 Hög 18 Hög Bestånd G-netton Rel. tl, L+K 18=1% Figur 27. Nuvärde (rotvärde plus prolongerde gllringsnetton) gällnde 214 för ehndlingr med olik stickvägsvstånd. Medeltl v låg- och kvlitetsgllringsytor smt höggllringsytor. Dessutom viss nuvärdet i reltiv tl, med medeltlet v låg- och kvlitetsgllringsytor med 18 meters vägvstånd =1 procent. Behndlingr som sknr gemensm okstv är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. 29

32 Diskussion BERÄKNINGSALTERNATIVEN FÖR OGALLRAT Det kn edöms tt den ogllrde ytn i Block 3 hde ättre jämförrhet med gllringsytorn i Block 1 än den ogllrde ytn i Block 1. Dett gällde frmför llt för stmntl per hektr och medeldimeter vid försöksnläggningen. De lterntiv eräkningrn v viss effekter för ogllrt (Og-1) med dt för den ogllrde ytn i Block 3 representernde även ogllrt i Block 1 torde därför vr ett ättre jämförelselterntiv vid edömningen v gllringseffekter. VIRKESPRODUKTION Gllringsformer och ogllrt För gllring erhölls den högst volymproduktionen på de låggllrde ytorn och den lägst på de höggllrde ytorn. På höggllringsytorn vr rutto- och nettotillväxten signifiknt lägre (1 respektive 16 procent) jämfört med låggllringsytorn. Höggllringsytorn vr vid nläggningen stmglesre än genomsnittet (1 85 stmmr per hektr), vilket orde h vrit ett r utgångsläge för höggllring. Trots dett vr utvecklingen på höggllringsytorn inte särskilt r. På höggllringsytorn ökde tillväxtförlusten efter den ndr gllringen. Dett kn förklrs v tt gllringskvoten höjdes till 1,25 vid den ndr gllringen, som utfördes helt selektivt. Dessutom vr vgången etydnde, vilket kn förklrs v tt mång klen träd sprdes vid höggllring. Den sänkning v gllringskvoten som gjordes vid den ndr gllringen på kvlitetsgllringsytorn hde hft en positiv påverkn på volymtillväxten. Skälet till sänkningen v gllringskvoten vr tt de klenre träden som mn hde velt gynn inte hde utvecklts särskilt väl. Höggllringsresultten vviker från resultten i de s.k. GG-försöken. Enligt dess försök påverkr inte höggllring volymproduktionen i tll (Nilsson m.fl., 21). Vd denn skillnd eror på kn mn r spekuler om. Kolfllet är ett prktiskt tillämpt försök med stor provytor, och med två eller tre stickvägr på vrje yt. Gllringen utfördes med engreppsskördre. GG-försöken utgjordes v provytor utn stickvägr, och således tillämpdes endst selektiv gllring i dess försök. Vid exkursion hösten 26 påörjdes den ndr gllringen i Block 1 och därvid förevisdes gllringen v höggllringsytn med 18 meters stickvägsvstånd. Höggllring är svårre tt utför än låggllring för skördrförren. De träd som sk gllrs ut är grövre och högre än omgivnde träd som sk stå kvr. Vid nedtgningen v de grov träden oserverdes tt kronorn på gllringsträden frekvent slog i kronorn på kortre träd som lämndes kvr. I smnd med dett skldes en del grönmss ort på kvrstående träd, och det kn inte heller utesluts tt skdor kn h uppkommit högt upp på stmmr. Dett kn h påverkt volymproduktionen negtivt på höggllringsytorn. 3

33 Gllring medför momentn volymtillväxtförluster (Pettersson, 1996). Tillväxtförlustern på grund v gllring kn för låggllringsytorn uppsktts till 3 m 3 sk per hektr under 2-årsperioden. Dett eftersom det vr denn skillnd i ruttotillväxt melln ogllrt och låggllrt. Vid revisionen vr skillnden i nettoproduktion (d.v.s. det virke som kn utnyttjs) endst 2 procent till fördel för ogllrt. Dett på grund v den hög vgången på de ogllrde ytorn. Eftersom mn kn nt en fortstt hög, och snnolikt även öknde, vgång på de ogllrde ytorn kommer förmodligen den totl nettoproduktionen tt li minst lik hög på låggllringsytorn som på de ogllrde ytorn. Effekter v stickvägr på volymproduktion och gllringsuttg Stickvägr resulterr i viss volymtillväxtförluster. Studier v Bucht, 1981; Isomäki och Niemistö, 199; Eriksson m.fl., 1994 indikerde på volymtillväxtförluster på ungefär 8 1 procent under en 1-årsperiod efter upptgning v stickvägr med 25 3 meters stickvägsvstånd. Volymtillväxtförlusten v stickvägr orde minsk med minsknde ndel stickvägsklyt i eståndet, det vill säg med öknde stickvägsvstånd. Under 1-årsperioden efter först gllring vr nettotillväxten per hektr 6 m 3 sk (5 procent) högre på ytorn med det stor stickvägsvståndet 32 meter jämfört med 18 meter. Tillväxtförlustern v stickvägr kn förutom stickvägsklytn ero på vverkningsskdor på mrk eller kvrstående träd, eller på en komintion v dess orsker. I Kolfllet vr gllringsskdorn på kvrstående träd mycket små efter först gllringen och det fnns ing mrkskdor (Pettersson, 23). I försöket v Eriksson m.fl., 1994 utfördes gllringen och uttrnsporten v virket på ett så skonsmt sätt tt spårildning och skdor på kvrstående träd inte uppstod. Om det inträffr skdor på träd och rötter eller på mrken i stickväg leder det till lnd nnt volymtillväxtförluster och kvlitetsförluster (Olsson, 1986). Avverkningsskdor på kvrstående träd och ders rötter är främst koncentrerde till de stickvägsnär träden. De stickvägsnär träden (trädrden närmst stickvägen) får den i särklss högst gllringrektionen efter först gllring (Pettersson, 1996). Det är således viktigt tt undvik skdor på träd och rötter. Andelen stickvägsnär träd med risk för tt skds v skördren eller skotren ökr ju tätre det är melln stickvägrn. Med ett tätt stickvägsnät torde också mrkskdorn kunn ök i omfttning. Det finns således en risk för större tillväxtnedsättning vid små stickvägsvstånd om gllringsskdor inträffr. Stickvägsvståndet påverkr smmnsättningen och även ntlet träd som lämns kvr efter förstgllring vid given gllringsstyrk och gllringsform. Ju mindre stickvägsvstånd som tillämps, desto större ndel v grundytn och volymen ts ut som tvingnde uttg. Vid förstgllring med stickvägsvstånd på 2 22 meter lir i regel det tvingde uttget 5 procent eller mer v det totl uttget. I Kolfllet vr det tvingnde grundyteuttget 61 procent v det totl grundyteuttget (gllringsstyrk 3 procent på grundytn) vid 18 meters stickvägsvstånd. 31

34 Gllringseffekter på dimetertillväxten Den större dimeterökningen hos de grövre träden på låggllringsytorn jämfört med de ogllrde ytorn indikerde tt normlstor gllringsrektioner hde erhållits. I jämförelse med de ogllrde ytorn vr dimeterökningen i solut tl högre för de 1 grövst träden per hektr (D1) än för D3 och D5. I reltiv tl vr ökningen något högre för D1 (43 procent) än för D3 och D5 (37 respektive 36 procent). Den procentuell tillväxtrektionen efter gllring i tllskog lir ungefär lik stor i ll dimeterklsser enligt Pettersson (1981, 1996, 215). De grövre träden, som ildr slutvverkningseståndet, regerr således r på gllring. Dett är en viktig förutsättning för tt gllringsskogsruk sk kunn vr lönsmt i en eståndsklkyl för hel omloppstiden. I Kolfllet vr dimeterökningen på låggllrde ytor 1,7 centimeter högre jämfört med ogllrt för de 3 grövst träden per hektr (D3) under 2 år. För GG-försöken redovisdes en effekt på 1,2 centimeter i tllskog för D3 (Agestm, 215). Denn effekt registrerdes efter en tidsperiod med tre låggllringr utförd. Både gllringsrektionens tidsmässig förlopp och gllringsrektionens styrk är strkt eroende v oniteten (Jonson, 198, 1995; Pettersson, 1996). Gllringsrektionen kommer tidigre och med en högre styrk med öknde onitet. Ståndortsindex vr T28-T3 i Kolfllet och i genomsnitt T25 i GG-försöken (Nilsson m.fl., 21). En förklring till den större dimetereffekten i Kolfllet kn därför vr den hög oniteten i dett försök. SKADOR Försöket hr klrt sig mycket r från vind- och snöskdor. Det hr förekommit enstk vindfälld träd, liksom tt det även förekommit topprott i norml omfttning. Försöket är eläget på 1 meters höjd över hvet, vilket är gynnsmt från snöskdesynpunkt. Under den senste 2-årsperioden hr Gästriklnd, där Kolfllet är eläget, klrt sig r från stormr. De tre övrig prktiskt tillämpde gllringsförsöken med olik gllringsformer och stickvägsvstånd som Skogforsk nlde på 199-tlet fick tyvärr, på ett tidigt stdium, vryts på grund v lltför omfttnde vind- och snöskdor, smt även på grund v Gremmeniell-ngrepp. För närmre informtion om försöken hänviss till Pettersson (28). Nedn följer en smmnfttning. Omfttningen v vindfällning och stmrott vr etydligt högre på höggllrde ytor än på låggllrde. Det hr tidigre vists v l.. Vlinger m.fl. (1994) tt höggllring ökr skderisken Den större risken för vindskdor efter höggllring kn förklrs v tt de grövre och högre träden är de träd som är mest vindstil inom ett estånd och när dess träd ts ort ökr påfrestningrn på de kvrstående mindre träden som inte hr kunnt utveckl smm god vindstilitet (se även Lundquist och Vlinger, 1995). Vid höggllring lämns dessutom de klenre och mer snörottskänslig träden kvr i eståndet. 32

35 Upptgnde v stickvägr är en riskfktor för vindfällning, eftersom dett ger ny ngreppsytor för vinden (Persson, 1975). I de tre nedlgd försöken kunde konstters tt ndelen vidfälld träd vr högst i området närmst stickvägen, smt tt vindfällningen vr högst på korridorgllrde ytor (uttg endst i stickvägr med 1 12 meters mellnrum). Avverkningsskdor på kvrstående träd och ders rötter ökr risken för vindfällning. Det vr frmför llt de klenre träden som hde drts v Gremmeniell-ngreppet 21, och skdeomfttningen vr därför högst på höggllrde och ogllrde ytor. Det vr således i först hnd träd under stress v konkurrens, eller på nnt sätt med nedstt vitlitet som skddes. Andr uppföljningr visde också på tt det i först hnd hde vrit klenre träd som drts v Gremmeniell-ngrepp (t.ex. Sikström m.fl., 25). VIRKESKVALITET OCH VÄRDERING I ett ntl röjnings- (Pettersson, 21) och förstgllringsestånd med tll (Pettersson 23, 28) hde ungefär vrtnnt träd något synligt kvlitetsnedsättnde fel som sprötkvist eller krök. Härvid hde försöksestånden i Kolfllet en vviknde låg ndel träd med synlig kvlitetsnedsättnde fel på 3 procent. Det fnns ing tydlig tecken på tt älgen hde vrit en viktig orsk till skdorn, vre sig i Kolfllet eller i de övrig refererde röjnings- och gllringsestånden. I smtlig estånd vr ndelen träd med fel större i de klenre dimeterklssern än i de grövre. Felen kn förutom älg och nnt vilt orsks v ogynnsm väderlek, insekter, svmpr, trädkonkurrens och vverkningsskdor. Träd som drs v t.ex. älg-, svmp- eller insektsskdor tppr oft i tillväxt, vrför det är logiskt tt ndelen träd med fel är högre lnd de klenre träden än lnd de grövre. Klenre träd är också mer utstt för ny skdor. I Kolfllet minskde ndelen träd med fel genom låggllring och kvlitetsgllring (mnuell utsyning vid först gllring och låggllring vid ndr gllring) Vid låggllring inrikts uttget mot de klenre dimeterklssern, vrför åtgärden ger en kvlitetsförättring. Höggllring resulterde i en ökning v ndelen träd med fel, som en konsekvens v tt inrikt uttget mot dimeterklssern med minst ndel träd med fel. I Kolfllet vr det således ättre virkeskvlitet på lågoch kvlitetsgllringsytorn än på de höggllrde eller ogllrde ytorn. (För närmre informtion om gllringsformerns påverkn på virkeskvliteten hänviss till Pettersson, 28). Det vr därför rimligt tt utför Aptn-värderingen v provyteestånden med olik skdeförutsättningr. För låggllrde och kvlitetsgllrde ytor vr förutsättningen 25 procent skdor/fel och,5 tvångskp per träd och för höggllrde smt ogllrde ytor 35 procent skdor/fel och,7 tvångskp per träd. Smtlig provytor värderdes med åd lterntiven, och i genomsnitt skilde det endst 2 procent i virkesvärde melln eräkningslterntiven. Det kn edöms tt skillnden i virkesvärde melln å en sidn låg- och kvlitetsgllring (25 procent skdor/fel) och å den ndr sidn höggllring och ogllrt (35 procent skdor/fel) snrst hr undersktts än överskttts. 33

36 EKONOMI Gllringsformer och ogllrt Gllringsnettot vr högst på de höggllrde ytorn som en följd v hög medeldimeter i uttget. Höggllring vr den ehndling som påverkde virkesproduktionen sämst. Rotvärdet per hektr 214 vr signifiknt högre (23 kronor) för låggllring än för höggllring som effekt v det högre virkesförrådet smt den etydligt högre medeldimetern. Nuvärdet 214 (rotvärde plus prolongerde gllringsnetton) vr för låggllring 7 2 kronor högre än för kvlitetsgllring och 16 8 kronor högre (signifiknt) än för höggllring. Värdeutvecklingen frm till slutvverkningen kommer snnolikt tt li vsevärt högre på låg- och kvlitetsgllringsytorn än på höggllringsytorn. Det kn nts tt nettovolymtillväxten fortstt kommer tt li lägst på höggllringsytorn genom lägre ruttotillväxt och större vgång. Dessutom kommer vrje producerd kuikmeter tt h ett högre värde på låg- och kvlitetsgllringsytorn. Nuvärdet per hektr vr för låggllring ungefär lik högt som för Ogllrt och 7 kronor högre än för lterntivet Og-1, vilket lterntiv edömdes vr det säkrste jämförelselterntivet. Den frmtid nettovolymtillväxten torde li minst lik stor på låggllringsytorn som på de ogllrde. Dett eroende på en stor och llt mer öknde vgång på de ogllrde ytorn. Eftersom rotvärdet per skogskuikmeter vr 5 kronor högre på låggllringsytorn kn därför en ättre värdeutveckling förvänts för låggllring. Ovsett vilket ogllrt lterntiv som mn jämför med lir slutstsen tt låggllring hr vrit mest lönsmt i Kolfllet. Bedömningen kn görs tt kvlitetsgllring hr vrit ett mer lönsmt lterntiv än ogllrt. Värdet per hektr vr 7 kronor lägre för kvlitetsgllring än för lterntivet Ogllrt och ungefär lik stort som för lterntivet Og-1. En högre, och värdefullre nettovolymtillväxt i frmtiden på kvlitetsgllringsytorn ör kunn resulter i ättre totlekonomi för kvlitetsgllring än för ogllrt. Denn slutsts gäller även för jämförelsen med eräkningslterntivet Ogllrt. För höggllring vr nuvärdet per hektr 17 kronor lägre än för lterntivet Ogllrt smt 1 kronor per hektr lägre än för Og-1. Den hög vgången smt låg nettovolymtillväxten under den senste 1-årsperioden på höggllringsytorn jämfört med de ogllrde ytorn tlr för tt den ekonomisk skillnden melln lterntiven snrst kommer tt ök frm till slutvverkning. Det kn edöms tt mn nu efter 214 års revision kn rngordn lönsmheten v ehndlingrn med stor säkerhet: 1. Låggllring 2. Kvlitetsgllring (likformig gllring plus låggllring) 3. Ogllrt 4. Höggllring Det kn noters tt höggllringsytorn hr hft äst möjlig förutsättningr med initilt lågt stmntl per hektr och mycket små snö- och vindskdor under 2-årsperioden. 34

37 Stickvägsvstånd För ytorn gllrde med låg gllringskvot, dvs. låg- och kvlitetsgllringsytorn, hde det stor stickvägsvståndet en positiv påverkn på ekonomin. I genomsnitt för låg- och kvlitetsgllring vr nuvärdet per hektr 8 3 kronor högre på ytorn med 32 meters vägvstånd, med motormnuell mellnzonsfällning. Gllring med motormnuell mellnzonsfällning vr gnsk vnligt förekommnde änd frm till slutet v 199-tlet (Skogsstyrelsen, 1998). Gllring med stor stickvägsvstånd och med motormnuell mellnzonsfällning inneär en viss kostndsfördyring jämfört med gllring med små stickvägsvstånd. Vid eräkningen v gllringsekonomin åde 1994 och 24 ingick i klkylern extr kostnder för den motormnuell mellnzonsfällningen (Pettersson, 28). Den slutsts mn kn dr för Kolfllets del, är tt det vr lönsmt tt gllr med låg gllringskvot och med stor stickvägsvstånd trots den högre kostnden med mellnzonsfällning. Ogllrde ytor Det ogllrde ytn i Block 1 hde det högst nuvärdet v ll ytor. Vid försöksnläggningen vr stmntlet lägst på denn yt (1 485 stmmr per hektr), smtidigt som medeldimetern vr högst (16,1 centimeter). Dett ekonomisk resultt vr i god överensstämmelse med resultt från röjningsförndsförsök i tll som visde på äst ekonomi vid hård röjning till 1 stmmr per hektr (Pettersson, 215). Vid revisionen vr grundytn 42 m 2 per hektr och volymen 42 m 3 sk per hektr på de ogllrde ytorn. Under den senste 1-årsperioden ökde vgången till 2,4 m 3 sk per hektr och år på de ogllrde ytorn, motsvrnde 21 procent v ruttotillväxten. Det är rimligt tt nt tt vgången kommer tt fortsätt ök under de kommnde åren enligt det gängse mönstret med öknde vgång vid öknde grundyt och eståndsålder. En hög årlig vgång minskr förräntningen v virkesförrådet, vrför de ogllrde ytorn inte ör h så mång år kvr till slutvverkning från ekonomisk synvinkel. LÖNSAMT SKÖTSELPROGRAMI FÖR TALLBESTÅND Röjningsförndsförsök i tll visde tt den äst eståndsekonomin hde uppnåtts efter hård slutröjning (Pettersson, 215). Försöket i Kolfllet visde tt låggllring är den mest lönsmm gllringsformen. Ett skötselprogrm i tllestånd med hård slutröjning följt v 1 2 låggllringr ger följnde effekter: Snre dimensionsutveckling och högre volymtillväxt. Bättre virkeskvlitet. God motståndskrft mot snö- och vindskdor smt mindre självgllring. Bättre möjlighet tt gllr med positivt netto vid låg övre höjd (12 13 meter). En tidig först gllring leder till tt en eventuell senre gllring kn utförs i god tid innn träden nått stormfrlig höjder (2 meter). Större hndlingsfrihet och underlättd plnering. Lämpligre gödslingsojekt (Pettersson, 28). 35

38 Slutstser För gllring erhölls den högst rutto- och nettovolymtillväxten på de låggllrde ytorn och den lägst på de höggllrde ytorn. Nettotillväxten vr 16 procent lägre (signifiknt) på höggllringsytorn än på låggllringsytorn. Höggllringsytorn vr vid nläggningen stmgles (1 85 stmmr per hektr), vilket orde h vrit ett r utgångsläge för höggllring. Trots dett vr utvecklingen på höggllringsytorn inte särskilt tillfredställnde, och med en etydnde självgllring. Bruttotillväxten vr 15 procent högre (signifiknt) på de ogllrde ytorn än på de låggllrde ytorn. På grund v hög självgllring vr nettotillväxten på de ogllrde ytorn endst två procent högre än på de låggllrde ytorn. Dimeterökningen för de 1 5 grövst träden per hektr vr högst på de låggllrde ytorn och lägst på de höggllrde ytorn. På låg- och kvlitetsgllringsytorn vr det i genomsnitt 6 stmmr per hektr färre på ytorn med 32 meters vägvstånd än på 18 meters vägvstånd.. På dess ytor vr medeldimetern i genomsnitt 1,1 centimeter högre på ytorn med det lång stickvägsvståndet. Dett som resultt v det lägre stmntlet förstärkt med den högre nettotillväxten (6 m 3 sk per hektr) under försöksperioden. Rotvärdet för kvrstående estånd vr högst för ogllrt på grund v det etydligt högre virkesförrådet på dess ytor. Rotvärdet per hektr vr 23 kronor högre på de låggllrde ytorn än på de höggllrde ytorn. Med det ktuell nuvärdet (rotvärdet plus prolongerde gllringsnetton) smt med nettovolymtillväxten och rotvärdet per kuikmeter vid revisionen som underlg, kunde slutstsen drs tt rngordningen v lönsmheten för ehndlingrn med stor säkerhet är enligt följnde: 1. Låggllring 2. Kvlitetsgllring (likformig gllring plus låggllring) 3. Ogllrt 4. Höggllring För låg- och kvlitetsgllringsytorn hde det stor stickvägsvståndet en positiv påverkn på ekonomin. I genomsnitt för dess ytor vr nuvärdet per hektr 8 3 kronor högre på ytorn med 32 meters vägvstånd. Den slutsts mn kn dr för Kolfllets del, är tt det vr lönsmt tt låggllr med det stor stickvägsvståndet, trots den högre kostnden med mellnzonsfällning. 36

39 Referenser Agestm, E Skogsskötselserien nr 7 Gllring (mj 215). Skogsstyrelsen. Strt - Skogsstyrelsen Brunerg, T. 24. Underlg till produktionsnormer för skotre (Skogforsk, Redogörelse nr 3 24), 12 s. Gävle. Brunerg, T. 27. Underlg för produktionsnormer för extr stor engreppsskördre i slutvverkning (Skogforsk, Redogörelse nr 2 27), 8 s. Gävle. Bucht, S Effekten v någr olik gllringsmönster på eståndsutvecklingen i tllskog (Sveriges lntruksuniversitet, Institutionen för skogsskötsel, Rpport nr 4), 276 s. Umeå. Eriksson, H Hur hr det gått med höggllringen? Sveriges Skogsvårdsförunds Tidskrift nr 2 199, Eriksson, H., Johnsson, U. & Krlsson, K Effekter v stickvägsredd och gllringsform på eståndsutvecklingen i ett försök i grnskog (Sveriges lntruksuniversitet, Institutionen för virkesproduktion, Rpport nr 38), 23 s. Grpenerg. Frohm, S Kostnder och kvlitetsresultt vid förstgllring i tllestånd med olik gllringsformer och stickvägsvstånd. Skogforsk, Stencil , 56 s. Uppsl. Frohm, S Södrs gllringsutildning på Toftholmsytorn Utildningsdokumenttion. Skogforsk, Stencil , 31 s. Uppsl. Isomäki, A. och Neimistö, P Astrct: Effect of strip rods on the growth nd yield of young spruce stnds in southern Finlnd. Foli Forestli 756, 36 s. Johnsson, U., Ekö P.M., Elfving, B., Johnsson, T. & Nilsson, U Ny höjdutvecklingskurvor för onitering (Fkt Skog nr 14, 213), 6 s. ( Jonsson, B Funktioner för långsiktig prognoser eträffnde virkesförrådets storlek och smmnsättning (Sveriges lntruksuniversitet, Institutionen för iometri och skogsindelning, Rpport nr 7), 121 s. Umeå. Jonsson, B Thinning response functions for single trees of Pinus sylvestris L. nd Pice ies (L.) Krst. Scnd. J. For. Res. 1: Liho, O Gödslingens inverkn på storm- och snöskdor. I: Skogsgödslingen och miljön. Centrlskogsnämnden Skogskultur. Lundquist, L. och Vlinger, E Vind- och snöskdor slump och iomeknik. I: Skog & Forskning nr 3/95, Nilsson, U., Agestm, E., Ekö, P-M., Elfving, B., Fhlvik, N., Johnsson, U., Krlsson, K., Lundmrk, T. & Wllentin, C. 21. Thinning of Scots pine nd Norwy spruce monocultures in Sweden Effects of different thinning progrmmes on stnd level gross- tt net stem volume production. Studi Forestli Sueci s. Näslund, M Funktioner och teller för kuering v stående träd: tll, grn och jörk i södr Sverige smt i hel lndet. Medd. Sttens Skogsforskningsinstitut, 36:3, 81 s. Stockholm Ogemrk, T., Arlinger, J. & Sondell, J. 28. Aptn i TimAn 2.1 Användrhndledning. Skogforsk, Uppsl, 28 s. Olsson, P Tillväxt- och kvlitetsnedsättning orskd v skdor i gllring. Forskningsstiftelsen Skogsreten, Stencil , 21 s. Stockholm. 37

40 Persson, P Stormskdor på skog Uppkomstetingelser och inverkn v skoglig åtgärder (Skogshögskoln, Institutionen för virkesproduktion, Rpporter och Uppstser nr 36), 294 s. Stockholm. Pettersson, F Gödslings- och gllringseffekter i konfliktestånd (Institutet för skogsförättring, Informtion gödsling nr /82), 8 s. Uppsl. Pettersson, F Effekter v olik röjnings- och gllringsåtgärder på eståndsutvecklingen i tll- och grnskog (Skogforsk, Redogörelse nr 5, 1996), 46 s. Oskrshmn. Pettersson, F. 21. Effekter v olik röjningsåtgärder på eståndsutvecklingen i tllskog (Skogforsk, Redogörelse nr 4, 21), 28 s. Eskilstun. Pettersson, F. 23. Effekter på eståndsutvecklingen och ekonomin v olik förstgllringsåtgärder i tllskog Redovisning v försöksresultt och synpunkter på dgens röjnings- och gllringsverksmhet (Skogforsk, Redogörelse nr 3, 23), 67 s. Eskilstun. Pettersson, F. 28. Effekt v gllringsform i tllförsöket Kolfllet. Ett underlg för utformningen v olik gllringsstrtegier (Skogforsk, Redogörelse nr 4 28), 46 s. Gävle. ( Pettersson, F Stmtäthet, gödsling, virkesproduktion och ekonomi Resultt från tre röjnings- och ett gllringsförndsförsök med tll (Skogforsk, Aretsrpport nr ), 77 s. ( SAS Institute Inc., 211. SAS/STAT User's guide 9.3. SAS Institute, Inc. Cry, NC. Sikström, U., Jnsson, G. & Weslien, J. 25. Predicting the mortlity of Pinus sylvestris ttcked y Gremeniell ietin nd occurece of Tomicus piniperd coloniztion. Cn. J. For. Res. 35: Skogsstyrelsen Gllringsundersökning Meddelnde , 26 s. Jönköping. Vlinger, E., Lundquist, L. & Brndel, G Wind nd snow dmge in thinning nd fertilistion esperiment in Pinus sylvestris. Scndinvin Journl of Forest Reserch 9, Wllentin, C. 27. Thinning of Norwy spruce. Act Universittis Agriculture Suecie. Doctorl Thesis 27:29. Fculty of Forest Science, Deprtment of Southern Swedish Forest Reserch, Alnrp, 116 s. Thor, M Olik gllringsformer och stickvägsvstånd vid förstgllring v tll. Skogforsk, Stencil , 37 s. Uppsl. 38

41 Bilg 1. Översiktskrt för gllringsförsöket Kolfllet. Cirk 1 mil norr om Hedesund, efter riksväg 56, ligger vtgsvägen till Blötmuren som går till försöket. Block 3 Block 2 Block 1 39

42 4

43 Bilg 2. Försöksytorns plcering i Block 2 i Kolfllet. Siffrn i respektive provyt nger provytenummer. 41

44 42

45 Bilg 3. Försöksytorns plcering i Block 3 i Kolfllet. Siffrn i respektive provyt nger provytenummer. 43

46 44

47 Bilg 4. Bestånds-, produktions- och gllringsdt för Block 1. Behndling Låg 18 Låg 32 Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 Kvl 32 m Korridor Ogllrt Yt Yt 1 Yt 2 Yt 5 Yt 6 Yt 3 Yt 4 Yt 7 Yt 8 Yt 1 Före gllring 1994: Övre höjd, meter Medelhöjd (hgv), meter Grundyt, m 2 per hektr Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 197,3 214,4 216,3 197,5 195,5 179,1 18, ,5 Medeldimeter, dg, centimeter Gllringsuttg 1994: Grundyt, m 2 per hektr Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr Medeldimeter, dg, centimeter Gllringsstyrk, procent v grundyt Gllringskvot Efter gllring 1994: Medelhöjd (hgv), meter Grundyt, m 2 per hektr Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 139,5 152,9 149, ,8 124,5 126,6 142,1 213,5 Medeldimeter, dg, centimeter Före gllring 24: Medelhöjd (hgv), meter Grundyt, m 2 per hektr Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 238,7 252,7 239,9 226,9 229,9 213,5 217,6 225,6 325,8 Medeldimeter, dg, centimeter Avgång : Grundyt, m 2 per hektr Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr Medeldimeter, dg, centimeter Bruttotillväxt : Volym, m 3 sk per hektr, 1 år , Nettotillväxt : Volym, m 3 sk per hektr, 1 år ,3 45

48 Block 1, fortsättning på tell: Behndling Låg 18 Låg 32 Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 Kvl 32 m Korridor Ogllrt Yt Yt 1 Yt 2 Yt 5 Yt 6 Yt 3 Yt 4 Yt 7 Yt 8 Yt 1 Gllringsuttg 24: Grundyt, m 2 per hektr 9,9 9,58 8,71 8,34 8,3 8,22 7,93 8,75 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 77,5 78,2 7,5 65,6 71,3 67,4 63,9 67,5 Medeldimeter, dg, centimeter 14, ,6 15,3 2,6 19,5 15,3 15,9 Gllringsstyrk, procent v grundyt Gllringskvot,85,86,84,85 1,31 1,24,88,99 Efter gllring 24: Medelhöjd, meter 17, ,3 17,4 17,7 16,7 17,4 16,1 18,5 Grundyt, m 2 per hektr 19,5 2,79 2,35 2,15 18,85 18,3 18,77 2,42 37,85 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 161,2 174,5 169,4 161,3 158,6 146,1 153, ,8 Medeldimeter, dg, centimeter 16,6 18,5 16, ,7 15,7 17, ,5 Vid revision 214: Övre höjd, meter 21,6 21,7 21, ,3 2,4 21,1 2,6 23,3 Medelhöjd, meter 19,9 2,6 2 19,7 2 19,2 19,8 18,9 22 Grundyt, m 2 per hektr 24,19 26,8 26,24 25,41 21,25 21,3 23,48 24,97 41,21 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 227,4 249,2 249,8 232,8 21,4 191,9 216,2 222,6 421,2 Medeldimeter, dg, centimeter 19,3 21,3 18,7 2,7 18,4 18,5 2,3 18,5 2,8 Medeldimeter, dgv, centimeter 19,8 21,9 19,4 21,4 19,6 19,1 21,2 19,4 22,1 Aritmetisk dimeter, centimeter 19,2 21,1 18,5 2, ,3 2 18,2 2,3 Stndrdvvikelse, dimeter, centimeter 2,51 2,77 3,3 3,37 3,78 2,88 3,59 3,42 4,33 Avgång : Grundyt, m 2 per hektr 1,29,93,77,6 2,37 2,19,99 1,1 3 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 1,3 4,1 6,2 4,5 19,5 17,3 7,8 8,5 24,8 Medeldimeter, dg, centimeter 14,9 16,8 14, ,7 13,9 12,9 14 Bruttotillväxt : Bestånd 214, m 3 sk per hektr, 1 år 76,5 78,8 86, ,3 63,1 7,3 71,1 12,2 Gll.-uttg 5 6, m 3 sk per hektr, 2 år 7,4 7,1 7,2 6,2 5,6 5,7 5,8 6,1 Totlt, m 3 sk per hektr, 1 år 83,9 85,9 93,8 82,2 67,9 68,8 76,1 77,2 12,2 Nettotillväxt : Volym, m 3 sk per hektr, 1 år 73,6 81,8 87,6 77,7 48,4 51,5 68,3 68,7 95,4 46

49 Bilg 5. Bestånds-, produktions- och gllringsdt för Block 2. Behndling Låg 18 Låg 32 Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 Ogllrt Yt Yt 23 Yt 25 Yt 27 Yt 26 Yt 22 Yt 24 Yt 21 Före gllring 1994: Övre höjd, meter 15,8 15,2 15, ,6 15,8 15,8 Medelhöjd (hgv), meter 14,5 13,8 13,9 14,7 14,2 14,3 14,5 Grundyt, m 2 per hektr 32,4 33,75 32,56 33,58 32,41 31,53 31,99 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 226, ,9 236,5 222,6 217,8 221,7 Medeldimeter, dg, centimeter 14,8 15,1 14,9 15,6 15,3 14,6 14,7 Gllringsuttg 1994: Grundyt, m 2 per hektr 9 9,72 9,7 1,49 9,74 8,86 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 61,7 62,3 66,8 73, ,1 Medeldimeter, dg, centimeter 12,7 12,8 14, ,6 16,2 Gllringstyrk, procent v grundyt Gllringskvot,79,78,94,94 1,2 1,14 Efter gllring 1994: Medelhöjd (hgv), meter 14,7 14, ,8 14,2 14,1 14,5 Grundyt, m 2 per hektr 23,4 24,3 22,86 23,9 22,67 22,67 31,99 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 164,4 165,7 157,1 162,8 155,6 155,7 221,7 Medeldimeter, dg, centimeter 16 16,4 15,1 15,9 15,2 14,2 14,7 Före gllring 24: Medelhöjd (hgv), meter 18,8 18,7 18,3 19,4 18,1 18,2 18,6 Grundyt, m 2 per hektr 33,4 32,68 31,19 32,9 31,39 31,9 38,4 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 289,8 29,9 267,5 287,9 262,8 274,1 338,2 Medeldimeter, dg, centimeter 19,1 19,3 18,1 19,1 18,4 17,2 16,9 Avgång : Grundyt, m 2 per hektr,14,38,52,35,67,9 2,3 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr Medeldimeter, dg, centimeter Bruttotillväxt : Volym, m 3 sk per hektr, 1 år 126,4 127,8 113,6 127,3 111,5 124,4 132,2 Nettotillväxt : Volym, m 3 sk per hektr, 1 år 125,4 125,2 11,4 125,1 17,2 118,4 116,5 47

50 Block 2, fortsättning på tell: Behndling Låg 18 Låg 32 Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 Ogllrt Yt Yt 23 Yt 25 Yt 27 Yt 26 Yt 22 Yt 24 Yt 21 Gllringsuttg 24: Grundyt, m 2 per hektr 9,91 9,84 9,78 9,76 9,45 9,68 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 84,7 83,7 82,3 87,1 79,8 84,7 Medeldimeter, dg, centimeter 16,8 17,1 16,5 17,8 21,2 2,5 Gllringsstyrk, procent v grundyt Gllringskvot,82,83,86,89 1,23 1,26 Efter gllring 24: Medelhöjd (hgv), meter 19,2 19,1 18,6 19,5 17,8 17,7 18,6 Grundyt, m 2 per hektr 23,13 22,84 21,41 22,33 21,94 22,22 38,4 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 25,1 25,6 185,2 2, ,4 338,2 Medeldimeter, dg, centimeter 2,4 2, ,7 17,5 16,3 16,9 Vid revision 214: Övre höjd, meter 23,5 23,1 23,2 22,8 21,8 22,3 23,8 Medelhöjd (hgv), meter 22,3 22,2 21,5 22 2,4 2,6 21,6 Grundyt, m 2 per hektr 3,28 3,26 28,66 29,81 26,94 28,61 41,11 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 37,9 36,8 285,3 3,1 253,7 275,7 423,9 Medeldimeter, dg, centimeter 24 24,1 22,5 23,3 21,3 19,8 18,7 Medeldimeter, dgv, centimeter 24,6 24,4 23,3 24,2 22,4 2,9 19,7 Aritmetisk dimeter, centimeter 23, ,2 23 2,9 19,4 18,3 Stndrdvvikelse, dimeter, centimeter 3,12 2,29 3,55 3,72 4,17 3,83 3,66 Avgång : Grundyt, m 2 per hektr,88,91,75,45 2,56 1,96 3,8 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 7,6 8,1 6,4 3,9 21 1,2 27 Medeldimeter, dg, centimeter 17,9 2 18,5 14,1 14,6 13,9 16,1 Bruttotillväxt : Volym, m 3 sk per hektr, 1 år 11,4 19,3 16,5 13,2 91,7 96,5 112,7 Nettotillväxt : Volym, m 3 sk per hektr, 1 år 12,8 11,2 1,1 99,3 7,7 86,3 85,7 48

51 Bilg 6. Bestånds-, produktions- och gllringsdt för Block 3. Behndling Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 Ogllrt Yt Yt 35 Yt 31 Yt 33 Yt 32 Yt 34 Före gllring 1994: Övre höjd, meter 14,4 14, ,5 14,4 Medelhöjd (hgv), meter ,6 13,2 13,2 Grundyt, m 2 per hektr 29,65 3,68 31,68 3,86 32,37 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 19, ,7 199,8 21,9 Medeldimeter, dg, centimeter 13,7 14,1 14,1 14,6 14,1 Gllringsuttg 1994: Grundyt, m 2 per hektr 8,52 9,41 9,55 9,24 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 54,6 59,6 61,5 6,5 Medeldimeter, dg, centimeter 13,4 14,2 15,5 16,2 Gllringssstyrk, procent v grundyt Gllringskvot,97 1,1 1,13 1,16 Efter gllring 1994: Medelhöjd (hgv), meter 13 12,9 13,4 13,1 13,2 Grundyt, m 2 per hektr 21,13 21,27 22,35 21,62 32,37 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr ,4 146,2 139,3 21,9 Medeldimeter, dg, centimeter 13, , ,1 Före gllring 24: Medelhöjd, meter 16,7 16,8 17,4 17,4 17,4 Grundyt, m 2 per hektr 28,64 29,11 3,22 29,85 39,14 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 225,8 234,3 247,4 246,9 327,9 Medeldimeter, dg, centimeter 16,3 15,6 16,3 16,6 16,1 Avgång : Grundyt, m 2 per hektr,32,27,55,31 1,46 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr Medeldimeter, dg, centimeter Bruttotillväxt : Volym, m 3 sk per hektr, 1 år ,6 14,4 19,6 126,6 Nettotillväxt : Volym, m 3 sk per hektr, 1 år ,2 17,

52 Block 3, fortsättning v tell: Behndling Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 Ogllrt Yt Yt 35 Yt 31 Yt 33 Yt 32 Y 34 Gllringsuttg 24: Grundyt, m 2 per hektr 9,9 9,27 9,35 9,3 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 7,2 73,6 78,6 76,1 Medeldimeter, dg, centimeter 15 15,4 19,3 19,4 Gllringsstyrk, procent v grundyt Gllringskvot,88,89 1,25 1,23 Efter gllring 24: Medelhöjd (hgv), meter 16,9 16,9 16,8 16,9 17,4 Grundyt, m 2 per hektr 19,55 19,84 2,87 2,82 39,14 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 155,6 16,7 168,8 17,8 327,9 Medeldimeter, dg, centimeter 17 17,2 15,4 15,8 16,1 Vid revision 214: Övre höjd, meter 2,8 2,7 2,3 2,5 21,8 Medelhöjd, meter 19,8 19,6 19,2 19,4 2,4 Grundyt, m 2 per hektr 25,29 26,2 26,58 25,85 42,73 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 234, ,2 237,6 416,3 Medeldimeter, dg, centimeter 2,1 2,4 18,2 18,7 17,7 Medeldimeter, dgv, centimeter 2, ,2 19,6 18,9 Aritmetisk dimeter, centimeter 19,9 2,2 17,9 18,4 17,4 Stndrdvvikelse dimeter, centimeter 2,86 2,92 3,57 3,28 3,72 Avgång : Grundyt, m 2 per hektr 1,74 1,11 1,73 2,33 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 7,5 5,7 8, ,4 Medeldimeter, dg, centimeter 13,9 13,6 12,1 13,7 12,4 Bruttotillväxt : Volym, m 3 sk per hektr, 1 år 86, ,8 8,8 17,8 Nettotillväxt : Volym, m 3 sk per hektr, 1 år 79,2 78,3 73,4 66,8 88,4 5

53 Block 3, fortsättning på tell: Behndling Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 Ogllrt Yt Yt 35 Yt 31 Yt 33 Yt 32 Yt 34 Gllringsuttg 214: Grundyt, m 2 per hektr 6,44 6,57 6,62 6,6 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 59,6 6,1 6,9 61, Medeldimeter, dg, centimeter 2,1 2,4 19,4 19,8 Gllringsstyrk, procent v grundyt Gllringskvot 1, 1, 1,8 1,8 Efter gllring 214: Medelhöjd (hgv), meter 19,8 19,6 19,1 19,3 2,4 Grundyt, m 2 per hektr 18,85 19,63 19,96 19,25 42,73 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 175,2 178,9 181,3 176,6 416,3 Medeldimeter, dg, centimeter 2,2 2,4 17,9 18,4 17,7 51

54 52

55 Bilg 7. Ökning v medeldimetern för de 1, 3 respektive 5 grövst träden per hektr. Alterntivet Og-1 för Block 1 är lterntiv eräkning för ogllrt i Block 1 genom tt nvänd dimeterdt för den ogllrde ytn i Block 3. Block 1, Behndling Og-1 Ogllrt Låg 18 Låg 32 Kvl18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 D1 1994, centimeter 19,69 22,82 17,43 19,25 17,46 19,28 2,51 19,34 D1 214, centimeter 24,45 28,7 23,6 25,7 23,24 25,4 23,79 22,73 Ökning i D , centimeter 4,76 5,25 6,17 6,45 5,78 6,12 3,28 3,39 Ökning i procent, Og-1 = 1 procent D3 1994, centimeter 18,31 2,87 16,23 17,93 16,52 18,16 18,98 17,99 D3 214, centimeter 22,96 25,79 21,78 23,83 21,75 23,64 21,84 21 Ökning i D , centimeter 4,65 4,92 5,55 5,9 5,23 5,48 2,86 3,1 Ökning i procent, Og-1 = 1 procent D5 1994, centimeter 17,56 19,76 15,6 17,8 15,9 17,47 18,8 17,34 D5 214, centimeter 21,84 24,4 2,69 22,57 2,71 22,36 2,34 19,95 Ökning i D , centimeter 4,28 4,64 5,9 5,49 4,81 4,89 2,26 2,61 Ökning i procent, Og-1 = 1 procent Block 2, Behndling Ogllrt Låg 18 Låg 32 Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 D1 1994, centimeter 19,69 2,86 19,95 2,88 21,27 21,37 2,84 D1 214, centimeter 25,2 29,11 27,8 28,12 29,2 27,55 26,29 Ökning i D , centimeter 5,33 8,25 7,85 7,24 7,75 6,18 5,45 Ökning i procent, Ogllrt = 1 procent D3 1994, centimeter 18,51 19,15 18,93 19,29 19,9 2 19,27 D3 214, centimeter 23,36 26,6 26,5 25,54 26,42 24,69 23,52 Ökning i D , centimeter 4,85 7,45 7,12 6,25 6,52 4,69 4,25 Ökning i procent, Ogllrt = 1 procent D5 1994, centimeter 17,76 18,27 18,35 18,39 19,12 19,5 18,43 D5 214, centimeter 22,32 24,97 24,93 23,93 24,69 23,21 22,6 Ökning i D , centimeter 4,56 6,7 6,58 5,54 5,57 4,16 3,63 Ökning i procent, Ogllrt = 1 procent Block 3, Behndling Ogllrt Kvl18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 D1 1994, centimeter 19,69 18,14 18,52 19,7 19,61 D1 214, centimeter 24,45 24,83 24,93 23,76 24,2 Ökning i D , centimeter 4,76 6,69 6,46 4,6 4,41 Ökning i procent, Ogllrt = 1 procent D3 1994, centimeter 18,31 17,21 17,34 18,39 18,14 D3 214, centimeter 22,96 22,76 23,15 21,93 21,87 Ökning i D , centimeter 4,65 5,55 5,81 3,54 3,73 Ökning i procent, Ogllrt = 1 procent D5 1994, centimeter 17,56 16,53 16,76 17,62 17,41 D5 214, centimeter 21,84 21,57 22,1 2,79 2,76 Ökning i D , centimeter 4,28 5,4 5,25 3,17 3,35 Ökning i procent, Ogllrt = 1 procent

56 54

57 Bilg 8. Beståndsdt 214. Alterntivet Og-1 är lterntiv eräkning för den ogllrde ytn i lock 1 med dt på medelhöjd, stmmr per hektr, medeldimeter och rotvärde för den ogllrde ytn i Block 3. Värden inom smm rd med olik okstäver i vrinsnlystellen är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey- Krmers test för multipl jämförelser. Behndling Låg 18 Låg 32 Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 Ogllrt Og-1 Medelhöjd (hgv), meter 2,8 21,1 2,4 2,4 19,9 19,7 21,3 2,8 Grundyt, m 2 per hektr 27,3 28,3 26,7 27,1 24,9 25,2 41,7 41,7 Stmmr per hektr Volym, m 3 sk per hektr 264,5 274,8 256,6 257,3 232,4 235,1 42,5 42,5 Medeldimeter (dg), centimeter 21,4 cd 22,4 d 2,4 cd 21,5 cd 19,3 c 19 19,1 18 Rotvärde, kronor per m 3 sk c 252 c 27 c

58 56

59 Bilg 9. Beräkning v rotvärde 214 för respektive yt smt rotvärden för respektive ehndling. Alterntivet Og-1 är lterntiv rotvärdeseräkning för den ogllrde ytn i Block 1 med dt på virkesvärde och vverkningskostnd per m 3 fu för den ogllrde ytn i Block 3. Värden inom smm rd med olik okstäver i vrinsnlystellen (näst sid) är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey- Krmers test för multipl jämförelser. Rotvärden för respektive yt Block 1 Behndling Låg 18 Låg 32 Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 Ogllrt Og-1 Kvntitet, m 3 fu per hektr ,3 213,3 27,1 171,5 163,8 362,5 362,5 Virkesvärde, kronor per m 3 fu Virkesvärde, kronor per hektr Avverkningskostnd, kronor per m 3 fu Avverkningskostnd, kronor per hektr Rotvärde, kronor per m 3 fu Rotvärde, kronor per hektr Block 2 Behndling Låg 18 Låg 32 Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 Ogllrt Kvntitet, m 3 fu per hektr 273, ,4 263,6 224,2 24,2 355,2 Virkesvärde, kronor per m 3 fu Virkesvärde, kronor per hektr Avverkningskostnd, kronor per m 3 fu Avverkningskostnd, kronor per hektr Rotvärde, kronor per m 3 fu Rotvärde, kronor per hektr Block 3 Behndling Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 Ogllrt Kvntitet, m 3 fu per hektr 22,5 28, ,5 359,3 Virkesvärde, kronor per m 3 fu Virkesvärde, kronor per hektr Avverkningskostnd, kronor per m 3 fu Avverkningskostnd, kronor per hektr Rotvärde, kronor per m 3 fu Rotvärde, kronor per hektr

60 Rotvärden, fortsättning på tell: Rotvärden för respektive ehndling Behndling Låg 18 Låg 32 Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 Ogllrt Og-1 Kvntitet, m 3 fu per hektr 232,1 242,8 221,7 226,4 21,6 22, Virkesvärde, kronor per m 3 fu 371 c 4 c 363 c 386 c 349 c c 334 Virkesvärde, kronor per hektr c d cd Avverkningskostnd, kronor m 3 fu Avverkningskostnd, kronor per hektr Rotvärde, kronor per m 3 fu 27 c c 239 c Rotvärde, kronor per hektr c c c c c 58

61 Bilg 1. Nuvärde 214 för respektive ehndling. Prolongerde gllringsnetton 1994 och 24 (med 2 procents ränt) till tt gäll för 214 plus rotvärde 214. Alterntivet Og-1 är lterntiv rotvärdeseräkning för den ogllrde ytn i Block 1 med dt på virkesvärde och vverkningskostnd per m 3 fu för den ogllrde ytn i Block 3. Värden inom smm rd med olik okstäver är signifiknt åtskild (p <,5) enligt Tukey-Krmers test för multipl jämförelser. Gllringsnetton: Behndling Låg 18 Låg 32 Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög , kronor per hektr c 6 41 c 7 4 c 6 65 c 24, kronor per hektr Prolongerde gllringsnetton (2 % ränt): Behndling Låg 18 Låg 32 Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 1: gllring kronor per hektr c 9 52 c 1 45 c 9 88 c 2: gllring kronor per hektr Summ, kronor per hektr Nuvärde 214 (prolongerde gllringsnetton plus rotvärde 214 enligt Bilg 9): Behndling Låg 18 Låg 32 Kvl 18 Kvl 32 Hög 18 Hög 32 Ogllrt Og-1 Kronor per hektr

62 6

63 Aretsrpporter från Skogforsk fr.o.m. 215 År 215 Nr 856 Widinghoff, J Logistiklösning för delkvistt sortiment Lätt skyddsplåtr på virkesilr för trnsport v träddelr och delkvistde sortiment. Lightweight sideshields on timer trucks trnsporting prtly delimed energy wood. 15 s. Nr 857 Hnnrup B, Bhuiyn N. Möller J.J Rikstäcknde utvärdering v ett system för utomtiserd gllringsuppföljning. Ntionwide evlution of system for utomted follow-up of thinning.. 56 s. Nr 858 Frisk, M., Rönnqvist, M. & Fliserg, P Vägrust Projektrpport Vägrust Project Report. 48 s. Nr 859 Asmorp, V. & Jonsson, R Fokusveckor 214. Bränsleuppföljning för tre fordon inom ETT-projektet, ST-RME, ETT1 och ETT2. Monitoring fuel consumption of three rigs in the ETT project: ST-RME, ETT1 nd ETT2 42 s. Nr 86 Johnnesson, T Ny teknik för skåterföring i skogsmrk. New technology for sh recycling on forest floor. 14 s. Nr 861 Asmorp, V., Nordström, M. & Westlund, K Stämmer väglgervolymern? En fllstudie inom projektet Skogsrukets digitl kedj. -Are rodside stock volumes correct? A cse study in the Digitl Chins in Forestry project. 17 s. Nr 862 Möller, J.J., Bhuiyn, N. & Hnnrup, B Utveckling och test v eslutsstöd vid utomtiserd gllringsuppföljning. Development nd test of decision-support tool for utomted monitoring of thinning 38 s. Nr 863 Jonsson, R Presttion och kvlitet i lädning med skördre och skotre. Performnce nd costs in selective hrvesting with hrvester nd forwrder. 27 s. Nr 864 Englund, M., Adolfsson, Nikls., Mörk, A., & Jönsson, P Distriuerd retselysning LED öppnr ny möjligheter för elysning hos retsmskiner. Distriuted work lighting LED lmps improve lighting on forest nd griculturl mchines. 2 s. Nr 865 Hofsten von, H. & Funck, J Utveckling v HCT-fordon i Sverige. HCT, hevier vehicle, truck design, ST, ETT. 28 s. Nr 866 Fridh, L Utvärdering v fukthltsmätre PREDIKTOR Spektron Biomss. Evlution of the Prediktor Spektron Biomss moisture content nlyser. 1 s. Nr 867 Fridh, L. & Öhgren, J Förstudie Automtisk skäppmätning v flis med lser. 2 s. Nr 868 Eriksson, A., Hofsten von, H. & Elisson, L Systemkostnder, logistik och kvlitetsspekter för sju försörjnings kedjor för sturänslen. System costs, logistics nd qulity spects relting to seven supply chins for stump fuel. 29 s. Nr 869 Englund, M,. Lundström, H., Brunerg T. och Löfgren, B. Utvärdering v Hed up-disply för visning v pteringsinformtion i slutvverkning. 15 s. Nr 87 Löfroth, C ETTero En förstudie v erodynmisk utformning v skogsfor don. A pilot study of erodynmic design of forest vehicles 32 s. Nr 871 Grönlund, Ö., Iwrsson Wide, M., Hjerpe, T. och Sonesson,,J Skdeförekomst efter tidig gllring.. Dmge fter erly thinning. 14 s.. Nr 872 Fogdestm, N. & Löfroth, C. 215 ETTdemo, demonstrtion v ETT- och ST-fordon. ETTdemo, demonstrtion of ETT- nd ST-vihicles. 34 s. Nr 873 Fridh, L Produktegenskper för skogsränsle. Förslg till indelning, struktur och definitioner. Forest fuel product chrcteristics- proposl for ct egories, structure nd definitions. 46 s.

64 Nr 874 Enström, J Möjligheter till inrikes sjötrnsporter v skogsränsle. Possiilities for costl mritime trnsport of forest fuel in Sweden. 22 s. Nr 875 Grönlund, Ö. & Iwrsson Wide, M Uttg v skogsränsle vid vveckling v låg skärmr v jörk. Hrvest of forest fuel when irch shelterwoods re removed. 15 s. Nr 876 Jcoson, S Lågskärm v jörk på grnmrk Modellering v eståndsut veckling och ekonomisk nlys. The use of irch s shelter in young Norwy spruce stnds Modelling stnd development nd economic outcome. 39 s. Nr 877 Grönlund, Ö., Iwrsson Wide, M.., Englund, M. & Ekelund, F Sektionsgllring en retmetod för tät klen gllringr. Thinning in Sections work method for smll-tree hrvest. 17 s. Nr 878 Elisson, L. & Nilsson, B Skotning v GROT direkt efter vverkning eller efter hyggeslgring. Forwrding of logging residue immeditely fter felling or fter stor ge on the cler-cut. Effects on nutrient extrction, needle shedding, nd moisture content. 1 s. Nr 879 Eriksson, B., Widinghoff, J., Norinm K. & Elisson, L Processkrtläggning Ett verktyg för tt förättr försörjningskedjor. Process mpping tool for improving supply chins. 46 s. Nr 88 Möller, J.J., Nordström, M. & Arlinger, J Förättrde utytes prognoser. En förstudie genomförd hos SCA, Sveskog och Södr. Improved yield fore csts pilot study y SCA, Sveskog nd Södr. 14 s. Nr 881 von Hofsten, H Vägning med hjälp v inyggd vågr i fjädringen på lstilr. Pylod weighing using onord scles connected to the ir suspension of trucks. 1 s. Nr 882 Rosvll, O., Kroon, J. & Mullin, T.J Optimized reeding strtegies t equivlent levels of popultion diversity. 61 s. Nr 883 Högom, L. & Rytter, R.-M Mrkkemi och fstläggning v C och N i estånd med snväxnde trädslg - Etpp 2. Slutrpport till Energimyndigheten 215. Soil chemistry nd C nd N sequestrtion in plnt tions with fst-growing tree species Phse 2. Finl report to The Swedish Energy Agency s. Nr 884 Hnnrup, B., Andersson, M., Henriksen, F., Högdhl, A., Jönsson, P. & Löfgren, B Utvärdering v V-Cut en innovtion med potentil tt minsk förekomsten v kpsprickor. Evlution of V-Cut n innovtive sw r with potentil to reduce the occurrence of ucking splits. 32 s. Nr 885 Willén E. & Andersson, G Drivningsplnering. En jämförelse melln sju skogsföretg A comprison of seven forest compnies s. + Bilg 2-8. Nr 886 Johnsson, F Kontinuerlig uppföljning v drivmedelsförrukning och lstfyllndsgrd för ETT- och ST-fordon 214. Continul monitoring of fuel consump tion nd lod utilistion of ETT nd ST vehicles 21 s. Nr 887 Högerg, K.A Selektionseffekter vid förökning v grn med somtisk em ryogenes. Selection effects of somtic emryogenesis in propgtion of Norwy spruce. 11 s. Nr 888 Enström, J. & von Hofsten, H ETT-Chips 74-tonne trucks Three 74-tonne chip trucks monitored in opertion over one yer. 23 s. Nr 889 Rytter, L., Stener, L.G Grål och hyridl.-en potentil för ökd energiin riktd produktion i Sverige. Grey lder nd hyrid lder-potentils for inscresed iomss production för energy in Sweden. 28 s. Nr 89 Asmorp, V. & Enströöm, J Fokusveckor 215-Bränsleuppföljning för ETT 74 tons flisfordon inom projektet ETT-Flis. Focus Weeks 215 Monitoring fuel consumption of 74-tonne chip truck in the ETT project. 25 s. Nr 891 Johnnesson, T., Enström J. & Ohls, J Test v prffinolj för tt motverk fstfrysning v flis i continrr. Test of prffin oil to prevent wood chips freezing onto surfces in steel continers. 5 s.

65 År 216 Nr 892 Ågren, K., Hnnrup, B., Jonsson, R., Jönsson, P., Lundström, H. och Nordström, M. Utvärdering v dimensionsmätning och förekomst v kpsprickor vid vverkning med Komtsu X19. Evlution of mesurement qulity nd frequency of ucking splits in hrvesting with the Komtsu X19 Hrwrder. 21 s. Nr 893 Ågren, K., Möller, J. J. och Bhuiyn, N Utveckling v en stndrdiserd metod för klirering v volymsestämning vid vverkning med flerträdshnternde skördrggregt. Development of stndrdised method for clirting volume mesurements when using multi-tree hndling hrvester hed. 27 s. Nr 894 Almqvist, C. & Rosenerg, O Bekämpning v grnkotterost (Thekopsor reolt) med fungicider Försök utförd 214 och 215. Control of cherry spruce rust infection (Thekopsor reolt) y use of fungicides Trils performed in 214 nd s. Nr 895 Westin, J., Helmersson, A. & Stener, L.-G Förädling v lärk i Sverige. Kunskpsläge och mteril. Genetic improvement of lrch in Sweden knowledge sttus nd seed mteris. 55 s. Nr 896 Mohtshmi, S., Nordlund, S., Krook, M., Bergkvist, I., Ring, E. & Högom, L Körskdor vid slutvverkning en inventeringsstudie i Mälrdlen. 16 s. Nr 897 von Hofsten, H. & Elisson, L Skotning v grot och rundved med en komiskotre eller med två dedikerde skotre. 8 s. Nr 898 Rytter, L. & Mc Crthy, R Uthållig produktion v hyridsp efter skörd Slutrpport 216 för Energimyndighetens projekt Sustinle production of hyrid spen fter hrvest Finl Report 216 from Swedish Energy Agency Project Nr 899 Bhuiyn, N., Möller, J.J., Hnnrup, B. & Arlinger, J Automtisk gllringsuppföljning. Areleräkning smt registrering v krnvinkel för identifiering v stickvägsträd och eräkning v gllringskvot Automtic follow-up of thinning.-stnd re estimtion nd use of crne ngle dt to identify strip rod trees nd clculte thinning quotient.. 47 s. Nr 9 Pettersson, F Effekter v olik gllringsformer och stickvägsvstånd på virkesproduktion och ekonomi i tllförsöket Kolfllet. Resultt efter två gllringr och en 2-årig försöksperiod. Effects of type of thinning nd strip rod distnce on timer production nd economy in the Scots pine field experiment t Kolfllet. Results fter two thinnings nd 2-yer study period. 45 s. Nr 91 Elisson, L., Mohtsmi, S. & Eriksson, A Anlys v ett högproduktivt flissystem Anlysis of fctors ffecting high productive chip supply system. 2 s. Nr 92 Enström, J., Asmomrp, V., Dvidsson, A., Johnsson, F., Jönsson, P. & Mohtshmi, S Trnsportsystemet Inlndsnn The Inlndsnn trnsport system. 5 s. Nr 93 Klingerg, A., Persson, T. & Sundld, L.G Projektrpport Fröskörd från tllfröplntge T2 Alvik Effekt v inkorsning på plnteringsresulttet i fält (projekt nr 244). Project report Hrvests from the T2 Alvik orchrd Effect of crosspollintion on opertionl plnting outcome. Nr 94 Frierg, G. & Bergkvist, I Så påverkr retsrutiner och mrkfuktighetskrtor körskdor i skogsruket Inventering v vverkningstrkter och intervjustudie visr hur det modern skogsruket retr mot körskdor. 27 s.

66 SKOGFORSK Stiftelsen skogsrukets forskningsinstitut retr för ett lönsmt, uthålligt mångruk v skogen. Bkom Skogforsk står skogsföretgen, skogsägreföreningrn, stiften, gods, skogsmskinföretgre, llmänningr m.fl. som etlr årlig intressentidrg. Hel skogsruket idrr dessutom till fi nnsieringen genom en vgift på virke som vverks i Sverige. Verksmheten fi nnsiers vidre v stten enligt särskilt vtl och v fonder som ger projektundet stöd. FORSKNING OCH UTVECKLING Två forskningsområden: Skogsproduktion Virkesförsörjning UPPDRAG Vi utför i stor omfttning uppdrg åt skogsföretg, mskintillverkre och myndigheter. Det kn gäll utredningr eller n pssning v utretde metoder och rutiner. KUNSKAPSFÖRMEDLING För en effektiv spridning v resultten nvänds fl er olik knler: personlig kontkter, we och interktiv verktyg, konferenser, medi smt egen förlgsverksmhet med produktion v trycksker och fi lmer. Från Skogforsk nr SKOGSBRUKETS FORSKNINGSINSTITUT THE FORESTRY RESEARCH INSTITUTE OF SWEDEN Uppsl Science Prk, SE UPPSALA, Sweden Ph skogforsk@skogforsk.se http//