INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp
|
|
- Robert Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fnktine bildning Beteckning ch gndbegepp Definitin En fnktin elle bildning fån en mängd till en mängd B ä en egel sm till je element i dn högst ett element i B tt fnktinen f bild bilds på beteckn i elle f Om f säge i tt ä bilden iginlen tt f ä en fnktin fån till B beteckn i på följnde sätt f : B Mängden fnktinens sttmängd eng: initil set Mängden B ä fnktinens målmängd elle kdmän eng: finl set tget set cdmin Df f B f Vf f : B Definitinsmängden eng: dmin D f till fnktinen f ä mängden ll iginle ds mängden ll på ilk f tillämps den gl mängden i gfen Vädemängden eng: nge V f ä mängden ll bilde sm fås då genmlöpe definitinsmängden elle me pecis V f { f : D f } Nte skillnden melln sttmängden ch definitinsmängen; ädemängden V f ch målmängden B Geneellt gälle: D f ch V f B Eempel Låt f : R R dä f Fö den hä fnktinen ä sttmängden R målmängden R definitinsmängden[-] ch ädemängden [] Eempel Ett disket eempel Fö fnktinen f sm definies med hjälp gfen gälle: f : B sttmängden { } målmängden B { b c d e} definitinsmängden ä D f { } ädemängden ä V f { c}
2 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning Element i mängden ch B kn tl ekte mtise elle nd mtemtisk bjekt Element i behöe inte smm tp sm element i B Eempeliss fnktinen : R R f f bild -dimensinell på -dimensinell ekte LINJÄR VBILDNINGR Definitin Linjä bildning Låt V ch W tå ektm t e VR n ch WR m En fnktin fån V till W säges en linjä bildning linjä fnktin elle linjä tnsfmtin m följnde tå illk ä ppflld Villk fö ll V Villk k k fö je sklä k ch ll V Eempel bildningen : R R definied sm bild -dimensinell ekte på -dimensinell ekte Vi kn is tt nstående bildning ä linjä genm tt ski m på mtis fm Då ä enkelt tt inse tt illk ch ä ppflld: ip distibti lgen fö mtismlt Dett is tt Villk i definitinen ä ppflld k k k k mtis ch egenskpe fö mlt melln tl I åt fll ch dämed ä en linjä bildning
3 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning nmäkning : Vi kn esätt illkn ch med ett illk ch nge följnde ekilent definitin: Definitin b En fnktin fån V till W säges en linjä bildning linjä fnktin elle linjä tnsfmtin m följnde illk ä ppfllt k s k s fö ll k s R ch ll V Sts Om ä en linjä bildning fån V till W då gälle V W Beis: V V enligt illk i definitinen V W VSB nmäkning : Villket V W ä nödändigt men inte tilläckligt illk fö bildningens lineitet Eempel bildningen fån R till R sm definies ä INE linjä eftesm nmäkning Fån definitin elle h i tt m gälle k k L k p p k k k L p p så Med nd d m ekt ä en linjä kmbintin ekten L p så kn i beäkn med hjälp äden L se följnde eempel p Uppgift Låt en linjä bildning fån R till R sm stisfie ch dä Kn i med gien infmtin beäkn m
4 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning i ii Lösning: i Vi kll m i kn ski sm en linjä kmbintin ch ge ch ch däfö Däfö kn i beäkn ii Den hä gången kn i INE ski sm en linjä kmbintin ch eftesm ektinen skn lösning ktlle själ Däfö kn i INE beäkn med hjälp gien infmtin MRISVBILDNING ä en LINJÄR VBILDNING Låt en mtis tp m n Fnktinen fån R n till R m definied sm dä n m R ch dämed R klls i å ksbk mtisbildning Vi kn nge bildningen med m sklä ektine: L m m m L L n n mn n n n Vje mtisbildning ä en linjä bildning eftesm följnde gälle enligt lg fö mtispetine ch k k Bilde stnddbsekte: Låt en mtis H bilds stnddbsekten
5 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning e e L e n? M M M S: klnn klnn n Dämed h i ist tt bilde bsekte ä klnne i mtisen Vje LINJÄR VBILDNING fån R n till R m kn nges sm en MRISVBILDNING Vi h ist tt Vje mtisbildning ä en linjä bildning Bilde bsekte ä klnne i mtisen N sk i is mänt påstående tt je linjät bildning fån R n till R m kn nges sm en mtisbildning dä klnne i ä bilde bsekte e e n Låt en linjä bildning fån R n till R m Låt bilde stnddbsekten e e n Om i bild mtisen med sm kllne i ds då gälle e k e e k e e n k n e n lltså ch bild bsäkte på smm bilde k k n n Däfö fö en gdtcklig ekt e L nen R i h e L n en k L nkn ch e L nen k L nkn lltså ä n fö ll R s
6 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning Dämed h i ist tt je tt je linjät bildning fån R n till R m kn nges sm en mtisbildning dä klnne i ä bilde stnddbsekten e e n Uppgift Låt den bildning sm definies dä Låt e ch e e e Bestäm e e ch S: e e e Definitin VBILDNINGENS MRIS Låt en linjä bildning fån R n till R m Låt bilde stnddbsekten e e n Då klls mtisen elle stnddmtis fö bildningen fö bildningens mtis i stndd bsen Beteckning Den mtis sm hö till bildningen beteckn i ftst med [] nmäkning:iktig Ett enkelt sätt tt beis tt en gien fnktin fån R n till R m ä en linjä bildning ä tt nge fnktinen sm en mtisbildning Uppgift Vis tt bildningen fån R till R sm definies enligt dä ä en linjä bildning ch bestäm ch
7 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning Lösning: ds dä stnddmtisen ä ch Vi h dämed beist tt ä en linjä bildning eftesm ch k k gälle enligt lg fö mtispetine Uppgift Bestäm stnddmtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i R bilds på sin tgnl pjektin på ektn ds pj Lösning: Metd Vi bestämme ett nltiskt ttck fö Däefte skie i på mtisfmen Denn fm beis tt ä linjä ch tt stnddmtisen ] [ Låt en ekt i R då gälle 9 pj 9 Dämed h i beist tt ä en linjäbildning ch tt 9 ] [ Metd Denn metd gälle m i edn h ist tt ä en linjä pet Föst bestämme i e e ch e sm bild klnne i stnddmtisen ] [ / / / e e
8 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning 8 / / / e e / / / e e Hä 9 / / / / / / / / / ] [ 9 S: 9 ] [ SMMNS LINJÄR VBILDNINGR Vi betkt smmnstt linjä bildning dä beteckn Låt den mtis tp sm hö till en linjä bildning låt ide den mtis tp sm hö till en linjä bildning då ä den bildningens mtis sm hö till smmnstt bildningen eftesm ssciti lgen fö mtismltipliktin Uppgift Låt den mtis sm hö till en linjä bildning den mtis sm hö till en linjä bildning Bestäm mtisen fö smmnstt bildningen Lösning: Uppgift KS 9 Utck ekt sm en linjäkmbintin ekten ch b Fö en linjä bidning med bildningsmtisen gälle
9 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning ch nänd esltt i fö tt bestämm Lösning : S: b nmäkning : Låt en bs i mmet V Låt en linjä bildning fån V till W Eftesm je ekt i V kn skis sm en linjä kmbintin bsekte då gälle Med nd d m i et h bsekte i V bilds då kn i bestämm bilden je ekt i V Uppgift Vi betkt en bildning fån R till R dä stnddbsen bilds enligt följnde Kdinte i båd m äkns med seende på stndd bse Bestäm b Bestäm c Bestäm bildningens mtis [] Lösning: Om i beteckn ekte i stnddbsen ch ch då h i 9
10 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning ch däfö S b S b S c Set få i fån b elle diekt m i skie bilden bsekte sm klnne i mtisen Uppgift 8 Käe knskp m ines mtise Vi betkt en bildning fån R till R med mtisen Bestäm bildningens mtis m ch dä Lösning: smt Villken ch kn i ski sm en mtisektin [ ] [ ] ds kte BC Eftesm detb ä mtisen B en ineteb mtis
11 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning Inesen ä B Fån BC h i C B Vi kn enkelt kntlle esltt: OK S: bildningens mtis ä OK nmäkning : Låt en bs i mmet V ch en bs i mmet W Låt ide en bildning fån V till W Mtisen [] kn i bild genm på följnde tå sätt Metd Vi skie ektklnne bilde bsekten sm klnne i mtisen lltså [ ] då skie i sm en kdintektn i f-bsen sm i skie sm föst klnn På smm sätt ftsätte i med Uppgift 9 Låt en bildning fån en -dimensinell m V med bsen till ett - dimensinellm W med bsen sm stisfie Då ä i kdint fm
12 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning ch dämed Uppgift KS 8 Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i mmet bilds på sin tgnl pjektin på linjen t Lösning: Låt en gdtckligt pnkt i R O ch 9 pj sm i kn ski på fmen / / / / / / / / 9 / bildningens mtis ä / / / / / / / / 9 / / / / / / / / / 9 / Uppgift KS 8 Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i mmet bilds på sin tgnl pjektin på linjen t Lösning: Låt en gdtckligt pnkt O ch
13 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning pj sm i kn ski på fmen / / / / / 8 / / 8 / / / bildningens mtis ä / / Uppgift / / 8 / 8 8 / 8 / / KS 9 En bildning definies genm tt je ekt i mden spegls i plnet Bestäm bildningens mtis Lösning: Låt en gdtckligt pnkt ch S pnktens spegelbild Vi beteckn O N ch OS Se bilden nedn Lägg mäke till tt pnkten O ligge i plnet O P S Då gälle: P pj N N N N N 9 / / /
14 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning O P 9 / / / 9 N pj O S O OS sm i kn ski på fmen S: bildningens mtis ä Uppgift En bildning definies genm tt je ekt i mden pjices tgnlt inkelät på plnet Bestäm bildningens mtis Lösning: Låt en gdtckligt pnkt ch P dess tgnl pjektin på plnet Vi beteckn O N ch OP Se bilden nedn Lägg mäke till tt pnkten O ligge i plnet
15 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning Då gälle: / / / 9 N N N N pj P N 9 / / / 9 P O P O OP sm i kn ski på fmen S: bildningens mtis ä Uppgift En bildning definies genm tt je ekt i mden pjices tgnlt inkelät på plnet ds på - plnet Bestäm bildningens mtis
16 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning b Bestäm bilden ektn Lösning: Vi kn gö sm i föegående ppgift men den hä gången ä det enkle tt bild te bsekte i j ch k ch ski des bilde sm klnne i mtisen Otgnl pjektinen ektn i på - plnet ä smm ekt i fö den edn ligge i plnet Däfö ä mtisens föst klnn lik med Smm gälle fö ektn j ch däfö ä mtisens nd klnn lik med Otgnl pjektinen ektn k på - plnet ä nll-ektn ch däfö ä tedje klnn i lik med Dämed ä bildningens mtis b
17 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning Någ eempel i D mmet: Uppgift Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i plnet bilds på sin tgnl pjektin på linjen Lösning: Föst bestämme i en iktningsekt Vi älje tå pnkte på linjen en pnkt P pnkt P En iktningsekt ä P P Låt en gdtckligt pnkt O ch pj 9 sm i kn ski på fmen / / / 9 / / / bildningens mtis ä / 9 / Uppgift Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i plnet spegls i linjen Lösning: Föst bestämme i en iktningsekt Vi älje tå pnkte på linjen en pnkt P pnkt P En iktningsekt ä P P Låt en gdtckligt pnkt O ch OP pj 9 P O S Fån figen se i tt P OP O ch
18 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning OS O P O OP O OP O 9 9 sm i kn ski på fmen / / / / / / bildningens mtis ä / / Uppgift Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i plnet spegls i -eln Lösning: Vi kn gö sm i föegående ppgift men den hä gången ä det enkle tt bild tå bsekte i ch j ch ski des bilde sm klnne i Spegelbilden ektn i id spegling i -eln ä smm ekt i Däfö ä mtisens föst klnn lik med Spegelbilden ektn j id spegling i -eln ä j Däfö ä mtisens nd klnn lik med Dämed ä bildningens mtis Uppgift 8 Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i plnet tes inkeln θ king ig Lösning: Vi kn med hjälp klssisk gemeti is tt ttin ä en linjä bildning Fö tt bestämm stnddmtisen bestämme i bilde bsekte ch skie de sm klnne i bildningens mtis: Vektn i csθ bilds på sinθ ektn sinθ j bilds på csθ se nednstående fig 8
19 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning 9 θ O θ Däfö θ θ θ θ cs sin sin cs Uppgift 9 Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i - plnet tes inkeln π b Bestäm bilden ektn Lösning: Stnddmtisen fö ttinen inkeln π ä se föegående ppgiften cs sin sin cs ] [ π π π π b S ] [ b Uppgift Rttinen i D king -eln Bestäm mtisen fö den linjä bildning sm innebä tt je ekt i R tes inkeln θ king eln Lösning: Fö tt bestämm stnddmtisen bestämme i bilde bsekte ch skie de sm klnne i bildningens mtis: Vektn i te inkeln θ i -plnet ch däfö bilds på sin cs θ θ it fig Vektn j te inkeln θ i -plnet ch däfö bilds på cs sin θ θ
20 min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning Vektn k sm ligge på -eln te inte lls ch däfö bilds på sig själ Vi skie bilden bsekte sm klnne i ch få csθ sinθ sinθ csθ
INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp
rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fnktioner =bildningr Beteckningr och grndbegrepp Definition En fnktion eller bildning från en mängd till en mängd B är en regel som
Läs mer1 av 9 SKALÄRPRODUKT PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE. Skalärprodukt: För icke-nollvektorer u r och v r definieras skalärprodukten def
Amin Hlilic: EXTRA ÖVNINGAR 9 Skläpkt ch ektpjektin SKALÄRPRODUKT PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE Skläpkt: Fö icke-nllekte ch efinies skläpkten ef cs enligt följne Om minst en ch ef ä nllekt å
Läs merINLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp
rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fktioer bildigr Beteckigr och grdbegrepp Defiitio E fktio eller bildig frå e mägd till e mägd B är e regel som till ågr elemet i ordr
Läs mervara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är
Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion SKALÄRPRODUKT. EGENSKAPER. GEOMETRISK TOLKNING. PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE Sklärprodkt i R n, R och R : Definition. Låt,,...,
Läs mera) För den blandade tanken kan vi använda oss av temperaturspannet 60 till 37 C. ( ) (ej tom) Innan Olles dusch har vi: 6
enamen --8 5. Vi ha en amaenbeedae på L som iniial ha en empeau på. En ämae på 1 kw äme amaenbeedaen ills hela aenolmen ä. I en ha i en blandae som blanda kall aen (7 ) med aen fån amaenbeedaen ill en
Läs merLINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen
Läs merI detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.
STUDIEAVSNITT EKVATIONER I de vsni sk vi i på den enklse fomen v ekvione de linjä. ALGEBRAISK LÖSNING AV EKVATIONER Meoden nä mn löse ekvione v fös gden, llså ekvione som innehålle -eme men ej eme v pen,,...
Läs merDefinition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.
Deinitionsmängd FUNKTIONER. DEFINITIONSMÄNGD OCH VÄRDEMÄNGD. Deinition En unktion (eller vbildning ) rån en mängd A till en mängd B är en regel som till någr element i A ordnr högst ett element i B. Att
Läs merFORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C
FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C ALGEBRA Kdeigsegle ( + ) + + ( ) + Kojugtegel ( + )( ) Adgdsektioe Ektioe + p + q 0 ötte p p p p + q o 4 4 id + p o q q ARITMETIK Pefi Tiopotes
Läs merMängder i R n. Funktioner från R n till R p
Kpitel 1 Mängder i R n. Funktioner från R n till R p 1.1. Euklidisk rummet R n : geometri Som vnligt betecknr vi med R n mängden v ll reell n-tiplr = ( 1, 2,..., n ) med origo (nollvektorn) = (,,...,)
Läs merORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER MITTPUNKT TYNGDPUNKT SFÄR OCH KLOT INLEDNING För tt bild
Läs merFORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E
FORMLER TILL NTIONELLT PROV I MTEMTIK KURS D OH E LGER Rgl dgdsktio kdigsgl kojugtgl Ektio p q ött p p p q o dä p o q p q RITMETIK Pi T G M k d m µ p t gig mg kilo kto di ti milli miko o piko 9 6 - - -
Läs merAlgebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )
Intrduktinskurs i mtemtik 1 v 5 Algerisk uttrk: Räknelgr: lgen distriutiv lgr ssitiv lgr kmmuttiv, Ptenser: 1 n L n gånger --------------------------------------- n udd tl, jämnt tl n, n n n 4 4.. ---------------------------------------
Läs merFORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D
(7) FORMLER TILL NTIONELLT PROV I MTEMTIK KURS OH D LGER Rgl dgdsktio ( + ) = + + ( ) = + (kdigsgl) ( + )( ) = (kojugtgl) ( + ) = + + + ( ) = + + = ( + )( + = ( )( + + Ektio + p+ q = 0 ) ) ött p p p =
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Tor 25 sep 2014, kl 13:15-17:15
Tentmen i Mtemtik, HF93 To sep 4, kl 3:-7: Exminto: Amin Hlilovi Undevisnde läe: Håkn Stömeg, Jons Stenholm, Elis Sid Fö godkänt etyg kävs v mx 4 poäng Betygsgänse: Fö etyg A, B, C, D, E kävs, 9, 6, 3
Läs merRÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell
Läs merAddition och subtraktion
Sidor i boken 35-39 Addition och subtrktion Vi börjr med lite ritmetik. Heltlsddition innebär ing som helst problem. Här tr vi lämpligen räknedosn till hjälp. Eempel. 3+00+5 = 7 Så länge ll nämnre är lik
Läs mer1 av 12. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR
Amn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR Vetopodt VEKTRPRDUKT CH TILLÄMPNINGAR Kompln etoe. Defnton: V säge tt,,..., n ä ompln etoe om etoen lgge ett pln nä de stts fån smm pnt. Med nd od, ompln etoe n mn pllellföfltt
Läs merFöreläsning 7b. 3329 Längdskalan är L = 2 3
Föreläsning 7b 3329 Längdskln är L = 2 3 eller 2 : 3 som det oft skrivs i smbnd med krtor. Från teorin får vi tt A, reskln är längdskln i kvdrt det vill säg A = L 2. I denn uppgift ger det A = ( ) 2 2
Läs merRäta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11
RÄTA LINJER OCH PLAN Rä linje: Lå L den ä linjen genom punkenn P om ä pllell med ekon 0. Lå M= enn godcklig punk på linjen L. Punkenn M ligge på linjen L om och end om PM ä pllell med ikningekonn. Däfö
Läs merTentamen i Eleffektsystem 2C1240 4 poäng
Tentmen i Eleffektytem C40 4 poäng Ondgen 5 december 004 kl 4.00-9.00 (Frågetund: 5.00, 6.00 och 7.30) Hjälpmedel: En hndkriven A4-id, Bet eller Joefon, fickräknre. Endt en uppgift per bld! Teern lämn
Läs merTentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) 2013 08 24, 14 19.
LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska Institutionen Ulf Janfalk Kurskod: TATA Provkod: TEN Tentamen i Linjär algebra (TATA/TEN 8, 9. Inga hjälpmedel. Ej räknedosa. För godkänt räcker 9 poäng och minst uppgifter
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v 6 Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merAssociativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.
Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.
Läs merKontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj
Kontrollskrivning 3 till Diskret Mtemtik SF60, för CINTE, vt 209 Emintor: Armin Hlilovic Dtum: 2 mj Version B Resultt: Σ p P/F Etr Bonus Ing hjälpmedel tillåtn Minst 8 poäng ger godkänt Godkänd KS nr n
Läs mer0 x 1, 0 y 2, 0 z 4. GAUSS DIVERGENSSATS. r r r r. r r k ut ur kroppen
Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts GAUSS IVERGESSATS Låt v ett vektofält definied i ett öppet oåde Ω Låt Ω v ett kopkt oåde ed nden so bestå v en elle fle to lödet v vektofält ut u koppen geno
Läs merMatte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov
Mtte KONVENT Plgg tillsmmns inför de ntionell proen i mtemtik M te m tik Länktips: Mttecentrm.se Mtteoken.se Formelsmlingen.se Plggkten.se 5 Innehåll: Plggtips Formelsmling Krspro I smrete med retsgirorgnistionen
Läs merDen stabila människan
Dn sbl männskn Igå v jg på ylg n kus på Klvgnn, dnn gång om kokv änng och sblsngsänng. Effkv änng fö smä, spännng, nsbl och nds syk. Vd kn v gö fö höfn skll ö sg opml, fö skuldon skll må b och fö knän
Läs merF F idid - - LLöö 55 7 -- S mil: j: Söö nn0-0- Dgs fö ås s å Bc ch Cl Jun fäg Vi fi md å mängd v yl! g å vy fsdh c s s å fån ngöing l C s c B ch Jun å Gön-fi ch ic-fi Mögl-fi Kn j mbins md nd b. Dmid l
Läs merTILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.
Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning TILLÄMPNINGA A INTEGALE. OLYMEÄNING. uvud verktg för volmeräkning är duelintegrl som tillör kursen i flervrielnls, men någr volmeräkningr kn vi gör med jälp v enkelintegrl.
Läs mer6 Strukturer hos tidsdiskreta system
6 Sukue hos idsdiske ssem 6. Gudsuku Vi h se e idsdiske ssem i de fles fll k eskivs v diffeesekvioe [ ] [ ] [ ] De k uligvis häd de ol sseme eså v fle seie- elle pllellkopplde delssem, me de föäd ie esoemge.
Läs mera n = A2 n + B4 n. { 2 = A + B 6 = 2A + 4B, S(5, 2) = S(4, 1) + 2S(4, 2) = 1 + 2(S(3, 1) + 2S(3, 2)) = 3 + 4(S(2, 1) + 2S(2, 2)) = 7 + 8 = 15.
1 Matematiska Institutionen KTH Lösningar till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment A, för D och F, SF161 och SF160, den juni 008 kl 08.00-1.00. DEL I 1. (p) Lös rekursionsekvationen
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
Läs mer=============================================== Plan: Låt vara planet genom punkten )
Amin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Rä linje och pln RÄTA LINJER OCH PLAN Rä linje: Lå L den ä linjen genom punken P som ä pllell med ekon 0 3. Rä linjens ekion på pmeefom en ekoekion 3 Rä linjens ekione på pmeefom:
Läs mer...trött på att hacka is?
NYHET!...ö på hck i? 65 lie fik ven ifi ne ill c -30 emoyd 3 å gni Tillvekd i Sveige 2.950 k inkl mom DEN SVENSKA UPPFINNINGEN THERMOBAR ä e högkvliiv venk om finn i ju olek. ThemoBen uvecklde upungligen
Läs merMekanik. Fysik 4, Rörelselagarna. En kropps rörelse. Grafer. Likformig rörelse. Herman Norrgrann Sir Isaac Newton, 1643-1727. 1.1 Likformig rörelse
Meknik sik 4, Rörelselgrn Hermn Norrgrnn Sir Isc Newon, 1643-1727 lileo lilei, 1564-1642 En kropps rörelse 1.1 Likformig rörelse Rörelse r Hsighe (ekor) Likformig rörelse rfer Likformig rörelse om hsigheen
Läs mer0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.
Sinus- och cosinusserier I slutet v kursen där vi skll lös differentilekvtioner på ändlig intervll v typen H, L, behöver vi konstruer Fourierserier med en viss typ v uppförnde i intervllens ändpunkter.
Läs mer23 mars 2006, kl.9.00-13.00 Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 22p. för Väl Godkänd av max. 35p.
HH / Georgi Tchilikov GEOMETRI och LINJÄR ALGEBRA, 5p. 3 mrs 6, kl.9.-3. Ing hjälpmedel, förutom skrivmteriel. Betygsgränser: 5p. för Godkänd, p. för Väl Godkänd v mx. 35p. Om ej nnt säges, gäller tt ll
Läs merKontrollskrivning i Linjär algebra 2014 10 30, 14 18.
LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska Institutionen Ulf Janfalk Kurskod: TATA Provkod: KTR Kontrollskrivning i Linjär algebra, 8. Inga hjälpmedel. Ej räknedosa. På uppgift skall endast svar ges. Varje rätt
Läs meri) oändligt många lösningar ii) exakt en lösning iii) ingen lösning?
TENTAMEN 7-Dec-8, HF6 och HF8 Moment: TEN (Linjä lgeb, hp, skiftlig tentmen Kuse: Anls och linjä lgeb, HF8, Linjä lgeb och nls HF6 Klsse: TIELA, TIMEL, TIDAA Tid: 8-, Plts: Cmpus Flemingsbeg Läe: Nicls
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merHöstvisa. I k k k k k kkk k j kz. l l l l. l l l l
Höstvis Musik: E. Tur, Text: Tve Jss S1 S2 A1 G =70 4 k 1.Vä-ge hem vr mc -ket låg ch ig e 4 k 4 kk k j - hr jg mött, srt blir kväl- lr- k-li - g ch se -. Km kk k j 1.Vä-ge hem vr mc -ket låg ch ig-e hr
Läs merTATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om
Läs merUppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1
Uppgiftssmling 5B1493, lektionern 1 6 Lektion 1 4. (Räkning med oändlig decimlbråk) Låt x = 0, 1 2 3 n och y = 0,b 1 b 2 b 3 b n ( i och b i siffror 0, 1,, 9).. Kn Du beskriv något förfrnde som säkert
Läs merCHECKLISTA FÖR PERSONALRUM
CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-
Läs merElektrisk potential. Emma Björk
Elektisk potentil Emm Bjök Rep: E-fältet fån en punktlddning E 4 1 πε q 2 ˆ F QE Rep: Elektisk fältet linjelddning Exempel 21.9 Exempel 21.1 E-fält fån en (lång) linjelddning λ[c/m] E 1 2πε λ ä vinkelät
Läs merORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 1 v 1 Ortonormerde bser oh koordinter i 3D-rummet ORTONORMERADE BASER I PLAN D OCH RUMMET 3D ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM Vi säger tt en bs i rummet e r, e r, e r z e r,
Läs merTrigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
Läs merPASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
Läs merAllmän teori, linjära system
KTH, Avdelningen för matematik F2, Stockholm, 2 april 2014 Lösningsbegreppet Begynnelsevärdesproblem Lösningsbegreppet Betrakta ekvationen Definition En lösning på ett intervall I är en funktion x 1 (t)
Läs merVilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför?
Enmijetet www.enmift.se/enmijetet Smhällsenmi fö ung Enmift h utveclt dett slmteil sm ett mlement till undevisningen i smhällsuns. Syftet ä tt ge eleven en öveginde föståelse fö hu smhällsenmin funge.
Läs merLösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel
Lösningsförslg till deltentmen i IM601 Fst tillståndets fysik Gitter och bs i dimensioner Fredgen den 18 mrs, 011 Teoridel 1. ) Den primitiv enhetscellen är den minst enhetscell som ger trnsltionssymmetri
Läs merTATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn
Läs meräkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?
äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V
Läs merTATA42: Föreläsning 2 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler
TATA4: Föreläsning Rottionsre, tngdpunkter och Pppos-Guldins formler John Thim 7 mrs 16 1 Rottionsre När vi sk beräkn rottionsre kommer vi tt utför liknnde mnövrr som vi gjorde för rottionsvolmer, men
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna 21-25. Föreläsning 21, 27/1 2010:
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf Envribelnlys, 0 hp STS, X 00-0-7 Föreläsning, 7/ 00: Genomgånget på föreläsningrn - 5. Generliserde integrler. Vi hr vist tt den bestämd integrlen I b f
Läs merDiskreta stokastiska variabler
Definitioner: Diskret stokstisk vribler Utfllet i ett slumpmässigt försök i form v ett reellt tl, betrktt innn försöket utförts, klls för stokstisk vribel eller slumpvribel (oft betecknd ξ, η ) Ett resultt
Läs mervara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i en öppen omgivning D av punkten ) A =.
rmi Hlilovi: EX ÖVNING lors ormel ör utioer v ler vriler v 9 YLOS FOMEL FÖ FUNKIONE V FLE VIBLE. PPOXIMIONE. FELNLYS. --------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merSkydda dricksvattnet. Att bo och verka i ett vattenskyddsområde
Skydd dcksv A bo och vk vyddsoåd R v ä vå vkgs ullgåg V äo k vså d s, v kl oss u v Vyddsoåd fs ydd vå dcksv D g oss llgåg ll dcksv v god kvl också fd E vyddsoåd bä oåd ä vspä ll bjud vss M ll vksh so ugö
Läs merDatum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.
Tentmen i Linjä lgeb HF9 Dtum: Skivtid: timm Eminto: Amin Hlilovic eempel Fö godkänt betg kävs v m poäng Betgsgänse: Fö betg A B C D E kävs 9 6 espektive poäng Kompletteing: 9 poäng på tentmen ge ätt till
Läs merIntegralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna
CTH/GU STUDIO TMVb - / Mtemtisk vetenskper Integrlen Anlys och Linjär Algebr, del B, K/Kf/Bt Inledning Mn kn inte lltid bestämm integrler f() d ekt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproimtioner. T.e. e
Läs merx 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46
Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl
Läs merTATA42: Föreläsning 1 Kurvlängd, area och volym
TATA4: Föreläsning Kurvlängd, re och volm John Thim 5 pril 6 Kurvlängd Vi börjr med tt betrkt situtionen då en kurv i plnet ges på prmeterform: ((t), (t)). Dett innebär tt både - och -koordintern simultnt
Läs merEtt förspel till Z -transformen Fibonaccitalen
Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.
Läs merTENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00
Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:
Läs mer24 Integraler av masstyp
Nr, mj -5, Ameli Integrler v msstyp Kurvintegrler v msstyp Vi hr hittills studert en typ v kurvintegrl, R F dr, där vi integrerr den komponent v ett vektorfält F som är tngentiell till kurvn ( dr) i punkter
Läs merKylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]
Kylfrysguide [Nmn] Elektroskndi Sverige AB [år-månd-dg] Kylfrysguide Vilken kyl-frys sk du välj? Nturligtvis är det utrymmet som är det först tt t hänsyn till. Vnligst instlltionsbredd är 60 cm, men även
Läs merTräning i bevisföring
KTHs Matematiska Cirkel Träning i bevisföring Andreas Enblom Institutionen för matematik, 2005 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 1 Mängdlära Här kommer fyra tips på hur man visar
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF jan 2016, kl. 8:15-12:15
Tentmen i Mtemtik, HF9 7 jn, kl 8:5-:5 Eminto: Amin Hlilovi Unevisne läe: Feik Begholm, Jons Stenholm, Elis Si Fö gokänt etg kävs v m poäng Betgsgänse: Fö etg A, B, C, D, E kävs, 9,, espektive poäng Kompletteing:
Läs merAlgebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument
Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Distributiva lagen a(b + c) = ab + ac 3(x + 4) = 3 x + 3 4 = 3x + 12 3(2x + 4) = 3 2x + 3 4 = 6x + 12
Läs merLösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel
Millerindex Lösningsförslg till deltentmen i IM61 Fst tillståndets fysik Torsdgen den 15 mrs, 1 Teoridel 1. ) Millerindex för ett tompln bestäms med följnde principiell metod. i) Bestäm plnets skärningspunkter
Läs mer1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR
Armn Hlloc: EXTRA ÖVNINGAR Vetorprodt VEKTORPRODUKT OCH TILLÄMPNINGAR Kompln etorer. Defnton: V säger tt... n är ompln etorer om etorern lgger ett pln när de stts från smm pnt. Med ndr ord ompln etorer
Läs merEGENVÄRDEN och EGENVEKTORER
EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER Definition. (Linjär vbildning) En funktion T från R n (n-dimensionell vektorer) till R m (m-dimensionell vektorer) säges vr en linjär vbildning ( linjär funktion eller linjär
Läs merTNA004 Analys II Sixten Nilsson. FÖ 1 Kap Inledning
TNA004 Anlys II Sten Nlsson FÖ Kp 7. 7. Inlenng V komme tt eet någ vktg tllämpnng v ntegle. I smtlg ll gö v ett ngenjösesonemng ä en s.k. Remnnsumm övegå en estäm ntegl. Det ä vktgst tt u FÖRSTÅR esonemngen,
Läs mer13 Generaliserade dubbelintegraler
Nr 3, 4 pril -5, Ameli 3 Generliserde dubbelintegrler 3. Generliserde enkelintegrler Integrerbrhet är definiert för funktioner som är begränsde och definierde på ett ändligt intervll. ett kn i mång fll
Läs merKmerobjektiv oc elokusering Zoomobjektiv Ett kmerobjektiv sk normlt vbil ett objekt som beinner sig på någr meters vstån på en ilm i en krtig örminskning. Det innebär tt okllängen på et objektiv mn sk
Läs merIngenjörsmetodik IT & ME 2007. Föreläsare Dr. Gunnar Malm
Ingenjösmetodik IT & ME 2007 Föeläse D. Gunn Mlm 1 Dgens föeläsning F10 Mtemtisk modelle v föänding Ex tillväxten v fökylningsvius elle studieskuld Populät kllt äntetl 2 Inledning mtemtisk modelle Kn nvänds
Läs merFrågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.
FÖRSÄTTSBLAD Institutionen för Nturgeogrfi och Ekosystemvetenskper Institutionen för Teknik och Smhälle Frågor för tentmen EXTA50 Smhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 12 jnuri, 2015. Denn tentmen rätts nonymt.
Läs merKap.7 uppgifter ur äldre upplaga
Ka.7 ugifte u älde ulaga 99: 7. Beäkna aean innanfö s.k. asteoidkuvan jj + jyj Absolutbeloen ha till e ekt att, om unkten (a; b) kuvan, så gälle detsamma (a; b) (segelsymmeti m.a.. -aeln), ( a; b) (segelsymmeti
Läs merMatris invers, invers linjär transformation.
Mtris invers, invers linjär trnsformtion. Påminnelse om mtris beräkningr: ddition, multipliktion med sklärer och mtrisprodukt Algebrisk egenskper hos mtrisddition och multipliktion med ett tl (Ly Sts..,
Läs merMS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I
MS-A0409 Gudkus i disket matematik Sammafattig, del I G. Gipebeg 1 Mägde och logik 2 Relatioe och fuktioe Aalto-uivesitetet 15 maj 2014 3 Kombiatoik etc. G. Gipebeg Aalto-uivesitetet MS-A0409 Gudkus i
Läs merVolym och dubbelintegraler över en rektangel
Volym oh dubbelintegrler över en rektngel All funktioner nedn nts vr kontinuerlig. Om f (x i intervllet [, b], så är ren v mängden {(x, y : y f (x, x b} lik med integrlen b f (x dx. Låt = [, b] [, d] =
Läs merAppendix. De plana triangelsatserna. D c
ppendix e pln tringelstsern Pythgors sts: I en rätvinklig tringel gäller, med figurens etekningr: 2 = 2 + 2 1 2 evis: Vi utnyttjr likformigheten melln tringlrn, oh. v denn får vi, med figurens etekningr:
Läs mer============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.
GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern, är reell tl och INTE ± V Funktionen f () är egränsd i intervllet
Läs merSå här gör du för att få biljett
Nu f öjgh fö dg o ä dg hdppd och v Hby Hch på T 2 äg p. Nd ä pch fö d ch Så hä gö du fö få bj 1. Ko Gö Tgö på 48 ch och gö bäg: Ad: Go.Tgo@HbyFobo. 2. Hä u bj vd Hby Fobo T2 hv ch. Nä du h bo bj fobo få
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KndM, MtemA -9-6 Smmnfttning v föreläsningrn 5-7. Föreläsningrn 5 7, 7/9 6/9 : Det kommer, liksom i lärooken, inte tt finns utrymme för
Läs merTMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013
TMV151/TMV181 Fredrik Lindgren Mtemtisk vetenskper Chlmers teknisk högskol och Göteborgs universitet 19 november 2013 F. Lindgren (Chlmers&GU) Envribelnlys 19 november 2013 1 / 24 Outline 1 Mss, moment
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Modul 2: Derivata Institutionen för matematik KTH 8 september 2015 Derivata Innehåll om derivata (bokens kapitel 2). Definition vad begreppet derivata betyder Tolkning hur man kan tolka derivata Deriveringsregler
Läs merInduktion LCB 2000/2001
Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n
Läs merSångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176
FÖROR So en sträng å gtrren och so tonern dn vs..., så börjr texten Ulrk Neuns underbr Kärleksvls. Vd kn vr ljuvlgre än gtrrens sröd och nnerlg ton so tllsns ed sången kn sk sådn stänng och rontsk tosfär.
Läs merGauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson
Föreläsning 14/9 Guss och tokes nlog stser och fältsingulriteter: källor och virvlr Mts Persson 1 tser nlog med Guss och tokes stser 1.1 tser nlog med Guss sts Det finns ett pr stser som är mycket när
Läs merN atom m tot. r = Z m atom
Räkneövning fri elektroner och reciprok gittret 1. Silver, Ag, hr fcc-struktur, tomnummer 47, tomvikten 17,87 u, yttre elektronkonfigurtionen 4d 1 5s 1 och densiteten 149 kg/m 3. ) Beräkn tätheten n v
Läs merSEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER
SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER En differentialekvation (DE) av första ordningen sägs vara separabel om den kan skrivas på formen P ( y) Q( ) () Den allmänna lösningen till () erhålles genom att integrera
Läs merEnhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt
Vektorddition u v u + v u + v = + = u 2 v 2 u 2 + v 2 u v u + v u + v = u 2 + v 2 = u 2 + v 2 u 3 v 3 u 3 + v 3 Multipliktion med sklär u α u α u = α = u 2 α u 2 u α u α u = α u 2 = α u 2 u 3 α u 3 Längden
Läs merKompletterande formelsamling i hållfasthetslära
Kompletternde formelsmling i hållfsthetslär Görn Wihlorg LTH 004 Spänningstillståndet i ett pln, vinkelätt mot en huvudspänningsriktning ϕ cos ϕ+ sin ϕ + sinϕcosϕ ϕ sinϕ+ cos ϕ Huvudspänningr och huvudspänningsriktningr
Läs merKVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER
rmi Hlilovi: EXR ÖVNINGR v Ivers mtriser KVDRISK MRISER, DIGONLMRISER, MRISENS SPÅR, RINGULÄR MRISER, ENHESMRISER, INVERS MRISER KVDRISK MRISER Defiitio E mtris me rer oh oloer, lls vrtis typ Defiitio
Läs merInternetförsäljning av graviditetstester
Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds
Läs mer19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3
Nr9,3mj-5,Ameli 9 Integrlkurvor, potentiler och kurvintegrler i R och R 3 9. Integrlkurvor En integrlkurv r(t) ((t), (t)) till ett vektorfält F(, ) är en kurv där vektorfältet är en tngent till kurvn i
Läs merLamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING
Lmegdn Nod Lgh Luxo INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Lmegdn Nod Lgh Luxo Inon - Mnövng - Rengöng Se megdnen äe e äg ä undg Ev moo oh uunng n v behög ee 1 Monng Luxo mon med de upphängnngbeg om nn
Läs mer