Elektrisk potential. Emma Björk
|
|
|
- Nils Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Elektisk potentil Emm Bjök
2 Rep: E-fältet fån en punktlddning E 4 1 πε q 2 ˆ F QE
3 Rep: Elektisk fältet linjelddning Exempel 21.9 Exempel 21.1 E-fält fån en (lång) linjelddning λ[c/m] E 1 2πε λ ä vinkelät vståndet till leden
4 Rep: Elektisk fältet fån ytlddning I exempel nvänds esulttet fån 21.9 fö tt eäkn det elektisk fältet utnfö en lddd skiv med ytlddningstäthet σ. Nä R ä stot jämföt med vståndet till fältpunkten gälle: E σ 2ε Oeoende v vståndet till skivn!
5 Melln två skivo vs ytlddning h smm elopp men olik teckenh homogent fält melln sig och inget fält utnfö om de kn nses sto. Rep: Elektisk fält melln skivo j E E E E E ˆ Melln pltton : ε σ ε σ +
6 Elektisk fältlinje Minnesegel: Fältlinjen pek i smm iktningsom kften på en liten + lddning. Linjens täthet indike fältets styk.
7 Lddning på lede Vid elektosttikså ä det elektisk fältet inuti en lede. En konsekvens v dett ä också tt ll öveskottslddning måste ligg på ytn.
8 Fält fån lddd lednde sfä Inuti sfäen måste elektisk fältet v. Utnfösfäenknviss tt det elektisk fältet ä smm som om hel lddningen legt som en punktlddning i centum. 1 q E( ) 2 4πε fö > R
9 E-fält fån olik lddningskällo
10 Kpitel 23: Elektisk potentil Potentiell och kinetisk enegi i mekniken Potentiell enegi hos två lddning Konsevtivt kftfält Definition v elektisk potentil Reltion melln elektisk potentil och elektiskt fält Reltion melln ekvipotentilyto och fältlinje Potentileäkning
11 Elektisk potentil Kpitel 23 hndl om elektisk potentil, vilket h tt gö med lddningns potentiell enegi (dvs lägesenegi) nä de efinne sig i ett elektiskt fält. Till vdgs kll vi elektisk potentil fö spänning. Enegin i svetsens ljusåge komme fån elektonens potentiell enegi.
12 Lite meknik W: Aete som kften gö på ptikeln U: Potentiell enegi K: Kinetisk enegi (23.2) Aete utföt v en konsevtiv kft. Enegikonseveing U + K U + K Beg-och-dl n Aetet W F W.Kften motstt öelseiktningen, Wnegtiv, Uök F dl som kften gö på en ptikel : F cosφdl v mg. Kften i öelseiktningen, Wpositiv, Uminsk U En måste estämm noll-nivån fö U
13 Konsevtiv kft Gvittion ä konsevtiv, vilket inneä tt det ete kften gö ä oeoende v vägen. En konsekvens ä tt en ptikels läge ge dess potentiell enegi (lägesenegi). Även den elektisk kften ä konsevtiv, vilket inneä tt etet kften gö ä oeoende v vägen. En konsekvens ä också tt systemets enegi även hä kn eskivs v en potentil.
14 Ex: Lddd ptikel i likfomigt fält
15 Potentiell enegi Potentiell enegi nä en lddd ptikel q ö sig längs en die i fält fån punktlddning q. Fig W om vi sätte U U U F d qq 4πε 1 1 4πε, och då sätte U qq 2 d (hä h vi kstt suskiptet på qq 4πε, ehålls 1 och U ) qq 4πε 1 1
16 Hu li det om mn följe en godtycklig väg? Godtycklig väg 1 qq 1 qq W U U F dl F cosφ dl cosφ dl 2 2 4πε πε 4 d D.v.s. smm som om en integet längs dien
17 Potentiell enegi melln punktlddning Potentiell enegi U melln två punktlddning som funktion v septionen. (23.7) Elektisk potentiell enegi melln två punktlddnigqoch q. Hä h enegin till noll nä gå mot.
18 Elektisk potentilfån punktlddning (undeföstått tt V V V( )) Elektisk potentil fån qä potentiell enegi [J] fö en testlddning q delt med testlddningen [C] och h enhet Volt, [V] [J/C]. Positiv ptikel Negtiv ptikel
![potentiell enegi [J] fö en testlddning q delt med](/docs-images/49/21276368/images/page_18.jpg "testlddningen [C] och h enhet Volt, [V] [J/C].")
19 1. Potentilen fån en punktlddning q V 1 4πε q Fysiken ligge hä! 2. Potentil fån fle punktlddning q V i i 1 4πε q i i, q ä hä vektoen fån lddningn till fältpunkten. 3. Kontinuelig ( utsmetd ) lddning käve integeing. Ex. 1 2, q 3... Volymlddningstäthet ρ[c/m 3 ] Ytlddningstäthetσ[C/m 2 ] Linjelddningstäthet λ[c/m] 1 4
20 E-fält vs Potentil Vilk ä de två sto skillnden melln uttycken fö E-fält och elektisk potentil V? Vvie som 1/ (E-fältet som 1/ 2 ) Vä en sklä, E-fältet ä en vekto
21 Reltion melln E-fält och V W U del med U q V V V U q U q F q E dl E dl U dl F dl I od: Aetet som kften gö ehålls genom tt intege dess komposnt längs en kuv melln och. dlä ett litet vektoelement iktt i kuvns iktning.
22 Om elektisk potentilen ä integlen v elektisk fältet ode väl elektisk fältet v deivtn v potentilen? Om E-fältet endst eo v x li det enkelt: Om E-fältet endst eo v dien : V E x E E dv dx dv d dl
23 V V E E E E V V E dl ie ˆ dv x Me eltion melln E-fält och V x iˆ x V E x V x V iˆ x E dl dv + ˆjE dv y dx + E E + ke ˆ y y V + ˆj y z dv dy + E V y om dett gälle fö ll så ä z dz V + kˆ z E (Övekus!) dl z idx ˆ + V z ˆjdy + kdz ˆ E dl dv + ˆj + kˆ Diffeentilopeton gd y z E-fältet ä negtiv gdienten v potentilen
24 Ex 23.3 En poton ccelees melln punkten och,,5 m fån vnd. Det elektisk fältet ä iktt fån till och h stykn 1,5 x 1 7 N/C. Bestäm ) kften på potonen ) etet som fältet gö c) potentilskillnndenv -V
25 Tolkning v elektisk potentil Elektisk potentil ä potentiell enegi pe enhetslddning D.v.s. om en lddningen qö sig fån punkt till punkt dä potentilen ( spänningen) V V -V så utfö det elektisk fältet etet W q V på lddningen. Om den lddde ptikeln ä positiv och V >få ptikeln lltså en kinetisk enegi q V Vi h enheten elektonvolt [ev] som ä det ete som gös nä en ptikel med elektonens lddning (1,62 x 1-19 C) ö sig melln två punkte med potentilskillnden 1 V. 1 ev 1,62 x 1-19 J
26 Ekvi smm Ekvipotentilyto På ekvipotentilyton ä potentilen konstnt, dvs E- fältet gö inget ete på en lddning som ö sig längs en sådn. Ekvipotentilytn måste däfö v vinkelät mot fältet.
27 Potentil på yt En ledes yt h lltid smm potentil. Elektisk fältet ä lltid vinkelätt mot ytn.
28 Vfö potentil ä tt h: Det ä nomlt lättett eäkn potentilen än fältet fån en lddningsfödelning eftesom potentilen ä en sklä. E-fältet kn sen ehålls genom deiveing.
29 Ex Ex 23.8 Potentilen i en lddd lednde sfä (jmfex. 22.5) > R Utnfö sfäen ä elektisk fältet, och dämed kften på en ptikel smm som om ll lddning i centum. Då ä även Vsmm som om lddningen legt i centum i dett omåde. < R Fältet ä noll, så ingen kft påvek en lddning. Då gös inget ete så Vmåste v konstnt med smm väde som fö R.
30 Ex Potentilen fån oändligt lång linjelddning och lddd cylinde (jmf ex. 21.1).
31 Ex och Potentil och fält fån en ingfomd lddning (jmf. ex.21.9)
Värt att memorera:e-fältet från en punktladdning
I summy ch.22 och fomelld ges E fån lddd lednde sfä, linjelddning, cylindisk lddning, lddd isolende sfä, lddd yt och lddd lednde yt Vät tt memoe:e-fältet fån en punktlddning Fån fö föeläsningen: Begeppet
Potentialteori Mats Persson
Föeläsning 3/0 Potentilteoi Mts Pesson Bestämning v elektiskt fält Elektosttikens ekvtione: Det elektisk fältet E bestäms v lddningsfödelningen ρ vi Guss sts E d = ρdv elle uttyckt på diffeentilfom V E
Vågräta och lodräta cirkelbanor
Vågäta och lodäta cikelbano Josefin Eiksson Sammanfattning fån boken Ego fysik 13 septembe 2012 Intoduktion Vi ska studea koklinjig öelse i två dimensione - i ett plan. Våätt plan och lodätt plan Exempel
θ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1
LÖNINGR TILL PRLE I KPITEL 10 LP 10.1 Kuln och stången påeks föutom et gin kftpsmomentet tyngkften, en ektionskft och ett kftmoment i eln. Vken tyngkften elle ektionskften ge något kftmoment me seene på
Tentamen ellära 92FY21 och 27
Tentmen ellär 92FY21 och 27 2013-05-31 kl. 8 13 Svren nges på seprt ppper. Fullständig lösningr med ll steg motiverde och beteckningr utstt sk redoviss för tt få full poäng. Poängen för en helt korrekt
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 (1-48)
LEDIGR TILL ROLEM I KITEL 3-48) L 3. α Mg ntg tt den hög lådns mss ä M. Filägg åd lådon! Filäggningsfiguen, som skll innehåll pktiskt tget ll infomtion som ehövs fö tt lös polemet, viss hä. Kontktkften
Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3
Lösningr till tentmen i EF för π och F Tid och plts: 7 jnuri, 4, kl. 8.., lokl: MA9, EF. Kursnsvrig lärre: Gerhrd Kristensson. Lösning problem Den totlt upplgrde elektrosttisk energin ges v W = i,j= i
Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektonik Las Bäckstöm Åke Fansson entamen i Enegilagingsteknik 7,5 hp Datum: -3-5, tid: 9. 5. Hjälpmedel: Kusboken: hemal Enegy Stoage - systems and applications, Dince
Kapitel 8. Kap.8, Potentialströmning
Kpitel 8 Kp.8, Voticitet (epetition) Hstighetspotentil Stömfunktionen Supeposition Cikultion -dimensionell kopp Kutt-Joukovskis lftkftsteoem Komple potentil Rottionssmmetisk potentilstömning Rottion v
TATA42: Tips inför tentan
TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så
I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.
STUDIEAVSNITT EKVATIONER I de vsni sk vi i på den enklse fomen v ekvione de linjä. ALGEBRAISK LÖSNING AV EKVATIONER Meoden nä mn löse ekvione v fös gden, llså ekvione som innehålle -eme men ej eme v pen,,...
Ellära och elektromagnetism TNE056 (januari 2009) EXTRA UPPGIFTSSAMLING (ADDITIONAL EXERCISES)
XTA UPPGIFTSSAMLING () FÖLÄSNINGA -6: lectic field intensity lectic potentil V Guss lw pcitnce Dielectics AD. lculte electic field () fo n infinite line of chge of the density. AD. n metllisk sfä med die
Ideal vätska: inkompressibel, ingen viskositet (dvs ingen friktion) (skalär, verkar i alla riktningar) kraften längs ytans normal
Något o vätsko (kp 4) Idel vätsk: inkopessibel, ingen viskositet (dvs ingen fiktion) hoogen densitet M densitet ρ ρ() llänt V dm dv tyck n P A N / P (sklä, vek i ll iktning) n kften längs ytns nol vätsk
6 Strukturer hos tidsdiskreta system
6 Sukue hos idsdiske ssem 6. Gudsuku Vi h se e idsdiske ssem i de fles fll k eskivs v diffeesekvioe [ ] [ ] [ ] De k uligvis häd de ol sseme eså v fle seie- elle pllellkopplde delssem, me de föäd ie esoemge.
7 Elektricitet. Laddning
LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 7 Elekticitet Laddning 7. Om en positiv laddning fös mot en neutal ledae komme de i ledaen lättöliga, negativt laddade, elektonena, att attaheas av den positiva
Kap.7 uppgifter ur äldre upplaga
Ka.7 ugifte u älde ulaga 99: 7. Beäkna aean innanfö s.k. asteoidkuvan jj + jyj Absolutbeloen ha till e ekt att, om unkten (a; b) kuvan, så gälle detsamma (a; b) (segelsymmeti m.a.. -aeln), ( a; b) (segelsymmeti
Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)
Skriftlig tentmen i Elektromgnetisk fältteori för π3 (ETEF1) och F3 (ETE55) Tid och plts: 7 jnuri, 215, kl. 8. 13., lokl: MA9, E F. Kursnsvrig lärre: Anders Krlsson, tel. 222 4 89. Tillåtn hjälpmedel:
Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson
Föreläsning 14/9 Guss och tokes nlog stser och fältsingulriteter: källor och virvlr Mts Persson 1 tser nlog med Guss och tokes stser 1.1 tser nlog med Guss sts Det finns ett pr stser som är mycket när
Lösningar till repetitionstentamen i EF för π3 och F3
Lösningr till repetitionstentmen i EF för π3 oh F3 Lösning problem Från Poyntingvektorn (r, t = E(r, t H(r, t = A ẑ η 0 konstterr vi tt vågens utbredningsriktning ê är vilket leder till tt dess vågvektor
LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3
LÖIGR TILL RLEM I KITEL 3 L 3. Mg α ntg tt den hög lådns mss ä M. Filägg åd lådon! Filäggningsfiguen, som skll innehåll pktiskt tget ll infomtion som ehövs fö tt lös polemet, viss hä. Kontktkften mot de
Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl
Tentmen i Mtemtik, HF9 tisdg 8 jnui, kl 8.. Hjälpmedel: ndst fomelbld miniäkne ä inte tillåten Fö godkänt kävs poäng v 4 möjlig poäng betgsskl ä,,c,d,,f,f. Den som uppnått 9 poäng få betget F och h ätt
...trött på att hacka is?
NYHET!...ö på hck i? 65 lie fik ven ifi ne ill c -30 emoyd 3 å gni Tillvekd i Sveige 2.950 k inkl mom DEN SVENSKA UPPFINNINGEN THERMOBAR ä e högkvliiv venk om finn i ju olek. ThemoBen uvecklde upungligen
Centripetalkraft. Den resulterande kraften i centralrörelse
Centipetalkaft Den esulteande kaften i centalöelse Kapitel 1: Tyngd u otation intoduktion Kapitel 2: Li och centipetalkaftena en faktabasead saga Text och idé: Nikodemus Kalsson Oiginal chaacte at by Esa
INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp
min Hlilic: EXR ÖVNINGR Linjä bildning LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fnktine bildning Beteckning ch gndbegepp Definitin En fnktin elle bildning fån en mängd till en mängd B ä en egel sm till je element
Rätt svar (1p): u A. α β A B. u B. b) (max 3p) I början har endast puck A rörelseenergi: E AB,i = 1 2 m Av 2 A = 1 2 m Au 2 A
1 I ett experiment hängdes vikter med olik stor mss i en lätt fjäder. Vikten drogs neråt och perioden för den hrmonisk oscilltionen som då uppstod mättes. Frekvensen för oscilltorn f = 2π 1 k mv. Nednstående
martin östlund 2008 1 Disposition
mtin östlund 2008 1 Disposition! Pototyping medium/high fidelity! Användupplevelse! Intektionsflöde och flow! Användbhetsutvädeing - Usbility testing! Tillgänglighet 2 Metode fö pototyping! Medium fidelity
FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D
(7) FORMLER TILL NTIONELLT PROV I MTEMTIK KURS OH D LGER Rgl dgdsktio ( + ) = + + ( ) = + (kdigsgl) ( + )( ) = (kojugtgl) ( + ) = + + + ( ) = + + = ( + )( + = ( )( + + Ektio + p+ q = 0 ) ) ött p p p =
FINALTÄVLING. 24 april 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET
FYSIKTÄVLINGEN FINALTÄVLING 4 pil 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1. Dt om cceletionen ge en sttning v bilens effet. Kinetis enegi vid 1 m/h:, MJ. Denn enegi fås på 1 seunde vilet medfö tt
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1
LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen
Tentamen ellära 92FY21 och 27
Tentmen ellär 92FY21 och 27 201-08-22 kl. 8 13 Svren nges på seprt ppper. Fullständig lösningr med ll steg motiverde och eteckningr utstt sk redoviss för tt få full poäng. Poängen för en helt korrekt löst
1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.
(7) 9 jnuri 009 Institutionen för elektro och informtionsteknik Dniel Sjöerg ETE5 Ellär och elektronik, tentmen jnuri 009 Tillåtn hjälpmedel: formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde
FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C
FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C ALGEBRA Kdeigsegle ( + ) + + ( ) + Kojugtegel ( + )( ) Adgdsektioe Ektioe + p + q 0 ötte p p p p + q o 4 4 id + p o q q ARITMETIK Pefi Tiopotes
Lösningsförslag nexus B Mekanik
Lösningsföslag 1 Mekanik 101. Stenen falle stäckan s. s gt 9,8 1, 6 m 1,6 m Sva: 1 m 10. Vi kan använda enegipincipen: mv mgh v gh Hastigheten vid nedslaget bli då: v gh 9,85 m/s 6 m/s Sva: 6 m/s 10. a)
Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.
1 6 d c e Monteringsnvisning f h g i j k l m 7 8 10 2 3 9 c e d Bkåtvänd montering Godkänd höjd 61-105 cm 4 5 11 12 Mximl vikt 18 kg Ålder 6 mån - 4 år UN regultion no. R129 i-size 8 9 Tck för tt du vlde
FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E
FORMLER TILL NTIONELLT PROV I MTEMTIK KURS D OH E LGER Rgl dgdsktio kdigsgl kojugtgl Ektio p q ött p p p q o dä p o q p q RITMETIK Pi T G M k d m µ p t gig mg kilo kto di ti milli miko o piko 9 6 - - -
Addition och subtraktion
Sidor i boken 35-39 Addition och subtrktion Vi börjr med lite ritmetik. Heltlsddition innebär ing som helst problem. Här tr vi lämpligen räknedosn till hjälp. Eempel. 3+00+5 = 7 Så länge ll nämnre är lik
Omtentamen IE1206 Inbyggd elektronik tisdagen den 15 augusti
Omtentmen IE6 Inbyggd elektonik tisdgen den 5 ugusti 7 4.-8. Smtidigt gå en liknnde tentmen fö IF33 välj ätt tentmen! Allmän infomtion Ask fo english vesion of this text if needed Exminto: Willim Sndqvist.
Den stabila människan
Dn sbl männskn Igå v jg på ylg n kus på Klvgnn, dnn gång om kokv änng och sblsngsänng. Effkv änng fö smä, spännng, nsbl och nds syk. Vd kn v gö fö höfn skll ö sg opml, fö skuldon skll må b och fö knän
1 Rörelse och krafter
1 Röelse och kafte 101. Man bö da vinkelätt mot vektyget. Kaften F beäknas då genom att momentet M = F! l " F = M l Sva: 40 N = 110 0,45 N = 44 N 10. a) Maximalt moment få Ebba i de ögonblick då kaften
Höstvisa. I k k k k k kkk k j kz. l l l l. l l l l
Höstvis Musik: E. Tur, Text: Tve Jss S1 S2 A1 G =70 4 k 1.Vä-ge hem vr mc -ket låg ch ig e 4 k 4 kk k j - hr jg mött, srt blir kväl- lr- k-li - g ch se -. Km kk k j 1.Vä-ge hem vr mc -ket låg ch ig-e hr
Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov
Mtte KONVENT Plgg tillsmmns inför de ntionell proen i mtemtik M te m tik Länktips: Mttecentrm.se Mtteoken.se Formelsmlingen.se Plggkten.se 5 Innehåll: Plggtips Formelsmling Krspro I smrete med retsgirorgnistionen
Stokes sats och Integralberäkning Mats Persson
Föreläsning 5/9 tokes sts och Integrlberäkning Mts Persson 1 tokes sts Först given på skrivningen för mith sk priset i februri 185 i mbridge. Bäst student J.. Mxwell). ts: Den slutn kurvn är rnden till
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna 21-25. Föreläsning 21, 27/1 2010:
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf Envribelnlys, 0 hp STS, X 00-0-7 Föreläsning, 7/ 00: Genomgånget på föreläsningrn - 5. Generliserde integrler. Vi hr vist tt den bestämd integrlen I b f
Ellära och elektromagnetism TNE056 (januari 2009) EXTRA UPPGIFTSSAMLING (ADDITIONAL EXERCISES)
Ellä och elektomgnetism TNE56 jnui 9 ADDITIONAL EXEISES EXTA UPPGIFTSSAMLING ADDITIONAL EXEISES FÖELÄSNINGA -6: Electic field intensity E Electic potentil V Guss lw pcitnce Dielectics AD. lculte electic
vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i en öppen omgivning D av punkten ) A =.
rmi Hlilovi: EX ÖVNING lors ormel ör utioer v ler vriler v 9 YLOS FOMEL FÖ FUNKIONE V FLE VIBLE. PPOXIMIONE. FELNLYS. --------------------------------------------------------------------------------------------
Omtentamen IF1330 Ellära tisdagen den 15 augusti
Omtentmen IF33 Ellä tisdgen den 5 ugusti 7 4.-8. Smtidigt gå en liknnde tentmen fö IE6 välj ätt tentmen! Allmän infomtion Exminto: Willim Sndqvist. Ansvig läe: Willim Sndqvist, tel 8-79 4487 Cmpus Kist,
1. Frekvensfunktionen nedan är given. (3p)
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF14 TEN 11 kl 1.15-.15 Hjälpmedel: Formler och tabeller i statistik, räknedosa Fullständiga lösningar erfordras till samtliga uppgifter. Lösningarna skall
Så här gör du för att få biljett
Nu f öjgh fö dg o ä dg hdppd och v Hby Hch på T 2 äg p. Nd ä pch fö d ch Så hä gö du fö få bj 1. Ko Gö Tgö på 48 ch och gö bäg: Ad: Go.Tgo@HbyFobo. 2. Hä u bj vd Hby Fobo T2 hv ch. Nä du h bo bj fobo få
0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.
Sinus- och cosinusserier I slutet v kursen där vi skll lös differentilekvtioner på ändlig intervll v typen H, L, behöver vi konstruer Fourierserier med en viss typ v uppförnde i intervllens ändpunkter.
23 mars 2006, kl.9.00-13.00 Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 22p. för Väl Godkänd av max. 35p.
HH / Georgi Tchilikov GEOMETRI och LINJÄR ALGEBRA, 5p. 3 mrs 6, kl.9.-3. Ing hjälpmedel, förutom skrivmteriel. Betygsgränser: 5p. för Godkänd, p. för Väl Godkänd v mx. 35p. Om ej nnt säges, gäller tt ll
Elektronen och laddning
Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande
Mat-1.1510 Grundkurs i matematik 1, del III
Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III G. Gripenberg TKK december 00 G. Gripenberg TKK) Mt-.50 Grundkurs i mtemtik, del III december 00 / 59 Vribelbyte F gx))g x) dx = d F gx)) dx dx = / b F gx)) = F gb))
Lösningsförslag till finaltävlingen den 19 november 2005
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Lösningsförslg till finltävlingen den 19 novemer 2005 1 Vi utvecklr de åd leden och får ekvtionen vilken efter förenkling kn skrivs x 3 + xy + x 2 y
Övningshäfte Algebra, ekvationssystem och geometri
Stockholms Tekniska Gmnasium --9 Övningshäfte Algebra, ekvationssstem och geometri Nivå: rätt svårt Fråga : f är ett polnom. Beräkna värdet av f, f och fπ Fråga : Ingångslönen på företaget Börjes Gurkinläggning
Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Tor 25 sep 2014, kl 13:15-17:15
Tentmen i Mtemtik, HF93 To sep 4, kl 3:-7: Exminto: Amin Hlilovi Undevisnde läe: Håkn Stömeg, Jons Stenholm, Elis Sid Fö godkänt etyg kävs v mx 4 poäng Betygsgänse: Fö etyg A, B, C, D, E kävs, 9, 6, 3
Kapacitans, ström och resistans. Emma Björk
Kapacitans, ström och resistans Emma Björk Viktiga samband! 1 q Elektriskt fält från punktladdning : E 2 4πε 0 r rˆ Kraft på laddning : F QE Elektrisk potential från punktladdning : V Potentiell energiändring
a) För den blandade tanken kan vi använda oss av temperaturspannet 60 till 37 C. ( ) (ej tom) Innan Olles dusch har vi: 6
enamen --8 5. Vi ha en amaenbeedae på L som iniial ha en empeau på. En ämae på 1 kw äme amaenbeedaen ills hela aenolmen ä. I en ha i en blandae som blanda kall aen (7 ) med aen fån amaenbeedaen ill en
Linjära system av differentialekvationer
CTH/GU LABORATION MVE0-0/03 Matematiska vetenskaper Linjära system av differentialekvationer Inledning Vi har i envariabelanalysen sett på allmäna system av differentialekvationer med begynnelsevillkor
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2014-03-21 Sal (1) Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal som
Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av
Magnetism Magnetiskt fält king stömföande ledae. Kaften på en av de två ledana ges av F k l ewtons 3:e lag säge att kaften på den anda ledaen ä lika sto men motiktad. Sva: Falskt. Fältets styka ges av
Föreläsning 1. Elektrisk laddning. Coulombs lag. Motsvarar avsnitten 2.12.3 i Griths.
Föeläsning 1 Motsvaa avsnitten 2.12.3 i Giths. Elektisk laddning Två fundamentala begepp: källo och fält. I elektostatiken ä källan den elektiska laddningen och fältet det elektiska fältet. Två natulaga
Modul 6: Integraler och tillämpningar
Institutionen för Matematik SF65 Envariabelanalys Läsåret 5/6 Modul 6: Integraler och tillämpningar Denna modul omfattar kapitel 6. och 6.5 samt kapitel 7 i kursboken Calculus av Adams och Essex och undervisas
Tentamen i Eleffektsystem 2C1240 4 poäng
Tentmen i Eleffektytem C40 4 poäng Ondgen 5 december 004 kl 4.00-9.00 (Frågetund: 5.00, 6.00 och 7.30) Hjälpmedel: En hndkriven A4-id, Bet eller Joefon, fickräknre. Endt en uppgift per bld! Teern lämn
Geometrisk optik reflektion och brytning
Geometisk optik eflektion oh bytning Geometisk optik F7 Reflektion oh bytning F8 Avbildning med linse Plana oh buktiga spegla Optiska system F9 Optiska instument Geometisk optik eflektion oh bytning Repetition:
Institutionen för matematik Envariabelanalys 1. Jan Gelfgren Datum: Fredag 9/12, 2011 Tid: 9-15 Hjälpmedel: Inga (ej miniräknare)
Umeå universitet Dugga i matematik Institutionen för matematik Envariabelanalys 1 och matematisk statistik IE, ÖI, Stat. och Frist. Jan Gelfgren Datum: Fredag 9/12, 2011 Tid: 9-15 Hjälpmedel: Inga (ej
Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,
Tentmen ETE5 Ellär och elektronik för F och N, 009 087 Tillåtn hjälpmedel: formelsmling i kretsteori och elektronik. Oserver tt uppgiftern inte är ordnde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig
Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28
Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,
Summan av två tal är 38 och differensen mellan dem är 14. Vilka är talen? 2/0/0
Del A: Digitala verktyg är tillåtna. Skriv dina lösningar på separat papper. 1) Summan av två tal är 38 och differensen mellan dem är 14. Vilka är talen? 2/0/0 2) Ställ upp ett ekvationssystem för situationen
LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL A ( ) ( + + )
LÖNINGR TILL RLEM I KITEL L. 3 4 z 5 I dett eempel ä geometin så enkel tt de sökt vinkln med lite eftetnke kn bestämms nästn diekt. Vi följe ändå en metod som lltid funge. Vektoen kn skivs i komponentfom:
Föreläsning 7b. 3329 Längdskalan är L = 2 3
Föreläsning 7b 3329 Längdskln är L = 2 3 eller 2 : 3 som det oft skrivs i smbnd med krtor. Från teorin får vi tt A, reskln är längdskln i kvdrt det vill säg A = L 2. I denn uppgift ger det A = ( ) 2 2
Föreläsning 1 i Elektronik ESS010
Elektro och informationsteknik Föreläsning 1 i Elektronik ESS010 Hambley Kap 1 Potential Den elektriska potentialen betecknas 1 v eller V och talar om hur stor potentiell energi en laddning har. Energin
anslås på kursens hemsida Resultatet: anslås på kursens hemsida Granskning:
Dugg i Elektromgnetisk fältteori för F. EEF31 7-11-4 kl. 8.3-1.3 Tillåtn hjälpmedel: BETA, Physics Hndbook, Formelsmling i Elektromgnetisk fältteori, Vlfri klkyltor men ing egn nteckningr utöver egn formler
0 x 1, 0 y 2, 0 z 4. GAUSS DIVERGENSSATS. r r r r. r r k ut ur kroppen
Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts GAUSS IVERGESSATS Låt v ett vektofält definied i ett öppet oåde Ω Låt Ω v ett kopkt oåde ed nden so bestå v en elle fle to lödet v vektofält ut u koppen geno
MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I
MS-A0409 Gudkus i disket matematik Sammafattig, del I G. Gipebeg 1 Mägde och logik 2 Relatioe och fuktioe Aalto-uivesitetet 15 maj 2014 3 Kombiatoik etc. G. Gipebeg Aalto-uivesitetet MS-A0409 Gudkus i
Föreläsning 8: Räkning. Duvhålsprincipen. Kombinatorik
Föreläsning 8: Räkning. Duvhålsprincipen. Kombinatorik Summaregeln Om och B är disjunkta mängder så B = + B, ty innehåller inga upprepningar Produktregeln Om och B är disjunkta mängder så är B = B Exempel:
Grundläggande matematisk statistik
Grundläggnde mtemtisk sttistik Diskret och kontinuerlig slumpvribler Uwe Menzel, 208 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@mtstt.de www.mtstt.de Diskret och kontinuerlig slumpvribler Slumpvribel (s.v.): vribel
Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3
Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Adms 7., 7., 7.3 Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Integrtion v rtionell uttryck, prtilbråksuppdelning. Exempel med invers substitutioner.
Tentamen i Mekanik (FK2002, FK2005, FK2006)
Tentamen i Mekanik (FK00, FK005, FK006) 013-10-04 kl 9-14 i FR4, AlbaNova. 1. En astronaut som väger 60 kg behöver konsultera sin fysikbok under en rymdpromenad. Hennes kollega kastar boken, som väger
Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd
Lösninga till övningsuppgifte Impuls och öelsemängd G1.p m v ge 10,4 10 3 m 13 m 800 kg Sva: 800 kg G. p 4 10 3 100 v v 35 m/s Sva: 35 m/s G3. I F t 84 0,5 Ns 1 Ns Sva: 1 Ns G4. p 900. 0 kgm/s 1,8. 10
Respons av elastisk cirkulär platta vid impulslast
Respons v elstis ciulä pltt vid impulslst ANDERS TJERNBERG FOI ä en huvudsligen uppdgsfinnsied myndighet unde Fösvsdeptementet. Känvesmheten ä fosning, metod- och teniutvecling till nytt fö fösv och säehet.
19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3
Nr9,3mj-5,Ameli 9 Integrlkurvor, potentiler och kurvintegrler i R och R 3 9. Integrlkurvor En integrlkurv r(t) ((t), (t)) till ett vektorfält F(, ) är en kurv där vektorfältet är en tngent till kurvn i
Idéer till rörelsepark på Svandammsskolan augusti 2013
Idéer till rörelsepark på Svandammsskolan augusti 2013 Stenplattori slänt bildar ordet MOVE. En rad plattor nedanför med längre avstånd mellan plattorna än i ordet så att eleverna måste hoppa för att klara
Ingenjörsmetodik IT & ME 2007. Föreläsare Dr. Gunnar Malm
Ingenjösmetodik IT & ME 2007 Föeläse D. Gunn Mlm 1 Dgens föeläsning F10 Mtemtisk modelle v föänding Ex tillväxten v fökylningsvius elle studieskuld Populät kllt äntetl 2 Inledning mtemtisk modelle Kn nvänds
TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.
Armin lilovic: EXTA ÖNINGA olmeräkning TILLÄMPNINGA A INTEGALE. OLYMEÄNING. uvud verktg för volmeräkning är duelintegrl som tillör kursen i flervrielnls, men någr volmeräkningr kn vi gör med jälp v enkelintegrl.
parametriska test Mätning Ordinalskala: Nominalskala:
Icke- parametriska test Icke- parametriska test En avgörande skillnad mellan icke-parametriska och s.k. parametriska test, som t.ex. t-test, är att de icke-parametriska testen kräver färre antaganden Icke-parametriska
Föreläsning 5: Rekursion
Föreläsning 5: Rekursion Vi har tidigare sett att man kan dela upp problem i mindre bitar med hjälp av underprogram, vilket är ett utmärkt sätt att lösa problem. Detta är ganska lätt att rita upp för sig
Fördjupningsrapport om simuleringar av bombkurvan med Bolins och Eriksson matematisk modell
1 Föjupningsappot o siuleinga av bobkuvan e Bolins och Eiksson ateatisk oell Av Peh Bjönbo Rappoten ge en bakgun so beskive Bolin och Eiksson (1959), speciellt eas ateatiska oell fö att siulea ängen aioaktiv
Tentamen 2016-03-18 8:00-13:00
MVKF0 Tanspotfenomen i människokoppen Tentamen 06-03-8 8:00-3:00 Obs Tentamen ä i två dela. Teoidelen (del A) skall lämnas in innan del B påböjas. Hjälpmedel: Del A, inga hjälpmedel. Del B, kusbok, laboationsappot,
1 Föreläsning IX, tillämpning av integral
Föreläsning IX, tillämpning v integrl. Volym v någr kroppr.. Skiv- oc sklmetodern, m.m. Vi kn tänk oss en limp (röd) som längsledes är genomorrd v eln,. Limpn skivs i n lik tjock skivor, lltså med tjocklek
93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar
15825 93FY51 1 93FY51/ STN1 Elektromgnetism Tent 15825: svr och nvisningr Uppgift 1 Från Couloms lg och E F/q hr vi uttrycket: E 1 4πε ρl dl r Vi väljer cylindrisk koordinter och sätter r zẑ ˆR och dl
Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341/LIMAB6, STN2) 2012-01-09 kl 08-13
LINKÖPINGS UNIVERSITET MAI Johan Thim Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341/LIMAB6, STN2) 212-1-9 kl 8-13 Hjälpmedel är: miniräknare med tömda minnen och formelbladet bifogat. Varje uppgift är
1. a) (2p) Vilket aritmetiskt uttryck beskrivs av det binära trädet
Algoritmik SV1, 29 mars 2005 1 1. a) (2p) Vilket aritmetiskt uttryck beskrivs av det binära trädet + + y x z x y + y x z y u b) (3p) Räkna upp trädets noder i pre-, in- respektive postordning. c) (1p)
Lösningar till Tentamen i Matematisk Statistik, 5p 22 mars, 2001. Beräkna medelvärdet, standardavvikelsen, medianen och tredje kvartilen?
Lösningar till Tentamen i Matematisk Statistik, 5p 22 mars, 2001 1. Månadslönerna för 10 lärare vid en viss skola är 1 17 700 19 800 19 900 20 200 20 800 16 100 17 000 23 500 19 700 21 100 Beräkna medelvärdet,
2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock
2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.
Flervariabelanalys E2, Vecka 2 Ht08
Omfattning och innehåll Flervariabelanalys E2, Vecka 2 Ht08 12.2 Gränsvärden och kontinuitet. 12.3 Partiella derivator, tangentplan och normaler till funktionsytor. 12.4 Högre ordningens derivator. 12.5
Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA
IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA Tisdagen den 23/8 2011 kl. 14.00-18.00 i TER2 Tentamen består av 4 sidor (inklusive denna sida)
Nämnarens kryptoskola fördjupning
Nämnren krypokol fördjupning 24. Språkiik foräning Som ni åg i de föregående vnien, underläde de väldig mycke ve vr klrexen ord börjr och lur och därmed hur lång de är. Mn måe föruä krypören ockå ve de
MultiBoot. Användarhandbok
MultiBoot Användarhandbok Copyright 2007 Hewlett-Packard Development Company, L.P. Informationen häri kan ändras utan föregående meddelande. De enda garantierna för produkter och tjänster från HP presenteras
Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017
Tentmen i ETE5 Ellär och elektronik, 4/ 07 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. v 0 i 0 Beräkn
Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik
Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMS0: MATEMATISK STATISTIK AK FÖR V EXEMPEL PÅ DUGGAUPPGIFTER, AVSNITT SANNOLIKHETSTEORI UPPGIFTER Kortare uppgifter. På en arbetsplats skadas