Framtidens skogar ARBETSRAPPORT BESTÅR DE AV PLANTERADE PLANTOR ELLER NATURLIGT FÖRYNGRADE TRÄD?

Transkript

1 ARBETSRAPPORT Frmtidens skogr BESTÅR DE AV PLANTERADE PLANTOR ELLER NATURLIGT FÖRYNGRADE TRÄD? Future forests plnted or nturlly regenerted trees? FOTO: ERIK VIKLUND 1 Helen Gålnnder, Mts Berlin & John Sonesson

2 Uppsl Science Prk, Uppsl skogforsk.se Redktör: Ann Frnck, Skogforsk 2020 ISSN X 2

3 Förord Denn rpport är resulttet v projektet Reliserd genetisk vinst som hr finnsierts v Skogssällskpets forskningsstiftelse. Förfttrn riktr ett vrmt tck till Görn Nordqvist och Ol Kårén på SCA som hr idrgit med dt och kunskp. Vi vill även rikt ett tck till företgen Södr och Skogssällskpet som hr idrgit med trkter till nynläggning v den södr försöksserien. Uppsl i mj 2020 Helen Gålnnder, Mts Berlin och John Sonesson 3

4 Innehåll Förord...3 Summry...5 Smmnfttning...7 Bkgrund...8 Syfte och Mål...9 Mteril och metoder...10 Återinventering v äldre föryngringsförsök i norr Sverige...10 Trkter i Norr Sverige...10 Sttistisk nlyser Resultt i de äldre föryngringsförsöken Andel plnterde träd efter röjning Höjdtillväxt Påverknde ståndorts- och skötselfktorer...18 Trktnivå och provytenivå...18 Mrkeredningsmetod...18 Ytstruktur...18 Vegettionstyp...18 Proveniens...19 Övrig fktorer Plntnivå Kvlité plnteringspunkten Plnteringspunkt...21 Resultt v de ny försöksytorn i Södr Sverige...25 Överlevnd...25 Diskussion...26 Andel plnterde träd i frmtid produktionseståndet...26 Vd påverkr överlevnden?...27 Ståndortsfktorer...27 Plnteringspunkt...27 Mrkeredning Frökäll Modell för tt prognosticer plntöverlevnden Referenser...29 Bilg 1. Beskrivning v vriler på trktnivå, provytenivå och plntnivå...29 Bilg 2. Beskrivning v de 35 äldre föryngringsförsök som ingår i i studien för norr Sverige

5 Summry Plnting of geneticlly improved seedlings is regenertion method tht increses long-term increment nd survivl rtes. For long time, plnting hs een the most common regenertion method in Sweden, nd this hs incresed in recent yers, so studies of survivl nd growth of the plnted seedlings re importnt. The significnce of vrious fctors tht ffect the survivl nd growth of plnts hs een studied, ut there is still need for comined nlyses of lrge quntities of dt on how vrious mesures nd site fctors ffect tree survivl. The im of this study ws to evlute the proportion of plnted trees in the future production stnd, nd to investigte ny ssocitions etween survivl nd other fctors, such s vegettion type nd plnting spot. Inventory dt from the forest compny SCA were collected from 320 plots spred over 32 sites in northern Sweden (from N to N). Mesurement dt from 6382 mnully plnted trees, of which 2762 were pine nd 3620 spruce, were nlysed. On the plots, the position of every plnt ws determined, nd increment nd survivl were recorded 0, 1, 3, 5 nd 10 yers fter plnting. After pre-commercil thinning (13-17 yers fter plnting), n inventory ws crried out on 18 of the sites, in which the numer of min stems nd increment nd survivl were recorded. The positioning dt enled plnted trees to e distinguished from self-regenerted trees. The nlysis ws sed on 32 sites up to the 10th yer fter plnting, fter which nlysis ws limited to 18 surveyed sites. After pre-commercil thinning, the verge survivl rte for the plnted trees ws 61 percent (57 percent for pine nd 65 percent for spruce). The future production forest comprised 85 percent plnted trees nd 15 percent nturlly regenerted trees (8.8 percent coniferous nd 6.6 percent deciduous). An verge of 2054 trees were plnted per hectre, of which 1244 survived fter pre-commercil thinning. The totl numer of min plnts, including nturlly regenerted plnts, verged 1464 fter pre-commercil thinning, which is considerly fewer thn the trget ccording to SCA s own recommendtions. When site fctors were nlysed, it ws only the vegettion type for pine tht showed significnt effect. Trees on sites with lueerry nd lingonerry vegettion type hd significntly higher survivl rtes compred with trees in the nrrow-leved grss vegettion type. No other site fctor tested in the study showed sttisticlly significnt effect on survivl. The numer of nlysed sites ws few, which mkes it difficult to generlise the results regrding fctors tht ffected survivl. Plnting the seedling in plnting spot fulfilling qulity criteri significntly improved survivl rte (y pproximtely 10 percentge points), nd is reltively simple wy to increse the proportion of plnted trees in future stnds. 5

6 Most seedlings hd een plnted in inverted turf, nd less thn qurter were plnted in scrifiction sites. Survivl rtes for oth pine nd spruce were significntly higher for seedlings plnted in scrifiction site thn in plnting spots tht were only ffected y the scrifier. The proportion of minerl soil in the plnting spot lso ffected survivl rtes. For pine, the survivl rte ws higher where seedlings hd een plnted with minerl soil round the entire plnt, ut this effect ws not seen fter pre-commercil thinning, when survivl rtes were higher where the proportion of minerl soil ws lower. For spruce there ws tendency for plnting spots with higher proportion of minerl soil round the stem ( percent) to produce higher survivl rtes compred to plnts with lower proportion of minerl soil (><75 percent) round the stem. 6

7 Smmnfttning Plntering v förädlde plntor är en föryngringsmetod som möjliggör långsiktig ökning v till exempel tillväxt och överlevnd. Plntering är, och hr länge vrit, den vnligste metoden för föryngring i Sverige och hr ökt de senste åren. Överlevnden och utvecklingen v de plnterde plntorn är därför v stor etydelse. Betydelsen v olik fktorer som påverkr plntorns överlevnd och utveckling hr undersökts men det finns ändå fortstt ehov v kominerde nlyser v större mängd dt om hur olik åtgärder och ståndortsfktorer påverkr trädens överlevnd. Syftet med studien vr tt utvärder hur stor ndel v träden i frmtidens produktionsestånd som utgörs v plnterde plntor och undersök om det finns någr smnd melln överlevnd och olik fktorer som till exempel vegettionstyp och plnteringspunkt. Inventeringsdt från skogsföretget SCA tillhndhölls från smmnlgt 320 provytor fördelde på 32 trkter i norr Sverige (reddgrder från 62, 35 N till 66, 28 N). Anlysern gjordes v mätdt om 6382 mnuellt plnterde plntor vrv 2762 vr tll och 3620 grn. På provytorn positionerdes vrje plnt och tillväxt och överlevnd registrerdes 0, 1, 3, 5 och 10 år efter plnteringen. Efter röjning (13 17 år efter plntering) genomfördes en inventering på 18 v trktern där ntl huvudstmmr smt tillväxt och överlevnd registrerdes. Genom den individuell positioneringen kunde plnterde plntor skiljs från självföryngrde. Anlysen serdes på 32 trkter frm till tio år efter plntering, därefter egränsdes den till 18 inventerde trkter. Efter röjningen vr den genomsnittlig överlevnden för de plnterde träden 61 procent, vrv 57 procent för tll och 65 procent för grn. Den frmtid produktionsskogen estod v 85 procent plnterde träd och 15 procent nturligt föryngrde träd vrv 8,8 procent vr rrträd och 6,6 procent vr lövträd. I genomsnitt plnterdes 2054 plntor per hektr vrv plntor levde efter röjning, Totl ntlet huvudplntor inklusive nturligt föryngrde plntor vr i genomsnitt 1464 efter röjning, vilket är vsevärt färre än målet enligt SCA:s egn rekommendtioner. Av de nlyserde ståndortsfktorern vr det endst vegettionstyp för tll som visde på signifiknt effekt. Plntor på mrker med vegettionstyp låärs- och lingonris hde signifiknt högre överlevnd jämfört med plntor i vegettionstyp smlldig grästyp. Ingen nnn ståndortsfktor som testdes i studien visde på en sttistiskt signifiknt effekt på överlevnden. Antlet nlyserde trkter vr få, vilket gör det svårt tt kunn generliser resultten för vilk fktorer som påverkde överlevnden. Att plnter plntn i en godkänd plnteringspunkt gv en sttistiskt signifiknt förättrd överlevnd (c tio procentenheters förättring) och är ett reltivt enkelt sätt tt ök ndelen plnterde plntor i frmtid estånd. De flest plntorn plnterdes i omvänd torv och knppt en fjärdedel plnterdes i mrkeredningsfläcken. För åde tll och grn vr överlevnden signifiknt högre för plntor som plnterts i en mrkeredningsfläck än i punkter som r vr påverkde v mrkeredren. Även ndelen minerljord i plnteringspunkten påverkde överlevnden. För tll vr överlevnden högre för plntor med minerljord runt hel plntn, dock gällde inte dett efter röjning då överlevnden vr högre vid lägre minerljordsndel. För grn fnns en tendens tt punkter med större ndel minerljord runt stmmen ( procent) gv en högre överlevnd jämfört med plntor med mindre ndel minerljord (<75 procent) runt stmmen. 7

8 Bkgrund Plntering är sedn länge den helt dominernde föryngringsmetoden i Sverige och utfördes på 80 procent v föryngringsrelen (Bergqvist m.fl. 2017). Fördelrn med plntering är tt metoden kn nvänds på de flest mrker och med olik trädslg smtidigt som det ger en sn etlering v ett nytt estånd. Utöver dett möjliggör plntering nvändndet v genetiskt förädlt skogsodlingsmteril. De förädlde plntor som plnters idg eräkns h en tillväxt som är procent högre än oförädlde lterntiv. Inom en tioårsperiod, när ny fröplntger producerr frö, kn den genetisk vinsten i tillväxt förvänts ök till procent (Rosvll m.fl. 2001). Under 2018 vr 99 procent v de plnterde tllplntorn och 56 procent v grnplntorn i lndet producerde med förädlt frö (Anon 2018). I strtegisk nlyser, såsom de skoglig konsekvensnlysern SKA15 (Clesson m.fl. 2015) och de vverkningseräkningr som görs med plneringsverktyget Heurek (Wikström m.fl. 2011), nvänds schlonvärden på reliserd genetisk vinst från de förädlde plntorn. Dess schlonvärden sers huvudskligen på dt från Skogsstyrelsens Polytx-inventeringr som vser överlevnd hos ung plntor (Rosvll m.fl., 2010). Potentilen i det förädlde mterilet förverkligs först vid vverkning. Innn dess kn plntorn dö v såväl iotisk som iotisk fktorer men de kn också röjs ort. Ackzell (1994) nlyserde dt från 97 ungskogr i Norrlnd som inventerdes tio år efter plntering och konstterde tt överlevnden för plnterd tll och grn vr 67 procent. Anlysern visde tt hälften v ytorn hde färre än 1600 plnterde stmmr per hektr och 20 procent hde färre än 1000 plnterde stmmr per hektr. Hllsy m.fl. (2015) nlyserde 14 försök med olik föryngringsintensitet fördelde över hel Sverige år efter föryngring. Det vr stor vrition melln försöken och en stor ndel nturligt föryngrde plntor i de frmtid produktionsestånden. Förfttrn drog slutstsen tt mn kn ifrågsätt den ekonomisk nyttn med tätre förnd i plntering vid föryngringsåtgärder. Föryngringrn i dess två studier genomfördes under tidigt 80-tl och sedn dess hr det skett en omfttnde utveckling v plntproduktion, mrkeredning och plnteringsmetodik (Nilsson m.fl. 2010). Holmström m.fl. (2019) hr nlysert dt från 300 estånd i Götlnd föryngrde under åren Överlevnden vr 68 procent hos de plnterde plntorn tre år efter plntering. De vriler som främst påverkde överlevnden vr plnteringspunktens kvlitet, mrkfuktighet och årlig nederörd. Söderäck (2012) presenterr en nlys v plntöverlevnd i 50 estånd i norr Sverige och fnn tt plntöverlevnden tio år efter plntering vr 76 procent för tll och 74 procent för grn. Tidigre studier v plntöverlevnden hr följktligen inte inkludert röjningen. Det är också v vikt tt förättr kunskpsläget om vilk fktorer som främst påverkr plntöverlevnden. 8

9 Syfte och Mål Projektets syfte vr tt - Anlyser hur stor ndel v de plnterde förädlde träden som utgör frmtidens produktionsestånd efter röjning i norr Sverige, smt hur denn ndel påverks v o ståndort, o mrkeredningsmetod och kvlitet, o frökäll, o stmntl efter röjning. - Utform en modell för tt prognosticer plntöverlevnden. - Anlägg en ny försöksserie i södr och mellerst Sverige smt utför en överlevndsinventering v dess efter först tillväxtsäsongen. 9

10 Mteril och metoder Projektet nvänder sig v två huvudsklig mteril: - Prktisk föryngringsförsök från hos SCA Skog AB - Nynläggning v föryngringsförsök i södr Sverige. ÅTERINVENTERING AV ÄLDRE FÖRYNGRINGSFÖRSÖK I NORRA SVERIGE Trkter i Norr Sverige SCA hr sedn 1998 följt upp vitlitet och tillväxt vrje år på en delmängd v sin föryngringr. Målet är tt vrje år välj ut 4 6 trkter som sk ingå i långsiktig föryngringsförsök. På vrje trkt läggs tio provytor ut, vilk inventers 0, 1, 3, 5 och 10 år efter plntering. I denn studie nlyserdes ett urvl v de föryngringsförsök som nldes under åren Urvlet estod v 32 föryngringsförsök som är färdiginventerde och där röjning hr utförts. Trktern är fördelde från ltitud 62, 35 N till 66, 28 N med huvuddelen i Mellnnorrlnd (Figur 1). Totlt omfttr mterilet 6382 mnuellt plnterde plntor, vrv 2762 tllplntor och 3620 grnplntor. Grn plnterdes på 17 trkter, tll på 11 trkter och tll och grn i komintion på 4 trkter. Figur 1. Positioner för de 32 föryngringsförsök som ingår i studien. 10

11 Som föryngringsmetod nvändes mrkeredning och plntering på 32 trkter och ränning och plntering på en trkt. Mrkeredningsmetoden dominerdes v högläggning och hrvning; endst två trkter fläckmrkereddes. All trkter förutom en vr v fuktighetsklss frisk och fältvegettionen dominerdes v låär men även lågörtstyp vr vnligt förekommnde. Lingon, högört och smlldig grästyp förekom men inte i smm utsträckning. Ståndortsindex vrierde från m vid H100 och medelvärdet på den eräknde tempertursummn (den genomsnittlig summn under vegettionsperioden v ntl dygn multiplicerde med dygnsmedeltemperturern över +5 ) vr 943 men vrierde från 629 i kärv lägen till 1144 i mer mildre områden. Likväl vrierde ltituden från 102 meter till 560 meter över hvet. Inventering I SCA:s uppföljning nläggs föryngringsförsöken med tio 100 m² cirkelprovytor på respektive trkt. Förndet melln cirkelproytorn eror på storleken på trkten. All plnterde plntor inom provytn mrkers med en plstpinne och provytorn plcers på produktiv skogsmrk. Om de hmnr på områden med nturhänsyn eller utnför trkten flytts de. Mittpunkten mrkers med ett metllrör och därifrån koordintsätts vrje plnterd plnt med instrumentet Hglöf Postex Lser (noggrnnhet 4 cm och 0,1 ). Tidigre nyttjdes grdskiv och vståndsmätre. Ytorn nläggs och inventers först gången i smnd med plnteringen och därefter sker uppföljning v tillväxt och vitlitet år 1, 3, 5 och 10 efter plntering. Vid nläggningen v försöken som ingår i denn studie dokumenterdes trktens ståndort och utförd åtgärd med hjälp v SCA:s skoglig register och fältinventering (Bilg 1). Vrje enskild provyt eskrevs vid nläggningen med följnde dt: - höjd över hvet - mrkeredningsmetod - ytstruktur - lutning - vegettionstyp - jordrt - humustjocklek - fuktighet - rörligt mrkvtten - läge - vindexposition - ntl självföryngrde stmmr - medelhöjd på självföryngrde plntor - gräsförekomst 11

12 För vrje enskild plnterd plnt registrerdes plntns höjd och vitlitet och plnteringspunkten eskrevs med följnde vriler (Bilg 1): - plnteringspunktens edömd kvlitet - vstånd till humus - vstånd till opåverkd mrk - minerljordstyp - minerljordstjocklek - plnteringsdjup Plnteringspunktens edömd kvlitet utgick från SCA:s instruktioner som sers på följnde tre huvudvillkor och edöms vr godkänd om dess tre villkor uppfylls (Söderäck 2012): (1) Plntn sk vr djupplnterd, det vill säg tt torvproppen är > 3 cm ner och övermylld. (2) Plntn sk vr minst 10 cm in från ytterknt v mrkeredningen. (3) Avståndet melln vrje plnt är 1 m. All dt registrers i dtsen Plupp (plntuppföljning) som är frmtgen v SCA för ändmålet. Under sommren 2016 inventerdes 18 v de 32 utvld trktern efter tt ungskogsröjning hde genomförts. Inventeringen genomfördes på smm sätt som de tidigre uppföljningrn med tillägget tt nturligt föryngrde träd som edömdes vr huvudstmmr enligt SCA:s röjningsinstruktion registrerdes med vitlitet och höjd. Instruktionen nger tt huvudstmmr sk om möjligt vr fri från skdor smt h äst möjlig tillväxt och kvlitet. Tll och grn sk väljs i först hnd då de hr en högre produktion än lövträden. Huvudstmmrn får inte stå närmre vrndr än 1 meter; gällnde tll och jörk får de inte stå närmre än 1,5 meter om de är jämnhög och om jörken är högre än tllen gäller 3 m. Resternde 15 trkter inventerdes efter röjning i smnd med dtinsmlingen till ett exmensrete (Kullström 2015). Vid inventeringen nyttjdes Plupp för orientering men inventeringsdt registrerdes i Excel. Frm till inventeringen tio år efter plntering sers nlysern på 32 trkter med totlt 312 provytor. Med nledning v tt det uppstod oklrheter vid nlysen v de dt som ingått i Kullströms exmensrete exkluderdes dett mteril vid nlys v tillståndet i estånden efter röjning. Följktligen är mterilet för nlys v tillståndet efter röjning 175 provytor som plnterts med totlt 3527 plntor fördelde på 18 trkter. 12

13 Nyutläggning i södr Sverige Under hr ny långsiktig föryngringsförsök etlerts på 37 trkter i södr Sverige på reddgrder melln N och N (Figur 2). Urvlet v trkter gjordes utifrån följnde kriterier: - Ståndortsindex högre än G24 och T Området sk vr större än två hektr, men kn vr uppdelt i fler delr. - Avverkning sk h skett mindre än tre år innn nläggning v försöket. - Plntering sk h skett smm vår som inventeringen genomfördes. - Ing egränsningr vseende plnttyp. - Urvlet sk eftersträv jämn fördelning melln ntlet tll- och grntrkter. Urvlet v trktern gjordes 2016 v respektive distrikts skogsvårdsledre, 2017 v projektledren och 2018 v Södrs skogsskötselspecilist. Respektive mrkägre kontktdes efter urvlet och tillfrågdes om projektet fick nlägg fst provytor på ders föryngringsytor och mjoriteten gv sitt godkännnde. Figur 2. Krt över de nynlgd föryngringsförsöken i Södr Sverige. De olik färgern mrkerr vilket år försöket ldes ut. 13

14 Utläggningen genomfördes med smm instrument och dts som SCA nyttjr till sin långsiktig föryngringsförsök och försöken är inventerde år 0 smt i någr fll ett och två år efter plntering. Trktern, provytorn och plnteringspunkten eskrevs med smm vriler (Bilg 1). Sttistisk nlyser All sttistisk nlyser hr gjorts i SAS Enterprise Guide 7.1. För nlyser på trktnivå nvändes PROC GLM med en oeroende vriel. På provytenivå nvändes PROC MIXED med trkt som en slumpmässig fktor och en oeroende vriel och på plntnivå nvändes PROC GENMOD med en oeroende vriel. All modellern innehöll ett medelvärde som en fix fktor. Anlysern hr gjorts på logit-trnsformerde medelvärden för respektive trkt eller provyt. Tukeys test för prvis jämförelser nvändes när signifiknt skillnder identifierdes, p<0,05 nvändes som gräns för signifikns. I resulttredovisningen hr överlevnd återtrnsformerts till procent. 14

15 Resultt i de äldre föryngringsförsöken ANDEL PLANTERADE TRÄD EFTER RÖJNING I genomsnitt plnterdes 2054 plntor per hektr vrv 1473 överlevde frm till tio år efter plntering. Antlet plnterde grnr vr något lägre (2018 plntor/h) jämfört med tll (2100 plntor/h). På de 18 trkter där röjning utförts levde i genomsnitt 1421 plntor per hektr tio år efter plntering med en vrition från 610 till 1810 levnde plntor per hektr. Fördelt på trädslg inner dett i medeltl 1412 grnplntor per hektr och 1432 tllplntor per hektr. Skillnden melln tll och grn ökde efter röjning där 1186 tllplntor och 1289 grnplntor hde lämnts som huvudstmmr per hektr, i genomsnitt 1244 plntor Antl plnterde Pl/h plntor pl/h Plnterde 0 år 1 år 3 år 5 år 10 år Efter röjning Antl Antl år efter år efter plntering Figur 3. Antl plnterde plntor smt ntlet levnde plntor per trkt vid respektive inventering. Vrje linje representerr medelvärdet på en trkt och den streckde linjen är medelvärdet på ll trkter. Överlevnden ovsett dödsorsk (det vill säg inklusive plntor som röjts ort) vr i genomsnitt 69 procent efter tio år och 61 procent efter röjning. Procentuellt hde grnen (65 procent) en signifiknt högre överlevnd efter röjning jämfört med tll (57 procent). Men vritionen i överlevnd melln trkter vr stor (Figur 4). 15

16 120% 100% Överlevnd % 80% 60% 40% 20% 0% 0 år 1 år 3 år 5 år 10 år Efter röjning Antl år efter plntering Figur 4. Den procentuell överlevnden per trkt. Vrje linje representerr medelvärdet på en trkt och den streckde linjen visr medelvärdet v ll trkter. Av de plnterde plntorn röjdes 168 plntor ort innn inventeringen år tio och ytterligre 183 plntor innn sist inventeringen. I genomsnitt hr 10,1 procent v de plnterde plntorn röjts ort, vilket är 351 plntor v ll plnterde plntor. Skillnden är dock stor melln trktern, vilket viss i figur 5. Anledningen till det hög ntlet plntor som röjts ort i trkt 116 är skdor på grund v sork. Vid nlys v de plnterde plntor som levde innn röjningen vr det 14 procent v dess som röjdes ort. 60% 50% Andel ortröjd plntor 40% 30% 20% 10% 0% G G G G G G T G T T T, G T,G G T G T T T Trkter Figur 5. Andel plnterde plntor ortröjd per trkt. Siffrn indikerr trktens ID-nummer. T=tll, G=Grn. Totl ntlet huvudstmmr efter röjning vr i medeltl 1464 stmmr per hektr. Huvudstmmrn utgjordes v 84,9 procent plnterde plntor, 8,8 procent självföryngrde rrträd och 6,6 procent självföryngrde lövträd. I tllestånden vr ndelen självföryngrde huvudstmmr 19 procent jämfört med grnföryngringrn där ndelen vr 13 procent (Figur 6). 16

17 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% T G T G T G T G T G G, T G, T G G G T T G T, G Medel Plnterde plntor Sjf rrplnt Sjf lövplnt Figur 6. Andel levnde huvudstmmr efter röjning. Siffrn indikerr trktens ID-nummer. Sjf rrträd = självföryngrde rrträd, sjf lövträd = självföryngrde lövträd. T=Tll, G=Grn. HÖJDTILLVÄXT De plnterde plntorn vr i genomsnitt 14,7 cm hög, där grnen vr 16,5 cm och tllen 12,4 cm. Efter ett år hde tllen i genomsnitt växt mer än grnen (8,6 cm jämfört med 4,8 cm). Tre år efter plntering hde tllen växt om grnen. Tllen vr då 46,6 cm jämfört med grnen som vr 41,6 cm. Efter röjningen vr grnen i genomsnitt 310,3 cm lång och tllen 400,8 cm. I figur 7 viss den genomsnittlig höjdutvecklingen per trkt Höjd (cm) år 1 år 3 år 5 år 10 år 13 år 14 år 15 år 17 år Antl år efter plntering Figur 7. Genomsnittlig höjdutveckling per trkt och trädslg. Vrje linje representerr en trkt. De nturligt föryngrde träd som edömts som huvudstmmr vr i genomsnitt 366 cm vid inventeringen efter röjning. Den genomsnittlig höjden för självföryngrde lövträd vr 400 cm och för rrträd 353 cm. För trkter plnterde med grn vr den genomsnittlig höjden på självföryngrde träd mer än en meter lägre på trkter plnterde med tll. 17

18 Påverknde ståndorts- och skötselfktorer TRAKTNIVÅ OCH PROVYTENIVÅ Ing entydig smnd, mer än för någr få fktorer under enstk inventeringsår påvisdes vid nlys v fktorer som påverkde överlevnden v plnterde plntor. Viss v fktorern edömdes åde på trkt- och provytenivå men hr inte lltid smm värden. Exempelvis edömdes 54 procent v provytorn h en nnn vegettionstyp jämfört med trktens vegettionstyp vilket också ger olik resultt i nlysen. Mrkeredningsmetod För grn på trktnivå gv högläggning en ökd överlevnd jämfört med hrv och fläckmrkeredning vid plntering (år 0) men de ndr åren syntes ingen signifiknt skillnd melln de olik metodern. För tll på trktnivå fnns smm tendens ett år efter plntering; högläggning gv en högre överlevnd än hrv. Det fnns ingen signifiknt skillnd melln de olik mrkeredningsmetodern år 0, 3, 5, 10 och efter röjning för tll. Fläckmrkeredning och ränning förekom enrt på en trkt vrder och uteslöts därför ur nlysen v mrkeredning. Ytstruktur För grn fnns en tendens till tt ytstrukturen något ojämn mrkyt ökde överlevnden för plntor jämfört med en jämnre mrkyt men vr enrt signifiknt för år ett och enrt på trktnivå. Ingen signifiknt skillnd fnns för tllen eller vid nlys v provytenivå v tll och grn. Vegettionstyp Tre och fem år efter plnteringen fnns på trktnivå en tendens tt plntor i vegettionstypen lingon hde högre överlevnd än plntor i vegettionstypern låär och lågört för tll. Men på grund v få trkter per vegettionstyp vr det svårt tt dr någr slutstser. På provytenivå vr mterilet för tll olnsert, vegettionstypern kråkär-ljung och redldig grästyp förekom endst på en provyt vrder och inkluderdes därför inte i denn del v nlysen. Blnd resternde mteril visde smlldig grästyp signifiknt lägre överlevnd (28 procent) jämfört med låärstyp (61 procent) tio år efter plntering smt efter röjning. Överlevnden för lingontyp vr högre än för smlldig grästyp tio år efter plntering smt efter röjning, men skillnden vr inte signifiknt (Figur 8). 18

19 Andel överlevnde plntor (%) Andel överlevnde plntor (%) Tll 0 år 1 år 3 år 5 år 10 år Efter röjning Antl år Antl efter år plntering efter Lingontyp (n=25) Blåärstyp (n=84) Smlldig grästyp (n=21) Figur 8. Överlevnd för tll i förhållnde till provytns vegettionstyp. Siffrn inom prntes efter vegettionstypen visr på ntlet provytor i nlysen. Olik okstäver indikerr tt det fnns en signifiknt skillnd i överlevnd melln vegettionstypern på signifiknsnivån p<0,05. Det fnns ingen signifiknt skillnd i överlevnd melln vegettionstypern för grn vrken på trktnivå eller provytenivå. Proveniens Tllen estod v mteril från fyr olik fröplntger och ett eståndsfrö. De fröplntger som nvändes vr Hortlx, Alnö, Sör-Nednsjö och Bogrundet. Det fnns ingen signifiknt skillnd i överlevnd melln dess fröplntger. För grn gv eståndsfröet (Grn 60 och Grn 63) en ättre överlevnd jämfört med frö från fröplntgern Jung och Lillpite år 5 och år 10 (Figur 9) på trktnivå. De ndr åren fnns det ingen signifiknt skillnd i överlevnd Grn År 0 År 1 År 3 År 5 År 10 Efter röjning Lillpite (n=1) Jung (n=9) Grn 60 (n=2) Grn 63 (n=8) Figur 9. Andel överlevnde grnplntor i förhållnde till trktens proveniens. Stplr med olik okstäver indikerr tt det fnns en signifiknt skillnd melln proveniensern på signifiknsnivån p<0,05 Siffrn inom prntes visr på ntlet trkter per proveniens. 19

20 ÖVRIGA FAKTORER För tll tenderde överlevnden tt sjunk med en stignde tempertursumm tio år efter plntering. Ingen v de ndr fktorern (fuktighet, rörligt mrkvtten, läge, lutning, humustjocklek jordrt, fuktighet, terrängtyp, ltitud och longitud) visde på signifiknt skillnd i överlevnd. PLANTNIVÅ Kvlitet på plnteringspunkten Totlt vr 79 procent v plntorn plnterde i en godkänd plnteringspunkt, för grn vr det 77 procent och tll 82 procent. En högre kvlitet på plnteringspunkten gv signifiknt högre överlevnd för ll tre trädslgen och ll inventeringsår förutom direkt efter plntering, år 0. Överlevnden för tll efter röjningen vr 62 procent för en godkänd plnteringspunkt, 56 procent för nvändr och 50 procent för en ej godkänd punkt (Figur 10). Tll Andel överlevnde plntor (%) år 1 år 3 år 5 år 10 år Efter röjning Antl år efter plntering Godkänd Användr Ej godkänd Figur 10. Överlevnd v tll i förhållnde till edömd kvlitet på plnteringspunkt för tll. Olik okstäver indikerr tt det fnns en signifiknt skillnd i överlevnd melln den edömd kvliteten på signifiknsnivån p<0,05. Av de plnterde grnplntorn levde 66 procent v de som vr plnterde på en godkänd plnteringspunkt, 57 procent på nvändr punkt och 60 procent på ej godkänd punkt efter röjning (Figur 13). 20

21 Grn Andel överlevnde plntor % år 1 år 3 år 5 år 10 år Efter röjning Antl år efter plntering Godkänd Användr Ej godkänd Figur 11. Överlevnd v grnplntor i förhållnde till edömd kvlitet på plnteringspunkt för grn. Olik okstäver indikerr tt det fnns en signifiknt skillnd i överlevnd melln den edömd kvliteten på signifiknsnivån p<0,05. Plnteringspunkt Den vnligste plnteringspunkten för ll plntor vr omvänd torv och därefter fläck i mrknivå vilket viss i figur 12. Av tllplntorn vr 58 procent plnterde i omvänd torv och 27 procent i fläck i mrknivå och för grnen vr det 57 procent respektive 23 procent. Andel plntor som plnterts i påverkd mrk vr 10 procent och i ej mrkeredd mrk 7 procent. Mindre än 2 procent v plntorn stt i fläck under eller över mrknivå eller minerljord på humus. 2% 7% 10% Ej mrkerett Påverkt, ej definerrt 57% 24% Fläck (i mrknivå) Omvänd torv Fläck (under, över) och Minerljord på humus Figur 12. Andel plnterde plntor (tll och grn) på respektive plntplcering. 21

22 Tre, fem respektive tio år efter plntering hde plntplceringen fläck en signifiknt högre överlevnd än ej mrkerett och påverkd mrk för grn. Plceringen fläck hde även en signifiknt högre överlevnd än omvänd torv direkt efter plntering smt tre och fem år efter plntering (Figur 13). För tll vr överlevnden signifiknt högre för fläck och omvänd torv än plntplceringen som endst vr påverkd för ll år utom inventeringrn som gjordes direkt efter plntering och röjning (Figur 14). Efter röjning fnns det ing signifiknt skillnder melln de olik plntplceringrn för tll och grn. För plntplceringrn fläck under och över mrknivå smt minerljord på humus vr de få plntor i respektive ktegori men ll visde på god överlevnd utom fläck under mrknivå där överlevnden vr något sämre c c Grn c c år 1 år 3 år 5 år 10 år Efter röjning Ej mrkerett Påverkt, ej definerrt Fläck (i mrknivå) Omvänd torv Figur 13. Genomsnittlig överlevnd för grn utifrån vr plntn hr plnterts. Olik okstäver indikerr tt det fnns en signifiknt skillnd på överlevnd i förhållnde till plntplcering på signifiknsnivån p<0, Tll 0 år 1 år 3 år 5 år 10 år Efter röjn Ej mrkerett Påverkt, ej definerrt Fläck (i mrknivå) Omvänd torv Figur 14. Genomsnittlig överlevnd för tll utifrån vr plntn hr plnterts. Olik okstäver indikerr tt det fnns en signifiknt skillnd på överlevnd i förhållnde till plntplcering på signifiknsnivån p<0,05. 22

23 Andel minerljord inom tio centimeter från stmmen edömdes direkt efter plnteringen och klssen som hde minst täckningsgrd vr den klss som förekom mest, 40 procent. Grnen vr plnterd i större frekvens i plnteringspunkter där det inte fnns någon minerljord jämfört med tllen (29 procent), figur 15. I de två vnligste plnteringspunktern, omvänd torv och fläck i mrknivå, vr ndelen med noll procent minerljord runt plntn 36,5 procent respektive 24,12 procent vilket kn jämförs med ndelen 100 procent minerljord som vr 21,3 procent för fläck i mrknivå och 17,3 procent för omvänd torv Andel plnterde plntor per klss % Tll Grn Contort Ej definiert % % % % 1 Figur 15. Andel plnterde plntor utifrån ndelen minerljord tio cm runt plntn för respektive trädslg. Andel minerljord på plnteringspunkten påverkde överlevnden för åd trädslgen. Ju större ndel minerljord desto högre överlevnd för tll upp till tio års ålder. Men vid nlys v enrt de 18 trkter som vr röjd visde det sig tt procent ndel minerljord runt stmmen hde en signifiknt större överlevnd än hel ytn täckt med minerljord för tll (Tell 1). Plntor med 0 procent minerljord runt omkring stmmen hde signifiknt sämre överlevnd än punkter med mer än 51 procent minerljord runt stmmen frm till tio år efter plnteringen. Skillnden kvrstod för punkter med procent minerljord runt stmmen även efter röjning. 23

24 Tell 1. Andel överlevnde tllplntor i förhållnde till ndelen minerljord på plnteringspunkten. Tellen visr r resultt för de 19 trkter som är röjd. Olik okstäver indikerr tt det fnns en signifiknt skillnd i överlevnd melln ndel minerljord kring plntn på signifiknsnivå p<0,05. 0 år 1 år 3 år 5 år 10 år Efter röjning 100 % 99 () 95 () 90 () 89 () 79 () 59 (c) % 99 () 92 () 85 () 83 () 76 () 66 () % 97 (c) 93 () 89 () 88 () 82 () 69 () % 94 (c) 81 () 82 (c) 79 (c) 74 (c) 59 (c) 1-25 % 93 (c) 89 () 77 (c) 75 (c) 71 (c) 61 (c) 0 % 96 (c) 85 () 75 (c) 71 (c) 67 (c) 56 (c) Överlevnden för grn vr signifiknt högre för plnteringspunkter täckt helt med minerljord eller procent än ingen minerljord på punkten upp till tio år efter plntering. Efter röjning hde plntor med procent minerljord runt omkring sig en signifiknt högre överlevnd (73 procent) jämfört med de som hde 0 procent, 1 25 procent minerljord och 100 procent minerljord. Anlys v enrt de röjd trktern visde på smm signifiknt skillnd i överlevnd förutom tt år 0 och år 1 inte vr signifiknt. Tell 2. Andel överlevnd för grn i förhållnde till ndelen minerljord på plnteringspunkten. Tellen visr r resultt för de 19 trkter som är röjd. Olik okstäver indikerr tt det fnns en signifiknt skillnd i överlevnd melln ndel minerljord kring plntn på signifiknsnivå p<0,05. 0 år 1 år 3 år 5 år 10 år Efter röjning 100 % 97 () 90 () 82 () 81 () 79 () 62 () % 99 () 94 () 87 () 84 () 82 () 73 () % 97 () 88 (c) 80 () 77 () 74 (c) 63 () % 97 () 87 (c) 79 () 76 () 72 (cd) 70 () 1-25 % 98 () 90 () 84 () 80 () 75 (c) 69 () 0 % 96 () 84 (c) 74 (c) 71 (c) 67 (d) 62 () Av plntorn vr 92,6 procent djupt plnterde, 3,6 procent högt plnterde och 3,6 procent normlt plnterde. Resternde 0,2 procent v plntorn låg. Ingen signifiknt skillnd melln plnteringsdjup fnns. 24

25 Resultt v de ny försöksytorn i Södr Sverige ÖVERLEVNAD Melln åren ldes 37 ny försöksytor ut i södr Sverige vrv fem stycken vr plnterde med tll, nio stycken med åde tll och grn och 23 stycken med grn. I genomsnitt plnterdes 2176 plntor per hektr men vritionen vr stor, melln 1325 plntor/h och 3700 plntor/h på enskild provytor. Antlet plnterde tllr (2162 plntor/h) vr mrginellt lägre än plnterde grnr (2182 plntor/h). I genomsnitt vr plntorn 29,3 cm hög vid plntering där grnen vr 32,0 cm och tllen 22,9 cm. Vid först inventeringen levde 92 procent v ll plnterde plntor och efter ett år levde 75 procent. Grnen hde lite lägre överlevnd (91 procent) jämfört med tllen (95 procent) i nslutning till plnteringen, dock vr skillnden större efter ett år där tllens överlevnd vr 80 procent och grnens 73 procent. Av de 37 försöksytor som är utlgd hr 23 inventerts två år efter plntering. Inventeringen visr på en överlevnd på 73 procent två år efter plntering där grnens överlevnd vr 72 procent och tllens överlevnd 77 procent. 25

26 Diskussion ANDEL PLANTERADE TRÄD I FRAMTIDA PRODUKTIONS- BESTÅNDET Studien visr tt de frmtid estånden i genomsnitt utgörs v 85 procent plnterde plntor, resternde är självföryngrde rr-och lövträd (15 procent). Totl ntlet kvrlämnde huvudstmmr efter röjning är 1464 stmmr per hektr vrv 1244 är plnterde plntor. Enligt röjningsinstruktionen och rekommendtion ör det vr runt stmmr per hektr efter röjningen eroende på ördighet (Anon 2010), vilket är mycket högre än vd som lämns efter röjningen. Ett exempel där lägre ntl stmmr inte ehöver vr kritiskt för det ekonomisk utfllet är Pettersson m.fl. (2017) utvärdering v olik röjning- och gllringsprogrm. De fnn tt ett stmntl på 1400 stmmr per hektr efter röjning gv ett högre nuvärde för vverkningsnettot jämfört med lterntiv där ntlet stmmr efter röjning är högre. Dock förutsätts r trädslgsren föryngringr vilket det inte är i denn studie. Enligt nlysen v Kullström (2015) vr ndelen nturligt föryngrde huvudstmmr (27 procent) och totl ntlet huvudstmmr per hektr (1969 stycken/h) etydligt högre. Efter en nlys v Kullströms dt upptäcktes oklrheter kring ntlet plnterde plntor före röjning och efter röjning vilket gör det svårt tt jämför resulttet med den här studien. Enligt denn studie vr den genomsnittlig plntvgången 38 procent för tll och grn vid tidpunkten efter röjning. Beroende på vilken rekommendtion som eftersträvs skulle det ehöv plnters plntor per hektr för tt h 100 procent plnterde plntor i det frmtid eståndet och fullt ut kunn nyttj den extr tillväxt förädlde plntor ger. I den här studien och även i ndr studier viss tt det plnters c plntor per hektr (Holmström m.fl. 2019, Söderäck 2012) vilket är för lite om målet är tt h enrt h plnterde plntor i det frmtid produktionseståndet. Smtidigt finns även ett mål om viss lövinlndning kopplt till ndr smhällsmål och som reglers v miljöcertifiering. Denn inlndning löses enklst med tt ehåll självföryngrde lövstmmr i produktionseståndet. Den ny försöksserien i Södr Sverige visr på tt det plnters något fler plntor per hektr (2170 plntor/h) men redn efter ett år hde 27 procent v plntorn dött jämfört med den norr försöksserien där enrt 12 procent hde dött efter ett år. Den torr sommren 2018 och skdor v snytgge är två idrgnde orsker till den stor vgången. Beroende på hur överlevnden utveckls i den södr försöksserien skulle det ehöv plnters ännu fler plntor i södr Sverige för tt nyttj den potentil som finns de i förädlde plntorn. Dock är förssöksserien nynlgd och det är svårt tt dr någr slutstser ännu. Vid röjningen röjdes 10 procent v det totl ntlet plnterde plntorn ort vilket motsvrr 14 procent v de plntor som levde vid inventeringen innn. Vritionen hur mång v de plnterde plntorn som röjs ort är väldigt stor, vilket väcker frågn hur eståndet såg ut innn röjningen. Inventeringen visr r hur de plnterde plntorn hr överlevt smt hur stor ndel v huvudstmmrn som utgörs v nturligt föryngrde plntor. Det går inte tt dr någr slutstser vrför en plnterd plnt hr röjts ort eller om det hr gjorts till förmån för en nturligt föryngrd plnt. Enligt röjningsinstruktionen som ligger till grund för inventeringen sk huvudstmmrn vr fri från skdor smt h äst möjlig tillväxt och kvlitet, vilket ör spegl tt de plnterde 26

27 plntorn inte klrr dett och de nturligt föryngrde hr hft ättre förutsättningr. För tt kunn vgör det måste en inventering v ll träd görs innn röjning för tt sedn uppreps efter röjningen. Vd som är en huvudstm hr edömts v den som hr utfört röjningen men även v de två personer som hr inventert trkten. Båd hr utgått från SCA:s röjningsinstruktion men edömningrn kn skilj sig åt då förutsättningrn hr vrit olik. Personen som hr utfört åtgärden hr sett ungskogen innn röjning (inklusive nturlig föryngring) och tgit eslut vilk träd som hr äst förutsättningr tt li huvudstmmr i det frmtid eståndet. Inventerrn hr r sett resulttet efter röjning och edömt huvudstmmrn utifrån röjningsinstruktionen. De kn då h vlt ort träd som till exempel stått för när trots tt det knske inte fnns något lterntiv för utförren än tt lämn det trädet. Dett kn vr orsken till det låg stmntlet efter röjningen men för tt klrgör det krävs en inventering före röjningen. VAD PÅVERKAR ÖVERLEVNADEN? Andel överlevnde plntor tio år efter plntering vr c 70 procent, vilket är något lägre än i studien som gjordes på liknnde trkter i Norr Sverige (Söderäck 2012), men något högre jämfört med Ackzell (1994) som tittde på 97 ungskogr i Norr Sverige där överlevnden vr 67 procent efter tio år. Vid nlysern på trkt- och provytenivå visde mterilet på få fktorer som påverkde överlevnden, v vilk vegettionstyp och ytstruktur vr de end som visde sig h en signifiknt effekt på överlevnden och då enrt för viss år efter plntering. Plntns plcering och ndel minerljord runt stmmen visde på tydlig skillnder i överlevnd men för mrkeredningsmetod och fröets proveniens vr resulttet inte lik klrt. För tt kunn gör tydlig generliseringr på trktnivå för till exempel mrkeredningsmetod ehövs mer dt, då mång v fktorern intergerr och gör det svårt tt estämm kuslitet. Ståndortsfktorer I likhet med Söderäcks (2012) nlys verkde vegettionstypen påverk överlevnden för de plnterde plntorn. Blåärstyp vr den som gv högst överlevnd för tll vid nlys v provytorn men vid nlys v trkten gvs inte smm resultt. Då hde lingon och smlldig grästyp den högst överlevnden. Skillnden kn förklrs med tt ståndortsfktorern på trktnivå hr edömts med hjälp v eståndsregister och trktdirektiv vid nläggningen men på provytenivå edöms ståndsortsfktorern på plts och är mer exkt. Beslut kring skogsvårdsåtgärder görs oft på generell inventeringr på trktnivå. Resulttet indikerr på tt en mer detljerd plnering v skogsvårdsåtgärdern utifrån mrkens förutsättning skulle kunn ök överlevnden men det krävs mer fördjupd studie för tt svr på det. Plnteringspunkt Det är välkänt tt mrkeredningen med plnteringspunkter med frmförllt ren minerljord kring plntn ger en ättre eståndsetlering än plnteringspunkter utn mrkeredning och minerljord (Wllertz m.fl. 2018). Resultten från den här studien visr tt dett inte r gäller vid eståndsetlering utn tt det även håller i sig upp till tio år efter plntering. Vid nlys v de tlltrkter som är röjd syns dock ett nnt mönster och plntor med mindre minerljord runt omkring stmmen hr en högre överlevnd jämfört med plnteringspunkter med större ndel minerljord. Anledningen till förändringen är svår tt finn i dett mteril och en djupre nlys där de nturligt föryngrde träden registrers innn röjningen skulle möjligen kunn ge svr på det. 27

28 Resultten visr också på tt en godkänd plnteringspunkt (plntn sitter > 3 cm ner och övermylld, 10 cm från ytterknt v mrkeredningen och minst en meter till närmste plnt) ger en klrt högre överlevnd jämfört med plntor som är plnterde på sämre plnteringspunkter. C 20 procent v plntorn sitter inte på en r plnteringspunkt vilket Holmström m.fl. (2019) också fnn i sin studie. Med en ättre plnteringspunkt skulle chnsen för plntn tt överlev ök med c 10 procent, vilket kn vr ett enkelt sätt tt ök ndelen plnterde plntor i det frmtid eståndet. Mrkeredning Anlysen v mrkeredningsmetoden visde inte på tt någon metod gv högre överlevnd än den ndr, vilket snrre speglr det låg ntlet trkter i nlysen än effekten v mrkeredningsmetoden, precis som för de ndr fktorern som inte visde signifikns. Frökäll Vid vlet v fst försöksytor i norr Sverige vldes de trkter där röjning hde utförts. Dett medförde tt det vr stor vrition i vilken frökäll som nyttjts vid odlingen v plntorn. För tt kunn gör en djupre nlys kring plntmterilets påverkn på överlevnden ehöver urvlet v trkter görs mer inriktt på plntmteril. MODELL FÖR ATT PROGNOSTICERA PLANTÖVERLEVNADEN Mterilet vr från örjn egränst och efter ortfllet v Kullströms ytor lev det ännu svårre tt hitt signifiknt smnd melln plntntl efter röjning och olik föryngrings- och ståndortsfktorer för tt kunn gör en modell för tt prognosticer plntöverlevnden. En utökd inventering v de SCA-ytor som röjts de senste tre åren och tt i frmtiden även inkluder de ytor som lgts ut i södr Sverige skulle kunn ge ny och värdefull kunskp om dess smnd. 28

29 Referenser Ackzell, L "Nturl regenertion on plnted cler-cuts in orel Sweden." Scndinvin Journl of Forest Reserch 9(1-4): Anon Så här sk du röj. Broschyr, SCA skog, Sundsvll, SCA Skog, 15 s. Anon "Skogsstyrelsens sttistikdts Sveriges officiell sttistik ", from Bergqvist, J., C. Fries nd L. Svensson (2017). "Skogsstyrelsens återväxtuppföljning Resultt från " Rpport 2017(6): 42. Clesson, S., Duvemo, K., Lundström, A. & Wikerg, P-E Skoglig konsekvensnlyser SKA15. Rpport. Jönköping, Skogsstyrelsen. 10. Hllsy, G., Ahnlund Ulvcron, K., Krlsson, A., Elfving, B., Sjögren, H., Ulvcron, T. & Bergsten U "Effects of intensity of forest regenertion mesures on stnd development in ntionwide Swedish field experiment." Forestry: An Interntionl Journl of Forest Reserch 88(4): Holmström, E., Gålnnder, H. & Petersson, M "Within-Site Vrition in Seedling Survivl in Norwy Spruce Plnttions." Forests 10(2): 181. Kullström, M "Nturligt föryngrde huvudstmmr i röjd estånd etlerde efter plntering på SCAs mrk." Nilsson, U., Luornen, J., Kolström, T., Örlnder, G. & Puttonen, P "Reforesttion with plnting in northern Europe." Scndinvin Journl of Forest Reserch 25(4): Pettersson, F., Jcosson, S. & Nyström, K " Ekonomisk utvärdering v olik röjnings- och gllringsprogrm." Aretsrpport , Skogforsk. Rosvll, O., Jnsson, G., Andersson Gull, B., Krlsson, B., Sonesson, J. & Stener, L-G Genetisk vinster i nuvrnde och frmtid fröplntger och klonlndningr. Redogörelse, Skogforsk. Rosvll, O. & Lundström, A "Förädlingseffekter i Sveriges skogr kompletternde scenrier till SKA-VB 08." Aretsrpport 702. Söderäck, E "Utvärdering v mrkeredning och plntering på SCA: s mrk i Norrlnd Föryngringsresultt efter 10 år." Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Exmensreten 17: 36. Wllertz, K., Björklund, N., Hjelm, K., Petersson, M. & Sundld, L-G "Comprison of different site preprtion techniques: qulity of plnting spots, seedling growth nd pine weevil dmge." New Forests. Wikström, P., Edenius, L., Elfving, B., Eriksson, L. O., Lämås, T., Sonesson, J., Öhmn, K., Wllermn, J., Wller, C. & Klinteäck, F "The Heurek Forestry Decision Support System: An Overview." (2). 29

30 Bilg 1. BESKRIVNING AV VARIABLER PÅ TRAKTNIVÅ Vriel Förklring Enheter Plntld ld på plnt 0- Provyteld Provyteled 0- Trktld ld på trkten 0- ny_plnttyp Typ v plnt Plnt-rotd, Plnt-rrot, frö Trktnmn Arel (h) Nmnet på trkten Arelen utifrån vverkningen Vegettionstyp Vegettionstyp utifrån register Lvtyp, Lvrik, Fttigristyp, Kråkär-Ljung, Lingontyp, Blåärstyp, Strr-fräken, Smlldig grästyp, Bredldig grästyp, Ej fältskikt, Lågörtstyp, Högörtstyp Fuktighet Trktens fuktighet Torr, Frisk, Fuktig, Blöt Jordrt Jordrten på trkten Torvmrk, Grusig morän, sndig morän, Sndig-moig morän, Moig-mjälig lerig morän, Grus, Grovsnd, Mellnsnd, Grovmo, Finmo-mjäl-ler Ytstruktur Lutning Terrängärighet Höjd över hvet Sl Plnteringsmetod Ytstruktur på trkten, edöms utifrån terrängtypschem för skogsreten (Berg 1995) Trktens lutning, edöms utifrån terrängtypschem för skogsreten (Berg 1995) Bedömning v mrkens hållfsthet utifrån terrängtypschem för skogsreten (Berg, 1995) Höjd över hvet, ts från trktdirektiv Ståndortsindex, ts från SCA:s skoglig register Om plnteringen gjorts mnuellt eller mskinellt 1 = Mycket jämn mrkyt, 2 = Mellnklss, 3 = Något ojämn mrkyt, 4 = Mellnklss, 5 = Mycket ojämn mrkyt 1 = 0 9 % eller 0 5 grder, 2 = % eller 6 10 grder, 3 = % eller grder, 4 = 33 % eller 18 grder 1 = Mycket god grundförhållnden, 2 = Mellnklss, 3 = Medelgod grundförhållnden, 4 = Mellnklss, 5 = Mycket dålig grundförhållnden. m T16 T30, G16 G30, Mnuell, mskinell Mrkeredningsmetod Mrkeredningsmetod Fläck, Högläggning, Hrvning, Plöjning, Grävmskin, Bränning Trädslg Trädslg Grn, Tll Ålder Ålder på plntorn År Proveniens Proveniensen på frön 30

31 BESKRIVNING AV VARIABLER PÅ PROVYTENIVÅ Vriel Förklring Enheter Höjd över hvet Mäts på plts m Mrkeredningsmetod Ytstruktur Lutning Ytstruktur på trkten, edöms utifrån terrängtypschem för skogsreten (Berg, 1995) Trktens lutning, edöms utifrån terrängtypschem för skogsreten (Berg, 1995) Fläck, Högläggning, Hrvning, Plöjning, Grävmskin, Bränning 1 = Mycket jämn mrkyt, 2 = Mellnklss, 3 = Något ojämn mrkyt, 4 = Mellnklss, 5 = Mycket ojämn mrkyt 1 = 0 9 % eller 0 5 grder, 2 = % eller 6 10 grder, 3 = % eller grder, 4 = 33 % eller 18 grder Vegettionstyp Bedömning v mrkvegettion Lvtyp, Lvrik, Fttigristyp, Kråkär-Ljung, Lingontyp, Blåärstyp, Strr-fräken, Smlldig grästyp, Bredldig grästyp, Ej fältskikt, Lågörtstyp, Högörtstyp Jordrt Jordrten på provytn Torvmrk, Grusig morän, Sndig morän, Sndig-moig morän, Moig-mjälig lerig morän, Grus, Grovsnd, Mellnsnd, Grovmo, Finmo-mjäl-ler Humustjocklek Tjocklek på humustäcket cm Fuktighet Provytns fuktighet Torr, Frisk, Fuktig, Blöt Rörligt mrkvtten Grundvttnets flöde Skns, Kortre perioder, Längre perioder Läge Provytns läge Krön/ås, Svck, Sluttning övre, Sluttning nedre, Dl, Pln mrk (< 9 %) 31

32 BESKRIVNING AV VARIABLER PÅ PLANTNIVÅ Vriel Förklring Enheter Plnteringspunktens edömd kvlitet Avstånd till humus Avstånd melln stm och humus cm Avstånd till opåverkd mrk Minerljordstyp Avstånd melln stm och opåverkd mrk Andel minerljord 10 cm runt stmmen Godkänd, Ej godkänd, Användr cm 0, 1 25 %, %, %, %, 100 % Minerljordstjocklek Djup på minerljordenrunt plntn <3, 3 6, 6 9, >12 cm Plnteringsdjup Torvklumpens plcering i förhållnde till mrknivån Norml (mindre än 3 cm), Djup (3 cm ner), Högt (ovnför mrknivå), Liggnde Plntlutning Plntns lutning Rk, Något lutnde, Krftigt lutnde, Liggnde Vitlitet Plntns sttus Frisk, Lätt skdd, Svårt skdd, Död, Död sedn tidigre, Skns Plntplcering Plntns plcering i förhållnde till mrkeredningen Minerljord på humus, Omvänd torv, Fläck (över, under och i mrknivå), Påverkt, Ej definierrt, Ej mrkerett. 32

33 Bilg 2. BESKRIVNING AV DE 32 ÄLDRE FÖRYNGRINGSFÖRSÖK SOM INGÅR I STUDIEN FÖR NORRA SVERIGE Trktid Plnt år TRSL Vegtyp Fuktigh Jordrt MB-metod Höh TSUM Röjn utförd Inv v T,G Sml gr Frisk Snd-mo Hög Kull T Blå Frisk Mo-mj-le Hög SF G Blå Fuktig Mo-mj-le Hrv Kull T Blå Frisk Snd-mo Hög SF T Blå Frisk Snd-mo Hrv SF G Ling Frisk Mo-mj-le Hög Kull T Blå Frisk Snd-mo Hög SF T,G Lågört Frisk Snd-mo Hög SF T,G Blå Frisk Snd-mo Hög SF G Blå Frisk Mellnsnd Fläck Kull G Lågört Frisk Snd-mo Hrv Kull G Blå Frisk Snd-mo Hrv SF T Blå Frisk Snd-mo Hrv Kull G Blå Frisk Torv Hög SF T Blå Frisk Mo-mj-le Hög SF G Lågört Frisk Snd-mo Hög Kull G Ej fältskikt Frisk Mo-mj-le Hög SF G Högört Frisk Snd-mo Fläck Kull T,G Ling Frisk Snd Hrv Kull T Blå Frisk Snd-mo Hrv Kull G Blå Frisk Mo-mj-le Hrv Kull G Blå Frisk Snd-mo Hög SF T Blå Frisk Snd-mo Hög Kull G Lågört Frisk Snd-mo Hög SF T Blå Frisk Snd-mo Hög SF G Blå Frisk Snd-mo Hrv SF G Lågört Frisk Snd-mo Bränning Kull G Sml gr Frisk Mo-mj-le Hög SF T Blå Frisk Snd-mo Hrv SF G,T Lågört Frisk Snd-mo Hrv Kull G Blå Frisk Mo-mj-le Hög SF G Högört Frisk Snd-mo Hög SF Förklringr på tellen, se näst sid. 33

34 Förklringr i tellen "Beskrivning v de 32 äldre föryngringsförsök som ingår i studien för norr Sverige". Plnt år = TRSL = Vegtyp = Fuktigh = Jordrt = MB-metod = Höh = TSUm = Röjn utförd = Inv v = Plnteringsår Trädslg (T= tll, G=grn) Vegettionstyp (Blå = Blåärstyp, Ling = Lingontyp, Lågört =lågörtstyp, Sml gr = smlldig gräsytp) Fuktighet Snd-Mo = Sndig moig morän, Mo-mj-le = Moig-mjälig-lerig-morän, Mellnsnd = mellnsnd, Torv = torv, Snd = sndig morän) Mrkeredningsmetod (Hög = högläggning, Hrv = hrvning, Brän = ränning, Fläck = fläckmreredning Höjd över hvet Temperturssumm Året då röjningen är utförd Inventert v (Kull = Kullström, SF = Skogforsk) 34