Examensarbeten 2007:2 Institutionen för skogens ekologi och skötsel

Transkript

1 Exmensreten 2007:2 Institutionen för skogens ekologi och skötsel Pice mrin ((P. Mill.) B.P.S), P. ies (L.), Pinus contort (Dougl.) och P. sylvestris (L.) - En jämförelse v produktion och potentiell kvlitet hos försöksestånd i Jämtlnds län - A comprison of production nd potentil qulity in experimentl stnds in the county of Jämtlnd Richrd Dermer Exmensrete i skogshushållning, 20 p, D-nivå Hndledre: Arne Alrektson ISSN Exmintor: Björn Elfving Umeå 2007

2 SLU Institutionen för skogens ekologi och skötsel UMEÅ 2

3 Innehållsförteckning Förord...4 Summry...5 Smmnfttning Inledning...7 Synen på exoter...7 Svrtgrn...8 Contorttll...9 Syfte Mteril och metod...11 Beskrivning v försökets uppläggning...11 Beskrivning v de inventerde locken...11 Mätningr och eräkningr...12 Modell och nlys Resultt Diskussion...24 Grundyt...24 Stmntl/överlevnd...24 Övre höjd...25 Kvlitet...25 Skdor...25 Underväxt...26 Felkällor och metodik Slutstser Referenslist...30 Skriftlig referenser...30 Muntlig referenser Bilgor...32 Bilg 1. Inventeringslnketter...32

4 Förord Det här exmensretet är på 20 poäng i ämnet skogshushållning och det hr genomförts vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU. Min hndledre på Sveriges Lntruksuniversitet (SLU) hr vrit Arne Alrektson. Exmensretet hr utförts under höstterminen Kontkt person på SCA hr Per Person vrit. Hn hr hjälpt till på ll möjlig sätt för tt dett exmensrete sk li så r som möjligt. Jg vill skänk ett tck till Håkn Blomkvist, Sören Olsén och Bengt Norerg ll distriktschefer på SCA som ll hr hjälpt mig. Ett stort tck vill jg även skänk till Sören Holm på SLU och institutionen för skoglig resurshushållning och geomtik som hjälpt mig med sttistiken på exmensretet. 4

5 Summry Swedish forests re dominted y just two conifer species Norwy spruce nd Scotch pine. They re not le to chieve the highest possile production or fulfill industry demnds for rw mterils. The introduction of exotic conifers cn potentilly meet these shortcomings nd present relevnt solution. This study ws conducted in lock experiment with ten locks plnted in 1987 y SCA in North Sweden. The ojective of the lock experiment ws to study if Blck spruce is n pproprite lterntive to Lodgepole pine, Norwy spruce nd Scotch pine on different site clsses. Ech lock in experiment includes four plnted tretments: One of ech tree species, which lies prllel into ech other in slopes. The sic dt for this study were collected from three of the ten locks which were ll locted in the province of Jämtlnd. The purpose of this study ws to compre production, qulity, dmges nd survivl for Blck spruce to Lodgepole pine, Norwy spruce nd Scots pine. The hypothesis ws tht the performnce vries with site type. Site index ws clssified ccording to vegettion type. On verge, fter 19 growing sesons, Lodgepole pine hd the highest dominnt height nd sl re. The survivl for Lodgepole pine showed no significnt difference etween sites. However, the dominnt height for Lodgepole pine generlly incresed with site index. The most frequently dmges on the Lodgepole pine were spike knot nd end stems. Overll Scots pine performed second est in terms of production ut it ws the most dmged species nd the most common dmges on Scots pine were spike knots nd pine twisting rust. The survivl of Scots pine decresed with incresing site clss. Also Blck spruce nd Norwy spruce hd the lowest survivl on fertile sites. The dominnt height for Blck spruce ws independent of the site index. Norwy spruce hd significntly higher dominnt heights on the est site clss compred to ll other two site clsses. According to this study, from mngement point of view, Blck spruce is no lterntive to Lodgepole pine, Norwy spruce nd Scots pine on ny studied site type. 5

6 Smmnfttning Då den svensk rrskogen till störst del r estår v två trädslg (tll och grn) finns det mång orsker till tt dess inte kn producer optimlt på ll typer v mrk. De kn inte heller fyll ll krv som finns på skogsråvrn. Dett gör tt det lir intressnt tt introducer exotisk trädslg med ndr kvliteter i det svensk skogsruket, för tt på så sätt höj produktionen och kvliteten på råvr. För tt studer möjlighetern med exotisk trädslg lde SCA ut ett trädslgsförsök Blocken är tio stycken och ligger skiljd åt. Vrje lock innehåller fyr ehndlingr, grn, svrtgrn, tll och contorttll. Behndlingrn ligger prllellt utför sluttningr. Denn studie omfttr tre v de tio locken i Jämtlnds län. Syftet med studien vr tt jämför produktionen, kvliteten, skdeilden och stmntl/överlevnd för svrtgrn, contorttll, grn och tll. Hypotesen vr tt trädslgens odlingslämplighet vrierde med med ståndortstypen. Ståndortstypen klssifiers med vegettionsklsser. Contorttllen hde i medeltl, efter 19 tillväxtsäsonger, den högst övre höjden och grundytn. Överlevnden för contorttllen visde ingen signifiknt skillnd melln de olik vegettionsklssern men contorttllens övre höjd vr högre ju ördigre vegettionsklssen vr. Contorttllens vnligste skdor vr sprötkvistr och krökr. Orsken till skdorn vr till störst del växtfel. Tllen vr det trädslg som hde näst högst grundyt och höjd. Tllens överlevnd sjönk med mrkvegettionsklssens ökde ördighet. Tllen hde solut högst skdegrd. Den vnligste skdn på tllen vr sprötkvist och den vnligste skdeorsken vr knäckesjuk. Svrtgrnen och grnen hde lägst skdegrd. Svrtgrnens vnligste skd vr mång toppskott och den vnligste skdn för grnen vr sprötkvistr. Grnen liksom svrtgrnen hde lägst överlevnd på ytorn med ördigst mrkvegettionen. Övre höjden för svrtgrnen vr oeroende v vegettionsklss, grn på örttyp hde en högre övre höjd än på de ndr klssern. Enligt denn studie fnns ingen ståndortstyp (vegettionsklss) där svrtgrnen skulle vr ett ekonomiskt lterntiv till tll, grn och contorttll. 6

7 1 Inledning Synen på exoter Den svensk rrskogen estår i huvudsk v tll och grn (Pinus sylvestris och Pice ies). Mn kn inte säg tt vi hr tre dominernde rrträd då contorttllen (P. contort) ännu r står för runt 0,5 % v Sveriges totl virkesvolym (Skogssttistisk årsok 2006). Hel Skndinvien nses fttigt på inhemsk trädslg, då trädslgen inte hunnit etler sig efter den senste istiden (Mrtinsson & Wins 1986). Det hr lltid funnits en nyfikenhet på exotisk trädslg och hur dess i så fll skulle klr de förutsättningr vi hr i Sverige. Vilk orsker och motiv finns det till tt t in exotisk trädslg i det svensk skogsruket? Rotrötn, som i äldre tllskog ngripit c 1 % v ll tllr och i äldre grnskog ngripit c 7 % v ll grnr förstör mång miljoner kuikmeter vrje år (Skogsdt 2001). Det finns ett flertl exotisk trädrter som är mer resistent mot rötn än vd tllen och grnen är. Stormr vverkr årligen stor virkesvolymer. Under 1970-tlet vr det c 11 miljoner m 3 sk som stormfälldes vrje år, vilket då motsvrde 15 % v den årlig vverkningen (Mrtinsson 1988). Eftersom olik trädrter hr olik stilitet skulle mn med rter v stilre slg minsk på det stormfälld virket (Persson 1975) I Sverige finns det mrker med tuff klimtförutsättningr. Mång plntor dör v l.. frostskdor och tork m.m. Därför ehövs odlingsmteril med ättre motståndskrft. Sveriges skogsmrk hr mång olik ståndortsildnde fktorer, såsom jordrt, jordmån, fuktighet, mrkvegettion, tempertur, nederörd m.m. Dett gör tt växtpltsern lir väldigt vriernde. De två rrträdslg som vi hr i Sverige kn inte täck upp ll olik ståndortstyper. Det finns främmnde trädslg som när det gäller volym- och torrsustnsproduktion överträffr åde tllen och grnen. Trädslg med värdefull virkesegenskper, exv. motståndskrft mot virkesröt såsom hos lärk och thuj. Ett sätt tt lös prolem som finns i det svensk skogsruket kn vr tt mn nvänder exotisk trädslg. Enligt Krdell (1989) råder det inget tvivel om tt främmnde trädslg i mång lägen kn höj produktionen i den svensk skogsmrken. Redn under och tlen ldes försök med exotisk trädslg ut i Sverige, då med frmför llt contorttll och lärk (Lrix europe). Mn kn inte säg tt något riktigt stort införnde v exotisk trädslg skedde innn mn på 1970-tlet örjde plnterr contorttllen i de norrländsk skogrn. När mn på 1970-tlet örjde plnter contorttllen i större skl vr huvudsyftet tt fyll upp för den virkessvck som mn räknde med skulle komm p.g.. en rist på medelåldersskog (Hgner 1996). Men virkessvckn utelev då mn underskttt tillväxten och då vverkningen i stort sett hel tiden vrit lägre än tillväxten. Intresset ökr nu för tt gllr contorttllen för tt eventuellt få frm timmerkvlitéer (Elfving 2002). Att importer trädslg från ndr sidn Atlnten eller från någon nnn del v världen kn ge prolem. Om mn ser tillk finns det fler exempel när mn hr importert trädslg med ktstrofl följder istället för ökd virkesproduktion. Ett exempel vr när Pinus strous (Weymouthtll) introducerdes i stor delr v Europ i örjn och mitten v 1800-tlet. P. strous som nturligt växer i Nordmerik lev i Europ ttckerd v en svmpinfektion (Cronrtium riicol) som den inte hde något inyggt försvr emot, då svmpen inte finns i 7

8 Nordmerik. På 30 år spred sig svmpen och förstörde virke för enorm summor (Krlmn 1981). På SCA hr mn sedn slutet v 1960-tlet diskutert contorttllen ur olik spekter. Då hde mn redn ett försöksprogrm igång med l.. proveniensförsök på trädslget. Det fnns även lednde personer inom företget som vr försiktigt optimistisk tt inför contorttllen i kommersiell omfttning på de norrländsk mrkern (Hgner 1983). Det vr först och främst contorttllens förmåg tt snt producer iomss som hde väckt SCA:s intresse. Mn räknde med tt den skulle producer melln % mer än vd det äst lterntivet med inhemsk trädslg skulle gör. En nnn orsk till tt det lev contorttllen och inte lärken som fångde SCA:s intresse vr tt mn på 60-tlet gjorde prover på contorttllens ved och upptäckte tt dess fieregenskper gjorde tt den vr lndr med tllen vid tillverkningen v kemisk mss och med grn vid tillverkningen v tidningsppper (Hgner 2005). SCA:s skogshushållningssitution vr vid tidpunkten sådn tt mn hde en rist på yngre medelålders skog. Dett gjorde tt mn uppskttde tt det frmåt i tiden skulle li en rist på slutvverkingsmogen skog, vilket skulle led till tt mn skulle vr tvungen tt rnsoner vverkningrn. SCA tog 1972 eslut om tt mn skulle plnter hektr med contorttll under en tioårsperiod. Resten v mrken skulle plnters med förädld tll. Grn skulle r plnters på de solut äst onitetern. Dett räknde mn med skulle led till tt mn direkt skulle kunn ök vverkningsnivån med 10 % eller motsvrnde m 3 f per år. Eftersom contorttllen också hr en år kortre omloppstid än vd tll och grn hr, så skulle contorttllen täck upp den svck som mn efrde. Mn skulle lltså kunn ök vverkningen istället för tt rnsoner (Hgner 1983). Svrtgrn Svrtgrnen är ett nordmeriknskt trädslg som växer som ett nd över norr Nordmerik från norr Msschusetts och norr Lrdor vid Atlnt kusten väster tvärsöver Knd till västkusten i Alsk (Figur 1). Dock nses dess kommersiell område vr mindre än det fktisk utredningsområdet (Viereck & Johnston 1990). På torrre mrker är svrtgrnen inte lik dominernde som på lötre mrker och hr där svårre tt stå emot konkurrens från ndr trädslg. Den ildr åde trädslgsren- och lndestånd (Morgenstern 1969). På fttig myrr ildr den stor och gles estånd (Drkenerg 1992). Figur 1. Utredningsområdet för svrtgrn i Nordmerik (Morgenstern 1969) Området som svrtgrnen växer i hr ett väldigt tufft klimt med genomsnittlig årsmedeltemperturer ner till -11 grder Celsius. Svrtgrnen växer vnligtvis på våt orgnogen jordr men mn finner produktiv estånd på vriernde jordmåner och jordrter. 8

9 Den växer i sin hemmmiljö från hvsnivå i norr och västr Knd upp till höjder på 1830 m i norr Alert (Viereck & Johnston 1990). Svrtgrnen är ett trädslg som klrr sig mycket r på frostlänt och fuktig mrker (Ståhl & Persson 1992). Den hr en god överlevnd och r initil tillväxt men den totl produktionspotentilen hos svrtgrnen är låg (Rosvll m.fl. 1996). Att den initil tillväxten är r eror på tt den är ett pionjärträd. Svrtgrnens stmmr når oftst inte någr grövre dimensioner. Dimetrr på cm är vnligt. Den når i sitt nturlig utredningsområde r höjder på m (Viereck & Johnston 1990). Dett gör nturligtvis tt svrtgrnens produktion är reltivt låg, vilket inneär tt mn ör egräns dess nvändningsområde till mycket svårföryngrde, frostlänt och våt lokler (Drkenerg 1992). Mn nser i Nordmerik tt svrtgrnen är reltivt fri från insektsngrepp och svmpskdor. Den är jämfört med grnen mindre känslig för frost på våren under tillväxtperioden (Viereck & Johnston 1990). Viltskdorns omfttning på svrtgrnen råder det delde meningr om. Görnsson (1979) visr i sin studie tt svrtgrnen är mer utstt för viltskdor än vd grnen är. Hn visde även tt svrtgrnen inte lls vr drd v frostskdor medn frostskdor på grnen vr vnlig. Svrtgrnen hr serotin kottr vilket etyder tt kottrn frör v sig efter tt de livit utstt för hög värme, såsom vid rnd (Drkenerg 1992). Frö- och kottproduktionen är riklig hos svrtgrnen. Kottrn producerr svrtgrnen i tidig ålder, dett kn vr redn då trädet är tio år men huvuddelen v kottrn producers inte förrän trädet kommer upp mot en ålder v 30 år (Viereck & Johnston 1990). Contorttll Contorttllen är ett Nordmeriknskt trädslg som växer i västr delen v USA och Knd (Figur 2). Arten växer från hvsnivå upp till höjder på 3000 m ö.h. Den växer på väldigt vriernde ståndorter och klrr även vriernde jordrter (Mrtinsson & Wins 1986). Figur 2. Contorttllens nturlig utredningsområde (Little 1971) 9

10 Contorttllen är ett pionjärträd med stor krv på utrymme för sn initil tillväxt och stor ljustillgång (Mrtinsson & Wins 1986). Den tillhör de tvårrig tllrtern (Tigerstedt 1927). Kottrn hos contorttllen är serotin, vilket gör tt de i huvudsk r öppnr sig efter rnd, då de förutsättningr som trädet ehöver för tt överlev ungskogsstdiet är som äst (Nichols m.fl. 1984). Arten förekommer i fler olik underrter. Vrv de vnligste är: Pinus contort vr. contort Pinus contort vr. murryn Pinus contort vr. ltifoli För det svensk skogsruket är det till störst del vrietet ltifoli som mn hr importert. Bestånden v contorttll lir på norml ståndorter m hög. De lir utn mänsklig påverkn oft mycket tät med träd v klen dimetrr och det är oft en hög grd v självgllring i dem. Contorttllen kn i gynnsmm klimtområden producer m 3 per hektr och år (Skogsstyrelsen 1992). Contorttllen ildr vnligst trädslgsren estånd men kn även ild lndestånd tillsmmns med l.. vitgrn (Pice gluc). Contorttllen infördes i Sverige redn på tlet med omfttnde försöksplnteringr, men det vr inte förrän på 1970-tlet som mn i Sverige örjde kommersiellt utnyttj trädslget (Skogsstyrelsen 1992). Att contorttllen växer r i de nordisk förhållnden fick mn frm i studier i sydöstr Finlnd redn på 20- tlet (Tigerstedt 1927). Syfte SCA hr mitioner tt ök produktionen v högkvlittiv träråvr på sin mrker. Ett sätt tt gör dett är tt importer främmnde trädslg som hr en lägre skdegrd, högre överlevnd och/eller ättre produktion än de trädslg som vi idg nvänder i det svensk skogsruket. Därför hr mn l.. lgt ut försök som mn hr spritt över hel sitt mrkinnehv. Syftet med denn studie är tt undersök huruvid svrtgrnen kn vr ett intressnt trädslgslterntiv. Studien sk jämför svrtgrn med contorttll, grn och tll. Följnde jämförelser sk görs och knyts till ståndortstyp: Produktionen. Kvliteten. Skdeilden. Stmntl / överlevnd Hypotesen är tt trädslgen hr olik nischer och tt de därför hr olik förutsättningr på olik ståndorter och tt svrtgrn knske hr en nisch inom SCA:s skogsruk. 10

11 2 Mteril och metod Beskrivning v försökets uppläggning SCA nlde 1987 ett trädslgsförsök på 10 lokler i norr Sverige. På vrje lokl plnterde mn svrtgrn (P. mrin), grn (P. ies), contorttll (Pinus contort) och tll (P. sylvestris). Vrje lokl är ett lock och vrje lock hr fyr ehndlingr (en utv vrt trädslg). Blocken är elägn i sluttningr. Behndlingrn är c 50 meter red och ligger sid vid sid från toppen v sluttningen och nedåt. I vrje ehndling lde mn, uppifrån och ner, systemtiskt ut 10 fst cirkelprovytor på 100 m 2, för tt fång in hur de olik trädrtern växte och hur de klrde sig på olik oniteter. Ett lock plcerdes på vrje förvltning utom på Luleå förvltning, som fick två. Vid utläggningen nteckndes hur mång plntor som sttes på vrje yt och vr någonstns de fst cirkelprovytorn låg. All ytcentrum mrkerdes med en impregnerd påle som vr numrerd med provytns nummer. Denn påle vr ofärgd för tt inte llmänheten skulle upptäck den och plock ort den. För tt underlätt för de personer som kulle inventer ytorn plcerdes även en röd käpp i närheten v pålen. All plnterde plntor på cirkelytorn lev mrkerde med en röd plststick för tt vid studier kunn skilj de plnterde plntorn från de som livit självföryngrde. Eftersom det noterdes hur mång plntor som mn hde stt på vrje yt kn mn räkn ut hur stor överlevnden är. I denn studie hr tre v de tio locken inventerts. Dess vr lock 2 (Löverget), lock 3 (Hedningsnäset) och lock 4 (Gesunden) ll i Jämtlnds län. Att det lev tre lock som inventerdes erodde på tt tiden inte räckte till för tt utför inventering på fler lokler. Beskrivning v de inventerde locken Block 2 ligger söder om Bräcke och omfttr 120 h (Figur 3). Det är eläget på m ö.h. Mrkvegettionen är mycket vriernde på olik nivåer i sluttningen. Men mn kn inte säg tt det är en skrp grdient med den ördigste mrken längst ner och mgrre högre upp, utn det vrierr i sluttningen. Blocket röjdes 1997 (Blomkvist 2006). Figur 3. Vägeskrivning till lock 2 (Löverget) Block 3 ligger vid norr ändn v Rätnssjö (Figur 4). Bolcket hr den svgste lutningen v de tre som inventerdes. Det vr eläget på 375 m ö h. Loklens egenskper vr v sådn krktär tt det vr risk för frostskdor i de lägre delrn ner mot Ljungn. Mrkvegettionen vr mer ensidig än vd den vr i de ndr två locken. Den estod till störst del v 11

12 mrkvegettion v ristyper. Loklen är på 63 h och vr röjt 1994 (Olsén 2006), men grnoch svrtgrnsdelrn v locket ehöver röjs igen (fältretrens edömning). Figur 4. Vägeskrivning till lock 3 (Hedningsnäset) Block 4 ligger öster om Stugun, söder om Indlsälven, på m ö h., i en reltivt rnt sluttning (Figur 5). Mrkvegettionen är vriernde från högörtstyp till kråkär- ljungtyp. Det är ingen tydlig grdient från toppen till otten v sluttningen. Vegettionstypen vrierr med stor lokl olikheter. Loklen vr röjt 1999 och är 21,7 h stort (Norerg 2006). Figur 5. Vägeskrivning till lock 4 (Gesunden). Mätningr och eräkningr Mätningr gjordes hösten 2006 på ll fst cirkelprovytor och på ll träd, men underväxten ehndldes för sig. Underväxten nteckndes på en seprt lnkett. På ll provytor uppskttdes (Hägglund & Lundmrk 1982): Vegettionsklss (Koder: 1 = högört, 2 = lågört, 3 = redldigt gräs, 4 = smlldigt gräs, 5 = låär, 6 = lingon och 7 = Kråkär. Mrkfuktighet Rörligt mrkvtten Jordrt Blockighet 12

13 På ll huvudstmmr mättes/uppskttdes: Dimeter i rösthöjd (mm), klvningen utfördes med skänkeln mot ytcentrum Skdor (Koder: spröt = 1, krök = 2, lyr = 3, dueltopp = 4, duelstm = 5 och träd med mång toppskott = 6) Skdegrd (Koder: 0 = oskdd, 1 = skdd utn/liten på verkn på tillväxten, 2 = skd med påverkn på tillväxten, 3 = skd med llvrlig påverkn på tillväxten.) Kvlitetsklss (rotstocken) (Koder: 1 = livnde timmerkvlitet, 2 = livnde msskvlitet och 3 = livnde vrk.) Skdeorsk (Koder: 1 = knäckesjuk, 2 = pisk, 3 = etesskd, 4 = växtfel, 5 = rkgng, 6 = frost, 7 = fejning, 8 = toppskottsrott, 9 = nytt toppskott.) Höjdmätning (de två tjockste träden på vrje provyt höjdmättes (cm) (Vertex forestor)). Dt för ytorn och träden noterdes på lnketter (Bilg 1), och fördes sedn in i Microsoft Office Excel Trädens dimeter mättes med klve i rösthöjd. Efter mätningen v dimeter noterdes eventuell skdor för vrje träd. När ll träden på ytn mätts in höjdmättes de två grövst träden v det plnterde trädslget (målträdslget) på vrje yt. Höjdmätren noterde tre höjder, medinvärdet v de tre noterdes som trädets höjd. Inventeringen v underväxter gjordes på 10 m 2 stor cirkelprovytor med smm centrum som de fst cirkelprovytorn. Där klvdes ll träd som nått över rösthöjd och som tillhörde underväxten. Grundytn eräkndes för vrje cirkelprovyt. För tt få medelfel och p-värden för tt se om det gick tt dr slutstser med signifiknt säkerhet nvändes progrmmet MiniT 14. Kvlitetsklssen och skdegrden hr eräknts genom tt räknt ut ett medelvärde för de respektive trädslgen. Den reltiv skdefrekvensen för respektive trädslg hr tgits frm genom tt t ntlet skdde träd v vrje rt och skdektegori genom ntlet träd v den rten. Skdeorsksfrekvensen är eräknd på smm sätt som skdefrekvensen. För tt minsk ntlet klsser deldes mrkvegettiontypern in i tre större ördighetsklsser; X 1 där hög- och lågörtstyp ingår, X 2 där låärs, sml- och redldig grästyper ingår och X 3 där lingon- och kråkärstyper ingår. Genom tt ild större klsser erhölls ytor med träd i smtlig klsser (Tell 2), vilket mn nnrs inte skulle h fått (Tell 1). Dett etydde tt mn kunde jämför hur målträdslgen utvecklts i ll vegettionsklsser. Tll och contorttll ytorn övre höjd oniterdes enligt Hägglund och Lundmrk (1982). All ytors mrkvegettions oniterdes enligt Hägglund och Lundmrk (1982). Modell och nlys Blocken i rndomisert lockförsök (RB-försök) ligger på olik pltser. Modellen är uppyggd så tt om en vriel t.ex. grundyt, (y = f (grundytn)) skiljer sig mycket melln försöken, sk inte det spel någon roll då det är skillndern inom locken som mn jämför. Den sttistisk modellen för dt från ett RB-försök estår inte enrt v vriler som eskriver ehndlingseffekter utn redovisr också lockeffekter. Modellen som nvänds för dt från ett RB-försök är: y ij = µ + trsl i + lock j + e ij där e är NID (0,σ 2 ) 13

14 Där trsl står för trädslgseffekt och lock står för lockeffekten. Här står index i för trädslget och index j står för numret på locket. Mn ntr även tt mterilet är normlfördelt och tt cirkelprovytorn är utlottde slumpmässigt på de olik ehndlingrn (Olsson 1999). Signifiknsen är eräknd på 5 % nivå och olikheter melln och inom ehndlingrn är testde med Tukey s-test. 14

15 3. Resultt Grundyt m2/h 10 Grn Tll Contort Svrtgrn 5 0 Figur 6. Medelgrundyt medräknt ll huvudstmmr (olik okstäver indikerr signifiknt olikheter) med mrkerde medelfel (1,442 m 2 /h). Totl grundyt, inkludernde huvudstmmr för ll trädslg, vrierde melln 6 och 18 m 2 /h (Figur 6). Högst grundyt hde contorttllen som i medel hde producert 17,43 m 2 /h. Contorttllen vr det end trädslg som med 5 % signifikns kunde skiljs från de ndr. Lägst produktion hde grn som i medel hde en grundyt på 6,37 m 2 /h Grundyt m2/h 10 5 Grn Tll Contort Svrtgrn 0 Figur 7. Medelgrundyt hos målträdslgen (olik okstäver indikerr signifiknt olikheter) med mrkerde medelfel (1,663 m 2 /h). Grundytn hos målträdslgen vrierde melln 3 och c 16 m 2 /h (Figur 7). Även här producerde grnen minst (3,4 m 2 /h) och contorttllen mest (16,8 m 2 /h). Contorttllens grundyt skiljde sig signifiknt positivt (p-värde 0,05) från de ndr trädslgen. Contorttllytorn hde en mycket mindre ndel v ndr trädslg än övrig ehndlingr. 15

16 Totlt stmmntl / h Grn Tll Contort Svrtgrn 0 Figur 8. Totlt ntl huvudstmmr (olik okstäver indikerr signifiknt olikheter) med mrkert medelfel (186,6 stmmr/h). Svrtgrnsytorn hde högst ntl huvudstmmr (inkludernde ll trädslg) per hektr (2360 st) och tllen lägst (2030 st) (Figur 8) Stmntl v målträdslgen / h Grn Tll Contort Svrtgrn 0 Figur 9. Antl huvudstmmr v målträdslget (olik okstäver indikerr signifiknt olikheter) med mrkert medelfel (142,0 stmmr/h). Stmntlet hos målträdslgen vrierde från 1480 stmmr för grn till 1910 stmmr för contorttll per hektr (Figur 9). Ing signifiknt skillnder melln trädslgen kunde påviss. 16

17 Övre höjd (cm) Grn Tll Contort Svrtgrn Figur 10. Övre höjd hos respektive målträdslg, (olik okstäver indikerr signifiknt olikheter) med mrkerde medelfel (31,65 cm). Contorttllen vr det trädslg som växte äst på höjden (Figur 10). Den hde övre höjd på 875 cm. Tllens övre höjd vr 656 cm. Grnrtern hde i medeltl växt sämst med svrtgrnen som llr sämst. Contorttllen vr det end trädslg som mn med signifikns kunde skilj från de ndr trädslgen. Tllens höjdtillväxt kunde mn skilj från svrtgrnen om mn nvände en signifiknsnivå på 10 % Övre höjd (cm) Örttyper Gräs och låär Lingon och kråkär Tll Grn Contort Svrtgrn Figur 11. Övre höjden hos målträdslgen fördeld på mrkvegettionsklss (olik okstäver indikerr signifiknt olikheter inom trädslget). Tllens och svrtgrnens övre höjd vr oeroende v mrkvegettionstyp (Figur 11). Grnen växte ättre på örttyp än på lingon och kråkär. Contorttllen växte sämre på lingon och kråkär än på de åd ndr klssern. 17

18 2500 Stmntl per h c Örttyper Gräs och låär Lingon och kråkär Tll Grn Contort Svrtgrn Figur 12. Stmntl/överlevnd för målträdslgen på olik mrkvegettionklsser (olik okstäver indikerr signifiknt olikheter inom trädslget). På tllytorn kunde mn se en signifiknt skillnd på målträdslgets stmntl hos ll de tre mrkvegettionstypern. Överlevnden ökde i regel med vtgnde ördighet. Flest stmmr v målträdslget fnns det på lingon- och kråkärsvegettionstypen. För grnen vr det vr färre stmmr på ytorn med örttyp än på de övrig två klssern. För contorttllens stmntl gick det inte tt se någon signifiknt skillnd melln vegettionstypern. För svrtgrnen fnns en signifiknt skillnd melln lingon- och kråkärstyp och de ndr två klssern. Det fnns fler stmmr på lingon och kråkärsytorn. 100% 90% Skdegrdsfördelning 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Svårt skdd Måttligt skdd Lite skdd Oskdd 10% 0% Tll Grn Contort Svrtgrn Figur 13. Skdegrd hos målträdslgen. Tllen hde högst ndel skdde träd (Figur 13). Grnen vr det trädslg som hde minst skdor. Dess två trädslg vr signifiknt skiljd från vrndr. Tllen gick tt skilj från de ndr trädslgen vid en signifiknsnivå på 10 %. 18

19 100% 90% Kvltetsklssfördelilning 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tll Grn Contort Svrtgrn Vrk Mss Timmer Figur 14. Bedömd frmtid kvlitet hos målträdslgen (rotstocken). Den uppskttde kvlitetsklssen hos rotstocken vr äst hos grnen och sämst hos tllen. Det fnns ingen signifiknt skillnd tt påvis melln någr utv trädslgen. 60 Skdde stmmr % Sprötkvist Krök Lyr Dueltopp Duelstm Mångtoppskott 0 Skd Figur 15. Skdefrekvens för P. ies. På grn vr sprötkvistr (skd 1) den solut vnligste skdn (Figur 15). När 10 % v ll grnstmmr hde sprötkvistr. Duelstm och träd med mång toppskott (skd 5 och 6) vr de skdor som vr näst vnligst, åd med en reltiv frekvens melln 1,8 och 2,3 % v ll trädstmmr. Resten v skdorn förekom i mindre utsträckning än 1 %. 19

20 60 Skdde stmmr % Spröt Krök Lyr Dueltopp Duelstm Mångtoppskott 0 Skd Figur 16. Skdefrekvens för P. sylvestris. Tllen vr liksom grnen främst drd v skdn sprötkvistr. Hel 58,5 % hde den skdn (Figur 16). Krök på stmmen hde 7 %. Ingen v tllrn hde skdn träd med mång toppskott. Tllen vr det trädslg som vr mest skdt. 60 Skdde stmmr % Spröt Krök Lyr Dueltopp Duelstm Mångtoppskott 0 Skd Figur 17 Skdefrekvens för P. contort. Contorttllen hde nästn lik hög grd v krökt stmmr och v sprötkvistr, 12,6 % hde krök och 14,9 % sprötkvistr (Figur 17). Sedn vr det reltivt jämt med de ndr skdorn förutom träd med mång toppskott som r registrerdes på 0,9 % v träden. Contorttllen hde drts v ll ktegorier v skdor. 20

21 60 Skdde stmmr % Spröt Krök Lyr Dueltopp Duelstm Mångtoppskott 0 Skd Figur 18. Skdefrekvens för P. mrin. Svrtgrnens vnligste skd vr träd med mång toppskott, 20,4 % v ll svrtgrnr hde denn defekt (Figur 18). Svrtgrnen vr liksom contorttllen drd v ll ktegorier v skdor. Sprötkvist och duelstmmr vr de nät vnligtse skdorn. Skdeorsker i % Skdeorsk Knäckesjuk Pisk Bete Växtfel Brkgng Frost Fejning Toppskottrott Nytt toppskott Figur 19. Skdeorsksfrekvens för P. ies. Skdorn på grnrn orskdes tills störst delen v piskslg från ndr träd och utv frostngrepp (Figur 19). 5,4 % v träden hde fått skdor som vr orskde v piskskdor och frostngrepp. Grnen vr utstt för ll skdeorsker utom skdeorskern 1 och 9. 21

22 Skdeorsker i % Knäckesjuk Pisk Bete Växtfel Brkgng Frost Fejning Toppskottrott 0 Skdeorsk Nytt toppskott Figur 20. Skdeorsksfrekvens för P. sylvestris. C 50 % v ll tllrn vr drde v knäckesjuk (Melmpsor pinitorqu). C 15 % v tllrn hde drts v etesskdor. Tllen vr till viss del drd v frost. Den hde orskt skdor på c 4 % v tllrn. Skdeorsker i % Skdeorsk Knäckesjuk Pisk Bete Växtfel Brkgng Frost Fejning Toppskottrott Nytt toppskott Figur 21. Skdeorsksfrekvens för P. contort. Vnligste skdeorsken på contorttllen (21,5 %) vr tt den utn yttre påverkn hde växt fel (Figur 21). Topprott vr den skdeorsk som vr näst vnligst (8,4 %). 22

23 Skdeorsker i % Knäckesjuk Pisk Bete Växtfel Brkgng Frost Fejning Toppskottrott 0 Skdeorsk Nytt toppskott Figur 22. Skdeorsksfrekvens för P. mrin. Den vnligste skdeorsken hos svrtgrn vr tt den utn yttre påverkn hde växt fel, vilken hde orskt drygt 19 % v svrtgrnrns skdor. Svrtgrnen hde även en del skdor som vr orskde v piskning från ndr träd (11,6 %) Underväxtstmmr per h grn tll Contort Svrtgrn 0 Figur 23. Underväxtstmmr per hektr (olik okstäver indikerr signifiknt olikheter) med mrkerde medelfel (401,4 stmmr/h). Underväxten vrierde melln 1400 stmmr och 5200 stmmr per hektr. Grn och tll hde signifiknt mer underväxt än svrtgrn och contorttll. Lägst vr den hos contorttllen som i medel hde drygt 1400 underväxtstmmr per hektr. 23

24 4. Diskussion Grundyt Det tydligste resulttet vr tt contorttllen hde producert en högre grundyt än vd de ndr trädslgen hde gjort, vilket stämmer överens med tidigre studier på contorttll (Elfving 1993; Lindgren 1987; Nilsson 2004). Att den hr en grundyteproduktion som är drygt dul den som tllen hr, är i linje med SCA:s tidig förhoppning om tt den sk producer % mer än vd de äst inhemsk lterntiven gör (Hgner 1983). Det mn efter senre studier kn förvänt sig vd det gäller contorttllens produktionspotentil jämfört med tllen är tt den producerr 36 % (m 3 sk/h) mer oeroende v onitet (Elfving 1993). Att tllens produktion överstiger grnens i denn studie är väntt. Tllen hr i tidigre studier påvists producer mer än grn på smm oniteter som de ktuell locken hde (Plo 1984). Svrtgrnen är ett pionjärträd och ör därför h en hög produktion i sitt initil stdium jämfört med grnen som är ett utpräglt sekundärträd. Att svrtgrnen inte vuxit så r i det här försöket kn ero på tt de flest ytorn vr på frisk mrker. Svrtgrnen ildr trädslgsren estånd på fuktig och löt mrker i sitt nturlig utredningsområde. Där hr den en ättre konkurrenssitution mot de ndr trädslgen (Morgenstern 1969). Dett kn även vr en nledning till tt svrtgrnen hr hft svårt tt stå emot konkurrensen från ex. lövsly. Att ndelen lövsly hr vrit så pss hög hr troligtvis hft en negtiv påverkn på svrtgrnens produktion. Dett stöds v Lundström (2003) som diskutert lövträdens inverkn på svrtgrnens produktion. En nnn orsk till tt grnen redn kommit ikpp när det gäller produktion v grundyt kn vr tt de pltsern där mn nlgt försöken inte vrit estånd med så tuff klimtförutsättningr tt svrtgrnnens överlevndspotentil hr fått etydelse för produktionen. Stmntl/överlevnd Det finns nästn lik mång huvudstmmr v de olik målträdslgen (Figurer 8 & 9). Det är lltså inte någon större skillnd melln trädslgen i överlevnd. Att contorttllen växt äst ser mn också på tt den hr minst ndel v huvudstmmr v ej plnterde trädslg. Det hr på contorttllytorn troligen inte funnits någon plts för löv, tll och grn tt hinn med tt självföryngr sig innn konkurrensen livit för stor. På contorttllens ytor vr 7,6 % v ll huvuvdstmmr v nnt trädslg än målträdslget. Hos de ndr trädslgen vriernde dett melln 24,6 % för tllen till 32,8 % hos svrtgrnen. Stmntlet för tll vr lägst på den ördigste mrkvegettionstypen och högre ju mgrre mrkvegettionstypen lev. Dett kn mn eventuellt förklr med tt det är tuffre konkurrens från l.. gräs, lövsly då tillgången på näringsämnen är högre på ördig mrkvegettionstyper. Dess mrkvegettionstyper är också oft lötre och mer frostenägn. Trenden vr lik även för grnen och svrtgrnen, troligen v smm nledning som för tllen. Stmntlet för contorttllen visde däremot ingen signifiknt skillnd eroende på vegettionstyp. Dett tyder på tt contorttllen vr det trädslg som vr minst eroende v ståndortsfktorern. Det som vr lite oväntt vr tt svrtgrnen visde upp en sådn tydlig vtgnde trend med öknde ördighet. Då den hr en erkänt r överlevndsförmåg kunde mn h förväntt ett högre stmntl även på de ättre mrkvegettionsklssern. 24

25 Övre höjd Att contorttllens och tllens övre höjder är högst eror på tt dess trädslg är pionjärträd som sk h en hög initil tillväxt. Att svrtgrnen hr en övre höjd som r är 87 % v grnens strider mot tidigre resultt (Lundströms 2003). Eftersom svrtgrnen är ett pionjärträd (Rosvll m.fl. 1996) orde den h vuxit ättre än grnen, som är ett sekundärträdslg. Contorttllen hde 33,4 % högre övre höjd än tllen. Dett stämmer väl överens med resultt pulicerde v Lindgren (1987) som rpporterde en 33 % överlägsen höjdproduktion hos contorttllen. Tllens och svrtgrnens övre höjd vr oeroende v vegettionstyp. Svrtgrnen visr en tydlig trend (Figur 11), men den eror på tt det vr skillnd melln de olik locken. Det är lltså skillnder på de nturgivn förutsättningrn på locken som gör skillnden och inte vritionen v vegettionstyp. Om mn jämför de olik vegettionsklssern inom vrje lock finner mn inte någon signifiknt trend. Kvlitet Det fnns inte någon signifiknt skillnd i kvlitet melln trädslgen. Contorttllen hde en kvlitet som vr reltivt r. Stmmrn med krökr och sprötkvistr vr reltivt få och efter en kvlitetsgllring orde slutvverkningseståndet li v r virkeskvlitet. Av svrtgrnrn fick mn intrycket tt stmmrn vr väldigt klen i förhållnde till höjden. Det känns inte som tt den kommer tt ild någr grövre stmmr. Att tllen uppvisde sämst kvlitet erodde till stor del tt knäckesjukn hde ngripit stor ndel v tllrn. Skdor Skdegrden på stmmrn vrierde mycket. Av tllrn vr det mång som vr drde v knäckesjukn. Den vr orsken till skdor på nästn 50 % v ll tllr. Hel 14,8 % v huvudstmmrn hos tll vr drde v etesskdor. Krlsson (2000) visde på en etningsfrekvens på c 10 % på inventerde estånd i norr Sverige. Svrtgrnen vr det trädslg som hde högst frekvens v piskrelterde skdor. Dett p.g.. mycket och högt sly, som hr piskt svrtgrnen. Svrtgrnens dålig produktion hr gett utrymme för sly. Dett gäller även grnen, som också hde reltivt mycket piskrelterde skdor. Hos contorttllen vr det r 3 % v ll stmmr som livit etde. Höjden på contorttllen vr nu sådn tt de vr för hög för tt ngrips. Betesorskde skdorn på svrtgrn vr r hälften mot grnens. Förhållndet gällnde etesskdor melln dess trädslg stöds v Görnsson (1979). Frostskdor hde ngripit ll trädslg utom contorttllen. Även svrtgrnen vr drd. Angreppen v frosten hde inte orskt någon större vgång v svrtgrnsplntorn, vilket tyder på tt de hr återhämtt sig efter ngreppet. Frostskdorn förekom r i ett v locken, lock 2 (Löverget). Dett gör tt mn inte kn dr så stor slutstser på omfttningen v frostskdorn. I det locket där frostrelterde skdor förekom så vr det 9 % v ll svrtgrnrn som hde tecken v frostngrepp. På grnen vr det 15 % som uppvisde tecken på frostngrepp. Svrtgrnen visde där en större tålighet mot frost än den svensk grnen. 25

26 Underväxt Flest stmmr som klssdes som underväxt vr det på grn- och tllytorn. Det vr en signifiknt skillnd melln dess och svrtgrn och contorttll (Figur 23). Men underväxt fnns hos ll trädslgen. Underväxten hr troligen kommit upp efter utförd röjning. De lövstmmr som inte togs ort i röjningen orde nu vr så pss stor tt de räkns som huvudstmmr på ytorn. Hur instruktionern för röjningen vr eller resulttet v röjningen för de olik locken och ehndlingrn är ej dokumentert. Ett intryck som jg fick i försöken, genom tt studer stufrekvensen, vr dock tt contorttllens prceller vr de som hde minst ntl orttgn stmmr i röjningrn. Felkällor och metodik Vid utläggningen v ytorn i prcellern mrkerdes centrum med en ofärgd träpåle. Den pålen skndes på tre v de ytor som jg inventerde. Om dett skulle händ, hde jg innn fältretet estämt tt med hjälp v de röd stickor som mrkerr de inom provytn plnterde träden och den röd snökäpp uppsktt vrt centrum i ytn vr, men självklrt kn dett h inneurit tt det ny provytecentrumet vvek från ursprunglig centrumet. Bedömningen v skdegrd och kvlitetsklss vr en sujektiv edömning. Skdor som vr ett pr år gml kn vr svår tt edöm, vilket leder till tt frekvensen v skdeorskern lir fel. Bedömningen v vilk träd som skulle klvs som huvudstmmr och vilk som skulle klsss som undervegettion vr också sujektiv. Dock vr denn edömning lik över ll ytor som inventerdes så om något fel uppstod i uppskttningen så vr den konsekvent över ll ytor. Att locken röjdes vid olik tillfällen gör tt de inte hr ehndlts på smm sätt. Dett etyder tt det finns ytterligre en skillnd melln locken som inte hr med de nturgivn förutsättningrn tt gör. Vid jämförelsen v produktionen v totlgrundyt, medräknt även de trädslg som inte hör till det plnterde trädslget, måste mn ekt tt estånden hr röjts. Vid röjningen hr det troligtvis plockts ort olik mängd stmmr och grundyt för de olik trädslgen och i de olik ehndlingrn. Tell 1. H100 för tll. Fördelning v respektive locks ytor på olik ståndortsindex. H100 tll, procent v provytorn i vrje klss i de olik locken Block T12 T14 T16 T18 T20 T22 T Tell 1. H50 för contorttll. Fördelning v respektive locks ytor på olik ståndortsindex. H50 contorttll, procent v provytorn i vrje klss i de olik locken Block C18 C20 C22 C24 C26 C28 C Bonitering enligt övre höjd (Hägglund & Lundmrk 1982) gjordes p cirkelprovytorn för tll och contorttll (Tell 1 och 1). Block nummer 3 hde en tendens till något ättre onitet än lock 2 och 4. 26

27 Tell 1c. Fördelning v provytorn melln trädslg och mrkvegettionstyp (för förklring v mrkvegettionstyp och mrkvegettionsklss, se Mätningr och eräkningr). Mrkvegettionsklss Mrkvegettionstyp Tll Grn Contort Svrtgrn X X X Eftersom tll och grn är spridd över ll vegettionstyper (Tell 1c), kn smndet med vegettionstyp utvärders. Däremot måste mn sätt ett frågetecken ngående utvärderingen för contorttll och svrtgrn där ytorn är fördelde på färre vegettionstyper. Att spridningen inte är så r etyder tt ll vritioner inte täcks upp när det kommer till hur stmntlet och övrehöjden eror på ståndortstyp för dess trädslg. Om mn t.ex. ser till contorttllens fördelning på mrkvegettionsklssen X 2 så ligger ll dess ytor på mrkvegettionstyp 5. Dett inneär tt inom mrkvegettionsklssen med mrkvegettionstyper v gräs och låär r finns låärs representnter. Mn får då inte med vritionen v hur contorttllen skulle väx på mrkvegettionstyp v grästyp och mrkvegettionsklssen kommer helt tt dominers v sin sämre del. Med indelningen i tre olik klsser (Örttyp, Gräs- och låärstyp och lingon- och kråkärstyp) fick ll trädslg ytor i ll klsser (Tell 2). Tell 2. Fördelning v provytorn på trädslg och mrkvegettionsklsser. Mrkvegettionsklss Tll Grn Contort Svrtgrn X X X gjordes den förr inventeringen i dess lock, de vr då fem år gml. Om mn jämför stmntlet med vd den inventeringen visde (Tell 3), så är det contorttllen som hr högst ndel kvrvrnde stmmr, lltså lägst dödlighet under perioden. Minskningen v contorttllens stmntl är 4,5 %. Störst minskning hde skett hos tllen som hr minskt med drygt 21 %. Dett skulle mn kunn knyt till den hög grden etesskdde tllr och ntlet drde v knäckesjuk. Troligtvis hr mång fler drts och eventuellt dött på grund v dess skdor än vd som står kvr. Svrtgrnen och grnen hr lik överlevnd med en vgång på %. 27

28 Tell 3. Förändring v stmntl och höjd melln inventering 1992 och 2006 uppdelt på vegettionsklsser och trädslg. Trädslg och Stmntl Höjd (cm) mrkveg.klss Antl 2006 Förändring från 1992 % Höjd 2006 Förändring från 1992 % X Tll X X X Grn X X X Contorttll X X X Svrtgrn X X Vid inventeringen erhölls 27 provytor med fler stmmr än vd som noterdes i den förr inventeringen. Tio v dess ytor vr med contorttll och sex med svrtgrn. Dett är nmärkningsvärt. Mn kn inte förvänt sig någon nturlig föryngring v dess trädslg, då ders kottr är serotin (Drkenerg 1992; Nichols m.fl. 1984) och estånden inte hr runnit sedn de nldes. En skillnd melln inventeringrn vr tt inte ll röd plststickor hittds och det vr därmed osäkert vilk stmmr som vr självföryngrde och vilk som vr plnterde. Antlet stmmr v tll och grn kn skilj sig åt melln inventeringrn p.g.. etlerd självföryngring. Högst procentuell höjd utveckling vr det grn som hde. Höjden hde i medeltl ökt med 303 %. Lägst procentuell ökning hde contorttllen, 208 %. Contorttllen vr ändå det trädslg som hde vuxit mest under de senste 14 åren, 601 cm lltså 43 cm per år. Svrtgrn vr det trädslg som hde vuxit sämst om mn ser till solut tl. Den hde totlt vuxit 398 cm i snitt under de senste 14 åren. 28

29 5 Slutstser Att utvärder om svrtgrnen är ett odlingslterntiv ör görs på mrker med etydligt tuffre förutsättningr än vd de tre locken jg esökte. Annrs kommer inte svrtgrnens överlevndspotentil tt ge utslg i resulttet. På de mrker som jg hr undersökt ör inte svrtgrnen nvänds som ett lterntiv till de övrig trädslgen, då den vrken producerr en högre volym eller virke v ättre kvlitet. Contorttllen är det trädslg som hr den högst produktionen v de undersökt trädslgen. Den hde i den här studien även en kvlitet som vr jämförr med de ndr trädslgens. Contorttllen vr det end trädslg som inte visde något smnd melln vegettionsklss och stmntl. Vilket gör tt den kn nses vr det trädslg som i etlerings- och ungskogsfsen är minst känslig för konkurrens från nnn vegettion och för dålig ståndortsförhållnden. 29

30 6 Referenslist Skriftlig referenser Anon Contotrtllen i Sverige en lägesrpport. Skogsstyrelsens contortutredning. Anon Skogssttistisk årsok. Skogsstyrelsen. Jönköping. Drkenerg, B Kompendium i llmän dendrologi, rrträdskännedom och rrvirkesegenskper. SLU. Inst. för skogligekologi. Umeå. Elfving, B Förnds- och gllringsförsök med contort mätdt från SLU. Inst. för skogsskötsel. Aretsrpport 177. Görnsson, A Odlingsetingelsern för svrtgrn på våt mrker och dikde mossmrker i södr Sverige. SLU. Inst. för skogsskötsel. Exmensrete. Hnger, S Contorttllen i SCA:s skogsruk. SST v. 81 (4-5): Hgner, S Så lev contorttllen Sveriges tredje rrträd. SST Nr. 6: Hgner, S Skog i förändring Vägen mot ett rtionellt och hållrt skogsruk i Norrlnd c Kungl. Skogs- och Lntrukskdemin. Skogs- och Lntrukshistorisk meddelnden nr 34. Supplement till Kungl. Skogs- och Lntrukskdemins Tidskrift. Hägglund, J-E. & Lundmrk, B Hndledning i Bonitering med skogshögskolns oniteringssystem. Del 1 Definitioner och nvisningr. Skogsstyrelsen. Jönköping. Hägglund, J-E. & Lundmrk, B Hndledning i Bonitering med skogshögskolns oniteringssystem. Del 2 Digrm och teller. Skogsstyrelsen. Jönköping. Hägglund, J-E. & Lundmrk, B Hndledning i Bonitering med skogshögskolns oniteringssystem. Del 3 Mrkvegettionstyper- Skogsmrksflor. Skogsstyrelsen. Jönköping. Krdell, L Främmnde trädslg i svenskt skogsruk En idéhistorisk skiss. SST Nr. 6. Krlmn, M The Introduction of Exotic Tree Species with Specil Reference to Pinus Contort in Northern Sweden Review nd Bckground. Studi Forestli Suecic 158. Krlsson, S Älgskdor i tllungskog. SLU. Inst för skolig zooekologi. Exmensrete. Nr. 7. Lindgren, K Contorttllens produktionsförutsättningr på olik ståndorter. SLU. Inst för Skoglig Genetik och Växtfysiologi. Aretsrpport.Nr. 25. Little, E. L Atls of United Sttes Trees I. Conifers nd importnt hrdwoods. US. Deprtment of Agriculture. Lundström, A Proveniensvl och produktion för svrtgrn (Pice mrin (Mill. BSP.)) i norr Sverige. SLU. Inst för skogsskötsel. Exmensrete. Nr

31 Mrtinsson, O Främmnde trädslg i prktiskt svenskt skogsruk. Kungl. skogs- och lntrukskdemins tidsskrift. Nr Mrtinsson, O. & Wins, H Främmnde trädslg i svenskt skogsruk. En utredning rörnde tt höj skogsrukets produktion med hjälp v införd trädslg. SLU. Inst för skogsskötsel. Rpport 3. Nilsson, R Pinus contort och Pinus sylvestris en jämförelse v stmkvlitet och tillväxt hos förstgllringsestånd i Norrotten. SLU. Inst. för skogsskötsel. Exmensrete. Nr. 10. Olsson, U & Engstrnd, U Vrinsnlys och försöksplnering Fortsättningskurs i Biometri. SLU. Avd. för iometri. Uppsl. Plo, I. & Stejmr, P Bonitets- och produktionsjämförelser i mellnnorländsk grn- och tllkulturer. SLU. Inst. för skogsskötsel. Exmensrete. Nr. 2. Persson, P Stormskdor på skog Uppkomstetingelser och inverkn v skoglig åtgärder. SHS. Inst. för skogsproduktion. Rpporter och Uppstser. Nr 36. Stockholm. Rosvll, O., Hjek, J., Westin, J. & Bäckström, I Norrländsk trädslgsförsök 5-10 år efter plntering. SkogForsk. Resultt Nr. 5. Ståhl, G Skogsdt Aktuell uppgifter om de svensk skogrn från Riksskogstxeringnen. SLU. Inst. för skoglig resurshushållning och geomtik. Ståhl, E. & Persson, B Provennce vrition in erly growth nd develovment of Pice mrin (Mill)B.S.P. Studi Forestli Suecic. No Tigerstedt, C.G Pinus Murryn. Forstlig Tidskrift Nr. 2. Viereck, L. A. & Johnston, W. F Pice mrin (Mill.) B.S.P. Blck spruce. In: Silvics of north Americ. Volyme 1 Conifers. Agriculture Hndook 654. Edited y Burns R.M. & Honkl B.H. USDA Forest Service, Wshington DC. Wheeler. N.C. & Critchfield. W. B The Distriution nd Botnicl Chrcteristics of Lodgepole: Biogeogrphicl nd Mngement Implictions. Lodgepole pine The species nd its mngement. Muntlig referenser Norerg, B Distriktschef på SCA. Blomkvist, H Distriktschef på SCA. Olsén, S Distriktschef på SCA. 31

32 7. Bilgor Bilg 1. Inventeringslnketter. Underväxtytor r= 1,78 m Försöksnummer: Ytnummer: Trädnr Art DBH

33 Blnkett för inventering v SCA:s trädslgsförsök Försöksnummer: Bonitet: Dtum: provytns nummer: Träd nr Art Höjd BHD Skd Kvlitetsklss Skdegrd Skdeorsk 1-6 cm mm 1-7 1,2, Annn nmärkning 33

34 Ytlnkett Försöksnummer: provytns nummer: Dtum: Mrkvegettion Lutning Fuktighet Jordrt HÖH Blockighet Bonitet jorddjup Ytlnkett Försöksnummer: provytns nummer: Dtum: Mrkvegettion Lutning Fuktighet Jordrt HÖH Blockighet Bonitet jorddjup Ytlnkett Försöksnummer: provytns nummer: Dtum: Mrkvegettion Lutning Fuktighet Jordrt HÖH Blockighet Bonitet jorddjup Ytlnkett Försöksnummer: provytns nummer: Dtum: Mrkvegettion Lutning Fuktighet Jordrt HÖH Blockighet Bonitet jorddjup Ytlnkett Försöksnummer: provytns nummer: Dtum: Mrkvegettion Lutning Fuktighet Jordrt HÖH Blockighet Bonitet jorddjup Ytlnkett Försöksnummer: provytns nummer: Dtum: Mrkvegettion Lutning Fuktighet Jordrt HÖH Blockighet Bonitet jorddjup Ytlnkett Försöksnummer: provytns nummer: Dtum: Mrkvegettion Lutning Fuktighet Jordrt HÖH Blockighet Bonitet jorddjup Ytlnkett Försöksnummer: provytns nummer: Dtum: Mrkvegettion Lutning Fuktighet Jordrt HÖH Blockighet Bonitet jorddjup Ytlnkett Försöksnummer: provytns nummer: Dtum: Mrkvegettion Lutning Fuktighet Jordrt HÖH Blockighet Bonitet jorddjup 34