forskningsnytt Specialgrödorna och då pratar vi inte sockerbetor om økologisk landbruk i Norden Nischgrödor snart på ett fält nära dig Nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "forskningsnytt Specialgrödorna och då pratar vi inte sockerbetor om økologisk landbruk i Norden Nischgrödor snart på ett fält nära dig Nr 1 2008"

Transkript

1 forskigsytt om økologisk ladbruk i Norde Nr Nischgrödor sart på ett fält ära dig Specialgrödora och då pratar vi ite sockerbetor eller morötter är på frammarsch i Norde. Flera ordiska forskigsiitiativ pågår med hampa, chili, quioa och adra späade grödor som vi är ovaa vid att se i fält på våra breddgrader. Me är det verklige möjligt att odla dessa specialgrödor och få skördar och e odligsekoomi som är attraktiv för latbrukare? Det är mi bestämda uppfattig att vi måste ta specialgrödora på mycket större allvar ä vad vi gjort hittills. Måga av de gägse uppfattigara av vad som ite går att odla i Norde är baserade på gamla åsikter och odligsförsök. Sorter, produktiostekik och klimatet har ädrat sig seda 1970-talet. Det krävs mer mod och färre hägsle och livremmar i forskige och hos våra odlare vad gäller utvecklige av ischgrödor. Vi ka ite räka med att kua producera hampa eller sojaböor till samma låga priser som de sydamerikaska odlara. Vi måste också ise att våra odligar ite skall bli e billig bulkråvara uta e högklassig ischgröda som skall avädas till livsmedel eller som foder med särskilt höga kvalitetskrav. Det är glädjade att resultate så etydigt pekar på stora möjligheter att ret odligstekiskt producera med hög kvalitet och god avkastig. Det värmer aturligtvis extra mycket i mitt hortikulturella hjärta är jag läser om försöke krig chili, pak choi och stågböor. Låt oss bli ispirerade till ya djärva forskigssatsigar på grödor och kulturer som ite ligger i latbrukets traditioella mittfåra. Låt oss också ätlige ise att specialgrödora är här för att staa och bli e itressat och lösam del i utvecklige av vårt ordiska latbruk! Fredrik Fogelberg, E-post: Olika sorter av sojaböor. Foto: Scott Bauer AgrD Fredrik Fogelberg är forskare vid JTI Istitutet för jordbruks- och miljötekik, Uppsala. Ha bedriver forskig iom precisioslatbruk, me äve med odligssystem för specialgrödor (bl a grösaker) och icke-kemisk ogräsbekämpig.

2 Tema: Nischgrödor & ya grödor DETTA NUMMER INNEHÅLLER: * Nischgrödor sart på ett fält ära dig /F. Fogelberg... 1 * Damark: Jordskokker på meue /G. K. Bjør & K. Grevse... 3 * Sverige: Hur odla sabbväxade bladgrösaker i ett hållbart ekologiskt system? /L. Nordmark... 6 * Sverige: Sojaböor är e svesk framtidsgröda!/f. Fogelberg & C. Lagerberg Fogelberg... 9 * Damark: Bøer og chili i tuelhuse /H. L. Kristese & G.K. Bjør * Sverige: Ogräsbekämpig i ekomajs * Damark: Quioa e y afgrøde i Norde? /S-E Jacobse * Sverige: Oljerättika och seap för sjukdomssaerig * Sverige: Idustrihampa e fiberväxt med stor biomasseavkastig och hög fiberstyrka /B. Sveerstedt... 6 * Ny litteratur: Hampa som foder och bräsle Sverige: Rovkvalster förbättrar jordgubbsskörde Aktuelt i Norde: FØJO blir ICROFS F O R SKN INGSNYTT om økologisk ladbruk i Norde utkommer med fyra ummer per år och produceras i ett samarbete mella åtta forskigsistitutioer i Damark, Filad, Islad, Norge och Sverige. Tidskrifte har som syfte att förmedla kuskap och sypukter frå de ordiska forskige i ekologiskt latbruk till forskare, rådgivare, lärare och latbrukare. Vi väder oss dessutom till mydigheter, orgaisatioer, politiker och adra med itresse för utvecklige iom ekologiskt latbruk. Utgivare: Sveriges latbruksuiversitet (SLU) Asvarig utgivare: Ulrika Geber, tel: +46 (0) Redaktör: Kari Ullvé, CUL, SLU, Box 7047 SE Uppsala, tel: +46 (0) , e-post: Presstop/deadlies 2008: 19/5, 25/8, 27/10 Redaktiosråd: Lars Elsgaard, Forskigsceter for Økologisk Jordbrug, Damark, tel: , e-post: Ríkhard Bryjólfsso, Ladbrukshögskole på Islad (LBHI), tel: , e-post: Ulrika Geber, SLU, tel: +46 (0) , e-post: Jukka Rajala, Helsigfors Uiversitet, Filad, tel: , e-post: Grete Lee Serikstad, Bioforsk, Norge. tel: , e-post: Sofie Kobayashi, KVL, tel: , e-post: * Temaartiklar Preumeratio/Aboemet: ISSN

3 Jordskokker på meue Jordskok, der hører til kurvblomstfamilie, kom til Europa fra det amerikaske kotiet i 1500-tallet. De blev hurtigt udbredt i Europa og blev dyrket mage steder. Koldee blev avedt som grøsag, me i det 19. århudrede blev jordskokke stort set fortrægt af kartofler. I dag dyrkes jordskokker ku få steder til salg og ellers i private haver, me der er stigede iteresse for at dyrke dem kommercielt. Jordskokker er relativt øjsomme plater og er ikke særligt følsomme for sygdomme eller skadedyr. De eger sig derfor fortriligt til økologisk produktio og ka dyrkes på de fleste jordtyper. Jordskokker har mage erærigsmæssige og kuliariske kvaliteter, og med lidt reklame og hjælp er der et potetiale for e større erhvervsmæssig dyrkig; især år ma fider frem til de bedste sorter og de optimale metoder til dyrkig, høst og opbevarig. Ved Det Jordbrugsvideskabelige Fakultet (DJF) i Årslev er der e samlig af jordskokker. Samlige består af 17 forskellige (sv. olika) sorter af jordskokker, og er e slags gebak til bevarig for eftertide. Jordskoksortere idgår i Nordisk Gebak vegetativt bevarede materiale samme med rabarber og peberrod. Jordskokkere skal ikke ku stå som passive museumsgestade. De skal id i flere daske gryder og salatskåle. Til det formål startede i 2006 et jord-til-bord forsøg med jordskokkere i samarbejde med Aarstidere A/S og e jordskokproducet. Udover DJFs 17 jordskoksorter idgik Aarstideres ege sort og sorter fra e orsk, e svesk og yderligere e dask avler. Formålet var at lære de forskellige sorter af jordskokker bedre at kede, lige fra deres dyrkig og høst til deres smag og sudhed. I dyrkigsforsøget blev sorteres tidlighed, udbytte, kvalitet og farve udersøgt, ligesom udbyttet og kvalitetes afhægighed af høsttidspukt blev udersøgt. I projektet idgik også forsøg med metoder til at forlæge sæsoe for jordskokker, bl.a. blev der lavet forsøg med forskellige former for viterdækig og opbevarig på køl (sv. kylförvarig) koblet med forskellige tidspukter for optagig. Jordskokker ideholder sukkerstoffet iuli. Det edbrydes ikke af meeskets fordøjelsesezymer og passerer stort set ufordøjet igeem i mavesæk og tydtarm. Det edbrydes af tyktarmes mikroflora, og medvirker derfor til udviklig af e sud tarmflora. E række udersøgelser har vist, at fødevarer med højt idhold af iuli har e række sudhedsfremmede egeskaber, f.eks. e forebyggede effekt mod tyktarmskræft. Selvom iuli er et sukkerstof, tåles det af diabetikere. Idholdet af iuli blev målt (sv. mätt) både i sortere og forsøgee med sæsoforlægelse. Projektet afsluttes i Det er delt i to hvor midlere til udersøgelser af sorter kommer fra Pla Damark fode og midler til udersøgelser af hvorda ma udvider sæsoe kommer fra Iovatioslove, DJF og ivolverede avlere. Sorter og høst De 28. april 2006 blev der lagt 20 sorter af jordskok hos e Nordfysk jordskokproducet. Der blev lagt så mage kolde af hver sort, at det var muligt at høste 3 gage. Første høst var de 5. oktober 2006, ade høst de 20. ovember 2006 og tredje høst de 12. marts Ved høst blev syge og sammevoksede kolde sorteret fra, mes de fejlfrie kolde blev sorteret i størrelser. Kolde uder 10 gram er for små til salg. Salgbare jordskokker agivet i to/ha ved første og tredje høst ses i figur 1. Sortere er opstillet efter udbyttet ved høst 5. oktober. Sorte Urody gav over 25 to/ha ved 1. høst, mes sorte Valig gav lige over 5 to/ha. Ser ma på bedømmelse af koldees form (tabel 1) er Urody pæ rud de 5. oktober, mes Valig var meget aflag. Ved e seere bedømmelse er Valig blevet rudere ed Urody. Så det er tydeligt at Valig er e se sort, og derfor kræver e lægere vækstsæso for at opå et rimeligt udbytte og kvalitet. Ved høst de 12. marts er udbyttet i Urody faldet med mere e 10 to/ha, mes Valig har mere ed 20 tos u. De tidlige sorter som Mari, Nora og Urody får flere syge og råde kolde jo lægere tid de ligger i jorde. Ved de see høst er der flere af sortere, som har et udbytte på over 25 to/ha. Hvis ma øsker høst over e lægere periode er det vigtigt, at ma lægger flere sorter i marke. De tidlige sorter år at dae blomster i Damark og bliver ikke så høje (tabel 1). Kedetegede for flere af de tidlige sorter er, at de har flere 3

4 sammesatte kolde. Idholdet af iuli i sortere blev også målt (tabel 1) ved høst. Geerelt er det de røde sorter (Kug Ale, Reka, Rema og Refla), der har det højeste idhold af iuli. Som det fremgår, er der meget stor forskel på sortere, og for at få e succesfuld produktio er det vigtigt, at ma vælger de sorter som giver et højt udbytte af regelmæssige kolde af god kvalitet. Er es salgsmuligheder bedst i de tidlige sæso er det selvfølgelig disse sorter ma skal kocetrere sig om og omvedt. Viterdækig og opbevarig I ade del af projektet idgik forsøg med metoder til at forlæge sæsoe for jordskokker. Bladt adet blev der lavet forsøg med forskellige former for viterdækig (halm, plast, fiberdug mm.) så koldee ka tages op, selv om der er frost. Der idgik også forsøg med opbevarig på køl ved forskellige temperaturer koblet med forskellige tidspukter for optagig. I blev der hos e økologisk avler i Østjyllad ær Gram udført forsøg med viterdækig. Jordskokker i marke blev dækket omkrig 4. december 2006 med heholdsvis: Halm (40 t/ha) Fiberdug (60 g/m2) Platemateriale (skud af jordskokker tromlet ed over rækkere) Kotrol ude dækig Temperature i jorde i 5 cm s dybde blev registreret fra start til slut ved hjælp af små dataloggere (tiytag fra Gemii). Der blev udtaget prøver af jordskokkere ved start og efter 2 og 3 måeder, lige efter e periode med frost i e uge. Resultatet blev, at ku halm gav tilstræk- Salgbare jordskok (to/ha) Salgbare jordskok (to/ha) Høst 5. oktober 2006 Urody Mari D 19 Columbia Nora Dagøytral Kug Ale C Karia Reka Draga Rema E.C.Sødersø Bistro Krogerup Flam Refla Biaca K 24 Valig Høst 12. marts 2007 Urody Mari D 19 Columbia Nora Dagøytral Kug Ale C Karia Reka Draga Rema E.C.Sødersø Bistro Krogerup Flam Refla Biaca K 24 Valig Figur. 1. Sorteres salgbare udbytte ved høst, heholdsvis de 5. oktober og 12. marts. Højde 5/10-06 (m) Form 1= aflag 9= rud Iuli 5/ /11-06 % af tørstof Urody 2, ,8 Mari 2, ,2 D 19 2, ,8 Columbia 2, ,6 Nora 2, ,7 Dagøytral 2, ,2 Kug Ale 3, ,1 C , ,6 Karia 3, ,0 Reka 3, ,5 Draga 3, ,1 Rema 2, ,3 E.C.Sødersø 2, ,1 Bistr 3, ,3 Krogerup 3, ,0 Flam 3, ,5 Refla 3, ,6 Biaca 3, ,1 K 24 3, ,9 Valig 3, ,1 Tabel 1. Målig af sorteres platehøjde og iuliidhold, samt bedømmelse af koldforme. Sort Sort 4

5 kelig isolerig til at holde jorde frostfri, således at jordskokkere altid kue tages op. Platematerialet gav slet ikke ok isolerig til at betyde oget. Fiberdug holdt froste af jorde i et stykke tid, me kue ikke beskytte ved frost i over e uge. I figur 2 ses temperature uder de forskellige dækkematerialer i forhold til kotrol ude dækig. I lufte i 2 m s højde var der ed til 10 graders frost omkrig 25. jauar Temperatur ( C) t/ha halm Platemateriale Fiberdug 60 g Kotrol ude dække I prøvere af jordskokker fra de forskellige slags dækkematerialer blev der bl.a. målt idhold af iuli og sukrose. Resultatere viser, at selv om de ydre kvalitet af jordskokkere fra forskellige behadliger ser es ud, er der alligevel forskel i idhold af sukker. De halmdækkede jordskokker havde et højere idhold af iuli i forhold til de udækkede. De udækkede og også de fiberdug-dækkede havde omsat oget af iulie til sukrose. Froste eller de lave temperaturer havde bevirket at jordskokkere havde spaltet iulikædere til midre sukkerarter for at beskytte mod froste. Dette forhold vil sadsyligvis kue smages og lige det fæome, at år kartofler får frost bliver de også søde i smage. I figur 3 ses idholdet af iuli og sukrose efter dækig med heholdsvis halm og fiberdug eller kotrol ved de to udtagiger. Mellemlager på køl I blev der udført forsøg med opbevarig på køl for at kue udvide sæsoe eller for at have et slags mellemlager for at udvide kapacitete til salg. Jordskokker af sortere Rema, Mari og Krogerup blev høstet ca. 1. december og opbevaret ved heholdsvis 1 og 5 grader ved over 95 % luftfugtighed (Rh) i e måed. Der blev desude testet om vask før opbevarig betyder oget for holdbarhed og om idslåig i sphagum ved idlagrig ka gave holdbarhede Forsøgee med mellemlager på køl og høsttider er ikke helt færdige, me i løbet af 2008 vil de sidste resultater blive bearbejdet, således at de bliver tilgægelige for alle. På hjemmeside dk/ahp/gkb fides der oplysiger om flere af jordskoksortere. Gitte K. Bjør & Kai Grevse Tel: E-post: Dato Figur 2. Temperaturer i 5 cm s dybde i jorde uder de forskellige dækkematerialer. Data fra viterdækig i Kulhydrat (%) Sukrose Iuli Fiberdug Halm Fiberdug Halm Kotrol Dækig og dato for udtagig Figur 3. Idholdet af iuli og sukrose i jordskokker efter viterdækig med heholdsvis halm, fiberdug og e kotrol ude dækig. Jordskokkere blev dækket omkrig 1. december 2006 og der er udtaget prøver de 25. jauar (I kotrolparcellere var jorde frosse) og de 15. marts Temperature i periode ses i figur 2. Kai Grevse er seiorforsker ved Istitut for Havebrugsproduktio, Århus Uiversitet. Ha forsker i dyrkig af grøsager, krydderurter og mediciplater på frilad og hvorda ma ka påvirke idholdet af bioaktive stoffer geem dyrkig og hådterig af platere. Gitte K. Bjør er seiorrådgiver ved Istitut for Havebrugsproduktio, Århus Uiversitet. Hu forsker og rådgiver i grøsagsdyrkig med sorter som hovedarbejdsområde. 5

6 Hur odla sabbväxade bladgrösaker med svaga rotsystem i ett hållbart ekologiskt system? Utbudet av ya och mer udda bladgrösaker har ökat i mataffäreras grösaksdiskar uder de seaste åre. Det fis också e ökad efterfråga hos dages kosumeter på produkter som producerats i ekologiska odligssystem och som samtidigt äve är ärodlade. Det medför också ett ökat itresse att utöka produktio och variatioe av ekologiskt producerade grösaker iom ladet. Flertalet grossister och detaljister har också ökat sortimetet iom detta segmet. Nya udersökigar har äve visat på bioaktiva äme i grösaker som ka bidra till e miskig av välfärdsrelaterade sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar samt visa cacerformer. Exempel på sådaa äme är glukosiulater som förekommer rikligt i kålväxter. Iom kålväxtfamilje och med ursprug i Asie fis e stor del av de grösaker som är ykomligar i dages grösaksdiskar. Uder ågra år har fältförsök med bladgrösaker och blommade grösaker ur kålväxtfamilje med ursprug frå Asie utförs vid SLU-Alarp, med placerig på Torsluda försöksstatio, Ölad och Hvilads utbildigar i Skåe. Studier har gjorts på arteras tillväxt och utvecklig uder sveska förhållade samt dess lagrigsduglighet och iehåll av bioaktiva äme. Fältförsöke har utförts med tillförsel av mieralgödsel samt med biologisk bekämpig av skadedjur. Fältförsöke har givit goda resultat för odlig av dessa kulturer uder sesommar och höst (Normark et al. 2001, Nordmark, 2002). För att kua möta markades krav på kotiuerlig leveras uder e större del av säsoge har uder 2006/2007 geomförts fältförsök äve uder vår och sommarperioder. Här eda preseteras resultate frå sommarproduktioe 2006, vilka visar på tillfredställade skördar vid odlig av dessa kålväxter äve uder adra tider på säsoge ä sesommar/höst. Problem med e kotiuerlig produktio av bladgrösaker uder hela vegetatiosperiode i ett ekologiskt produktiossystem är dock måga ä så läge. Det fis udersökt grögödslig i kombiatio med sallad (Wivstad et al., 2003), 6

7 me det behövs ytterligare fältförsök för att studera tillgåg på växttillgägliga ärigsäme i de översta jordlagre uder hela vegetatiosperiode. Likaså behövs det göras ytterligare studier på grögödsligsgrödor som miimerar iverka av patogeer på kulturplatora uder produktiosperiode. Alterativt till grögödsel ka ma aturligtvis täka sig avädig av stallgödsel eller ågot av de orgaiska gödselmedel som fis tilgägliga på markade. Vid odlig av sabbväxade grösaker med e växtärigsstatus som är hållbar i ett ekologiskt odligssystem behövs också mer fältförsök med t.ex. ya typer av grögödsligsgrödor som ka bli avädbara i ett förädrat klimat med t.ex. mildare vitrar. Flertalet av mer sabbväxade grösaker har svaga rotsystem i förhållade till de ovajordiska biomassa vilket gör att växtärigsbehovet är störst i de övre jordlagre. Till detta ska också föras att ett flertal bladgrösaker som speat, bladkål eller magold, utvecklas förhålladevis sabbt uder våre är marktemperature och mieraliserige i marke är lägre. ovajordiska bladmassa skördades, samt e grösak där edast blomflorette och e del av de uppsvällda stjälke skördades. Mii pak choi (Brassica rapa var. chiesis) är e av de asiatiska bladgrösakera som är lämpliga att odla förhålladevis tätt. Plata har e lite löst samlad bladrosett av köttiga blad. Karaktäristiskt är de samlade tulpaforme. Ett förädligsarbete har gjort att det idag fis sorter som bättre ka apassas till de för pak choi ogysamma klimatbetigelsera. Odlig och kosumtio av mii pak choi har uder seare år spridits till övriga Asie, Amerika och äve till vissa delar av Europa. Pak choi är midre käslig för låga temperaturer ä kiakål. Mii pak choi etablerades i försöket med 10, 20 och 50 plator (pl)/m 2, där de två lägre platavståde etablerades med pluggplator och de högre med direktsådd. Tre sorter; Shuko, Choko och Ivory avädes för att studera hur väl apassade de är till svesk dagslägd och temperatur. SLU visat goda resultat på. Me för att öka tillgäglighete borde kailaa äve kua odlas uder adra tider på året. Iteratioella udersökigar har visat att halte av glykosiolater i kailaa ka vara förhålladevis högre ä i adra likade kålväxter. E sort av kailaa avädes i fältförsöket, sorte Kailaa white F1 frå Tozer, med 33 och 6 pl/m 2. Växtskyddsåtgärder mot skadeisekter har gjordes vid behov med Bacillus thurigiesis (preparatet Turex). Väderleke var ovaligt torr och varm uder periode och det var ödvädigt med ofta återkommade bevattigar, sammalagt åtta bevattigstillfälle, vilka är markerade med tjocka pilar i diagrammet, se figur 1. Vid varje bevattigstillfälle gavs mella 10 och 20 mm. Hela kulturtide för kailaa var frå sådd till skörd 50 dagar och kulturtide för de direktsådda mii pak choi 34 dagar mella sådd och skörd samt 17 dagar för de platerade mii pak choi frå platerig till skörd. Försök med två olika kålväxter Två typer av kålväxter odlades i fältförsök uder sommarperiode 2006; e bladgrösak där i stort sett hela de Kailaa (Brassica rapa var. alboglabra) är e kålväxt som med si späda blomställig och mjälla stjälk går att odla som e höstprimör vilket tidigare studier vid Skördevikt och platvikt Det fas iga sigifikata sortskillader mella de tre sortera av mii pak choi som igick i försöket med avseede på 7

8 platvikt och skördeutbyte vid odlig med 10 pl/m 2, 20 pl/m 2 och 50 pl/m 2. Vid lägre plattäthet blev platvikte högre och skördeutbytet lägre meda det var tvärtom vid högre plattäthet. Skördeutbytet för mii pak choi låg mella kg/100m 2 och platvikt på g. För kailaa låg skördeutbytet mella kg/100m 2 och vikte på skördade blomskott mella g. Vitami C och glykosiolater Halte av glykosiolater var ca 40 µmol/ g ts meda det i mii pak choi var kappt ¼ av detta värde. Halte av vitami C låg mella 1,5 3,5 mg/g ts och skillade var ite så stor mella de två artera. Lagrigskvalitet Geomgåede var skördekvalitete mycket god för samtliga sorter av mii pak choi. Det fas iga syliga blomkoppar i platora, me på sorte Ivory kude ma se börja till blomkoppbildig vid geomskärig av plata. Det fas midre isektsskador på flertalet plator me det var av riga storlek. Skördekvalitete på kailaa var mycket bra, med låga, mjälla blomskott. Bedömige av kvalitete vid skörd var för samtliga plator av mii pak choi och kailaa lika med klass 7 på e 9-gradig skala för kvalitetsbedömig. Efter sju dagars lagrig vid 10 C var det fortfarade säljkvalitet på mii pak choi. Efter sju dagars lagrig av kailaa vid ca 10 C var det ige skillad i kvalité beroede på de olika platavståde. Kvalité låg strax uder säljbar vara. I jämförelse med mii pak choi har alltså kailaa e kortare hållbarhet vid 10 C. För att förläga hållbarhete på kailaa bör förvarig vid e lägre temperatur vara mer gysamt. De kortare hållbar- Medeltemperatur ( C) 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Fältsådd Mii pak choi Lufttemperatur och ederbörd. Jui/juli 2006 (Torsluda) Platerig Mii pak choi Skörd Mii pak choi = bevattig 1 Jui 1 Juli Skörd Kailaa Figur 1. Väderdata för periode 1 jui till 12 juli 2006 vid Torsluda försöksstatio. I diagrammet redovisas medeltemperature per dag samt ederbörd per dag (medeltemperatur kurva, ederbörd staplar). Det är markerat är sådd och skörd iträffar för mii pak choi samt skörd för kailaa, sådd av kailaa gjordes de 24 maj. De tjocka pilara markerar är bevattig är utförd. All väderdata är hämtad frå e klimatstatio på Torsluda försöksstatio. hete som idikerats här bör beaktas vid haterige i distributioskedja. Slutsatser De beskriva försöke samt tidigare fältförsök med mii pak choi och kailaa visar att de går att odla uder större dele av vegetatiosperiode i Sverige. Kulturera har e kort kulturtid på mella 34 till 50 dagar vilket gör att de passar i produktiossystem med kotiuerlig sådd och skörd uder vegetatiosperiode. Mägde av vitami C i mii pak choi odlade uder sommarperiode var sigifikat lägre vid plattäthet på 50 pl/m 2 i förhållade till 10 och 20 pl/ m 2 meda mägde glykosiolater var sigifikat högre i mii pak choi odlade med 50 pl/m 2 i förhållade till 10 och 20 pl/m 2. I odlig av kailaa med 33 och 66 pl/m 2 uder sommar periode var det ige sigifikat skillad i mägde vitami C och glykosiolater. Alterativa vägar och kombiatioer med tillförsel av växtärig behöver göras för att tillgodose dessa grösaker med sabb tillväxt och utvecklig Medelederbörd (mm) i kombiatio med svaga rotsystem. Med ett förädrat framtida klimat mot mildare vitrar och vårar behöver ya typer av grögödsligsgrödor studeras, samt också olika kombiatioer med kulturplator och grögödsligsgrödor i hållbara ekologiska odligssystem. Hittills varade resultat har tagits fram med projektmedel frå SLF och LRF. Lotta Nordmark E-post: Lotta Nordmark är uiversitetsadjukt och forskare iom Hortikultur vid Fakultete för Ladskapsplaerig, Trädgårds- och jordbruksveteskap, SLU i Alarp. Litteratur Nordmark, L., Kjellader, T., Gertsso, U Kailaa odligsmetodik för e y kultur: Kailaa, e läckerbit i tide. Årsrapport-SLU, Torsluda fösökstatio. s Nordmark, L Blommade läckerbitar för sesommar och höst. Potatis & Grösaker. Nr 2. s Wivstad, M., Bath, B., Ramert, B., Eklid, Y Legymes as a utriet source for isberg lettuce (lactuca sativa crispa). Acta Agriculturae Scadiavia Sectio B-Soil ad Plat sciece. 53(2)

9 Sojaböor är e svesk framtidsgröda! Iom ågra år kommer vi att kua odla sojaböor i Sverige både till foder och till livsmedel, mear författara till de här artikel. De ser möjligheter för såväl ekologiska som kovetioella latbrukare att klara si proteiförsörjig med hjälp av sveskodlad soja, och framhåller att soja är e högvärdig proteikälla med amiosyror av ypperlig kvalitet för både djur och mäiskor. Sojaböa (Glycie max) är e av jordes viktigaste grödor för livsmedel och foder. Produktioe sker huvudsaklige i Sydamerika och USA, me äve i Kia, Rysslad, Kaada och i delar av Sydeuropa. I dagsläget importerar Sverige cirka to sojaprodukter varav merparte aväds som foder. De miljöproblem som sydamerikask soja medför gör det tveksamt att fortsätta importera i stor skala. Fråga om vi exporterar miljöpåverka via vår import samt GMO-fråga gör det itressat att utveckla e svesk odlig. Soja är geerellt e värmeälskade växt som dessutom är beroede av kort dagslägd för att blomma. De sorter som fis på de iteratioella markade delas i i 13 olika grupper (000 X), beroede på vilke odligszo de är apassade till. Gruppe 000 iehåller de tidigaste och mest köldtolerata sortera. Iteratioellt förädligsarbete pågår för att få fram dagslägdeutrala sorter med ökad köldhärdighet. Svesk proteiförsörjig ett moraliskt asvar De soja vi importerar frå Brasilie, Argetia, Paraguay och Bolivia har e mycket omfattade egativ påverka på miljö och mäiska. De kraftiga expasioe av sojaarealera i dessa läder medför att soja träger uda aa odlig och att ya marker tas i aspråk bl.a. i Amazoas, där regskog koverteras till jordbruksmark. I Paraguay expaderar sojaodlige med cirka hektar per år. Sojaodlige har medfört att det befitliga småskaliga jordbruket omvadlats till storskaligt latbruk med litet behov av latbrukare. Eftersom arealera blir stora, oavsett ägare av marke, sker ofta växtskyddsbesprutig med flyg. Det fis exempel på hur ma flygbesprutar äve byar och gårdar omgärdade av sojafält. De herbicidresisteta soja ( RR soy ) kräver liter glyfosat per hektar (pers medd. Rulli, 2008). Soja odlas i mookultur uta växtföljd och uta eller med lite jordbearbetig. Eftersom soja lämar lite mägd växtrester efter skörd eroderas marke med upp till 30 to jord per hektar och år (Brasilie och Argetia). Spillsoja blir ett ogräsproblem som löses med bl.a. herbicide parakvat. I Argetia täcks mer ä 50 procet av odligsareale av soja, vilket har resulterat i kraftigt miskad produktio av adra grödor som spamål och grösaker. Förädligsidustrier för dessa adra grödor har lagts ed med ökad arbetslöshet som följd. Med detta som bakgrud är det viktigt att vi i Europa i högre utsträckig tar asvar för vår proteifoderproduktio och ite ebart ser till det låga importpriset på soja. Så t går ite att odla i Sverige Svesk sojaodlig är ite e y företeelse. Växtförädlare Sve Holmberg bedrev reda på set 1940-tal ett itesivt arbete med sojaförädlig. Sortera Fiskeby V, Ugra och Träff är ågra av de produkter som lämade företaget Algot Holmberg & Söer i Norrköpig. Rue Elovso, umera vid Svalöf Weibulls AB, fortsatte förtjästfullt Holmbergs arbete, me trots detta slog aldrig de sveska sojaodlige igeom. De praktiska odligserfarehetera frå 1970-talets börja var ofta edslåede med dålig odligssäkerhet och låg avkastig. Tyvärr har 1970-talet hägt med litet väl läge i forskaras udermedveta vilket förhidrat utvecklige av moder proteiproduktio. Ultrahärdiga sorter ger svesk odlig Vi har uder två år provat modera ultrahärdiga sorter i demostratiosodligar i Skåe och på Ölad. Odligara har omfattat vardera cirka 0,5 hektar på kovetioella gårdar. Resultate är mycket 9

10 lovade. Vi har fått e skörd om ca kg kära per ha med e råproteihalt på procet (2006) och e mycket god amiosyrasammasättig. Provodligar på Ölad 2007 resulterade i soja med drygt 40 procet råprotei. Odligara har etablerats med befitliga maskier och tröskats uder sehöste. Ka ma odla ekologisk soja i Sverige? Demostratiosodligara 2006 och 2007 har visat på reella möjligheter att odla soja i Sverige. Vi kommer u uder 2008 att geomföra dels ett midre sortförsök och dels e storskalig demostratiosodlig (2 3 hektar) av ekologisk soja i syfte att få fram baskuskaper om etablerigsmetoder, ogräsbekämpig och avkastigsivåer. Merparte av skörde kommer trolige att avädas till foderförsök. Toppa med svesk soja i foderstatera Givetvis ka vi ite ersätta all importerad soja med sveskodlad vara och det är ite heller syftet med våra försök. Däremot aser vi det vara viktigt att aväda befitlig kuskap om ihemsk produktio av proteigrödor för att ersätta de importerade soja. Sveskproducerad soja, ekologisk eller kovetioell, bör i första had avädas till att toppa foderstatera eller avädas till humakosumtio. Våra iitiala försök visar på e tydlig potetial där avkastig och kvalitet är mycket goda, trots att odlige ite optimerats för sveska förhållade. Ivädige mot e svesk odlig är att dea skulle bli alltför dyr jämfört med importvara. I de debatte vill vi emellertid peka på att det alltid fis ågo plats på jorde där det är ekoomiskt billigare att producera livsmedel eller foder. De seaste tides klimatdebatt Ölädsk sojaodlig visar att vi ite ka bortse frå de miljömässiga effektera av vår kosumtio. Fredrik Fogelberg 1 & Charlotte Lagerberg Fogelberg 2 1 E-post: tel: E-post: tel: AgrD Charlotte Lagerberg Fogelberg är forskare vid Cetrum för uthålligt latbruk, SLU. Ho forskar bl. a. om framgågsfaktorer för regioal mat och kommuikatio av mervärde geom skyddade beteckigar iom EU:s märkigssystem. Ett aat viktigt område är klimat- och miljöpåverka av livsmedel. Läs mer på forskig/forskare/charlottelf.asp AgrD Fredrik Fogelberg är forskare vid JTI Istitutet för jordbruks- och miljötekik, Uppsala. Ha bedriver forskig iom precisioslatbruk, me äve med odligs- system för specialgrödor (bl.a. grösaker) och icke-kemisk ogräsbekämpig. Litteratur Fogelberg, F Globala kostvaor på lokal ivå hur avspeglar det sig i svesk odlig? I: Ekokoferese Mat i ytt klimat, Norrköpig ovember 2007, CUL, SLU, Fogelberg, F. & Lagerberg-Fogelberg, C Possibilities for soyabea productio i Scadiavia some results from pioeer experimets i Swede NJF s 23rd Cogress Treds ad Perspectives i Agriculture, Copehage 26-29th Jue Lagerberg Fogelberg, C. & Fogelberg, F Svesk soja till foder och livsmedel pilotförsök ger ekoodlare ya möjligheter. I: Ekokoferese Mat i ytt klimat, Norrköpig ovember 2007, CUL, SLU, 142. Rulli, J. (red.) Uited soya republics. The truth about soya productio i south America. Grupo de Reflexió Rural GRR, Argetia, 289 s. 10

11 Bøere i plasthuset i slutige af juli, hvor hestebøe ses forrest til vestre og bagved pralbøe. Til højre ses de gule stagbøe. sadbladet lerjord ved Forskigceter Årslev. Det ee tuelhus var med dækkemateriale af plastik (Solar EVA folie) mes det adet var med kombieret dækkemateriale af plastik i taget og et (Mooet 600) i sidere. Frihøjde i midte var 2,7 meter, og husee var 30 meter lage. Bøere blev sået med 12 plater pr. bed, og chili blev udplatet med 6 plater pr bed de sidste uge i maj Bøere blev til sammeligig også sået på frilad. Bedee var 1,25 x 1 m og rækkeafstade var 0,5 m. Der var tre getagelser (sv. upprepigar) af bedee på hvert voksested. Platere blev budet op. Jorde var dækket af ukrudtsduge Mypex i bedee. Flis blev lagt i gage og rudt om husee. Der blev vadet med siveslager og chiliere blev gødet é gag med 10 g N/m 2 i form af Moterra malt (restprodukt fra øltilvirkig). Bøere fik ige gødig. Nye me dyre icheprodukter: Bøer og chili i tuelhuse Forskellige (sv. olika) sorter af chili og bøer blev dyrket i to typer tuelhuse. Chili og pralbøer (sv. roseböor) kue godt lide varme i plasthuset, mes heste- og stagbøer (sv. bod- och störböor) trivedes bedst i huset med kombieret et og plast. Resultatet var ye spædede produkter, der dog kræver e god pris. Grøsager med variatio Bladt grøsagere fides e rigdom i smag, form og farve, som forbrugere (sv. kosumetera) iteresserer sig mere og mere for. For at ispirere til dyrkig af ye produkter, udersøgte vi dyrkigsmetoder for ogle mere varmekrævede arter, der har e sortsvariatio der giver muligheder for ye produkter. Valget faldt på bøer og chili som eksempler på e gammel og e y grøsag. Bøer er mest kedt som et esartet produkt fra supermarkedets frysedisk. De er blevet dyrket og spist i Damark fra omkrig 1800-tallet. Chili holdt sit idtog i de daske gryder især i 1990ere, me er blevet ydt i Mexico i midst 9000 år. Idefor begge grøsager fides et væld af arter og sorter at vælge imellem, der har meget forskellige egeskaber og for alvor ka brige y smag, form og farve id i køkkeet. Tuelhuse og dyrkig Vi afprøvede to typer af tuelhuse fra Rovero, der blev stillet op på e Da sommervarme kom, blev først de ee side og seere begge sider rulllet op mauelt i plasthuset. De forblev åbe i lægere perioder. Temperature og luftfugtighede i de to huse og på frilad blev målt (sv. mätt) i løbet af sommere (figur 1). Der var varmere i plasthuset ed i et/plasthuset og på frilad i hele periode. Idtil september var der varmere i et/plasthuset ed på frilad. De relative luftfugtighed var lavere i plasthuset ed i et/plasthuset og på frilad til og med juli (resultater ikke vist). Herefter var der ige forskel mellem de tre voksesteder. Der var problemer med bladradbiller (Sitoa spp.) i bøere i slutige af jui og med lus på chili seere på sommere, idet vi ikke havde iværksat biologisk bekæmpelse. For at kue fuldføre forsøget blev der derfor sprøjtet é gag i hver kultur mod de pågældede skadegørere med kovetioelle sprøjtemidler. 11

12 Der skal aturligvis bruges biologisk bekæmpelse i stedet for i e geemført økologisk dyrkig af disse afgrøder. Bøer med stor variatio Der blev dyrket fire forskellige bøer. Hestebøe (valskbøe), der er fra Viciaslægte, hvor ma bælger bøere og fjerer frøskalle før de meget delikate bøer spises. De avedte sort hed Masterpiece Gree Logpod. Desude tre bøer fra slægte Phaseolus: E pralbøe (Wisley Magic), der i Damark bliver betragtet som e prydplate, me som er blevet kåret som årets grøsag af Royal Horticultural Society i Eglad! Samt e rud og gul stagbøe kaldet Neckargold 3. Desude e grø stagbøe, der er stor og flad (Helda) og sælges fra Aarstidere.com med det velfortjete av gourmetbøe. Temperatur ( C) plast et/plast frilad 01/07/05 01/08/05 01/09/05 01/10/05 01/11/05 Dato Figur 1. Døgets middeltemperatur i forsøgsperiode målt i tuelhuse med dækkemateriale af plast, plast i taget og et i sidere, samt på frilad. Der blev høstet fra midte af juli. Begge stagbøer og hestebøe havde det bedste udbytte i et/plasthuset (figur 2 og tabel 1). Pralbøere groede derimod bedst i det varmere plasthus. Forskellee mellem de tre voksesteder var markate og i alle tilfælde var udbyttet meget lavere på frilad, hvor bøere også i de fleste tilfælde var midre. Årsage til frasorterig af bøere var især fejl i forme og skyldtes i midre grad skadegørere, me der var dog forekomst af rust, især på hestebøere i plasthuset og på frilad HESTEBØNNE plast et/plast frilad PRALBØNNE Chili og varme 2 Der blev dyrket tre forskellige chilisorter af arte Capsicum auum. Både Hot Baaa og Hugaria Hot Wax har store, lysgrøe-orage frugter, der har middel chilistyrke. Sweet Baaa er markat større og gulgrø, og bliver rød år de modes. De er ude de brædede chilismag. Der blev høstet fra midte af juli. Alle tre chilisorter havde klart det bedste udbytte i det varme plasthus (figur 3 og tabel 2), hvor de udviklede Figur 2. Det opsummerede udbytte over sæsoe for bøer ved dyrkig i tuelhuse med dækkemateriale af plast, plast i taget og et i sidere eller på frilad STANGBØNNER 01/08/05 01/09/05 01/10/05 Dato 12

13 Nav Latisk av Sort Dyrkig Brugbare (kg/m 2 ) Frasorterede (kg/m 2 ) Vægt (g/stk) Hestebøe Vicia faba Masterpiece Gree Logpod Frilad 0,7 0,3 27 Plast 3,8 0,6 33 Net/plast 5,3 0,5 36 Pralbøe Phaseolus coccieus Wisley Magic Frilad 2,9 0,7 21 Plast 5,7 1,9 22 Net/plast 3,5 1,0 25 Grø stagbøe Phaseolus vulgaris Helda Frilad 2,5 2,1 18 Plast 8,1 2,7 20 Net/plast 11,3 2,0 22 Gul stagbøe Phaseolus vulgaris Neckargold Frilad 3,3 1,2 10 Plast 7,2 1,3 9 Net/plast 8,5 1,7 10 Tabel 1. Det opsummerede udbytte og frasorterede bøer dyrket på frilad, samt i tuelhuse med dækkemateriale af plast eller e kombiatio af plast i taget og et i sidere. sig flot og ude lus. I et/plasthuset var chiliere slemt agrebet af lus. E god pris Dyrkige af bøer og chili var rimeligt arbejdskrævede i forhold til udbyttet. Dertil kommer ivesterige i tuelhusee og de ekstra arbejdsidsats, der ligger i opsætig og mauel udluftig ved oprulig af dækkematerialet i husets sider. Ligeledes kræver dyrkige af begge arter, at der i plalægige af produktioe ikluderes biologisk bekæmpelse af skadedyr. Vores sammeligig med dyrkig på frilad gav dog i forsøgee bous ved et markat højere udbytte for bøere. Dette var tilfældet selvom bøer også abefales til dyrkig på frilad uder vore himmelstrøg (sv. breddgrader/klimat). Tuelhusee er samtidig et lavtekologisk alterativ til mere traditioelle væksthussystemer, hvor ivesterig, automatiserig og styrigsmuligheder er lagt større. Forsøget med bøer gav ikke et svar på hvilket tuelhus, der var bedst eget til kommerciel produktio. Derimod så plasthuset ud til at være bedst til chilidyrkig. Frem for alt er koklusioe, at de flotte grøsager, der Figur 3. Det opsummerede udbytte over sæsoe for tre sorter af chili ved dyrkig i tuelhuse med dækkemateriale af plast eller plast i taget og et i sidere CHILIER plast et/plast Sortsav Dyrkig Brugbare (kg/m 2 ) 01/08/05 01/09/05 01/10/05 01/11/05 Dato Frasorterede (kg/m 2 ) Vægt (g/stk) Hot Baaa Plast 9,3 0,1 30 Net/plast 5,3 0,1 22 Hugaria Hot Wax Plast 10,0 0,1 27 Net/plast 6,0 0,1 22 Sweet Baaa Plast 12,6 1,1 51 Net/plast 6,6 0,3 48 Tabel 2. Det opsummerede udbytte og frasorterede chili (Capsicum auum) dyrket i tuelhuse med dækkemateriale af plast eller e kombiatio af plast i taget og et i sidere. 13

14 ka produceres i disse tuelhuse, skal kue sælges som ye spædede produkter med e god pris, hvis dyrkige skal være retabel. Forsøget blev fiasieret af Direktoratet for FødevareErhverv (Iovatioslove) og Istitut for Havebrugsproduktio, Århus Uiversitet. Hae L. Kristese & Gitte K. Bjør E-post: Hae L. Kristese er seiorforsker ved Istitut for Havebrugsproduktio, Århus Uiversitet. Hu forsker i grøsagers kvalitet og betydige af grøsager og efterafgrøders rodsystemer for kvælstofcirkulerig i agro-økosystemer. Gitte K. Bjør er seiorrådgiver ved Istitut for Havebrugsproduktio, Århus Uiversitet. Hu forsker og rådgiver i grøsagsdyrkig med sorter som hovedarbejdsområde. Bælge med hestebøer i slutige af juli. Når de skal spises skal de bælges, blacheres og frøskalle pilles af. Me så smager de også fatastisk! Nytt sveskt projekt: Ogräsbekämpig i ekologiskt odlad majs I Sverige fis mycket begräsad erfarehet av ekologisk majsodlig. Det i särklass viktigaste problemet är ogräs, och därför efterfrågas effektiva ogräsbekämpigsstrategier av odlara. Målet för ett projekt iom SLU:s forskigsprogram Ekoforsk, är att idetifiera verksamma, icke-kemiska ogräsbekämpigsmetoder och deras betydelse för skörde och fodervärde. Det har visat sig att mjölkböder av praktiska skäl och för att majs tål mycket ärig ofta lägger stora mägder gödsel till majse. Därför testas i projektet om det går att förbättra effekte av ogräsbekämpige geom att dela gödselgiva och placera gödsel i aslutig till majse i stället för att bredsprida de. Radgödslig och evetuellt äve de delade giva bör kua öka växtärigsutyttjade. Två försöksserier (totalt 5 försök/år) skall geomföras i fält på tre platser i Skåe, Östergötlad och Upplad mella : Serie 1: Direkt ogräsbekämpig Ogräsbekämpig kommer att bestå av olika strategier för mekaisk bekämpig och flamig. För mekaisk ogräsbekämpig kommer att avädas bl.a. falsk såbädd, blidharvig, ogräsharvig radhackig och kupig i olika kombiatioer och olika tidpukter. Serie 2: Närigsförsörjiges betydelse för ogräskotroll i ekologiskt odlad majs Näriges betydelse för ogräskotroll kommer att studeras med avseede på placerig, mägd och tidpukt. Projektet är ett samarbete mella Hushålligssällskape i Upplad och Östergötlad och SLU. Kotakt: 14

15 Quioa e y afgrøde i Norde? Gødigsforsøg, Århus, 31/ Lækker quioa-dessert. Det globale marked for quioa til fødevare er stærkt stigede. Nye markeder med stor efterspørgsel åbes i Damark og adre ordiske lade, med stor succes, hvilket giver de fattige Ades bøder mulighed for at øge deres idtægter ved salg af quioa. De begræsede faktor er de vaskelige dyrkigsbetigelser uder de ekstreme klimatiske forhold i Bolivia og Peru. Adre lade som Damark og det øvrige Norde vil kue udfylde e vigtig fuktio ved at supplere markedet med småfrøet quioa der primært ka bruges til forarbejdede produkter og foder, og således medvirke til at øge kedskabet til quioa, til gav for primærproducetere i Ades. Quioa har et stort potetiale som fødevare, for eksempel til gluteitolerate, vegetarer og de al- midelige forbruger, og som proteifoder i det økologiske husdyrbrug. Nye sorter til Norde Nye sorter af quioa har vist sig at kue klare sig godt uder ugustige vejrforhold, med tidlig høst. Dette er et afgørede geembrud for quioa, me for at udbrede dyrkige til det øvrige Norde skal dyrkigssikkerhede øges, og der skal udvikles metoder for udyttelse af quioa hos aftagere (foderstofbrache og mølleriere). De æste daglægdeeutrale quioa har midre frø ed Ades typere. De gode resultater der er opået i de seere år er baseret på arbejdet med afgrøde i flere europæiske lade, og de erfarig der er opbygget i Damark (Jacobse et al., 1997; Jacobse & Risi, 2001; Jacobse & Christiase, 2006; Jacobse, 1999, 2003; 2007). De er desude testet i Filad (Keskitalo, 1997) og Sverige (Ohlsso, 1997), og i 2008 vil de blive udsået i Islad. Vi har påvist at: Arbejdet med udviklige af forædlede daske, tidlige sorter har været succesfuld Quioas potetiale som fødevare er stort pga. des høje erærigsmæssige kvalitet og store avedelighed Quioa er eget til vegetarer (proteikvalitet), kvider (højt jeridhold), gluteitolerate (glutefri) og de almidelige sudhedsbevidste forbruger (smag, ærigsværdi, avedelighed) Quioas potetiale som foderafgrøde er stort på grud af et højt idhold af 15

16 Prøveudtagig, Tåstrup, 10/ protei, fedt og e række vitamier og mieraler, samt e høj proteikvalitet Proteiidhold ka øges ved e effektiv ukrudtskotrol Foderværdie er høj til sammeligig med kor, og stivelse og det høje lysi- og methioiidhold gør quioa attraktiv til smågrise og fjerkræ Der er god økoomi i afgrøde med et realistisk udbytte og med de pris der tilbydes kommercielt af foderstofbrache og i fødevareidustrie Behov for proteifoder af høj kvalitet Det er plae at alt foder i de økologiske husdyrproduktio i EU skal baseres på økologiske råvarer. Der er derfor et stigede behov for ye alterative proteikilder, der ka dyrkes uder ordiske klimatiske forhold, samt udersøge ærigsværdie af disse. Problemere med økologisk proteifoder i dag er bl.a. e dårlig amiosyresammesætig, som quioa ka afhjælpe på. E øjsom afgrøde veleget til økologi Quioa (Cheopodium quioa Willd.) har fra gammel tid udgjort hovedbestaddele i Adesbefolkiges føde, bl.a. uder ikatide og tidligere kulturer. De er i dag e af de vigtigste afgrøder i Adesregioe, hvor de avedes som fødevare af høj, erærigsmæssig værdi. Quioa er geerelt e øjsom afgrøde, der stiller få krav til vad og ærigsstoffer, og er derfor af særlig iteresse i økologisk ladbrug. Iteresse for at itroducere quioa til dyrkig som økologisk afgrøde i Damark skyldes bl.a. des velafbalacerede proteikvalitet, der beror på et højt idhold af de essetielle amiosyrer lysi, methioi og threoi, som er i uderskud i kor (sv. spamål), bælgplater og raps (Repo-Carrasco et al., 2003). Quioa ideholder ormalt % protei, me der fides ladracer med op til 20 %. Hovedbestaddele i quioa er stivelse (ca. 60 %), der forefides i perisperme. Quioa sapoier, et bitterstof lokaliseret i frøskalle, skal fjeres ete ved afskalig eller vask før avedelse som fødevare eller foder til emavede dyr. Dyrkigssikkerhede ka øges yderligere De primære problemer, der skal løses for at quioa ka blive e y afgrøde i Norde, er e stabiliserig af udbytte og kvalitet, hvilket bør ske ved fokuserig på etablerig, ukrudtsbekæmpelse, proteiidhold og efter-høst tekik. Disse temaer fider e løsig med yt dask sortsmateriale, der syes lovede. Problemet med se modig er løst i ye, daglægdeeutrale sorter, klar til dyrkig i Damark, med modig i slutige af august til begydede september. E rigtig placerig i det økologiske sædskifte ka være e vigtig faktor såvel med hesy til udyttelse af afgrødes øjsomhed, og for at udgå ukrudtsproblemer i de tidlige vækstfase. Kvalitetsmæssigt er det hidtidigt afprøvede materiale sævert, og ka formetlig forbedres mht. yderligere øget proteiidhold og reduceret idhold af sapoier, karakterer der udersøges for 16

17 i dask og udeladsk materiale. Med ye tidlige sorter af quioa står afgrøde på sprig til at kue blive af betydig i det ordlige Europa, både til fødevare og til foder. FN s fødevareorgaisatio, FAO, har udpeget quioa til e af århudredets fødevaresikkerhedsskabede afgrøder på grud af des ærigsrigdom. De giver desude e lagt større mæthedsforemmelse ed adre sammeligelige fødevarer. Dermed er quioa ikke blot iteressat for verdes fattige, me også for de vestlige verde i kampe mod livsstilssygdomme og fedme. Sve-Erik Jacobse Tel: E-post: Pågåede svesk forskig: Oljerättika och seap för sjukdomssaerig Jordbuda växtsjukdomar utgör allvarliga flaskhalsar för ekologisk produktio. Flera arter iom växtfamilje Brassicaceae är mycket itressata, möjliga saerare av växtskadegörare som överlever i jorde. Oljerättika (Raphaus sativus ssp. oleifera), vitseap (Siapis alba) och så kallad caliete eller sareptaseap (Brassica jucea) är i fokus för itresset. Dessa mellagrödor blir förutom sjukdomssaerare äve fåggrödor, grögödsligsgrödor och strukturförbättrare. Iteratioell litteratur visar att flera patogea svampar, me äve vissa ematoder hämmas då biomassa frå oljerättika och/eller seap brukas ed. Mekaismera bakom hämige är ite i varje eskilt fall klarlagt me e av Sve-Erik Jacobse er lektor ved Det Biovideskabelige Fakultet, Købehavs Uiversitet. Ha har tyve års erfarig med stressfysiologi, ladbrugsudviklig, afgrødevideskab og alterative afgrøder, både i Europa og i et mageårigt samarbejde med Sydamerika, bosiddede i Peru i fem år. SEJ har koordieret det etop afsluttede EU FP6 projekt Water resource strategies ad drought alleviatio i Wester Balka agriculture (WATERWEB), og påbegyder i år EU FP7 projekt Sustaiable water use securig food productio i dry area of the Mediterraea regio (SWUP-MED) som koordiator. SEJ er formad for Europea Society of Agroomy (ESA) Divisio 1, Crop Physiology ad Maagemet. effektera är omvadlige av brassicaarteras glukosiolater till isotiocyaat. Det är av stor betydelse att biomassa söderdelas väl och att de edbrukas omedelbart. Projektet udersöker brassica-mellagrödor med olika halter av glukosiolater. Fyra ekoomiskt betydade sjukdomar och orsakade patogeer studeras; ärtrotröta (Aphaomyces eutheices), rostrigar (tobak rattelvirus, TRV), groddbräa (Rhizoctoia solai) och bomullsmögel (Sclerotiia sclerotiorum) Liiiteratur Jacobse, E.E., Skadhauge, B. & Jacobse, S.-E. (1997): Effect of dietary iclusio of quioa o broiler growth performace. Aimal Feed Sciece ad Techology 65, Jacobse, S.-E Potetial for quioa (Cheopodium quioa Willd.) for cool ad wet regios of Europe. I, Proceedigs of COST 814-Workshop: Alterative Crops for Sustaiable Agriculture, Jue 1999, Turku, Filad, Jacobse, S.-E The worldwide potetial for quioa (Cheopodium quioa Willd.). Food Reviews Iteratioal 19, Jacobse, S.-E. & O. Støle Quioa - Morphology ad pheology ad prospects for its productio as a ew crop i Europe. Europea Joural of Agroomy 2, Jacobse, S.-E Quioa s World Potetial. I, Breedig of Neglected ad Uder-Utilized Crops, Spices ad Herbs (eds., Ochatt, S. & S.M. Jai), Sciece Publishers, Efield, p Jacobse, S.-E. & J.L. Christiase Dyrkigsvejledig Quioa. 4s. viskategori.asp? ID=ka Jacobse, S.-E. & J. Risi Distribució geografica de la quiua fuera de los paises Adios. I Quiua (Cheopodium quioa Willd.) Acestral cultivo adio, alimeto del presete y futuro; Mujica, A.; Jacobse, S.-E.; Izquierdo, J.; Marathee, J.P.; Eds.; FAO, UNA-Puo, CIP. Satiago, Chile, Repo-Carrasco, R., C. Espioza & S.-E. Jacobse Nutritioal value ad use of the Adea crops quioa (Cheopodium quioa) ad kañiwa (Cheopodium pallidicaule). Food Reviews Iteratioal 19, Mellagrödora odlas i storlådor utomhus och biomassa brukas ed vid tidig blomig. Patogeera tillsätts vid sådd och seda aalyseras evetuell hämig med biotester och DNA-baserad aalysmetodik. Grödoras påverka på markmikrofloras struktur skall aalyseras geom DNA-extraktio ur jordprover före och efter edbrukig av biomassa. Jordproveras DNA kommer att aalyseras med bl. a T-RFLP som ger provet ett DNA figeravtryck och ka därigeom påvisa strukturförädrigar. Kotakt: 17

18 Idustrihampa e fiberväxt med stor biomasseavkastig och hög fiberstyrka Idustrihampa ger e stor biomasse- och fiberavkastig samt hög fiberstyrka. Försök vid SLU i Alarp har visat att ma ka erhålla e geomsittlig biomasseoch fiberavkastig på ca 10 to/ha respektive ca 2,5 to/ha. Försök har äve visat på e relativt hög fiberstyrka varierade mella 300 MPa upp till över 500 MPa. Alarpsförsöke är geomförda i kovetioell odlig, me med take på de fördelar som ka fias med hampa i e ekologisk växtföljd är resultate itressata också för ekoodlig. Nygammal fiberväxt Hampa, (Caabis sativa L.) är e ettårig örtväxt, vars stjälktjocklek ka variera frå 1 cm i slutet beståd till 5 6 cm hos friståede plator. Växte kommer urspruglige frå cetrala Asie och har odlats i mist 3000 år. De ka i vårt ordliga klimat bli ca 1,5 4 m hög meda de i sydligare klimat ka växa upp till 10 m höjd. Idustrihampa är e förädlad art med mycket låg halt av arkotiska äme till skillad frå de idiska hampa, som iehåller e hög halt av arkotiska äme. Idustrihampa blommar i vårt sveska klimat ca dagar efter sådd och frömogad sker efter ca dagar. Hampfröet är botaiskt sett e öt med grått, spräckligt skal samt e tusekorvikt av g (Oswald, 1959). Idustrihampa ka med fördel avädas i ekologisk odlig, eftersom de sabba och täta hampväxte kväver all ogrästillväxt. Med erfareheter frå Mellaeuropa ka idustrihampa mycket väl apassas i växtföljde. Hampa har odlats i Sverige äda seda medeltide. Uder 1900-talet har hampa odlats uder krigsåre på 1940-talet och fram till 1960-talets mitt. Åre 1942 till 1952 odlades hampa på ca 2000 ha per år, fördelade med ugefär hälfte på Gotlad och hälfte krig Mälare och Hjälmare samt i Östergötlads, Skaraborgs och Västerbottes lä. Det fis e gammal hampodligstradio i Norrlad, där de viterhärdigare hampa ersatte liet i husbehovsodlige. Geom edläggige 1952 av hampberedigsverket utaför Katrieholm begräsades odlige till Gotlad. Efter 1953 var Visbyverket det eda hampberedigsverket i ladet. Odlige på Gotlad upphörde All hampodlig blev förbjude i Sverige i mitte av 1960-talet, eftersom ma ville utesluta möjlighete att odla de idiska droghampa. Uder seare år har diskussioe att legalisera odlig av idustrihampa i Sverige itesifierats som följd av e odligsasöka av e latbrukare i södra Hallad. I jauari år 2003 gav EG-domstole latbrukare rätt att odla idustrihampa. Till följd av EG-domstoles beslut tog de sveska regerige i februari år 2003 beslutet att ädra de sveska lage om kotroll av arkotika så att äve sveska latbrukare får tillståd och möjligheter att kommersiellt odla idustrihampa på sveska marker. Uder åre har de sveska hampodligsareale vuxit frå ca 150 till ca 750 ha. Två odligsförsök Uder åre och har två odligsförsök med idustrihampa geomförts på forskigsstatioe Löstorp tillhörade Sveriges latbruksuiversitet (SLU) i Alarp. I det första försöket provades tre fraska sorter med syfte att studera biomasseoch fiberavkastig. I det adra försöket provades e frask och e polsk sort med syfte att studera fiberkvalitete bl.a. fiberstyrka. I båda försöke har ett radavståd på 12 cm utyttjats vid sådd. Sådjupet har legat på ca 3 cm. Utsädesmägdera har varierat mella 30 kg/ha till 60 kg/ha i första försöket och ebart 30 kg/ha i det adra försöket. Gödselmägdera har legat på ca 120 kg kväve frå hadelsgödsel per ha. Parcellstorleke har varierat ågot uder försöke. Vid skördetillfällea har parcellera skördats med e ormal slåtterbalk kopplad till traktor. Parcelles totala avkastig av biomassa har registrerats och prover för bestämig av torrsubstas (TS) har tagits. Fiberprover har tagits fram för had och fiberavkastige har registrerats. Fiberstyrka har mätts med e Pressley Fibre Stregth Tester. 18

19 Sort kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha 3-års medelvärde (30+60kg/ha) Futura75 9,0 9,2 10,5 10,3 14,5 12,9 11,6 Felia 34 8,1 7,8 9,7 9,0 11,4 13,7 10,5 Fedora17 8,7 8,4 8,1 8,3 11,2 11,5 9,6 Tabell 1. Biomasseavkastig (tots/ha) av tre fraska hampsorter vid höstskörd (Sveerstedt & Svesso. 2006). Sort kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha 3-års medelvärde (30+60kg/ha) Futura75 2,0 2,3 2,5 2,5 3,3 3,1 2,7 Felia 34 2,0 1,9 2,6 2,3 2,7 3,3 2,6 Fedora17 2,0 2,0 1,9 2,1 2,5 2,4 2,2 Tabell 2. De totala fiberavkastige (tots/ha) av tre fraska hampsorter vid höstskörd (Sveerstedt & Svesso. 2006). Stor biomasseavkastig och hög fiberstyrka Frå tabell 1 ka ma utläsa att biomasseavkastige i geomsitt låg på 10,6 tots/ha för de tre fraska sortera i försöket. Biomassa hade vid skörd e TS-halt varierade mella 27 och 38 viktprocet. Hampa såddes på våre och skördades efter 137 dagar (1999), 162 dagar (2000) och 148 dagar (2001) på höste. År Växttid, dagar Fiberstyrka, MPa Futura 75 Beiko Tabell 3. Medelvärde av fiberstyrka och 95-procetigt kofidesitervall (Sveerstedt. 2008). De totala fiberavkastige blev 2,5 to TS/ha i geomsitt för de tre fraska sortera i försöket (tabell 2). Tabell 3 visar medelvärde av fiberstyrka och dess 95-procetiga kofidesitervall för två hampsorter vid höstskörd. Hampas växttid frå sådd till skörd varierade mella 123 och 141 dagar. När ma bedömer försöksresultate ova är det viktigt att beakta klimatvariatioera uder försöksperiodera. Uder odligsförsöket var det varmare ä ormalt mella jui till september 1999 meda det var kallare ä ormalt uder samma period Nederbörde var högre uder 1999 ä uder År 2000 var klimatet tämlige ormalt. Uder odligsförsöket Figur 1. Växtfiberkompositer i e Daimler-Chrysler bil (http://www.eiha.org/). 19

20 var klimatet ormalt uder Augusti var de varmaste måade och juli de ederbördsrikaste uder Uder 2006 var det varmare ä ormalt mella maj till oktober. Året var torrt utom i augusti, då det var extremt hög ederbörd. Avädigsområde Traditioellt har hampfiber aväts för textila produkter me de ka äve utyttjas i växtfiberkompositer för fordosiredigar (figur 1), för byggprodukter och i specialpappersprodukter såsom sedelpapper. Stjälkes vedartade delar lämpar sig för eergiproduktio och skivproduktio. Dessa delar ka dessutom avädas som strömedel i häststallar på grud av si goda fuktuppsugigsförmåga. Hampfröet och dess olja ka avädas i livsmedels- och hälsokostprodukter (Sveerstedt & Svesso.2004). Begt Sveerstedt Tel: E-post: Begt Sveerstedt är docet och Forskigsledare. Ha leder forskargruppe Biofibertekologi vid Sveriges latbruksuiversitet (SLU). Litteratur Osvald, H Åkers yttoväxter. AB Svesk Litteratur. Stockholm. Sveerstedt, B. & Svesso, G., Idustrihampa odlig, skörd, beredig och markad. Sveriges latbruksuiversitet. FAKTA Jordbruk, Nr 7, Uppsala. Sveerstedt, B. & Svesso, G Hemp (Caabis Sativa L.) Trials i Souther Swede Joural of Idustrial Hemp, Volume 11 (1), pg Haworth Press Ic. USA Sveerstedt, B Hemp Fibre Stregth ad Thickess a Study of Plat Developmet of Swedish Grow Idustrial Hemp. Joural of Idustrial Hemp. Mauscript. Haworth Press Ic. USA. Avrapporterat om hampafrö som foder NYBIRT EFNI NY LITTERATUR Hampafrö ka i Sverige bli e bra proteikälla i foderstater med hög adel vallfoder. Detta påståede stöds av resultat frå ett avslutat projekt iom SLU:s forskigsprogram Ekoforsk med övergripade mål att studera möjlighetera att förbättra proteiförsörjige och samtidigt öka avädige av ärproducerade ekologiska fodermedel till idisslare. I projektet studerades och bestämdes proteikvalitet och fettsyramöster hos ekologiskt producerade oljehampfrö (Fiola). Hampfrö för aalys av proteikvalitet och fettsyramöster erhölls frå odligsprojektet Multifuktioell idustrihampa, som geomfördes på Röbäcksdale, Umeå, uder åre De kallpressade hampakaka iehöll ca 30 % råprotei. Proteiets kvalitet (edbrytbarhet i våmme) var bättre ä obehadlad rapsexpeller me sämre ä värmebehadlad rapsexpeller. Fröet frå oljehampa (Fiola) iehöll ca 30 % olja (råfett) vid kallpressig utvas ugefär hälfte av dea olja. Hampaolja iehöll e hög adel liolsyra. Kvote mella liolsyra och α-liolesyra var ca 3:1. Småskalig briketterig av hampa I e rapport frå JTI- Istitutet för jordbruks- och miljötekik beskrivs produktioskedja frå odlig och skörd till småskalig briketterig av hampa för värmeproduktio. Rapporte beskriver befitlig tekik för de olika delara i produktioskedja. Rapporte bygger på e förtudie med syfte att belysa produktiokostader, tekik och markadspotetial för småskalig förädlig av hampa geom briketterig. UUSI KIRJALLISUUS Kjell Martisso Proteikvalitet och fettsyramöster i hampafrö sidor. Laddas ed frå se/projekt05_07/hampa.htm. Maya Forsberg, Marti Sudberg & Hugo Westli Småskalig briketterig av hampa sidor. Laddas ed frå 20

21 Rovkvalster förbättrar jordgubbsskörde E tidig och varm vår ger ofta stora agrepp av jordgubbskvalster. När jordgubbsplator odlas uder flera år brukar probleme med jordgubbskvalster bli värre och värre. Agreppe visar sig som hämmad tillväxt, skrykliga och missfärgade blad samt små, missfärgade och torra bär. I ekologiska jordgubbsförsök vid SLU i Råa har Birgitta Svesso fuit att skörde av förstklassiga bär av sorte Hoeoye förbättrades med över 80 procet om rovkvalster sattes ut tidigt uder säsoge. Rovkvalster, Neoiseiulus (Amblyseius) cucumeris, trivs ite i kall och fuktig väderlek, me det fis u belägg för att det ädå ka löa sig att vara tidigt ute med spridig av detta biologiska bekämpigsmedel, speciellt i mottagliga sorter. Om det fis mycket jordgubbskvalster i odlige måste behadlige upprepas e till två gåger uder säsoge. God hygie i e agripe odlig är fortsatt mycket viktig och varmvattebehadlig av stickligar till yplaterig fugerar bra (doppig i 46-gradigt vatte uder 6,5 miuter). Källa: SLU-Notiser Kotakt: Jordgubbara blir små, missfärgade och torra, platas tillväxt hämmas och blade blir skrykliga och missfärgade är jordgubbskvalstre agriper. À DÖFINNU Á NORðURLÖNDUM AKTUELT I NORDEN AJANKOHTAISTA POHJOLASSA ICROFS erstatter FØJO FØJO har 1. jui 2008 skiftet vedtægt og av til Iteratioal Cetre for Research i Orgaic Food Systems, som forkortes ICROFS. På dask er Cetrets ye av vil i de kommede tid fide vej til cetrets mage hjemmesider og adre tilkyttede web-ressourcer. Til det ye ceter er tilkyttet hjemmeside cetrets av Iteratioalt Ceter for Forskig i Økologisk Jordbrug og Fødevaresystemer. 21

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt

Läs mer

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Extrem prestada Nu uta BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Formar för kall och varm mat BPA-fritt kommersiellt produktsortimet för livsmedelsservice Rubbermaid Commercial har

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Systemdesign fortsättningskurs

Systemdesign fortsättningskurs Systemdesig fortsättigskurs Orgaisatio Föreläsare Potus Boström Assistet? Tider mådagar och tisdagar kl. 8-10 Börjar 3.9 och slutar 16.10 Rum B3040 Orgaisatio Iga föreläsigar 24.9, 25.9, 1.10 och 2.10

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

Marknaden för PPM-förvaltning

Marknaden för PPM-förvaltning Nu är goda PPM- I dag fis det måga företag som vill placera dia PPM-pegar. Me du ska vara försiktig ofta kostar det mer ä det smakar. Markade för PPM-förvaltig har vuxit kraftigt det seaste året. Nu fis

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm Noterigsdokumet med aledig av upptagade till hadel av Net Etertaimet NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm Iehåll 1 Sammafattig 6 Riskfaktorer 10 Bakgrud och motiv 11 VD har ordet 12 Markadsöversikt 20

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

Nyckeltal 2015-06-30 2014 2013 2012 2011. Hyresvärde, Mkr 1 022 996 919 903 686. Vakansgrad exklusive projekt, % 4,1 5,4 8,3 12,7 9,3

Nyckeltal 2015-06-30 2014 2013 2012 2011. Hyresvärde, Mkr 1 022 996 919 903 686. Vakansgrad exklusive projekt, % 4,1 5,4 8,3 12,7 9,3 Humlegårde Fastigheter Halvårsöversikt 215 Om oss Periode i korthet Humlegårde är ett fastighetsbolag som igår i läsförsäkrigsgruppe. 19 läsförsäkrigsbolag och Läsförsäkrigar Sak äger kocere Humlegårde

Läs mer

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning Väge till eergiklassad persoal Kurskatalog Fastighetsautomatio www.siemes.se/utbildig Vi ka ge er vad som krävs Fastighetsägare påverkas av EU s direktiv om byggaders eergiprestada. Ett område behadlar

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

Stadsbyggande och farligt gods

Stadsbyggande och farligt gods Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

forskningsnytt Inom ekologiskt lantbruk finns ett stort behov av nya om økologisk landbruk i Norden Vad får hjulen att snurra?

forskningsnytt Inom ekologiskt lantbruk finns ett stort behov av nya om økologisk landbruk i Norden Vad får hjulen att snurra? forskigsytt om økologisk ladbruk i Norde Nr 1 Mars 2007 Vad får hjule att surra? Foto: Has Kogbäck/N Iom ekologiskt latbruk fis ett stort behov av ya iovatioer och metoder som ka göra att produktioe blir

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

FastTV.net AB (publ) Investeringsmemorandum avseende nyemission September 2009

FastTV.net AB (publ) Investeringsmemorandum avseende nyemission September 2009 FastTV.et AB (publ) Ivesterigsmemoradum avseede yemissio September 2009 1 FastTV090901_20 sidor.idd 1 09-09-01 16.35.11 2 Geerell iformatio Detta ivesterigsmemoradum har upprättats med aledig av de föreståede

Läs mer

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Ny lagstiftning från 1 januari 2011 Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q

Läs mer

IGCT effektbrytare i megawattklassen för mellanspänningstillämpningar

IGCT effektbrytare i megawattklassen för mellanspänningstillämpningar IGCT effektbrytare i megawattklasse för mellasäigstillämigar Att kostruera utrustig för att bryta effekter i storleksordige megawatt å mellasäigsivå är e svår ugift. De ieboede egeskaera hos de två kiselbaserade

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

Mediaplan & företagspresentation

Mediaplan & företagspresentation 203 Mediapla & företagspresetatio Aos- och utgivigspla Tidige Fastighetsytt Om oss! Väljer du Fastighetsytt som di kaal för markadsförig och profil erig är du med i ett större sammahag och år e målgrupp

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Reviderad 8 jui 2015 Kommustyrelses plautskott Tid Tisdage de 9 jui 2015 kl. 10:00 Plats KS-sale, stadshuset Eligt uppdrag Aette Mellström Föredragigslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22

Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tetame i EG2050/2C1118 Systemplaerig, 14 mars 2009, 8:00 13:00, Q21, Q22 Tillåta hjälpmedel Vid dea tetame får följade hjälpmedel avädas: Miiräkare uta iformatio med akytig till kurse. E hadskrive, ekelsidig

Läs mer

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005

Förslags- och beslutsprotokoll, Måndag 31 oktober 2005 Förslags- och beslutsprotokoll, Mådag 31 oktober 2005 9.2 Full sysselsättig 9.2.1 Politiska riktlijer, iledige Tjästgörade ordförade: Ulla Lidqvist, Kogressekreterare: Begt Harju och Berit Stockhaus Sid

Läs mer

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november

förebygg.nu Stor kartläggning av ungas drogvanor den isländska onsdag 13 november osdag 13 ovember förebygg.u Så fugerar de islädska modelle Programmet för ett drogfritt Islad har pågått i 15 år. Sida 3 Smart Ugdom Stora framsteg för de prisade ideella ugdomsföreige. Sida 7 Foto Peter

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

Bilaga 1 Formelsamling

Bilaga 1 Formelsamling 1 2 Bilaga 1 Formelsamlig Grudbegre, resultatlaerig och roduktkalkylerig Resultat Itäkt - Kostad Lösamhet Resultat Resursisats TTB Täckigsgrad (TG) Totala itäkter TB Säritäkt Divisioskalkyl är de eklaste

Läs mer

Ny Nordisk Mat. Mat, genetik och hälsa. PERSPEKTIV TIDSKRIFT OM SOCKER OCH NÄRING NR 2 december 2012

Ny Nordisk Mat. Mat, genetik och hälsa. PERSPEKTIV TIDSKRIFT OM SOCKER OCH NÄRING NR 2 december 2012 Ny Nordisk Mat Mat, geetik och hälsa PERSPEKTIV TIDSKRIFT OM SOCKER OCH NÄRING NR 2 december 2012 Ugdomars matvaor i Norde All iformatio och de måga isatsera iom skolbespisige har ite haft de förvätade

Läs mer

Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjonrike alternativ på markedet. Tilpasnings-mulighetene er nesten ubegrensede.

Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjonrike alternativ på markedet. Tilpasnings-mulighetene er nesten ubegrensede. VÄSTIA DUSJROM Produsert for bevegelses hemmede, og er det mest fleksible og variasjorike alterativ på markedet. Tilpasigs-mulighetee er este ubegresede. HML Hjelpemiddel-leveradøre AS Braderudv. 90, 2015

Läs mer

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården

Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare - en enkätstudie inom primärvården Salutogea arbetsfaktorer för friska medarbetare - e ekätstudie iom primärvårde Lia Ejlertsso Bodil Heijbel Göra Ejlertsso Igemar Adersso KRISTIANSTAD UNIVERSITY PRESS Salutogea arbetsfaktorer för friska

Läs mer

n Marknadens minsta och mest robusta FRAinstrument n Marknadens högsta prestanda och användande n Uppfyller alla internationella standarder för

n Marknadens minsta och mest robusta FRAinstrument n Marknadens högsta prestanda och användande n Uppfyller alla internationella standarder för FRAX 101 SFRA Aalysator Markades mista och mest robusta FRAistrumet Markades högsta prestada och avädade av stadardiserad sigalkabel-jordaslutig ger högsta möjliga repeterbarhet Uppfyller alla iteratioella

Läs mer

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola! Rabatt om i är 2 eller fler! Digital pedagogik e aturlig del av framtides skola! Aktuell forskig och kokreta arbetssätt med fokus på ökat lärade Hur ser läradet ut i digitala miljöer och vilka är effektera?

Läs mer

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn

största Nu är det dags att avslöja vilka bank- undersökning Sveriges Årets Bankjuryn För artode året i rad utser Privata Affärer Årets Bak. Här ser du vilka baker som är bäst för just di privatekoomi. största bak- udersökig Nu är det dags att avslöja vilka baker som belöas av Privata Affärer.

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd.

10-12 november 2009. förebygg.nu. 12 sidor. med höjdpunkterna från förebygg.nu. Ge folk verktygen. Ny nationell strategi för föräldrastöd. 10-12 ovember 2009 förebygg.u 12 sidor med höjdpuktera frå förebygg.u Ge folk verktyge Ny atioell strategi för föräldrastöd. Sida 10 kröika Förebygg.u kuskap och ispiratio Förebygg.u ett framgågskocept!

Läs mer

Hisslösningar från Cibes Lift för alla byggnader

Hisslösningar från Cibes Lift för alla byggnader Hisslösigar frå Cibes Lift för alla byggader Smarta, säkra och ekla att istallera DESIGN - PÅLITLIGHET - ERFARENHET Iehåll Om Cibes Lift 3 Kudperspektiv 4 Service och uderhåll 5 Miljöfokus 6 De lilla plattformshisse

Läs mer

förebygg.nu Alkohol och sex UNG KREATIVITET onsdag 16 november Kombinationen alkohol och sexualitet är ett ämne som diskuteras alltför lite Sidan 3

förebygg.nu Alkohol och sex UNG KREATIVITET onsdag 16 november Kombinationen alkohol och sexualitet är ett ämne som diskuteras alltför lite Sidan 3 osdag 16 ovember förebygg.u UNG KREATIVITET Vi måste hitta ett sätt att få uga att täka till ett extra varv Sidora 4-5 Alkohol och sex Kombiatioe alkohol och sexualitet är ett Effekter av förebyggade arbete

Läs mer

ute Jotun Mur FÄRGKARTA INSPIRATION VÄGLEDNING Fasadefarge: 4456 Idyll Jotun Mur Silikonemulsion Färg Professionellt resultat helt enkelt

ute Jotun Mur FÄRGKARTA INSPIRATION VÄGLEDNING Fasadefarge: 4456 Idyll Jotun Mur Silikonemulsion Färg Professionellt resultat helt enkelt ute Jotu Mur FÄRGKARTA INSPIRATION VÄGLEDNING Fasadefarge: Jotu Mur Silikoemulsio Färg Professioellt resultat helt ekelt Vikte av ett diffusiosöppet färgsystem Jotu Mur Silikoemulsio Jotu är e ledade leveratör

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

förebygg.nu Härligt med lite medvind En viktig Väckarklocka 13-14 november 2013 Årets Förebyggare. Sidan 10

förebygg.nu Härligt med lite medvind En viktig Väckarklocka 13-14 november 2013 Årets Förebyggare. Sidan 10 13-14 ovember 2013 förebygg.u E viktig Väckarklocka Bar- och äldremiister Maria Larsso om Förebygg.u. Sida 2 ETT GLAS OM DAN? Sambadet mella alkohol och cacer. Sidora 4-5 Härligt med lite medvid Foto Sofia

Läs mer

En tablett innehåller 5 mg solifenacinsuccinat, vilket motsvarar 3,8 mg solifenacin. Hjälpämne: laktosmonohydrat (107,5 mg)

En tablett innehåller 5 mg solifenacinsuccinat, vilket motsvarar 3,8 mg solifenacin. Hjälpämne: laktosmonohydrat (107,5 mg) PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vesicare 5 mg filmdragerad tablett Vesicare 10 mg filmdragerad tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Vesicare 5 mg filmdragerad tablett: E tablett iehåller

Läs mer

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012

cannabis Dokumentation från konferens i Göteborg 27 november 2012 caabis Dokumetatio frå koferes i Göteborg 27 ovember 2012 Arragerad av Lässtyrelse Västra Götalads lä, FoU i Väst/GR, Göteborgsregioes kommualförbud, Göteborgs Stad, FMB/Göteborgs uiversitet, Västra Götaladsregioe,

Läs mer

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Vesicare 5 mg filmdragerad tablett Vesicare 10 mg filmdragerad tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Vesicare 5 mg: E tablett iehåller solifeacisucciat 5

Läs mer

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen!

Kvinnohälsa 2012. Succékonferensen är tillbaka! Konferensen som ger dig ny kunskap och den senaste forskningen! Succékoferese är tillbaka! Kviohälsa 2012 Koferese som ger dig y kuskap och de seaste forskige! Sexologi - så blir du bättre på att möta sexuella frågor och problem Lär dig mer om gyekologisk cacer! Multikulturell

Läs mer

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver Lärarmaterial sida 1 Författare: Keld Peterse Vad hadlar boke om? Här får ma täka till! Ka du lösa gåtora? Mål frå Lgr 11: Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att apassa läsige efter

Läs mer

INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN

INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN INSTALLATIONSMANUAL COBRA 8800/8900 CAN DRA UT MITTSEKTIONEN MED INSTALLATIONSSCHEMAT. INNEHÅLL 8808 8805 Larmehet 03CB0364A 10SA0623A Kablage Moterigspåse KA0001STSAA Ultraljudsesorer 04PC3600B 8800USER

Läs mer

Västlänken Göteborgs Stad, Västra Götalands län

Västlänken Göteborgs Stad, Västra Götalands län Järvägspla ästläke Göteborgs Stad, ästra Götalads lä Samrådshadlig lägesrapport ovember 2013 itel: Samrådshadlig lägesrapport ovember 2013 Äredeummer: R2013/25920 Utgivigsdatum: ovember 2013 Utgivare:

Läs mer

De ekonomiska fördelarna med Zehnder Clean Air Solutions är mätbara

De ekonomiska fördelarna med Zehnder Clean Air Solutions är mätbara cleaair Iformatio frå Zehder Clea Air Solutios No. 1/2015 De ekoomiska fördelara med Zehder Clea Air Solutios är mätbara Kokurresfördelar för C&S grossistlogistikehet ES3 Bra arbetsmiljö hos Wila Miskade

Läs mer

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 osby årsredovisig 2010 i e håll Omslagsbilder. Framsida fr. v. 1. Måga itresserade hade samlats för ivigige av de ya Tvärlde. 2. Tvärledes sträckig vid bro över Helge

Läs mer

Markberedning. en handledning från Korsnäs Skog. 27 april 2009

Markberedning. en handledning från Korsnäs Skog. 27 april 2009 Markberedig e hadledig frå Korsäs Skog 1 27 april 2009 Korsäs Miljöpolicy i vår verksamhet Asvarig: Begt Bruberg Giltig frå: 080507 Upplaga: r 11 Ersätter: 051121 Korsäs Skogs policyförklarig 1. Vi följer

Läs mer

KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE

KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE V I N N O V A R A P P O R T V R 2 0 0 8 : 0 7 KARTLÄGGNING AV ETT HALVT SEKELS JÄMSTÄLLDHETSINSATSER I SVERIGE H A N N A A N T O N S S O N Titel: Kartläggig av ett halvt sekels jämställdhetsisatser i Sverige

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. Översikte grudar sig på e iveterig, som hela tide är pågåede. Atalet och urval av ärede ka komma att förädras

Läs mer

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år

Orderkvantiteter vid begränsningar av antal order per år Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 64 Orderkvatteter vd begräsgar av atal order per år Olka så kallade partformgsmetoder aväds som uderlag för beslut rörade val av lämplg orderkvattet

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkert truckarbete Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet, grundskolan. Stångenässkolan Redovisig av det systematiska kvalitetsarbetet, grudskola Stågeässkola 1 Presetatio av skola Stågeässkola är e F-6 skola i Brastad, Lysekils kommu. Skola har uder läsåret 2011-2012 haft i geomsitt 235,

Läs mer

CONSUMER PAYMENT REPORT SWEDEN

CONSUMER PAYMENT REPORT SWEDEN CONSUMER PAYMENT REPORT SWEDEN Sveige I kothet De oa majoitete av sveskaa betala sia äkiga i tid och iämme i att äkiga ska betalas i tid. Både ude 01 och 01 to sveskaa att abetslöshet och att spedea fö

Läs mer

Media & Kommunikation

Media & Kommunikation ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Media & Kommuikatio DIN GUIDE TILL ökad försäljig 2007 MARS Det redaktioella ordet Förr såg ma till att skriva om det som hät. Numera

Läs mer

Årets bästa skattetips

Årets bästa skattetips Årets bästa skattetips Aika Creutzers råd säker di skatt Årets deklaratio har måga glada yheter. Privata Affärers chefredaktör Aika Creutzer ger dig sia bästa råd till lägre skatt. Förmögehetsskatte är

Läs mer

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Svensk sojaodling nuläge och framtid AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Vad är soja? Soja (Glycine max) är en av världens största grödor. Odlas över

Läs mer

Art. 7953. Brugsanvisning

Art. 7953. Brugsanvisning Art. 7953 D GB F NL S I E DK Gebrauchsaweisug Licht- / Wasserspieldüse Operatig Istructios Light ad Waterworks Jet Mode d emploi Buse pour jet d eau avec éclairage Gebruiksaawijzig Licht- / waterspelsproeier

Läs mer

INNEHÅLL SÄKERHETSINSTRUKTIONER CONTENTS. Säkerhetsinstruktioner 3. n n n n n

INNEHÅLL SÄKERHETSINSTRUKTIONER CONTENTS. Säkerhetsinstruktioner 3. n n n n n BRUKSANVISNING INNEHÅLL CONTENTS SÄKERHETSINSTRUKTIONER Säkerhetsistruktioer 3 Frotpaeles kappar 4-5 Fjärrkotroll 6-7 Källmey 8-9 Radioläge 10-11 Uppspelig 12-13 Iställigar 14-25 EQ-mey 26-27 Specifikatioer

Läs mer

Linköping University Tentamen TEN1 vt 2011 Kurs TMMV09 Johan Hedbrant 2011-05-25

Linköping University Tentamen TEN1 vt 2011 Kurs TMMV09 Johan Hedbrant 2011-05-25 Liköpig Uiversity etame EN vt 0 Joha edbrat 0-05-5 eoridel. I kg helt torr ved fis eligt e valig formel 9. MJ eergi. Om dea mägd ved ligger i fukt lagom läge väger de kg, där hälfte av vikte är fukt. Om

Läs mer

Diskmaskiner Generation G 5000

Diskmaskiner Generation G 5000 Diskmaskier Geeratio G 5000 Höste 2010 Sparsammare: Frå edast 7 liter vatte och 0,83 kwh eergiförbrukig per diskomgåg Sabbare: Kortare programtider och äu midre el med varmvatteaslutig Rymligare: Med 14

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra materiallyft Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Hisslösningar från Cibes Lift för alla byggnader

Hisslösningar från Cibes Lift för alla byggnader Hisslösigar frå Cibes Lift för alla byggader Smarta, säkra och ekla att istallera DESIGN - PÅLITLIGHET - ERFARENHET Passagerare med bagage Persoer med begräsad rörlighet Tillgäglighet för barvag Tillgäglighet

Läs mer

t att veta tig ik v 2011 2012

t att veta tig ik v 2011 2012 2011 2012 Välkomme! Välkomme till Växjö gymasieskolor! Vi hoppas att du som börjar dia gymasiestudier här hos oss ska ha tre lärorika, utvecklade och itresseväckade år. Vi vill skapa de bästa förutsättigar

Läs mer

Genuine Volvo Service I DETTA NUMMER!

Genuine Volvo Service I DETTA NUMMER! Volvoåkare Geuie Volvo Service I DETTA NUMMER! Vår filosofi På Volvo Lastvagar arbetar vi städigt för att fia ya lösigar som gör våra lastbilar mer bräsleeffektiva och för att miska deras miljöpåverka.

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 2

Finansiell ekonomi Föreläsning 2 Fiasiell ekoomi Föeläsig 2 Fö alla ivesteigsbeslut gälle: Om ytta > Kostad Geomfö ivesteige Om Kostad > ytta Geomfö ite ivesteige Gemesam ehet = pega Vädeig = makadspis om sådat existea (jf. vädet av tid

Läs mer

Vindkraft i Markbygden

Vindkraft i Markbygden Vidkraft i Markbygde Ett regioalt idustriprojekt iom föryelsebar eergi Markbygde Vid AB har hos lässtyrelse asökt om tillståd till att etablera e mycket stor vidkraftaläggig i Markbygde i de västra delara

Läs mer

FÖRDJUPNINGSPROMEMORIA OM HELSINGBORGS STADS KLIMATANPASSNING

FÖRDJUPNINGSPROMEMORIA OM HELSINGBORGS STADS KLIMATANPASSNING ATAgE AV KOMMuFuLLMÄKTigE 25 ApriL 2012 PM Klimatapassig FÖRDJUPNINGSPROMEMORIA OM HELSINGBORGS STADS KLIMATANPASSNING +3,5 m stadsbyggadsförvaltige AVdELigE För strategisk plaerig FördjupigsPM Vi har

Läs mer

Bättre jobb För ett friskare arbetsliv

Bättre jobb För ett friskare arbetsliv Bättre jobb För ett friskare arbetsliv Förord........................................ 4 5 1 + 1 = 3........... Esam är stark tillsammas med fler 6 7 AFFLA..... Arbetsplatslärade kuskap i y förpackig 8

Läs mer

INNEHÅLL SÄKERHETSINSTRUKTIONER CONTENTS. Säkerhetsinstruktioner 3. n n n n n

INNEHÅLL SÄKERHETSINSTRUKTIONER CONTENTS. Säkerhetsinstruktioner 3. n n n n n BRUKSANVISNING INNEHÅLL CONTENTS SÄKERHETSINSTRUKTIONER Säkerhetsistruktioer 3 Frotpaeles kappar 4 Fjärrkotroll 6-7 Källmey 8-9 Radioläge 10-11 Uppspelig 12-13 Bluetooth-läge 14-17 Iställigar 18-29 EQ-mey

Läs mer

Markberedning och Dikning en handledning från BillerudKorsnäs

Markberedning och Dikning en handledning från BillerudKorsnäs Markberedig och Dikig e hadledig frå BillerudKorsäs 1 26 aug 2013 Riktlijer för asvarsfullt skogsbruk 1. Vi följer lagstiftig och miljöcertifierigskrav. Att miljöapassa skogsbruket är vårt övergripade

Läs mer

Jonas Möller Nielsen. Rapporten är gjord för dubbelsidig utskrift!

Jonas Möller Nielsen. Rapporten är gjord för dubbelsidig utskrift! Joas Möller Nielse Rapporte är gjord för dubbelsidig utskrift! Eergi & koldioxide i svesk tulpadrivig 2009 2009 Joas Möller Nielse Cascada AB Georgs väg 1 430 16 Rolfstorp Telefo: 0709-68 63 93 E-post:

Läs mer

7 Sjunde lektionen. 7.1 Digitala filter

7 Sjunde lektionen. 7.1 Digitala filter 7 Sjude lektioe 7. Digitala filter 7.. Flera svar Ett lijärt tidsivariat system ka karakteriseras med ett flertal svar, t.ex. impuls-, steg- och amplitudsvare. LTI-system ka ju äve i de flesta fall beskrivas

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter

D 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 45 Orderkvatteter kabasystem grupp av materalstyrgsmetoder karakterseras av att behov av materal som uppstår hos e förbrukade ehet mer eller mdre

Läs mer

Planområdets förutsättningar

Planområdets förutsättningar Plaområts förutsättigar Bjärehalvö är atursköa le av Halladsåse som sticker ut i Kattegatt. Åse bildar gräs mella ladskape Hallad och åe. Halladsåse ligger till största le i åe och sträcker sig frå Örkelljuga

Läs mer

Du står där i kön till incheckningsdisken

Du står där i kön till incheckningsdisken 5 supertua Det är olidligt att resa lågt med e otymplig, ärmast släpbar, dator i packige. Me e riktigt lite dator märks kappt i ryggsäcke, har låg batteritid och är praktisk att jobba med. Vi har testat

Läs mer

Avsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget

Avsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget Säkerhetsdatablad Upphovsrätt, 2015, 3M Compay Samtliga rättigheter förbehålla. Kopierig och/eller edladdig av dea iformatio i syfte att tillgodogöra sig 3M :s produkter på tillbörligt sätt är tillåte

Läs mer

Kombinera mera en sammanfattning av Kombisyd II 2010-2012

Kombinera mera en sammanfattning av Kombisyd II 2010-2012 Kombiera mera e sammafattig av Kombisyd II 2010-2012 2 Regioala Godstrasportrådet i Skåe & Blekige Iehåll Bakgrud 4 Fiasierig 6 Kommuikatio 7 Kommuikatiosisatser KombiSyd ll 9 Styrgrupp och arbetsgrupp

Läs mer

Odling och användning av proteingrödor

Odling och användning av proteingrödor Odling och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik tel.010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor pratar vi om? Åkerböna (Vicia faba)

Läs mer

Organisk och miljöriktig trädgårdsskötsel

Organisk och miljöriktig trädgårdsskötsel PDKTKATALOG och miljöriktig trädgårdsötsel Biologi och orgai gödsel Mykorrhiza växtstart Flytade gödsel med Jord- och barkprodukter Osmo - de självklara leveratöre av orgaia och miljöväliga gödselprodukter

Läs mer

Anmäl intresse nu! BRF SKALDEN. bostadsrätter. Antal lägenheter: 47 Säljstart: Hösten 2014 Inflyttning: Prel. 2016 Antal rum: 1 4 rok ca 35 86 kvm

Anmäl intresse nu! BRF SKALDEN. bostadsrätter. Antal lägenheter: 47 Säljstart: Hösten 2014 Inflyttning: Prel. 2016 Antal rum: 1 4 rok ca 35 86 kvm Amäl itresse u! BR SADE bostadsrätter Atal lägeheter: 7 Säljstart: öste Iflyttig: Prel. 6 Atal rum: rok ca 5 8 Alla lägeheter har balkog eller uteplats. iss fis i huset. vadratsmarta lägeheter i cetrala

Läs mer

nyheterna Väl ute i ensamheten det är då man prövas! Jarmo Borg

nyheterna Väl ute i ensamheten det är då man prövas! Jarmo Borg yhetera NUMMER 3 2015 Jarmo Borg Väl ute i esamhete det är då ma prövas! Aa käer att ho kommit rätt Glimtar frå sommares läger E låg tröskel till LP-kotakte i Eskilstua Mötesplats Kvia i Nässjö Ny LP-skiva

Läs mer

VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga barn och deras föräldrar

VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga barn och deras föräldrar VÄXA OCH HA DET BRA! Uppgifter för 6-7 -åriga bar och deras föräldrar Hadbokes text: Merja- Maaria Turue och Aa Suutarla, Helsigfors hälsovårdscetral Agela Fletcher och Mary Tidyma, Metality, Storbritaie

Läs mer

Ett enklare. sätt att arbeta. XOR Compact 4.0 Demohandledning

Ett enklare. sätt att arbeta. XOR Compact 4.0 Demohandledning Ett eklare sätt att arbeta. XOR Compact 4.0 Demohadledig 1 Mer ä 12.000 ordiska företag aväder det reda. Opartiska tester utser det till markades bästa program. Facktidige Mikrodator gör det för tredje

Läs mer