Kvalitetsrapport för förskolan Skogsdungen

Transkript

1 Kvalitetsrapport för förskolan Skogsdungen Läsåret

2 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... 5 Inriktning... 6 NORMER OCH VÄRDEN... 6 Utvärdering av Likabehandlingsplan... 6 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 7 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 8 Matris för enhetens måluppfyllelse... 8 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 9 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten BARNS INFLYTANDE Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål FÖRSKOLA OCH HEM Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål

3 Grundfakta Antal barn 15 mars 88 barn Grundbemanning 15 mars Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis. 3

4 Förutsättningar Arbetsmiljö Utifrån det höga antalet förskolebarn som finns i Frövi togs ett beslut under våren 2014 om 5-åringarnas placering inför läsåret 2014/2015. Beslutet blev att 5-åringarna fanns på Skogsdungen under hösten och på Frövi F-6 hela vårterminen. Hösten var slitsam för både barn och vuxna med stora barngrupper i förskolans lokaler under våren blev situationen något bättre. Vi har en tajt organisation när det gäller bemanning. Svårast är vid personalens ledigheter eller sjukdom. Under året har det varit svårt att få vikarier och att det har varit många vikarier med lite erfarenhet har påverkat arbetsmiljön i stor utsträckning. För att få en hög kvalitet på verksamheten krävs ett pedagogiskt ledarskap och ett gemensamt förhållningssätt. Personalen får fortlöpande tillfällen på våra pedagogiska träffar att arbeta med ledarskap och gruppens utveckling, vägledning i förhållningssättet ICDP samt systematiskt kvalitetsarbete. Vårt systematiska brandskyddsarbete fungerar bra. Kontrollrundor görs och protokollen tas upp på samverkansgrupp. Vi har under året fått ett nytt barnvagnsförråd, nya parkeringsplatser och gården ska iordningsställas under sommaren Personalen upplever en besvärande ljudmiljö. Att beslutet togs under våren blev en fördel för barn, föräldrar och personal. Att i tid veta hur det skulle bli. Vi gjorde även klart med vilka i personalgruppen som skulle följa barnen. Den informationen fick föräldrarna. De flesta föräldrar är positiva till att barnen är på skolan. En åsikt som kommer fram är att det behövs ytterligare förskoleavdelningar för att täcka behovet. Utökning av verksamheten med två avdelningar på skolan har inneburit att vi saknar förskollärare. Vi har inte lyckats täcka behovet i vår rekrytering vilket leder till en högre belastning på förskollärarna utifrån deras ansvar enligt läroplanen. Förrådet och upprustning av gården är insatser som förbättrar miljön både för barnen och personalen. De nya parkeringsplatserna ger en säkrare trafikmiljö för alla. Ljudmätningar är gjorda och förslag på åtgärder finns. Under våren togs beslutet att 5-åringarna är på skolan redan från höstterminen. Det ger en lugnare arbetsmiljö för både barn och vuxna. Det behövs en långsiktig lösning med fler förskoleplatser eftersom det föds många barn och att barnantalet på så sätt ökar även i skolan. 2 nya förskoleavdelningar behövs i Frövi. Att iordningställa ljudmiljön i första hand på äldre sidan. 4

5 Fortbildning är en viktig del i arbetsmiljön. Vi kommer att fortsätta med implementering av det systematiska kvalitetsarbetet med hjälp av vår kvalitetspedag, våra IKT-pedagoger, specialpedagog och förskolechef. ICDP är ett återkommande inslag på våra pedagogiska träffar. Vi kommer även att fortsätta med arbetet kring ledarskap, samt ta del av ny forskning. En utbildning i EL entreprenöriellt ledarskap är planerat till hösten. Systematiskt kvalitetsarbete Under har arbetet varit inriktat på att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet t.ex. kunskap om analys. En revidering av rutinen har gjorts under året. Språkmatrisen, som är en del av kommunens språkplan för förskoleklass t.o.m. åk 3, är inlagd i rutinen. Språkmatisen är också utgångspunkt för barn- och utbildningsnämndens mål för förskolan. Nyanställda introduceras kontinuerligt i kvalitetsarbetet. Under året har ett arbete pågått i olika forum för att utveckla en röd tråd mellan förskola och skola och i början av 2015 kommer en ny överlämnandeplan att vara klar. Vi har fört diskussioner i förskolechefsgruppen samt i våra utvecklingsgrupper. Vi ser att vårt systematiska kvalitetsarbete blir mer och mer implementerat hos personalen. Under året har reflektions och analysdelen utvecklats. Vårt upplägg med pedagogiska träffar är en framgångsfaktor. Personalen anser att innehållet i ICDP (vägledande samspel), SKA (systematiskt kvalitetsarbete) och ledarskap ger en utveckling i yrkesrollen och att det är en förutsättning för att klara uppdraget enligt läroplanen. Vi fortsätter med att ge ny personal ett introduktionstillfälle för att komma in i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Vi fortsätter med utvecklingsarbete i våra olika grupper. Vi kommer att fortsätta med en pedagogisk träff/termin där vi har vår kvalitetspedagog som handledare. Det kommer även att finns möjlighet till mer stöd om någon enskild pedagog behöver det. Det pågår ett arbete i kvalitetsgruppen kring utveckling av pedagogisk dokumentation och verksamhetsdokumentation. Det kommer på sikt att innebära att vi kan avveckla barnens portfolio och utveckla verksamhetsdokumentation på gruppnivå. Det pågår ett arbete kring vidareutveckling av utvecklingssamtalets form och innehåll. Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm Vi fortsätter med att utbilda ny personal i ICDP (Vägledande samspel) vid fem tillfällen. Vi har även haft ett tillfälle/termin där vår specialpedagog fortsätter att vägleda pedagogernas arbete kring ICDP. Många pedagoger har påtalat att man fått verktyg för att se och arbete utifrån ett helhetsperspektiv. Pedagogerna har även utvecklat sitt yrkesspråk. Alla arbetar utifrån språkplanen och man använder sig av språkmatrisen. Vi följer upp med Bornholmutbildning för nya pedagoger. Pärmen med Bornholms material underlättar arbetet. Vi har pedagoger som deltar i en KOMTEK utbildning för att öka måluppfyllelsen när det gäller teknik. Det finns en rullande plan (4 års cykel) för utbildning inom brandskydd och HLR. 5

6 Det finns en enighet hos personalen att fortsätta med ICDP, kvalitetsarbete och ledarskap på våra pedagogiska träffar. Att regelbundet repetera ger en säkerhet i yrkesrollen och därmed en hög måluppfyllelse. Vi fortsätter med samma system kring pedagogiska träffar, vi använder specialpedagog och kvalitetspedagog samt förskolechef. Fortlöpande arbete kring utveckling av föräldrasamarbete. Inriktning Pedagogiska träffar sker 3 ggr/termin. Innehållet planeras av förskolechef, specialpedagog, kvalitetspedagog sam IKT pedagog. Innehållet har varit ICDP (vägledande samspel), SKA (systematiskt kvalitetsarbete) och ledarskap. Pedagogerna uttrycker att de stärkts i sin yrkesroll samt att de ytterligare har ökat förståelsen för helheten i vårt uppdrag. Vi har redan planerat in fortsättning till hösten. Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Planen reviderades efter höstens föräldramöten. Arbete sker utifrån planen. Synpunkter om barns trivsel tas upp på utvecklingssamtal, intervjuer med barnen och på föräldramöten. Det främjande arbetet tar sikte på att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierande problem i verksamheten. Allmänna åtgärder: Personalen finns som stöd i barnens aktiviteter. Personalen gör observationer i de dagliga aktiviteterna med barnen. Vid personalfrånvaro är ambitioner att barnen skall möta kända vikarier. Personalen arbetar aktivt för att stärka barns inflytande. Barngrupperna organiseras så att samspel och samhörighet stimuleras. Planerar olika aktiviteter, lekar och samlingar som skapar gemenskap. Vi lyfter fram olikheter och likheter som något positivt. 6

7 Regelbundna diskussioner kring värdegrundsfrågor med barnen utifrån deras ålder och utveckling. Vi organiserar inne- och utemiljön för att utveckla barnens samspel. Regelbundna diskussioner i arbetslagen gällande förhållningssätt, mot/med barn och vuxna. Samtal kring trygghet och trivsel med föräldrarna i samband med hämtning och lämning, samt under utvecklingssamtalen. Personalen är goda förebilder. Personalen är lyhörd för barnet. Personalen informerar om och använder planen som ett verktyg för att främja likabehandling. Vid öppning samt stängning av förskolan finns alltid känd personal på plats, för bemötande av barn och föräldrar. Likaså finns alltid någon ordinarie personal på förskolan vid lov och klämdagar. Personalen upplever att de har en god relation till barn och föräldrar vilket även nöjdhetsenkäten visar. Föräldrarna har uttryckt att det är alldeles för stora barngrupper men också att de tycker personalen är fantastisk. Tack vara en mycket uppstrukturerad verksamhet klarade personalen trots mycket stora barngrupper att bedriva en verksamhet med hög nivå där man arbetar främjande och förebyggande utifrån likabehandlingsplanen. Revidera planen tillsammans med föräldrar. Bli bättre på hänvisa till likabehandlingsplanen på samma sätt som vi gör med andra styrdokument. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Se enhets och avdelningsmål. Se enhets och avdelningsmål. Se enhets och avdelningsmål. 7

8 Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Lekmässigt Motoriskt Språkligt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Rönnen, Björken Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärdrar våra arbetssätt. Eken, Granen Rönnen, Björken Åsen Eken, Granen Rönnen, Björken Åsen Eken, Åsen Granen Rönnen, Björken Åsen Eken, Granen Åsen Estetiskt Rönnen, Björken Eken, Granen Åsen Matematiskt Eken, Granen Rönnen, Björken Åsen Naturvetenskapligt och tekniskt Eken, Granen Rönnen, Björken Åsen Det är pedagogisk dokumentation på gruppnivå och dokumentation/utvärdering på verksamhetsnivå som gör att personalen bedömt att de inte lyckats fullt ut inom alla områden. De stora barngrupperna har också försvårat arbetet. Pedagogerna visar att de kan sitt uppdrag och arbetar medvetet utifrån läroplanen. Tekniken, lärplattor och trådlösa skrivare underlättar för pedagogerna. Trots det upplevs det som om planeringstiden inte räcker till för all dokumentation. Vi ser också att det inte alltid finns tid för att iordningsställa inne och ute miljön på det sätt som önskas för att ge barnen de bästa förutsättningarna för sin utveckling och sitt lärande. Det blir intressant att se hur den nyrenoverade utemiljö kommer att påverka barnens utveckling och lärande. Ge fortsatt stöd till pedagogerna när det gäller pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen samt verksamhetsdokumentation. Fortsätta med implementeringen av SKA. Pedagogisk anpassning av inom-och utonhusmiljön fortsätter. 8

9 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Enhetens mål Förskolans pedagoger utvecklar arbetet med verksamhetsdokumentation samt reflektions- och planeringsblanketten. Detta sker när: Pedagogerna känner sig säkra med dokumenten och när dokumenten blir rutin i verksamheten. Pedagogerna tar del och lär av varandras dokumentationer. Vi ser att det är skillnader på de olika avdelningarna i vilken utsträckning dokumenten används. Flera pedagoger upplever att reflektions- och planeringsunderlaget är svårt. Vi har kommit längre i vårt arbete med verksamhetsdokumentationerna. Vi behöver klarare riktlinjer för hur dokumenten ska användas. 50% måluppfyllelse visar att vi är på gång. Viktigt att husets mål hålls levande under året. Vi bör uppdatera detta på t ex en arbetsplatsträff en gång per termin. Vi fortsätter med SKA på pedagogisk träff under ht-15. Möjlighet för stöd till enskilda pedagoger finns att få. Ekens mål Socialt samspel Detta sker när: Barnen väntar på sin tur. Barnen leker tillsammans. Vi ser att när det är mindre grupper leker barnen vid fler tillfällen tillsammans. Vi anser att mindre barngrupper främjar barnens positiva samspel och vi pedagoger ser en tydlig positiv utveckling. Som pedagog upplever vi det att det är bättre att dela gruppen och vara ensam pedagog med inte ett för stort antal barn. De dagar vi inte delar gruppen blir det oro och rörigt i barngruppen och det är svårt att få barnen att fokusera på någon aktivitet. Vi ville dela gruppen för att freda leken, skapa bättre samspel och ge möjlighet att hitta positiva lekkonstellationer. Det har varit många inskolningar under våren med små barn vilket har varit personalkrävande. Vi ser att barngruppen påverkas av inskolningarna då det hela tiden kommer nya vuxna och barn. Konkurrensen ökar mellan nyinskolningarna och de gamla barnen. Vi ser att när miljön förändras blir det positivt för barnen, de hittar nya aktiviteter. När vi har möjlighet att arbeta utefter vårt arbetssätt och vår struktur ser vi en tydlig utveckling inom detta område. Att ständigt ha pågående inskolningar och erbjuda de utmaningar som de äldsta barnen kräver gör det svårt att räcka till som vuxen. Detta skapar en oro i gruppen. När vi jobbar utefter det som vi har planerat från början har vi måluppfyllelse på 85%. Vi tar med oss framgångsfaktorerna till nästa termin. 9

10 Granens mål Under vårterminen 2015 ges barnen möjlighet att utveckla sitt lekintresse och sin trygghet på förskolan. Detta sker när: Barnen provar nya aktiviteter i leken ute och inne. Barnen kommunicerar med varandra i leken. Barnen visar glädje och vill vara på förskolan. Vi ville utveckla en trygg grupp samt deras lekintresse och det har vi lyckats med. Vi har varit närvarande pedagoger och har fasta rutiner som ger trygghet. Vi ser glädje hos barnen när de kommer till förskolan och i kontakten med varandra. Eftersom språket har utvecklats så ser vi att barnen kommunicerar mer med varandra. Barnen leker med det material som vi har erbjudit, de provar ibland nytt material. De äldre barnen vill gärna leka med nytt material som erbjuds i uteleken t ex på stora gården. Vi ser ett stort lekintresse hos barnen och de leker med flera olika aktiviteter under dagen. Vi ser att de gamla barnen är trygga trots att gruppen förändras hela tiden på grund av inskolningar. De nyinskolade barnen börjar också visa trygghet. Måluppfyllelse: 90%. Vi fortsätter att jobba på samma sätt när det gäller trygghet. Det vi kan utveckla är att få en rutin på att byta ut lek material för att stimulera barnen ännu mer i leken. Rönnen/Björkens mål Barnen utvecklar sitt intresse för naturen. Detta sker när: Barnen visar nyfikenhet & glädje inför det vi gör i naturen och det vi presenterar på förskolan. Barnen ställer frågor om djur och natur. Barnen återkopplar & berättar om det vi upplevt och pratat om. Ht-14 Tack vare vår tydliga struktur har vi lycktas genomföra mycket av det som vi hade tänkt. Vi har fått en hög måluppfyllelse. Vi ser en utveckling i alla grupper kring målet. Men vi har även märkt hur sårbar verksamheten är när personal är borta och det är brist på vikarier. Vi är många barn på liten yta och när vi inte har möjlighet att dela upp oss som vi tänkt blir ljudvolymen extremt påfrestande. Vi har fått ställa in vissa skogsutflykter och andra aktiviteter och istället gått ut på gården då personalen inte har räckt till. Trots att det i perioder denna termin har varit väldigt tufft har ingen släppt fokus på vart vi vill nå. Vi har inte gett upp strävan mot vårt mål utan fortsatt arbeta framåt med en positiv inställning och med respekt och förståelse gentemot varandra. Detta tror vi är en av de viktigaste anledningarna till att vi nått så långt som vi gjort. Vi är mycket nöjda! Måluppfyllelse: 85 %. Vt-15 Vi har genomfört det mesta som vi har planerat. Vi har ett rutinschema och vi pedagoger som jobbar har samma grundsyn enligt ICDP och strävar mot samma mål. 10

11 Väldokumenterat och utvärderat. Men det har denna termin var mycket tuffare att hålla vår strukturschema och fullfölja allt det vi har planerat. Det är mycket som vi har fått prioritera bort och helt enkelt skippa. Det har tillkommit mycket som vi inte räknat med. Vi fick upp många små barn. En barngrupp som krävde mer stöd och trygghet än de barnen som vi hade tidigare. Dessa barn var inte självgående på samma sätt, av dessa ovanstående nämnda skäl. Vi fick börja om från början istället för att plocka upp och ta vid det arbete vi gjort under höstterminen. Detta har medfört en känsla av otillräcklighet som vi personal har burit med oss under terminen och gjort att vårterminen varit tuff på många olika plan. Vi har olika procent av nöjdhet i de olika åldersgrupperna. Skalman 90 %, Bamse och Lilleskutt 75 % Vi fortsätter på samma sätt som denna termin. Skogsutflykter varje vecka, utomhusvistelse varje dag, lunch ute minst en gång i veckan, återvinning och miljöexperiment, lärplatta och teknisk lek i vardagen. Vi strävar efter att ha samma rutiner men måste se över barngruppens behov innan vi sätter nytt mål. Åsens mål Barnen utvecklar sitt intresse för naturen. Detta sker när: Barnen visar nyfikenhet & glädje. Barnen ställer frågor. Barnen återkopplar & berättar. Vi valde ett mål som intresserade barnen för att på så vis även ge barnen möjlighet att utveckla sina individuella strävansmål. Under våren har barnen fått stora möjligheter att påverka verksamheten. Vi har vidareutvecklat målet utifrån barnens nyfikenhet, frågor och deras tidigare erfarenheter. Utifrån detta har vi valt olika utflyktsmål och sedan följt upp upplevelserna där på samlingar, i skapande m.m. Intresset har hållits vid liv under hela året och vi tror att barnens stora möjlighet till inflytande har bidragit till detta. Vår åldershomogena grupp under våren har gett möjlighet till ett större deltagande för barnen i planeringsprocessen, vilket har lett till att vi har kunnat vidareutvecklat målet under hela dagarna då gruppen varit densamma. Vi har sett en stor utveckling både vad gäller kunskap och intresse. Barnen har utvecklat förmågan att kommunicera kring ämnet, att ställa frågor och se samband, samt komma med egna förslag. De har även inspirerat varandra till att utveckla intresset vidare. Vi har vistats i olika typer av natur, t.ex. stranden, skogen, dungen m.m. Vi har följt utvecklingen vid en myrstack, följt årstidsväxlingarna vid sjön, besökt fågeltornet och fått lära oss om våra fåglar av en ornitolog. Att få träffa en person med expertkunskaper gav barnen möjlighet att både ställa frågor, diskutera, samt berätta om sina egna kunskaper och erfarenheter. Vi värderar vår måluppfyllelse till 100% utifrån läsårets kriterier. Vi pedagoger tar med oss framgångsfaktorerna: att vidareutveckla barnens intressen för att nå hög måluppfyllelse. 11

12 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Pedagogerna följer språkplanen och arbetar regelbundet med språkmatrisen. Pedagogerna använder sig av Bornholmsmodellen, sång och musik, språksamlingar, de utmanar barnen i samtal, diskuterar och reflekterar med barnen, samt utvecklar deras intresse för skriftspråk. Förskolan har gett förutsättningar som lett till att gruppen har utvecklat förmågor utifrån följande kriterier i språkmatrisen till ca 90%. Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för siffror och bokstäver Att intressera sig för lekskrivning. I gruppen finns barn med annat modersmål. Ett medvetet arbete från pedagogerna har gett ett bra resultat, likaså uppföljningen med specialpedagog. Tre av barnen läser och skriver. Det är bra att språkmatrisen finns med i vår årscykel för systematiskt kvalitetsarbete. Hålla kvar rutinerna, men utöka med en uppföljning av språkmatrisen till 1 ggr/ termin. Utveckla pedagogisk dokumentation med barnen ännu mer, det ger tillfälle till diskussioner, reflektioner och utmanande samtal. 12

13 Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Dubbelklicka två gånger på rutan du vill färgmarkera, välj fliken Format och Figurfyllning. Eken Granen Rönnen Björken Åsen Fyll i avdelningarnas namn bredvid de färgade rutorna. 13

14 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Vi tycker att detta material är svårt att förstå. Utifrån hur vi har tolkat materialet så ser vi att barnen har stort inflytande i verksamheten utifrån deras möjligheter och våra ramar. Likaväl som man kan ha matematik-glasögonen på så känner vi som pedagog att man behöver ha barns inflytande-glasögon på och bli medveten om hur barnen har inflytande. Detta kan inom arbetslaget se olika ut hur vi pedagoger är medvetna om inflytande. Vi behöver som arbetslag konkritisera var barnen kan ha inflytande inom verksamheten och arbeta för att detta ska bli en rutin. Utvecklingen med reflektions -och planeringsunderlaget kommer att göra oss påminda om barns inflytande. ICDP är en framgångsfaktor för att medvetandegöra oss själva. Vi kan bli ännu bättre med att visa och förklara för barnen när de får inflytande. Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Vi har inte haft något prioriterad mål om föräldrasamverkan men se analysen. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2015 Svarsfrekvens: 71 av 88 = 80% Vad anser föräldrarna om: 14 Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn trivs i förskolan. 2,8 97,1 2. Jag uppfattar att det finns arbetsglädje i förskolan Personalen bryr sig om mitt barn Det är god stämning mellan barn och personal på förskolan Jag uppfattar personalen som goda förebilder Jag får information om målen som styr verksamheten. 0 97,2 7. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina 2,8 97,2 förutsättningar och behov. 8. Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp Jag är nöjd med den information jag får om mitt barns utveckling och lärande. 4,2 95,8

15 10. Jag är nöjd med övrig information från förskolan. 0 98,6 11. Jag får ett bra bemötande av förskolans personal Jag har varit på förskolans föräldramöten. 15,5 81,7 13. Jag är nöjd med förskolans föräldramöten. 1,4 83,0 14. Jag är nöjd med mitt barns förskola. 4,2 95,8 15. Jag kan rekommendera mitt barns förskola. 9,9 90,1 Enkäten delas ut i samband med dropp-in fika. Det leder till att vi har en hög svarsfrekvens. Genomgående positiva svar, de allra flesta föräldrar är mycket nöjda. Personalen får beröm från föräldrarna för deras engagemang och kompetens. Föräldrarnas kommentarer handlar mycket om stora barngrupper, låg personaltäthet och flera grupperingar för barnen under året på grund av att 5-åringarna flyttade till skolan vt-15. Andra saker som nämns är en sliten utemiljö, hög ljudnivå och inga cyklar för barnen på skolan. Vi har fått en ny parkering vilket känns väldigt bra med tanke på säkerhet vid lämning och hämtning. Ett nytt uteförråd underlättar för personalen när barnen ska ut i vagnarna för att sova. Gården kommer att färdigställas under sommaren -15, det ser vi fram mot. 5-åringarna kommer att börja på skolan direkt i augusti -15 vilket leder till lite mindre grupper på Skogsdungen i höst. Synpunkter om en långsiktigare lösning för förskolans lokaler efterfrågas av föräldrarna. Fortsatt samarbete med föräldrarna sker i dagliga möten, på utvecklingssamtal, föräldramöten och på föräldraforum. Det förs ständigt diskussioner om att pröva nya grepp när det gäller föräldrasamarbete. Att tidigt ta beslut om 5-åringarna placering läsåret 2016/2017är nödvändigt för både barn, föräldrar och personal. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Utifrån att vi har haft förskola i skolan from vt-15 blir samarbetet naturligt. Barnen lär känna lokaler och personal i förskoleklass och på fritidshemmen. I stort följer vi planen. 15

16 Positivt att barnen lär känna lokaler och personal. Det märks att vi byggt upp ett bra samarbete mellan förskolan och skolan. Rutiner för samarbete finns, gemensam samverkansgrupp kring samarbetet bidrar till utveckling. Inför läsåret 15/16 kommer barnen att börja redan i augusti. Samverkan har skett och planeringstillfällen har getts. Vi har en person kvar som redan kan verksamheten och har samarbetat med personalen på skolan. Det kommer ytterligare en personal från Mariedal tillsammans med barnen i augusti. Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Det sker en ständig utveckling i personalgruppen när det gäller vårt systematiska kvalitetsarbete. Pedagogiska träffar bidrar till en större säkerhet om vad och hur vi dokumenterar. Pedagogerna får stöd av specialpedagog och kvalitetspedagog. Personalen har en stor säkerhet när det gäller dokumentation på barnnivå, det som utvecklats under året är verksamhetsdokumentation samt att flera arbetslag är på gång med reflektions - och planeringsunderlag. Vi har även utvecklat arbetet med analys som ligger till grund för framtida planering. Vi fortsätter med implementering av alla delar i vårt systematiska kvalitetsarbete, utbildning av ny personal, fortsatta pedagogiska träffar, kompetensutbildning för att ta del av ny forskning. Under nästa läsår kommer vi att utveckla samtalen med föräldrarna kring barnens utveckling och lärande. Prioriterat mål för enheten är att utveckla dokumentationsarbetet utifrån våra förutsättningar. Frövi May Seffon-Hård Förskolechef. 16