Kvalitetsrapport för förskolan Björken

Transkript

1 Kvalitetsrapport för förskolan Björken Läsåret

2 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... 6 Inriktning... 7 NORMER OCH VÄRDEN... 8 Utvärdering av Likabehandlingsplan... 8 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 8 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 9 Matris för enhetens måluppfyllelse... 9 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten BARNS INFLYTANDE Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål FÖRSKOLA OCH HEM Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål

3 Grundfakta Förskolan Björken ligger i centrala Lindesberg. Förskolan har fyra avdelningar, yngre- och äldreavdelningar ligger bredvid varandra och delar lekhall/aktivitetsrum. Förskolan har en mycket fin utemiljö som inspirerar till många olika lekar och aktiviteter. Det finns en skogsdunge bredvid förskolan där man kan leka och man har nära till Kyrkbergets naturområde. Man arbetar med Grön Flagg på förskolan, ett miljö-främjande arbete. Det finns ett tillagningskök på förskolan, så all mat lagas på förskolan. Antal barn 15 mars: 80 st Grundbemanning 15 mars: 12,40 tjänst, varav 9 st är utbildade förskollärare. Övrig personal är barnskötare. Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis. 3

4 Förutsättningar Arbetsmiljö Arbetsmiljön på förskolan anses i stort sett som god, med bra stämning i arbetslagen och trygga pedagoger. Pedagogerna arbetar medvetet med att arbeta för en bra ljudnivå. Personalen upplever att det är en väldigt tight organisation när det gäller bemanning, med många barn som har närvarotid under hela dagarna. Det gör att vikarie alltid behövs när ordinarie personal är borta. Under året har det varit svårt att få vikarier, vilket påverkar arbetsmiljön i stor utsträckning. Till stöd för förskolan finns ett barnhälsoteam knutet där psykolog, kurator, specialpedagog och förskolechef ingår. Förskolan har rutiner för att följa upp arbetsmiljöarbetet. Vi har regelbundna arbetsplatsträffar och samverkansgrupp. Vi arbetar aktivt med vårt brandskydd. Varje månad görs en brandskyddsrond och personalen utbildas regelbundet kring brandskydd och HLR. Under vårterminen har vi genomfört en brandövning och personalen har arbetat med materialet Ellie och Jonas lär sig om eld tillsammans med barnen. Kommunens hälsoutvecklare har under en arbetsplatsträff informerat personalen om ergonomi. Vi använder lärplattor som ett pedagogiskt hjälpmedel. Det finns tre lärplattor per avdelning. På enheten finns en IKT-pedagog som ansvarar för utveckling av pedagogernas användande av lärplattan som ett hjälpmedel. Lärplattorna underlättar dokumentationen utifrån läroplanens mål. Vi har datorer i varje arbetsrum, såväl stationära som bärbara som är kopplade till skrivare. Björkens öppettider är Vi arbetar kontinuerligt med att behålla en god arbetsmiljö för såväl barn som vuxna i förskolan. Personalen trivs på sin arbetsplats och har en bra verksamhet tillsammans med barnen. Förskolan har medvetna pedagoger som vill att det ska ske en utveckling i den pedagogiska verksamheten. Den tighta organisationen och svårigheten med att få vikarier när ordinarie personal är sjuk eller ledig gör att man ofta får planera om verksamheten och ibland kan inte alla aktiviteter genomföras. Detta gör att det är svårt att få en hög måluppfyllelse inom alla områden. Organisationen kräver utbildad personal med hög kompetens som har förmåga att organisera arbetet på bästa sätt. Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete har gett resultat, pedagogerna känner sig hemma i materialet och den tekniska utrustningen bidrar till en bra arbetsmiljö. Vi behöver fler lärplattor för att kunna utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete vidare, en lärplatta till varje pedagog skulle bidra till större utveckling. 4

5 Vi kommer att fortsätta arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet med hjälp av kvalitetspedagog, IKT-pedagog, specialpedagog och förskolechef. Skyddsombud och förskolechef kommer gemensamt att föra diskussioner kring den psykosociala arbetsmiljön och hur vi kan arbeta med friskfaktorerna på arbetsplatsen. Systematiskt kvalitetsarbete Under 2014 har arbetet varit inriktat på att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet t.ex. kunskap om analys. En revidering av rutinen har gjorts under året. Språkmatrisen, som är en del av kommunens språkplan för förskoleklass t.o.m. åk 3, är inlagd i rutinen. Språkmatisen är också utgångspunkt för barn- och utbildningsnämndens mål för förskolan. Nyanställda introduceras kontinuerligt i kvalitetsarbetet. Under året har ett arbete pågått i olika forum för att utveckla en röd tråd mellan förskola och skola och i början av 2015 kommer en ny överlämnandeplan att vara klar. Pedagogerna arbetar kontinuerligt och systematiskt med dokumentationsmaterialet som finns i alla kommunens förskolor. Vi arbetar utifrån årscykeln, följer barnens utveckling i barndokumentationer och verksamhetsdokumentationer, såväl enskilt som gemensamt i arbetslaget. Kvalitetspedagogen har träffat varje arbetslag vid flera tillfällen, då var och en har fått möjlighet att fördjupa sin kunskap. Lotusdiagrammet är ett tydligt verktyg för att synliggöra vilka läroplansmål vi har arbetat med. Ny personal har fått information om materialet kring systematiskt kvalitetsarbete under en halv dag. Arbetet med systematiskt kvalitetsarbete har gått framåt, ju säkrare pedagogerna blir med materialet. Dock är det några pedagoger som fortfarande känner sig osäkra. För att fortsätta utvecklingen av systematiskt kvalitetsarbete krävs att man har fortlöpande tillfällen att arbeta med materialet, såväl enskilt som i arbetslaget och tillsammans med kvalitetspedagog, specialpedagog och förskolechef. Pedagogerna använder verksamhetsdokumentationen till flera olika aktiviteter, rutinsituationer, projekt osv. Pedagogerna upplever att dokumentationsmaterialet är mycket omfattande och innebär en del dubbelarbete. De anser att det tar för stor del av planeringstiden. Fortsätta att implementera dokumentationsmaterialet för nya pedagoger. Kvalitetspedagogen kommer att fortsätta handleda arbetslagen och om det finns behov finns också möjligheten att ge enskilda pedagoger stöd i att använda materialet. Diskussioner kring analys av verksamheten är ett utvecklingsområde. 5

6 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm ICDP (vägledande samspel) är grunden för vårt arbetssätt och ska genomsyra hela verksamheten. Ny personal har fått utbildning i ICDP vid fem tillfällen. Alla avdelningar på förskolan arbetar med språkplanen och man använder sig av språkmatrisen och materialet i Bornholm på något sätt. Ny personal har fått utbildning i Bornholm. Matematikpedagogen har informerat om hur man kan arbeta med vardagsmatematiken i förskolan. Varje arbetslag har fått i uppgift att reflektera extra över vardagsmatematiken i de olika aktiviteter och rutiner man har i sin verksamhet, för att lyfta det matematiska tänkandet. Under vårterminen 2015 gick all personal en processutbildning i Entreprenöriellt lärande (EL). Strategin för användande av lärplatta i förskolan har reviderats och IKT-pedagogen har informerat om detta i varje arbetslag. Under vårterminen lyssnade vi på en föreläsning om utvecklingssamtal i förskolan, som sedan följdes upp av hälsoutvecklare och specialpedagog. Pedagogerna fick tillfälle att diskutera i tvärgrupper med pedagoger från andra förskolor. Tanken är att utvecklingssamtalen i förskolan ska utvecklas med ett gemensamt material för kommunens förskolor och ge större likvärdighet. Det finns en rullande plan (4 års cykel) för utbildning inom brandskydd och barnolycksfall. För att förhållningssättet utifrån ICDP ska leva vidare krävs levande diskussioner i arbetslagen och på hela förskolan. Pedagogerna uttrycker att de vill ägna mer tid till att följa upp olika föreläsningar och utbildningar i diskussioner, för att ta tillvara på kunskapen och omsätta den i handling i den egna verksamheten. De upplever att de har fått mycket fortbildning under de senaste åren och att det är viktigt att hålla kvar diskussionerna och reflektionerna utifrån de utbildningsinsatser som har gjorts. Fortsätta att diskutera och reflektera kring ICDP i arbetslagen och i tvärgrupper. Pedagogisk handledning tillsammans med specialpedagog. Fortsätta med utbildning för ny personal i de olika delarna. Förskolechef, specialpedagog och kvalitetspedagog kommer att planera in uppföljning av olika utbildningsinsatser vid tillfällen för verksamhetsutveckling, för att visa på helheten i all vår verksamhet. 6

7 Inriktning Förskolan Björken strävar efter att vara en förskola där nyfikenhet, lust och glädje får stå i centrum. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet där leken har en central plats. Genom leken kan vi utveckla vår fantasi, den lockar till problemlösning och ger många möjligheter till kommunikation och lärande. Vi vill att vår pedagogiska miljö ska erbjuda naturliga mötesplatser för barn och vuxna, såväl inomhus som utomhus. Vi vill att varje barn ska få vara sitt rätta jag varje dag i vår verksamhet. Vi respekterar varandras olikheter och ser det som en tillgång i vardagen. Vi vill skapa trygghet i barngrupperna med närvarande och tillåtande pedagoger som är nyfikna på barns lärprocesser. Pedagogernas uppgift är att utmana barnen vidare i sitt lärande. På förskolan Björken ska barn och vuxna få en meningsfull, lustfylld och lärorik vardag. Förskolan Björken har under flera år arbetat med Grön Flagg, ett miljöprojekt som Håll Sverige Rent ansvarar för och godkänner. När man är godkänd så får man den Gröna fina flaggan med deras logga. Pedagogerna på förskolan har en bred kompetens. Det pågår en ständig process för att utveckla verksamheten utifrån barngruppernas nuläge. En tight organisation har gjort att pedagogerna har haft svårt att dela barngrupperna i den utsträckning som önskats. Arbetet med Grön Flagg har under året varit mer eller mindre vilande p.g.a att pedagogerna som har tagit ansvaret inte har haft möjlighet att planera för det. Många inskolningar, otrygghet i barngrupperna och hög sjukfrånvaro bland personal är några orsaker. Processutbildningen i Entreprenöriellt Lärande (EL) har påmint pedagogerna att vara mer lyssnande och tillåtande. Olika projekt utifrån barnens intressen och funderingar har bedrivits på avdelningarna. Fortsatta diskussioner kring förhållningssätt och samarbete utifrån EL och ICDP. Fortsätta att arbeta med Grön Flagg och ett nytt tema. Utveckla projekt/temainriktat arbetssätt. Lyssna på barnens reflektioner och teroier för att driva ett projekt vidare. 7

8 Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Under året har arbetslagen arbetat utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling. Målen som finns i planen är levande i verksamheten. I utvecklingssamtal med vårdnadshavare har vi pratat om barnens trivsel. Arbetslagen arbetar aktivt med att utveckla trygghet och kamratskap i barngrupperna. Utifrån resultat från utvecklingssamtal och i dagliga möten kan vi se att de flesta vårdnadshavarna upplever att deras barn är trygga i förskolan. Ett aktivt och medvetet ledarskap hos pedagogerna har lett till att barnen har fått bra förutsättningar att utveckla trygghet och kamratskap. Fortsatta diskussioner bland pedagoger, barn och vårdnadshavare. Revidering av Planen för likabehandling kommer att ske under hösten Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Snödroppen: Att barnen utvecklar sitt talspråk samt sin förmåga att kommunicera med varandra. Anemonen: Att främja en miljö där leken och språket utvecklas Nyponrosen: Att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sig verbalt och att barnen visar respekt för varandra. Pionen: Att barnen utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. På Snödroppen strävar vi efter att lyssna på och följa barnens initiativ till samspel och kommunikation i en stressfri miljö. Vi arbetar med att få barnen självständiga och våga be om hjälp samt våga hjälpa. Under året har vi sett att barnen har utvecklat förmågan att hjälpa varandra. De vill gärna hjälpa till vid rutinsituationer som dukning och påklädning. De kommunicerar och tröstar varandra när det behövs. På Anemonen har det varit viktigt för oss att arbeta med lärandet i vardagliga rutiner, då vi har märkt att barnen känner trygghet i dem. På grund av många inskolningar av små barn under stor del av året och en tight organisation har det varit svårt att dela gruppen i den utsträckning vi önskat. Vi har märkt att barnens samspel har utvecklats vid, t.ex samlingar, påklädning och matsituationer. Det visar sig också i leken såväl inomhus som utomhus. På Nyponrosen har vi arbetat för att skapa en trygg miljö för alla barn så att de trivs och känner glädje i förskolan. Vi har arbetat kontinuerligt med 10 kompis-böckerna för att reflektera och samtala tillsammans med barnen om hur man är en bra kompis, hur man visar hänsyn till varandra osv. Pedagogerna har spelat teater för barnen utifrån böckerna. Barnen har varit delaktiga och återspelat teatern med stor inlevelse. Barn och pedagoger har tillsammans bestämt vilka kompisregler som ska gälla i förskolan. Genom sin delaktighet har 8

9 barnen fått en medvetenhet om hur det är att samspela med andra. Vi kan se att de flesta barnen känner sig trygga på Nyponrosen och visar glädje i att komma till förskolan. På Pionen arbetar vi efter att barnen ska vara så som de vill att andra ska vara mot dem själva. Pedagogerna finns närvarande och hjälper barnen att reda ut konflikter. Ta ansvar för sina egna handlingar. Vi samtalar, diskuterar och förklarar. Vi märker att barnen på Pionen är trygga och frimodiga. De tar initiativ och framför åsikter under samtal. Genom detta arbetssätt ser vi en positiv utveckling i barngruppen. Fortsatta reflektioner och diskussioner utifrån ICDP och Entreprenöriellt lärande för att utvecklas vidare som närvarande och lyssnande pedagoger. Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Pionen Anemonen Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärdrar våra arbetssätt. Nyponrosen Snödroppen Lekmässigt Motoriskt Anemonen Pionen Anemonen Nyponrosen Pionen Snödroppen Nyponrosen Snödroppen Språkligt Estetiskt Matematiskt Naturvetenskapligt och tekniskt Pionen Snödroppen Anemonen Anemonen Pionen Snödroppen Anemonen Nyponrosen Pionen Snödroppen Anemonen Nyponrosen Nyponrosen Pionen Snödroppen Nyponrosen 9

10 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål På Snödroppen har vi under året haft fokus på språk och kommunikation. Vi har ägnat mycket tid till sagoläsning, haft samlingar med rörelse, sång och musik. Vi har också arbetat medvetet med matematik. Vi har gett barnen gott om tid till lek i lugn och ro. Vi pedagogerna har varit lyhörda och synliggjort barnens initiativ. På Anemonen har vi strävat efter att upptäcka och uppleva tillsammans, barn och pedagoger. Vi har arbetat utifrån vår närmiljö med bygglek, experiment med vatten-is. Vi har varit i skogen. Barnen har fått möjligheter att utveckla sin språkliga, matematiska och estetiska förmåga. Vi har använt olika begrepp som former, färger, mönster, läge, riktning, antal osv. Språklek, rim och ramsor, sånger, sagor. Genom att sätta ord på det vi gör och ständiga samtal med barnen arbetar vi med språkutveckling. På Nyponrosen har vi skapat en miljö som främjar skrift och språkutveckling genom att t.ex. synliggöra bokstäver, pussel, barnens namn, pennor och papper. Vi uppmuntrar barnen när de lekskriver och skriver sina namn. Vi har ett målarrum med tillgängligt skapande material. Under året har vi haft dans med en danspedagog från kulturskolan. Både barn och vuxna spelar teater och leker danslekar. Vi dramatiserar sånger och har sångsamlingar. Genom att sätta ord på olika begrepp och ge barnen utmaningar synliggör vi matematiken i vardagen. På Pionen har vi under året fokuserat på språkutveckling. Vi har arbetat mycket med ordförråd och begrepp, haft språkgrupper en förmiddag i veckan, samt samlingar och läsvilor varje dag. Vi för ständiga samtal med barnen och ger dem möjlighet att utveckla ett nyanserat talspråk. Vi strävar efter att ge alla barn utrymme att framföra sina åsikter och lyssna till varandra. Barnen använder sitt språk på ett bra sätt i leksituationer. Vi har arbetat med olika projekt utifrån barnens intressen, t.ex har vi provat att göra eget papper. Pedagogerna har arbetat medvetet med verksamhetsdokumentationer, diskuterat kring rutiner och olika aktiviteter. De är närvarande och lyssnande och utmanar barnen utifrån läroplanens olika områden i vardagssituationer. Leken är ett viktigt verktyg för att nå målen och pedagogerna strävar efter att vara lyhörda för vad som intresserar barnen här och nu och erbjuda material och förutsättningar för att utveckla leken och lärandet i den. Det är viktigt med en bra inskolning, där man skapar förtroende och trygghet. Det förs många diskussioner kring utvecklingen av läroplansmålen i arbetslagen. Pedagogerna gör verksamheten synlig för vårdnadshavarna genom väggdokumentationer med lotusdiagram, portfolio och barndokumentation som används i såväl avdelningsreflektioner som utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Under vårterminen organiserade vi om tiden för avdelningskonferens och reflektion, från 1,25 tim/vecka till 2,5 tim varannan vecka. Detta ger pedagogerna en större möjlighet att hinna reflektera över verksamheten och djupdyka i det lärande som sker bland barnen. Struktur och tidsplanering vid avdelningsreflektion för att skapa och bibehålla ett gemensamt arbetssätt som alla arbetar efter. Naturvetenskap, teknik och estetisk verksamhet är utvecklingsområden. Reflektera över avdelningens/förskolans måluppfyllelse utifrån förskolans läroplan. Använda lotusdiagram och bilder från verksamheten vid reflektion och analys av verksamheten. 10

11 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Pedagogerna arbetar med språkplanen och språkmatrisen regelbundet. De erbjuder språklekar/samlingar enligt Bornholmsmodellen, läser och samtalar kring böcker, sång och musik. De gör skriftspråket synligt, vilket stimulerar lärandet. Pedagogerna på Björken har ett medvetet förhållningssätt då de låter barnen bada i språket genom ständiga samtal. Förskolan har gett förutsättningar som lett till att gruppen har utvecklat förmågor utifrån kriterierna i språkmatrisen till ca 85% Ett medvetet arbete har gett ett bra resultat i arbetet med språkutveckling. Den tighta organisationen och svårigheten att få vikarier har gjort att pedagogerna inte har haft förutsättningar att arbeta med språksamlingar i den utsträckning de önskat utifrån barns behov. Fortsätta att arbeta medvetet med språkutveckling i vardagssituationerna, genom att ge barnen talutrymme och tid för reflektion, samtal och diskussion. 11

12 Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Snödroppen Anemonen Nyponrosen Pionen 12

13 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Pedagogerna strävar efter att ha ett demokratiskt förhållningssätt, där barnen får möjlighet att känna sig delaktiga i sin vardag. Genom EL-utbildningen har pedagogerna blivit mer tillåtande och lyhörda. Barnen får mer tid att klara av saker på egen hand och att upp muntras att hjälpa sina kamrater. Det finns en medvetenhet kring barnens proximala utvecklingszon och de får utmaningar utifrån den. Pedagogerna på Björken är måna om att tillgodose alla barns önskemål och ibland kan det resultera i för många bollar i luften. Ett utvecklingsområde är att hålla sig till färre projekt åt gången och möta alla barns reflektioner och vilja till utveckling i de projekt de bedriver. Fortsatta diskussioner om vad det innebär att vara en närvarande och lyssnande pedagog. Hålla diskussionen vid liv. Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Vi har erbjudit utvecklingssamtal, föräldramöte, Luciafirande och vårfest under året. Dessutom har vi daglig kontakt med vårdnadshavare vid lämning och hämtning. Under vårterminen fick vårdnadshavarna tillfälle att fylla i en nöjdhetsenkät. Några avdelningar informerar vårdnadshavarna via mail och förskolans websida har utvecklats så att den har ett aktuellt informationsflöde. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2015 Svarsfrekvens: 27 svar ca 34 % Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn trivs i förskolan. 96,3 2. Jag uppfattar att det finns arbetsglädje i förskolan. 3,7 92,6 3. Personalen bryr sig om mitt barn. 96,3 4. Det är god stämning mellan barn och personal på förskolan. 96,3 5. Jag uppfattar personalen som goda förebilder. 96,3 6. Jag får information om målen som styr verksamheten. 11,1 85,2 7. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina 96,3 förutsättningar och behov. 8. Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp. 88,9 13

14 9. Jag är nöjd med den information jag får om mitt barns utveckling 14,8 81,4 och lärande. 10. Jag är nöjd med övrig information från förskolan. 3,7 92,6 11. Jag får ett bra bemötande av förskolans personal. 96,3 12. Jag har varit på förskolans föräldramöten. 14,8 81,5 13. Jag är nöjd med förskolans föräldramöten. 11,1 74,1 14. Jag är nöjd med mitt barns förskola. 3,7 92,6 15. Jag kan rekommendera mitt barns förskola. 3,7 92,6 Vi får en låg svarsfrekvens på enkäten och reflekterar över hur det kommer sig. I utvecklingssamtal uttrycker de allra flesta vårdnadshavarna att de är nöjda med verksamheten på förskolan Björken. De upplever att deras barn är trygga och tycker att det är roligt att gå till förskolan. Fortsätta att samarbeta med vårdnadshavarna genom dagliga möten, utvecklingssamtal, föräldramöten och planerade föräldraforum. Vi behöver föra diskussioner för att utveckla samarbetet med föräldrarna. Diskutera hur vi kan informera om barnens utveckling och lärande på ett annat sätt än vad vi gör idag. Detta kan ske på ett tydligt sätt redan när barnen Fundera över hur vi kan hitta former för att vårdnadshavarna ska genomföra föräldraenkäten i större utsträckning. Enkäten kan lämnas i samband med utvecklingssamtal eller ett dropp infika. Kan frågorna i enkäten utvecklas? Är svarstiden för lång? Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Förskolan Björken har i år barn som kommer att börja på Björkhagaskolan och Kristinaskolan. Pedagoger och barn har besökt respektive förskola. En ny plan för överlämnande från förskola till förskoleklass har utarbetats under året och börjar gälla från augusti Vi använde oss av den nya planens överlämnandeblanketter under våren, även om datum för överlämnande inte stämde riktigt. 14

15 Pedagogerna upplever att det är bra med en ny gemensam plan för hela kommunen. Det kommer att underlätta överlämnandet och säkerställer kvalitén. Då den nya planen formellt inte börjar gälla förrän höstterminen-15 upplevdes det oklart om hur överlämnandet skulle gå till, men det fungerade ändå bra. Enligt den nya planen ska förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklass auskultera i varandras verksamheter under en dag. Detta har inte gjorts under det här året, men kommer att göras under nästa år då planen träder i kraft. Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Uppföljning, utvärdering och utveckling är en viktig del för att få kunskap om förskolans kvalitet. Den kunskapen kan bidra till att verksamheten utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. På förskolan Björken arbetar pedagogerna utifrån årscykeln för vårt systematiska kvalitetsarbete. Alla arbetslag har träffat kvalitetspedagog som har stöttat och gett utmaningar utifrån vart arbetslaget befinner sig. Under året har avdelningarna haft planering under 2,5 timmar varannan vecka. De har fått mer tid till reflektion. Pedagogerna har arbetat med matrisen för gruppöversyn där de fått överblick att alla barns utveckling följs. De har använt verksamhetsdokumentationer där de planerar, följer och utvärderar verksamheten. Uppföljning och utvärdering under studiedagar och utvecklingssamtal med vårdnadshavarna. Pedagogerna känner sig mer och mer hemma i vårt systematiska kvalitetsarbete. Under året har en utveckling skett. Att använda verksamhetsdokumentationer och analysdelen i dem är ett utvecklingsområde. På förskolan Björken arbetar pedagogerna med fokus på barnens trygghet och lärande och det är något som syns i såväl utvärderingar som i nöjdhetsenkäten. Fortsatta diskussioner och reflektioner för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Ny personal ska få utbildning i systematiskt kvalitetsarbete. Vi kommer att arbeta utifrån förskolans inriktning, samarbete mellan avdelningarna och att formulera en gemensam vision som genomsyrar verksamheten. Entreprenöriellt lärande och ICDP ska utgöra grunden för fortsatt utvecklingsarbete. Vi ska prioritera arbetet med lärplattan, så att all personal blir förtrogen med att använda den som ett pedagogiskt verktyg. 15

16 Prioriterat mål för förskolan kommer att diskuteras efter genomgång av kvalitetsrapporten och arbetas fram under studiedagen i september -15. Lindesberg den 19 augusti 2015 Eva Mannby Förskolechef 16