Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10. Rektorsenhet 8 Ballongen Dalstugan Krusboda Dalskolan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10 Rektorsenhet 8 Ballongen Dalstugan Krusboda Dalskolan

2 Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING SAMMANFATTNING STARKA SIDOR OMRÅDEN FÖR UTVECKLING UNDERLAG OCH RUTINER FÖR FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE VERKSAMHETENS ARBETE, RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE NORMER OCH VÄRDEN LIKABEHANDLINGSPLAN UTVECKLING OCH LÄRANDE/KUNSKAP BARN/ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE SKOLA OCH HEM... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING KOMMANDE ÅTGÄRDER/ENHETSPLAN

3 Kvalitetsredovisning Tyresö kommuns kvalitetsredovisning för läsåret 2009/10 omfattar förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola. 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING Varje kommun skall enligt förordningen SFS 1997:702, ändrad 2005:610, årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skoloch förskoleverksamhet samt skolbarnomsorg. Kommuners kvalitetsredovisningar från föregående år skall vara upprättade senast den 1 maj. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningen, som upprättats för verksamhet i kommunen, kända och enkelt åtkomliga för var och en. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen avser att vita för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. 2. SAMMANFATTNING 2.1 STARKA SIDOR Krusboda och Dalens förskolor och skolor Vår enhet har en personalstab med många olika kompetenser, stort engagemang, en hög utvecklingsbenägenhet och laborativa arbetsmetoder. Detta gynnar barnens och elevernas trygghet och lärande. Enheten strävar framgångsrikt efter att inkludera alla elever i vår verksamhet och vi erbjuder jämförelsevis lägst antal elever i Tyresö Kommun, eterna studieplaceringar. Våra elever har goda resultat - Läs 5.2 Utveckling och Lärande/Kunskap. Vi har väl fungerande övergångar från förskola till förskoleklass, inom skolan samt från åk 5 till åk 6- Läs 5.5. Våra barn och elever har inflytande i de beslut som rör deras utveckling i förskola och skola. Barns och elevers inflytande Läs 5.3 Vi har fungerande föräldraråd i våra förskolor och på Krusboda skola. I dessa råd informerar vi om och diskuterar inför kommande beslut, förändringar eller satsningar i verksamheten.- Läs 5.4 Skola och Hem. 3

4 2.2 OMRÅDEN FÖR UTVECKLING Se sidan 5 R8 skissen, målrutor längst ner samt de mål för förskolan och fritidshemmen gällande information till hemmen samt utvecklingssamtalen i förskolan. 3. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN I början av läsåret har varje pedagog planerat sina metoder och övriga insatser för att nå målen med sin eller sina barn eller elevgrupper. Arbetslagen gör också sin planering. Under läsåret har pedagoggrupper, arbetslag, lagledargruppen och ledningsgruppen följt upp vårt arbete mot de prioriterade målen, ett mål per månad i respektive grupp. Redovisningar av måluppnåelsen, metoder, resultat och förbättringsområden under läsåret har lämnats till skolledningen inför kommande kvalitetsredovisning. Under utvärderingsdagarna i april- aug har tvärgrupper på respektive delenhet följt upp, resultatsatt, analyserat arbetet och ringat in vidare förbättringsområden i en tydlig och gemensam mall med givna direktiv för arbetet. Tvärgruppernas alternativt arbetslagens resultat redovisas i storgrupp och därefter enas varje delenhet om sin skrivning. Denna mailas till rektor för införande under respektive målområde i kommande kvalitetsredovisning. När rektors utkast är gjort får alla ut ett remissförslag under tiden 23/8-6/9. I elevråd och föräldraråd har målarbetet och måluppföljningen kontinuerligt följts upp i diskussioner och redovisningar. Elevråden och föräldraråden ges möjlighet till att lämna synpunkter på remissutkastet. Som underlag för personalens bedömningar ligger bland annat följande dokument: Betyg Prov och redovisningar - nationella och egna Utvecklingsplaner IUP Skriftliga omdömen Enkäter DLS- läs- och skrivbedömningar Uppföljningar med barn och elever Personalens bedömningar Inspektioner från Föräldrarådens uppföljning Brukarundersökningar Klagomål Övriga kontakter 4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Organisation: Rektorsenheten leds av rektor som också har övergripande ansvar för ekonomi, budgetarbete, personal, de olika verksamhetsdelarna, elevhälsa, arbetsmiljö och kvalitetsutveckling. En biträdande rektor har ett verksamhetsansvar för förskolorna samt för kök och städ på Ballongen och Krusboda skola. Förskolans personal är indelad i arbetslag, 2 på Dalstugan och 3 på Ballongen. Till varje arbetslag finns en lagledare. 4

5 Biträdande rektor på Krusboda skola har verksamhetsansvar för F-5. Skolan har haft 5 arbetslag men övergår till 3 hösten 2010 för att bättre kunna följa elevernas kunskapsutveckling och lärande under 2 år i laget. Till varje arbetslag finns en lagledare. På Dalskolan har biträdande rektor ansvar för 3 arbetslag som under hösten 2010 blir 4 lag. Det nya laget har ett övergripande fokus för elevhälsan på skolan och arbetet med inkludering av elever som har behov av stöd. Till varje arbetslag finns en lagledare. R 8 REKTOR Övergripande Utvecklingsansvar Personalärenden Elevärenden Kvalitetsutveckling Ekonomi Ledning, Adm. och vaktm. Lagledarna Elevhälsan Bitr.R Kök o städ Bitr. R och intendent Bitr. R Kök o städ Dalstugan Ballongen Krusboda Dalskolan Ålder: Årskurs F 4 Fritidshem (16) Årskurs 5-9 Barn- och elevinflytandet i förskola, skola och fritidshem ska öka Förbättrade resultat Fler och bättre läsare Tydliga mål Samverkan med närigslivet ska öka Ledningsgruppens arbete. Ledningsgruppen träffas varje vecka i ledningsmöte. I dessa möten tas alltid verksamhetsfrågor, arbetsmiljöfrågor, personalfrågor och ekonomiska frågor upp. Parallellt med dessa frågor löper som en röd tråd kvalitetsutveckling. 5

6 De biträdande rektorerna har ett tydligt operativt ansvar, se organisation, på delegation av rektor. Rektor har det övergripande ansvaret för hela enheten och ansvar för vissa utvecklingsfrågor på förvaltningen. Rektor leder ledningsgruppsmöten varje vecka, samverkansmöten med fackliga representanter och lagledarmöten för alla lagledare i rektorsenheten en gång i månaden. Rektor finns ute på de olika delenheterna under vissa tider varje vecka (dock ej under budgetarbetet och kvalitetsredovisningsarbetet) men har sitt huvudkontor på Krusboda. Där hålls också alla möten för hela rektorsenheten. Integration fritidshem och skola: I år F-5 är fritidshemmet integrerat i arbetslagen och under detta läsår har F-klassernas fritidshem funnits i förskoleklassernas lokaler och med samma pedagoger under hela barnets skoldag. År1, år 2 och år 3 har sina fritidshem integrerade på samma sätt och pedagogerna utför vissa uppdrag under barnens skoldag samt följer barnen in i fritidshemmen och leder det pedagogiska arbetet där. Personalresurser för arbetet med elevhälsan: I våra skolor har vi elevhälsoteam och totalt inom rektorsenheten har vi 100 % skolsköterska, 33 % skolpsykolog (Krusboda skola), 60 % kurator (Dalskolan), 60 % studie och yrkesvägledare (Dalskolan) samt 0,90 specialpedagog (Krusboda skola) och tid motsvarande 0,75 tjänst i speciallärarstöd (Dalskolan). Våra skolledare leder dessa möten, som hålls kontinuerligt varje vecka på en specificerad tid. Specialpedagogen på Krusboda skola har under 09/10 haft hela sin tjänst i arbete med elever i behov av stöd samt specialpedagogisk handledning för personal i olika arbetslag. Pedagogisk inriktning. Ballongen och Dalstugan Våra förskolor är enligt Reggio Emilia inspirerade. På båda förskolorna är skapandet och det tematiska arbetet i ateljén en viktig del i barnens lärande. Våra utvecklingsmål är rörelse, matematik, leken, språket och delaktighet och inflytande. I vårt dagliga arbete arbetar vi mot dessa mål. Utemiljöerna och närmiljöerna på båda förskolorna lockar till motorisk träning och naturupplevelser med efterföljande skapande. Dalstugan har syskongrupper (barn 1-5 år i grupperna) medan Ballongen har åldershomogena (barn i samma ålder i grupperna). Krusboda skola år F-5 Skolan är miljöcertifierad och med gröna rummet som bas har vi arbetat med klimat och energi som tema under detta läsår. Vår konst och kulturinriktning ger eleverna god inblick i våra konstnärers och kompositörers konst och musik. Vår studio där läs- och skrivutveckling specialtränas i perioder i form av träningsläger och där vår matematikverkstad finns är ett mycket viktigt komplement i undervisningen. Vår IT-utrustning utökas successivt och 3 pedagoger är och 15 ska bli PIMcertifierade (praktisk IT och media-certifiering) Dalskolan år 6-9 Skolan har goda resultat avseende kunskaper och trivsel. Vi har kö till skolan men eftersom skolan är liten så finns det begränsat utrymme. Våra skoldagar är välstrukturerade för eleverna: inga håltimmar, kompakt schema och handledare som har kontroll över veckan, är en trygghet för våra elever. Skolan är miljöcertifierad och fick grön flagg under Vi har en populär profilklass i naturvetenskapliga ämnen och en samundervisningsklass för elever med behov av långsam inlärning. I denna klass har vi kommunintag. Vår IT-utrustning utökas successivt och 6 pedagoger är och 3 ska bli PIM- certifierade hösten 2010 (praktisk IT och media- certifiering). 6

7 Materiella och ekonomiska resurser Rektorsenheten har god ekonomi och har under det senaste året satsat på IT- inköp såsom nya datorer, smartboards- interaktiva dataskrivtavlor och IT-utbildning för pedagogerna. Vi har också köpt in nya möbler till förskolorna, ljuddämpande bord och nya stolar till barnen. På Ballongen har ytskikten i verksamhetsrummen förnyats och vi har fått nya golv inlagda i samtliga rum. Våra lokaler renoveras successivt av våra vaktmästare men även av personalen på förskolorna. Vi kommer att fortsätta vår IT-satsning genom att installera trådlösa nätverk på skolorna under hösten Tabell 1 Volymuppgifter 15 oktober oktober 2009 Antal barn/elever Familjedaghem Skolbarnomsorg Förskola Förskoleklass Grundskola (inkl. eventuella småklasser) Särskola SVA Modersmål 28 Totalt Andel (procent): Flickor 44% 46% Pojkar 56% 54% Antal årsarbetare totalt: Familjedaghem Skolbarnomsorg 8,75 9,9 Förskola 37 35,5 Förskoleklass 3 3 Grundskola (inkl. elevassistenter) 43,9 43,7 Särskola SVA Modersmål Antal årsarbetare totalt antal: Kvinnor 75,5 Män 16,6 Totalt antal pedagogisk personal på 92,65 92,1 enheten Totalt antal personal på enheten 114,4 Kommentarer till den ekonomiska översikten: 7

8 Tabell 2 Ekonomisk översikt För- och grundskola RESULTATRÄKNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 1. TOTALA INTÄKTER , ,5 1.1 Elev- och barnersättning Förskola inkl. familjedaghem ,8 Grundskola inkl. förskoleklass ,7 Skolbarnsomsorg , ,5 Summa interna intäkter Eterna intäkter 336,0 Summa intäkter ,5 VERKSAMHETENS KOSTNADER 2. TOTALA KOSTNADER ,4 2.1 Lönekostnader Pedagogisk personal ekl. kompetensutveckling ,3 Ledning och administration ekl. kompetensutveckling ,5 Övrig personal ekl. kompetensutveckling ,7 Total lönekostnad ekl. komp.utv , ,5 2.2 Materialkostnader Läromedel ekl. kompetensutveckling ,9 Måltidsverksamhet ekl. kompetensutveckling ,1 Övriga kostnader ekl. kompetensutveckling ,0 Total materialkostnad ekl. komp.utv ,0 2.3 Kompetensutveckling ,0 Totalbelopp Summa kostnader , ,4 NETTOKOSTNADER Förskola inkl. familjedaghem ,6 Grundskola inkl. förskoleklass ,2 Skolbarnsomsorg ,6 Nettokostnader totalt ,4 INGÅENDE BALANS UTGÅENDE BALANS ,4 8

9 5. VERKSAMHETENS ARBETE, RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE Rubrikerna och tabellerna i detta avsnitt utgår ifrån Skolverkets Allmänna råd och kommentarer: Kvalitetsredovisningar. Bedömningsskala: 1. Målet uppfylls inte alls 2. Inledande diskussioner om hur man skall nå detta mål har inletts 3. Personalen har enats om hur man skall arbete för att nå målet 4. Arbetet har påbörjats och målet har delvis uppfyllts 5. Förskolan/skolan/fritidsgården har uppfyllt målen till stor del 6. Detta mål uppfylls helt av förskolan/skolan/fritidsgården 5.1 NORMER OCH VÄRDEN Tabell 3 Normer och värden Prioriterade mål för enheten läsåret 2009/2010 kopplat till läroplanen Skriv i nedanstående fält vilka områden som gäller just er enhet: Bedömning och måluppfyllelse NORMER OCH VÄRDEN Förbättra arbetsron i skolan. Vi ska höja vårt resultat på frågan i Pilen- enkäten 2010 Det är arbetsro på lektionerna X Krusboda X Dalskolan Mål prioriterade av barn- och utbildningsnämnden (avser vt- 2010): Förbättra arbetsron i grundskolan KRUSBODA Förbättra arbetsron i grundskolan DALSKOLAN Så här har vi arbetat under läsåret med ovanstående mål. X FÖRSKOLORNA arbetar kontinuerligt med detta mål men har ej haft det som ett prioriterat mål under läsåret. Förbättra arbetsron i grundskolan KRUSBODA KRUSBODA SKOLA: Förskoleklassens arbete: Redan tidigt lär vi våra barn vilka regler som gäller och vilken ordning och vilka rutiner vi ska ha i vår grupp. Eftersom grupperna varit stora men har haft personal anpassad till gruppstorleken har vi ofta delat in gruppen i mindre grupper. Vid samlingarna har barnen tränats att vänta på sin tur och att lyssna på varandra och de har blivit bättre och bättre på att finna sin egen arbetsro. 9

10 Skolan som helhet: Vi har reviderat våra trivselregler i samarbete med elevrådet och föräldrarådet. Vi har utarbetat en tydlig konsekvenstrappa utifrån grundskoleförordningen kap för att tydliggöra våra regler och förväntningar för elever och vårdnadshavare. Vi fortsätter att ta tag i det som händer i gruppen och eller klassen gällande olika beteenden. Vi tillhandahåller handledning från andra personer med mer riktad och specifik kunskap gällande det som hänt elev- elev, elev- vuen, och vuen- vuen vid behov. Vi har regelbundna samtal kring värdegrundsfrågor med eleverna i vardagliga situationer och i utvecklingssamtal. Vi har anpassat arbetet med värdegrunden till den elevgrupp vi haft. Vi anser att det är det som har fungerat bäst. De yngre barnen har till eempel arbetat med dramatiseringar och bilduppgifter. Vi arbetar med kommunikation, samarbete och reflektion. Många klasser har haft ett regelbundet arbete med värdegrunden i sina veckoböcker. Vi har arbetat enligt vår likabehandlingsplan för rektorsenheten och under våren 2010 följt upp den inför höstens revidering. Vi genomför trivselenkäter 1-2 ggr under läsåret med uppföljningar av resultaten. Vi genomför klassråd och elevråd genomförs regelbundet. Åtgärdsprogram skrivs och följs upp med elev och föräldrar. Vi följer förvaltningens mall i detta arbete. Utvecklingssamtal/IUP görs med även sociala mål för vissa elever. Förbättra arbetsron i grundskolan DALSKOLAN DALSKOLANS arbete: Vi fortsätter att ta tag i det som händer i gruppen och eller klassen gällande olika beteenden. Eleven ges hjälp i form av handledning från andra personer med mer riktad och specifik kunskap gällande det som hänt elev- elev, elev- vuen, och vuen- vuen vid behov. Regelbundna samtal genomförs kring värdegrundsfrågor med eleverna i vardagliga situationer och i utvecklingssamtal. Vi utbildar vissa elever i ART (Aggression Replacement Training, en multimodal metod för att ge aggressiva barn och ungdomar sociala alternativ) och social färdighetsträning. Vi använder vår Steg-modell (en modell som tydligt visar steg där felaktiga beteenden tränas bort enligt metoder som syns på stegen) för att uppfostra våra elever socialt. Våra seor har skolats in i rätt beteenden, allt för att skapa arbetsro. Eleverna får anmärkningar i ett samtal med sin lärare för diverse saker, bl. a störande prat i klassrum. Vi meddelar hemmen om elevernas störande beteenden och hur vi i skolan arbetar för att hjälpa eleven att förändra beteendet. Elev och vårdnadshavare skriver under att de godkänner de normer och regler som finns uppskrivna i häftet Att gå i Dalskolan. Föräldrar kontaktas i fall där elever brutit mot dessa regler och normer. Vid upprepat beteende har vi använt oss av stegmodellen. Vi upplever att den klassrumsmöblering vi gjort för niorna i kombination med placeringslistan fallit väl ut och bidragit till en ökad arbetsro. Där det varit möjligt har vi i niorna försökt använda två klassrum, t.e. när den andra klassen haft idrottslektion eller slöjd, för att få en lugnare arbetsmiljö. Resultat av vårt arbete med ovanstående mål: KRUSBODA: Förskoleklassen: Arbetsron är mycket god och skattas av föräldrarna över genomsnittet i Tyresö kommun. Skolan som helhet: Arbetsron finns i de flesta klasserna och även om det låter när viss aktivitet genomförs så arbetar barnen och når resultat. Även det kan vara arbetsro. I år 2 och 5 har vi trots insatserna inte nått riktigt alla elever. Det är viktigt för oss att få med föräldrarna i vårt arbete och att vi utgår från olika barns behov när vi som pedagoger ser på arbetsron. Vi har sänkt vårt resultat gällande detta mål. Se kommentarer i vår analys under Kap 6 Analys och bedömning. DALSKOLAN: Vi har höjt vårt resultat i Pilen- enkäten gällande detta mål. Både elever och föräldrar har skattat resultatet högre. Se kommentarer i vår analys under Kap 6 Analys och bedömning Likabehandlingsplan Vi har följt planen för likabehandling enligt den plan som beslutades i feb På Krusboda skola har vi arbetat med samtal enligt vår samtalsmodell när kränkningar hänt för en eller flera 10

11 elever. Kränkningarna har upphört. På Dalskolan har steg- modellen haft gott resultat i de fall där elever ej kunnat förstå allvaret i händelsen. Planen ska revideras enligt gällande råd från Skolverket. Vi ska använda förvaltningens reviderade mall för detta arbete som genomförs under oktober månad. 5.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE/KUNSKAP Tabell 4 Utveckling och lärande/kunskaper Prioriterade mål för enheten läsåret 2009/2010 kopplat till läroplanen Skriv i nedanstående fält vilka områden som gäller just er enhet: Bedömning och måluppfyllelse UTVECKLING OCH LÄRANDE/KUNSKAPER Förbättra läsförmågan (läshastighet, läsförståelse och ordförråd) och resultaten (betygen och nationella provresultaten) i grundskolan) KRUSBODA Förbättra läsförmågan (läshastighet, läsförståelse och ordförråd) och resultaten (betygen och nationella provresultaten) i grundskolan DALSKOLAN Ökad tydlighet vilka mål som gäller för bedömning av elevernas resultat KRUSBODA X Ökad tydlighet vilka mål som gäller för bedömning av elevernas resultat DALSKOLAN Samarbetet med näringslivet ska öka KRUSBODA Samarbetet med näringslivet ska öka DALSKOLAN Mål prioriterade av barn- och utbildningsnämnden (avser vt-2010): Förbättra resultaten i grundskolan (öka andelen elever som når behörighet till gymnasiets nationella program). Så här har vi arbetat under läsåret med ovanstående mål. Förbättra läsförmågan (läshastighet, läsförståelse och ordförråd) och resultaten (betygen och nationella provresultaten) i grundskolan) KRUSBODA KRUSBODA SKOLA: Vi har haft individanpassade insatser efter skoldagens slut för elever i år 1-2. Övriga insatser har fortsatt från förra årets redovisning såsom: F-klassens språklekar, arbete enligt Bornholmsmodellen (en språk- och läsförberedande arbetsmetod), vi ger tydliga instruktioner som barnen kan läsa och sätter upp skyltar på inredning och visst material. Vi har arbetat med nivågrupperade läsgrupper i vissa klasser, läsläa, intensivläsningsperioder 3 veckor i samarbete med hemmen, lästid efter skolans tid, träningsläger hos specialpedagogen för vissa elever med mätning före och efter lägret, gruppläsning, faktaläsning, lästöd varje vecka, bokrecensioner, bokprat, tid i biblioteket, besök på huvudbiblioteket mm. Pedagogiska resultat: KRUSBODA: Våra elever har höjt sina läs- och skrivresultat i de DLS- mätningar (diagnostiska läs- och skrivtester) vi gör varje termin. En del elever har höjt sina resultat med 2-3 Stanine (steg enligt en viss bedömningsskala) under träningsperioderna hos specialpedagogen. I de nationella proven i svenska har 75 % av eleverna i åk 3 klarat alla delprov och 87 % bedöms ha nått alla kursplanemål samt 83 % av eleverna i åk 5 har klarat alla delprov och 93 % bedöms nått alla kursplanemål. Se analys kap 6. 11

12 Så här har vi arbetat under läsåret med ovanstående mål. Förbättra läsförmågan (läshastighet, läsförståelse och ordförråd) och resultaten (betygen och nationella provresultaten) i grundskolan) DALSKOLAN DALSKOLAN: Resultat och framgångar med läs och skriv utvärderas vid läsårsstart. Lässvaga elever behöver istället för individuell lästräning, läsa och reflektera kring teter gemensamt. Under läsåret har vi kartlagt klasserna med diagnostiskt material (DLS), ökat öppettiderna i biblioteket, haft lästid på morgnarna samt erbjudit studiestöd på torsdagar. Pedagogiska resultat: DALSKOLAN Studiestödet har fungerat för de elever som haft stöttning hemifrån. För att kunna dra några slutsatser av vår satsning på läsförmågan, måste vi ha flera års DLS- resultat men vi tror oss se en positiv trend vilket gör att vi ytterligare ökar vår satsning när det gäller läsförmågan. Detta gör vi eempelvis genom att utöka diagnostesterna till samtliga årskurser. Vi har under läsåret ytterligare utvecklat vårt elevstöd för elever med särskilda behov och använder oss t.e. av Medioteket. Se övrigt i Analys kap 6. Så här har vi arbetat under läsåret med ovanstående mål. Ökad tydlighet vilka mål som gäller för bedömning av elevernas resultat- KRUSBODA Vi utformade lokala preliminära kursplaner under början av läsåret. Varje vecka går vi igenom veckans mål i de olika teman eller ämnesområden vi arbetar med. Veckans mål kommuniceras med föräldrarna i veckobreven varje vecka samt på föräldramöten. Resultat av arbetet KRUSBODA: Måluppfyllelsen har ökat ju högre upp i årskurserna som eleverna kommer. Vår erfarenhet är att måltydligheten har nått sitt syfte eftersom vi inte får några andra signaler. Enligt Pilen- enkäten har resultatet på fråga 11: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena ökat från 3,6 till 3,7 i elevernas skattning i åk 5. Föräldrarnas resultat på samma fråga är eakt samma resultat som 2009, 3,4 trots vår intensiva satsning på måltydlighet. Ökad tydlighet vilka mål som gäller för bedömning av elevernas resultat- DALSKOLAN Vi har under läsåret utvecklat våra bedömningsmatriser och informerar elever och föräldrar om mål och betygskriterier. I våra veckobrev till hemmen kommuniceras kriterier inför prov och i vissa fall mål för teman, hemuppgifter och inlämningstider etc. Resultat av arbetet DALSKOLAN: Enligt Pilen- enkäten har resultatet på fråga 18: Jag har fått information om kunskapsmål och betygskriterier i de olika ämnena har resultatet i elevernas Pilen- enkätsvar för år 2010 ökat från 3, till 3,7 och resultatet 2008 för samma målgrupp låg på 3,4. Föräldrarnas enkätresultat på samma fråga är höjt från 3, och 2009 till 3, Där ligger vi 0,1 under medlet i Tyresö kommun så vi får jobba på. Se tankar kring förbättringar i analysdelen under kap 6. 12

13 Tabell 5 Pedagogiska resultat Pedagogiska resultat Andel elever (procent) Andel elever som: uppnått minimininivåer i de olika delområdena i primtestet matematik i skolår 2 81% nått målen i svenska skolår 3 87% nått målen i matematik skolår 3 89% nått målen i svenska skolår 5 93% nått målen i matematik skolår 5 89% nått målen i engelska skolår 5 91% nått målen i alla ämnen som eleven får undervisning i under skolår 5 96,6% uppnått minimininivåer i de olika delområdena i primtestet matematik i skolår 8 76% nått betyget godkänd i svenska skolår 9 100% nått betyget godkänd i matematik skolår 9 100% nått betyget godkänd i engelska skolår 9 100% är behöriga till gymnasieskolan 97,7% har godkända betyg i alla ämnen i skolår 9 81,8% 5.3 BARN/ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Tabell 6 Barns/elevers ansvar och inflytande Prioriterade mål för enheten läsåret 2009/2010 kopplat till läroplanen Skriv i nedanstående fält vilka områden som gäller just er enhet: Bedömning och måluppfyllelse BARN/ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Öka barnens inflytande i förskolan - BALLONGEN Öka barnens inflytande i förskolan - DALSTUGAN Öka elevernas inflytande över sitt skolarbete - KRUSBODA Öka elevernas inflytande över sitt skolarbete - DALSKOLAN Mål prioriterade av barn- och utbildningsnämnden (avser vt-2010): Öka barnens delaktighet och inflytande i förskolan. Öka elevernas inflytande över sitt skolarbete X X Så här har vi arbetat under läsåret med ovanstående mål. Öka barnens inflytande i förskolan - DALSTUGAN Dalstugan: Barnen har deltagit med inflytande i matråd, i val av projekt, i sångsamlingar, i läsvilor (val av bok för vilostunden), i samlingar (barnen får ibland bestämma vad samlingarna skall innehålla samt hålla sina egna samlingar), valt destination på skogspromenader, valfrihet under den fria leken både inne och ute. Buffébord vid lunchen har önskats av barnen och införts. Resultat av vårt arbete Matrådet är något nytt vi startat under vt-09 tillsammans med barnen. Barnen har fått bestämma matsedlarna för veckorna. Vi har haft 1 möte och det var en representant från vardera avdelningen. Det fungerade bra. Vi har kommit igång bra men behöver bl.a. utveckla och strukturera uteaktiviteterna på gården, övrigt fungerar bra. I Pilen - enkäten har vi på frågan Mitt barns tankar och resultat tas tillvara 3, men högre ,7. På frågan Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan ligger vi på samma resultat som 13

14 medelvärdet i förvaltningen 3,6 men jämfört med ,8. Vi måste fundera på varför våra satsningar ej visat sig i detta resultat. Så här har vi arbetat under läsåret med ovanstående mål. Öka barnens inflytande i förskolan - BALLONGEN Ballongen: Barnen får bidra med sina egna tankar och önskemål på samling t.e. sånger, lekar. Vi ger olika alternativ att välja mellan MILJÖN har anpassats efter barnens behov och ålder och utifrån barnens intresse och lärande förändrar vi materialet och miljön. I ateljén har vi arbetat med projektarbeten utifrån barns intresse t.e. (val av material). Under flera tillfällen under dagen får barnen möjlighet att välja t.e. valfri plats under måltid, lek ute eller inne, vart vi ska gå åt vilket håll på promenader Barn har deltagit i matråd och inköpsråd av uteleksaker. I vår pedagogiska dokumentation arbetar vi för att synliggöra barns tankar och görandet för de själva, varandra, föräldrar och pedagoger. Resultat av vårt arbete - BALLONGEN Vi har utvecklat vårt arbete under året men beroende på barngrupp och olika konstellationer i arbetslagen ligger vi lite olika långt. Under våra arbetsplatsträffar och pedagogiska möten diskuterar vi över arbetslagsgränserna hur vi arbetar. Detta för att hitta en likvärdig nivå över hela förskolan. I Pilen- enkäten har vi samma resultat på frågan Mitt barns tankar och resultat tas tillvara 2010 som 2009, detsamma på frågan Mitt barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan. Vi får analysera varför våra insatser ej märks av föräldrarna trots information på föräldramöten, i föräldraråd och i utvecklingssamtal. Se analysdelen kap 6. Så här har vi arbetat under läsåret med ovanstående mål. Öka elevernas inflytande över sitt skolarbete - KRUSBODA KRUSBODA: Vi har klassråd varje vecka och elevråd varannan vecka. I de nära samtalen med eleverna frågar vi Hur vill du göra? eller Hur tänker du lösa detta? Eleverna får hitta lösningar och metoder själva. Vi har återkommande diskussioner om medbestämmande samt egna val när det är möjligt. Planeringen görs i en veckobok där både planering och uppföljning görs. Vi erbjuder behovstimme eller eget arbete utifrån IUP, den individuella utvecklingsplanen. Vi har varit tydliga och informerat eleverna om vad inflytande är och tillsammans med eleverna listat när de har tillfällen till inflytande. Resultat av vårt arbete När vi frågat våra elever i klasserna, säger de att de har fått ökat inflytande. Om vi tittar på resultatet i Pilen- enkäten ligger vi i fas med medelresultatet i förvaltningen 2010, 3,6. På frågan Jag tar ansvar för mitt skolarbete har resultatet höjts från 3, till 3, avser åk 5 (3,6 medelvärdet 2010) Detsamma gällande frågan jag är med och planerar mitt skolarbete har resultatet höjts med 0,3 från 2009 till Vi ligger på 3,5 och medelvärdet i Tyresö är 3,4. De satsningar vi gjort i samtal kring ansvar och inflytande med eleverna gör att de vet vad frågan innebär och kan ge relevanta svar på enkätfrågorna. Så här har vi arbetat under läsåret med ovanstående mål. Öka elevernas inflytande över sitt skolarbete - DALSKOLAN DALSKOLAN: Vi har arbetat i lagråd, klassråd och aktivitetsråd under året. Dessa forum har varit väl fungerande, som vi bedömer det (och även eleverna, se resultat nedan) och lett fram till att förslag från eleverna genomförts, t.e. skidresan, olika turneringar och temaplaneringar inom laget. Utöver detta har fler ämnen provat på modellen med elevledda lektioner och även elevledda utvecklingssamtal. I undervisningspassen, redovisningarna och olika tillfällen av inlämningsuppgifter har eleverna haft inflytande över metod och redovisningssätt. Resultat av vårt arbete Eleverna är nöjda med sitt inflytande. Det visar egna enkäter och utvärderingar i arbetslagen, uttalanden i utvecklingssamtalen samt resultatet från elevernas Pilen- enkät där vi ligger över medel i Tyresö kommun på fråga 15 Jag är nöjd med det inflytande som jag har över mitt skolarbete. På samma vis är det med frågan Jag tar ansvar för mitt skolarbete där vi har samma resultat som 2009 men ligger 0,3 över medelvärdet i Tyresö. 14

15 Detsamma gällande frågan Jag är med och planerar mitt skolarbete har resultatet höjts med 0,3 från 2009 till Vi ligger på 3,5 och medelvärdet i Tyresö är 3, Skola och hem Tabell 7 Skola och hem Prioriterade mål för enheten läsåret 2009/2010 kopplat till läroplanen Skriv i nedanstående fält vilka områden som gäller just er enhet: Bedömning och måluppfyllelse SKOLA OCH HEM Höja kvaliteten i utvecklingssamtalen i förskolan - BALLONGEN Höja kvaliteten i utvecklingssamtalen i förskolan - DALSTUGAN Öka föräldrarnas delaktighet för deras barns utveckling och lärande i förskolan - BALLONGEN Öka föräldrarnas delaktighet för deras barns utveckling och lärande i förskolan - DALSTUGAN Fritidshemmen ska förbättra informationen till föräldrarna Mål prioriterade av barn- och utbildningsnämnden (avser vt-2010): Höja kvaliteten i utvecklingssamtalen i förskolan Fritidshemmen ska förbättra informationen till föräldrarna! Skola och hem. Fritidshemmen ska förbättra informationen till föräldrarna KRUSBODA Så här har vi arbetat under läsåret med ovanstående mål Fritidshemmens verksamhet kommuniceras på flera nivåer. På föräldraråden kommuniceras ekonomi, kvalitetsarbete och mål och utvecklingsfrågor. Fritidshemmen har gemensamma föräldramöten med skolan. Där informeras om verksamheten som sker under hela skoldagen och efter skolan. Då Tyresö har erbjudit fritidshem för alla barn så kan även undervisning ske på eftermiddagstid utifrån enskilda elevers behov. Fritidshemmen deltar även på skolans gemensamma öppna hus. I år har dokumentation med digitalkamera tagit fart. Fritidshemmen visar upp i olika forum vad som skett, som gemensamma turneringar under lov, utflykter, handarbeten, bilder m.m. Fritidshemmen skickar hem månadsbrev med information om vilka aktiviteter som skett, hur det gått och vilka aktiviteter som planeras. Även här har inslaget av bilder i breven ökat. Mycket information går även hem med skolans veckobrev. Vi ser dock att resultatet i Pilen enkäten i de olika arbetslagen varierar. I uppföljningen med förfrågan till föräldrarna om synpunkter på informationsbreven från de olika avdelningarna är resultatet betydligt högre i nöjdhetsgrad. Så här har vi arbetat under läsåret med ovanstående mål. Höja kvaliteten i utvecklingssamtalen i förskolan - BALLONGEN BALLONGEN: Vi erbjuder föräldrarna två samtal/år. De får en blankett att fylla i med olika frågeställningar som de tar med sig till samtalet. Vi har utvecklat ett eget samtalsunderlag i dialog på förskolemöten. Under tiden har underlaget presenterats på vårt föräldraråd och synpunkter har inhämtats från föräldrarna. Resultat av vårt arbete En utvärdering behövs efter återkommande samtal. Arbetet är en pågående process och i fråga 23 i Pilen-enkäten Utvecklingssamtalet gav tydlig information om mitt barns utveckling och lärande ligger vi 15

16 över genomsnittet i förvaltningen men har sänkt från 3, till 3, Om detta beror på vårt nya samtalsunderlag eller annat får vi ta reda på genom att fråga föräldrarna. Så här har vi arbetat under läsåret med ovanstående mål. DALSTUGAN: Förskollärar-gruppen har omarbetat samtalsunderlaget som har använts under förra läsåret. Våra frågor kopplades till Pilen- enkäten för att föräldrarna ska känna igen begreppen som används. Samtalen fungerade bra, enligt föräldrarna och vårt enhetliga dokument fungerade för oss pedagoger i samtalen. Resultat av vårt arbete I Pilen enkät resultatet för 2010 har vi ett lägre resultat 2010 än , och 3, Om detta beror på vårt nya samtalsunderlag eller annat får vi ta reda på genom att fråga föräldrarna. Så här har vi arbetat under läsåret med ovanstående mål. Öka föräldrarnas delaktighet för deras barns utveckling och lärande i förskolan - BALLONGEN Tre dagars inskolning är den viktiga upptakten när ett barn kommer till oss. I våra utvecklingssamtal med barnet och föräldrar ges delaktighet i lärandet. De nära samtalen vid lämning och hämtning är också en daglig arena för delaktighet. I veckobrev med en gemensam mall för alla brev informerar vi om vad vi kommer att göra och vilka mål vi arbetar mot. Breven har utvecklats under året och ger en livfull bild av veckans arbete. Bilder från verksamheten läggs ofta in i breven. Pedagogisk dokumentation och bildspel från verksamheten används på föräldramöten för att ge föräldrarna möjlighet till diskussion och till frågor, detsamma i samtalen. Föräldraråden hålls kontinuerligt under året. Förutom de nämnda insatserna har vi föräldramöten, fiardagar och Öppet Hus kvällar, då vi visar våra verksamhetsresultat i form av utställningar, redovisningar av projektarbetet, sånguppträdanden, bild- och form mm. Resultat av vårt arbete - BALLONGEN När vi tittar på resultatet i Pilen- enkäten 2010 ligger vi på 3,1 jämfört med 3, För förvaltningen som helhet är medelvärdet 2,8 på denna enkätfråga. Öka föräldrarnas delaktighet för deras barns utveckling och lärande i förskolan - DALSTUGAN Inskolningen är den första insatsen med delaktighet. I våra utvecklingssamtal med barnet och föräldrarna ges delaktighet i lärandet. De nära samtalen vid lämning och hämtning är också en daglig arena för delaktighet. I veckobrev med en gemensam mall för alla brev informerar vi om vad vi kommer att göra och vilka mål vi arbetar mot. Breven har utvecklats under året och ger en livfull bild av veckans arbete. På föräldramötena använder vi oss av olika medel för att synliggöra och kunna diskutera vårt arbete på förskolorna t.e. pedagogisk dokumentation, teckningar, bilder och film. Föräldraråden hålls kontinuerligt under året. Förutom de nämnda insatserna har vi föräldramöten, fiardagar och Öppet Hus kvällar, då vi visar våra verksamhetsresultat i form av utställningar, redovisningar av projektarbetet, sånguppträdanden, bild- och form mm., Resultat av vårt arbete - DALSTUGAN När vi tittar på resultatet i Pilen- enkäten 2010 ligger vi på samma resultat som 2009, dock 0,1 över förvaltningens medelvärde på denna fråga. Vi tycker att vi inbjuder till delaktighet och har en nära dialog med föräldrarna angående deras eget barns utveckling och lärande. 16

17 5.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Tabell 8 Övergång och samverkan Prioriterade mål för enheten läsåret 2009/2010 kopplat till läroplanen Skriv i nedanstående fält vilka områden som gäller just er enhet: Bedömning och måluppfyllelse ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Samarbetet med näringslivet ska öka - KRUSBODA Samarbetet med näringslivet ska öka - DALSKOLAN Så här har vi arbetat under läsåret med ovanstående mål. Samarbetet med näringslivet ska öka KRUSBODA Se planen för samarbetet med näringslivet som finns på vår hemsida. Vissa punkter har utförts, andra tillkommit (mest i anslutning till vårt miljötema) och några har utgått. Vi har lagt in fler samtal kring karriärvägar där eleverna i t.e. temaarbeten kan tänka in sig i olika yrken. Planen bör revideras årligen, se analysdelen i kap 6. Våra femmor har internprao i köket och främst i disken. Detta utför de med mycket gott resultat och även vår sjukfrånvaroanmälan varje morgon sköts av eleverna. Samarbetet med näringslivet ska öka DALSKOLAN Eleverna är ute på PRAO 2 veckor i år 8 och 1 vecka i år 9. I samband med detta brukar arbetsområdet Arbetsmarknaden bearbetas i Samhällskunskapen. Resultat av vårt arbete - KRUSBODA : Pilen- enkätresultatet i åk 2 föräldrarnas resultat har minskat stort från ,6 till 3, Detta måste vi självklart fundera över varför och vad vi gjorde året innan och varför vi ej gjort det i år. Även i åk 5 är det en sänkning från 3, till 3, Samma funderingar måste vi ta oss gällande dessa resultat. Se analys kap 6. Resultat av vårt arbete - DALSKOLAN: Hur har vi lyckats med att öka samarbetet med näringslivet? Enligt Pilen- enkäten har vi lyckats bra. På frågan om Lärarna använder skolans omgivning och näringsliv/samhälle i sin undervisning har vi följande resultat: Historik: 2008 elever: Nuläget: 2010 elever: 33% instämmer helt eller delvis 70% instämmer helt eller delvis Instämmer inte alls: 2008: 21% 2010: 4% Historik: 2008 föräldrar: Nuläget: 2010 föräldrar: Kommunsnitt: 32% instämmer helt eller delvis 56% instämmer helt eller delvis 37% instämmer helt eller delvis Instämmer inte alls: 2008: 33% 2010: 5% Kommunsnitt: 9% instämmer helt eller delvis 17

18 Vi försöker i så stor utsträckning som möjligt använda företag och näringsidkare som är stationerade i Tyresö Kommun när eleverna ska ut på prao. Vi har även använt oss av en coach som lär klassen tänka positiva tankar, som bor och verkar i Tyresö. Se analys i kap ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN Tabell 9 Övergripande måluppfyllelse I princip inte alls Endast till viss del I ganska hög grad I hög grad I mycket hög grad I princip helt uppnått Normer och värden Förbättra arbetsron Utveckling och lärande Förbättra läsförmågan Samarbetet med näringslivet ska öka X Utveckling och lärande Ökad tydlighet vilka mål som gäller för bedömning av elevernas resultat X Barn/elevers ansvar och inflytande Öka barnens inflytande i förskolan Barn/elevers ansvar och inflytande Öka elevernas inflytande över sitt skolarbete X Skola och hem Höja kvaliteten i utvecklingssamtalen i förskolan Öka föräldrarnas delaktighet för deras barns utveckling och lärande i förskolan Fritidshemmen ska förbättra informationen till föräldrarna 18

19 Normer och värden Förbättra arbetsron i skolan. Vi ska höja vårt resultat på frågan i Pilen- enkäten 2010 Det är arbetsro på lektionerna. Analys: KRUSBODA Vårt arbete med detta mål har varit intensivt och vi har arbetat efter den konsekvenstrappa som grundskoleförordningen anvisar. Vi har utarbetat sociala åtgärdsprogram, haft nära dialog med hemmen, samarbetat i arbetslagen utifrån elevers styrkor, behov och svårigheter gällande ett fåtal elever som ej inordnat sig i de regler och beslut som gäller. Självklart påverkas de elever som har arbetsro av dessa elever. Vi har analyserat och diskuterat om vi ska använda nya metoder för att möta de barn som ej kan infoga sig gällande regler och normer som skapar arbetsro för alla. Behöver vissa barn andra regler? Hur informerar vi övriga elever om vad vissa får göra och på vilken plats de får arbeta? Hur får vi hemmen att förstå att vissa undantag måste göras för ett fåtal barn? Dessa diskussioner ska vi fortsätta med och förhoppningsvis hitta ett bra arbetsläge för alla elever. Trots insatserna når vi inte riktigt alla elever. Det är synnerligen viktigt för oss att få med föräldrarna i detta arbete. Vi tror att i vi framtiden ska ha kontinuerliga korta nätverksmöten med föräldrar, elev, lärare, rektor, socialtjänsten i de fall det är aktuellt och vår skolpsykolog i vissa fall. Vi vill sätta långsiktiga och kortsiktiga mål i ett gemensamt samarbete där vi i skolan ska leda det som handlar om skolan. Uppföljningar ska ge positiv feedback till eleven och stötta eleven att välja rätt väg för sin egen arbetsro. Det är också viktigt att skolan lämnar ärendet vidare till socialtjänst och polis i de fall där så behövs. Vi planerar för en studiecirkel där personalen lär sig arbeta efter ART- metoden i år 1-5. Vi ser också ett behov av och planerar för en rastverksamhet för våra elever i år 4-5 inför kommande läsår. Analys DALSKOLAN Arbetsron varierar mellan klasserna och inom klasser. När det är stökigt i en klass placerar vi eleverna strategiskt i klassrummet, det har behövts. Enligt Pilen- enkäten har arbetsron förbättrats från 2009 till I elevernas enkät har värdet höjts från 2,6 till 2,9 och i föräldrarnas från 2,4 till 2,6. Våra lokaler begränsar tyvärr möjligheterna att erbjuda eleverna andra ställen att sitta och arbeta på än i klassrummen. Vi har även haft funderingar kring om det skulle gå att använda hallen vid entrén på något sätt. Vi vill arbeta vidare med förebyggande övningar gruppstärkande aktiviteter ur Tillsammans materialet ( en metod där man med olika givna övningar tränar eleverna i social samvaro, socialt samspel samt att göra värdering och gå sin egen väg i svåra beslut). Vi fortsätter att använda oss av de olika lärstilar som olika elever behöver för att få arbetsro. Likaså arbetar vi med inlämningar och redovisningar via datorerna vilket har gjort att vissa elever lättare kan fokusera på att göra sitt blogginlägg i t.e. en miljöfråga. Utveckling och lärande Förbättra läsförmågan (läshastighet, läsförståelse och ordförråd) och resultaten (betygen och nationella provresultaten i grundskolan) KRUSBODA och DALSKOLAN Analys KRUSBODA Vi behöver mer tid att tillverka och söka material för att använda lärstilskunskaper i högre utsträckning då vi sett att det arbetet gett goda resultat med våra elever. Att arbeta med praktisk matematik med modeller och diagram samt bråkmodeller i pappersmodeller har fått fler elever att förstå den delen av ämnet. Våra lärarforum kan delvis användas till detta arbete, likaså vissa halvdagar med kompetensutveckling och planering. Vi ser också att behovet av ett öppet bibliotek ökar och ska lägga in i vår tjänstefördelning tid för en lärare att ha bokprat, läsgrupper och andra läsaktiviteter under 19

20 terminerna. Vi tror att vi med denna insats kommer att stimulera och utveckla elever till läsande och samtal kring böcker. Att läsa mycket ger också eleverna ett större ordförråd och en större förståelse för att böcker och läsning också stimulerar fantasin vilket i sin tur kan påverka elevernas lust till fritt skrivande. Att lära eleverna sökläsning och arbeta mer med ordförståelse när vi har högläsning eller gruppläsning, är också ett av våra utvecklingsområden. Vissa barn har svårt att förstå problemens karaktär då de ej har fullt ut automatiserat sin läsning och behöver få stöd och hjälp att förstå ord- och begrepp i matematikens problemlösning. Läsperioderna i hemmet måste kompletteras med individuellt eller stöd i grupper i skolan för att ge alla lever en likvärdig möjlighet att bli goda läsare. Vissa elever får stort stöd i läsningen i hemmet men för vissa elever kan det vara svårare att ge stödet i hemmet. Där är våra läsgrupper och våra träningsläger en viktig insats för att ge alla elever likvärdiga möjligheter att nå målen i läsningen. Äldre elever kan läsa för yngre i en faddersamverkan eller i samverkan mellan klasser i de nya arbetslagen. Detta kan stimulera de yngre att ta efter goda läsare. Vi skulle vilja utveckla arbetet med läsgrupper i nivåer speciellt i år 1 och 2 men ej på bekostnad av resurstid i den egna gruppen. Vi tror att vi har möjligheter att under vissa pass på dagen organisera oss inom arbetslaget så att läsgrupper kan starta med en ledare i varje grupp. Analys DALSKOLAN: Alla våra elever har fått minst godkänt betyg i svenska trots att en del elever har svårigheter med läsningen och har fått stöd i form av t.e. talbok i vissa läromedel eller i viss litteraturläsning. Lässvaga elever behöver istället för individuell lästräning, läsa och reflektera kring teter gemensamt. I de fall där lästiden varje morgon ej har fungerat har elever ej dykt upp trots att både föräldrar och elev varit vidtalade. Någon form av närvarorapportering vore önskvärt även under studiestödet (saknas i skolportalen i dag) så att föräldrarna kan se att eleven ej kommer till föreslaget stöd. Vi tror att lästiden skulle upplevas som mer betydelsefull och givande för eleverna eftersom det skulle bli en tydligare struktur och koppling till fler ämnen än svenska. Lästiden upplever vi att vi kan utveckla, t.e. genom att läsa korta noveller, tidningsartiklar, avsnitt ur aktuella arbetsområden etcetera och sedan diskutera innehållet (reflektera). Vår erfarenhet är att lästiden fungerar skapligt fram till år 8, sedan har många elever valt att komma och gå lite som de behagat. I år 9 kanske lästiden skulle omvandlas till vanlig lektionstid med tanke på betygen. Biblioteket borde hållas öppet under lästiden så att eleverna direkt kan gå och byta bok då de läst ut en. Analys KRUSBODA: Ökad tydlighet vilka mål som gäller för bedömning av elevernas resultat- KRUSBODA Vi behöver påminnas under terminens gång om att använda kursplanehäftet. Ett förslag är att vi kan diskutera de olika målen i arbetslag och lärarforum under läsåret. Att informera föräldrarna mer noggrant angående målen i vissa ämnen kan vara en gemensam punkt på våra föräldramöten under hösten. Tydligen har våra elever bättre uppfattat och förstått vårt arbete med att utveckla vår måltydlighet. Kanske föräldrarna får för mycket information för att kunna ta in allt? Analys DALSKOLAN: Ökad tydlighet vilka mål som gäller för bedömning av elevernas resultat- DALSKOLA Något som bör utvecklas för en likvärdig bedömning är ökat samarbete mellan ämneslärarna för samtal kring gemensamma mål och betygskriterier. Det skulle underlätta arbetet med att göra lokala konkretiseringar av de nationella kursplanemålen vilket inte alltid är så lätt främst när det handlar om att formulera tydliga kriterier för betyget Mycket väl godkänt. Det befintliga samarbetet kring de nationella proven, där bedömningar av samma material diskuteras, skulle kanske kunna utvecklas till att omfatta fler arbetsområden. 20

21 Lärare bör ha individuellt betygsprat i god tid på våren i årskurs 9 för att öka tydligheten. Denna termin var det flera elever som blev överraskade av de betyg de fick. Enligt elevernas Pilen- enkät ligger Dalskolan bra till när det gäller måltydligheten, vi ligger över kommunsnittet. Föräldrarna däremot känner sig inte lika välinformerade om målen. Alla lärare bör ha en målgenomgång i början av varje termin för att förtydliga för eleverna, samt maila hem till föräldrarna. Barn/elevers ansvar och inflytande Analys: Öka barnens inflytande i förskolan - DALSTUGAN Vi är under ständig utveckling både när det gäller vår utveckling i inne- och utemiljö, vi har bl. a. haft representanter från förskolan på ett studiebesök på en Reggio Emilia förskola i Kalmar för att få inspiration till förskolan. Vi som pedagoger är uppmärksamma och lyhörda inför barnens intressen och behov och försöker hela tiden utveckla vårt arbete med detta mål. Vi vill förankra matrådet mer på förskolan och skapa en kontinuitet i mötena. Att fler pedagoger skall få möjlighet att göra studiebesök på andra förskolor är ett utvecklingsområde som ger fler pedagoger möjlighet att få se andra kunskaps- och lärandemiljöer och att kunna plocka hem goda metoder som fungerar på andra förskolor. Vi ska utveckla vår utemiljö och göra tydliga aktivitetsstationer på gården e. målarhörna och snickarhörna. Vi vill också utveckla arbetet med bokpåsen, där barnen får ta med sig en bok hemifrån och presentera för sina kamrater innan den läses för barnen i gruppen. Denna metod stärker barnen i sin självkänsla och sitt ansvarstagande och är ett bra sätt att träna språkutveckling samtidigt som det stimulerar barnen till bokläsning. Valkort kan införas där barnen får via ett kort med symbol och enkel tet får aktivt välja sin lekaktivitet. Analys: Öka barnens inflytande i förskolan - BALLONGEN Vi har arbetat intensivt med de mål vi satte upp. Vårt resultat visar att vi kan bli ännu bättre på att ta vårt gemensamma ansvar över den pedagogiska miljön. Det är viktigt med möjlighet till studiebesök på andra förskolor för att få nya intryck, impulser och kunskaper samt för att bekräftas i att vårt arbete har en god och likvärdig kvalitet. Vårt förhållningssätt till barns inflytande måste vara tydligt så att våra barn vet och känner att de är med och beslutar i vissa frågor. Ett sätt kan vara att öka lyhördheten i de små vardagliga situationerna, vid matstunden, vid frukosten och vid lämning och hämtning te. Att dokumentera via digitalkamera och visa föräldrarna under bildspel i barnens hallar har gett möjligheter att ge föräldrarna större insyn i och förståelse för vårt dagliga arbete med deras barn. Analys: Öka elevernas inflytande över sitt skolarbete - KRUSBODA Alla arbetslag jobbar på olika nivåer, men vi har inte enats som helhet om hur vi ska arbeta för att nå målen. Vi vill arbeta fram ett tydligt formulerat gemensamt synsätt som löper genom alla åldrar. Föra diskussioner med eleverna. Hur gör vi? Hur tänker ni? Ge plats för diskussioner med varandra som pedagoger i våra möten och planeringar. Läroplanens skrivning styr! men vi vill utveckla våra metoder genom att föra diskutera oftare med varann : Hur gör du? Vilket resultat har du fått? Vi vill på lärarforum eller i lagmöten delge varandra goda arbetssätt för att kunna nå ännu högre resultat i detta mål som är mycket viktigt för elevernas intresse och resultat. Öka elevernas inflytande över sitt skolarbete - DALSKOLAN Analys: Eleverna har deltagit i våra olika råd, vilket har lett till positiva förändringar, eempelvis att ananas nu serveras i matsalen en gång i veckan. Vi har ökat elevernas medvetenhet då de själva har lett sina utvecklingssamtal. De flesta har kommit bättre förberedda till samtalet, vilket lett till ökad reflektion. Våra elevledda lektioner i idrott, hemkunskap och NO ger ökat självförtroende och en ökad medvetenhet om mål och kriterier. Det ger dem en ökad förståelse för ämnet. Med hjälp av loggboken lär sig de flesta elever att få en överblick över veckan och fördela sitt arbete för att känna sig mindre stressade. De reflekterar över veckans mål och sätter upp nya. 21