Besöksstrategi för Fulufjällets nationalparker

Transkript

1 UTKAST Besöksstrategi för Fulufjällets natinalparker Den här besöksstrategin är ett gemensamt prjekt mellan förvaltningarna för Fulufjällets båda natinalparker i Nrge ch i Sverige. Syftet med besöksstrategin är att stärka skyddet av natur- ch kulturvärden, ta brt gränsöverskridande hinder ch använda reginens samlade resurser för att skapa en bättre upplevelse för besökare vid Fulufjället. Målet är att skapa en gemensam ch enhetlig plattfrm för besöksförvaltning i hela Fulufjället. 1 I Nrge er naturen selve grunnlaget fr stre deler av nrsk reiseliv. Helt fra slutten av 1800-tallet g frem til i dag har naturen vært både kulisse g lekegrind sm har trukket turistene til de dypeste fjrder, de lengste lakseelver g de høyeste fjell. Fr vår egen beflkning har naturen i tillegg vært en viktig kilde til høsting g rekreasjn. I dag pplever vi en økende interesse fr aktiviteter i naturen der den enkle ftturen frtsatt er vinneren, men der vi gså ser en bølge av nye aktiviter sm randnee, sykling, kiting, surfing, kajakk sv. Der utøvere tar i bruk naturen på nye måter. Den stre interessen fr pplevelser g aktiviteter i naturen gir grunnlag fr kmersielle aktører. Besöksnäringen är en av världens största näringar. I Sverige har den växt med drygt 30 prcent de senaste åren ch sysselsätter nu persner. Enligt Visit Sweden kmmer utländska turister att öka ännu mer framöver, speciellt besökare sm kmmer för vår fantastiska natur. 2 För att ta tillvara den här chansen till ökade intäkter ch sysselsättning behöver vi satsa på utveckling, samarbete ch marknadsföring av Fulufjället. Speciellt samarbete i den gränsöverskridande parken är ch kmmer att vara viktigt. Med en gemensam svensk-nrsk besöksstrategi får vi chansen att göra en plan för hur vi kan utveckla ett långsiktigt hållbart friluftsliv ch en hållbar ch värdefull destinatin i nrra Dalarna ch östra Hedmark fylke. Huvudprincipen i arbetet med besöksstrategin är att det är ett mråde sm är klassat sm en natinalpark, ch därmed har starkt skyddsvärde. Därför ska tillvaratagandet av parkens skyddsvärden, anpassningar för besökare för att minska slitage ch öka den lkala kännedmen kmma i första rummet. Nasjnalparkfrvaltningen skal ikke pptre sm en næringsaktør, men kan legge til rette fr at vernemrådenes ptensial fr vardiskaping utnyttes innenfr rammene av våre lvverk.

2 1. Inledning För att ett naturmråde ska lcka en bred skara besökare behövs tillrättaläggningar ch anrdningar. Allt från parkering, taletter ch infrmatin till vägvisning ch markerade leder. För att kmma ännu längre med besöksförvaltningen finns besökscentra sm naturum ch även se över möjligheterna till övernattning, mat ch aktiviteter. Och där behöver vi ett nära samarbete med turistentreprenörer ch destinatinsblag för att utveckla resmålet Fulufjället ch göra det till ett bättre besök. I Fulufjällets natinalparker på svensk side har vi kmmit långt. Men en helhetssyn, där myndigheter, företag ch andra intressenter samarbetar för en bättre besöksupplevelse behöver frtfarande utvecklas 3. Nasjnalparken på nrsk side er preget av liten grad av tilrettelegging sammenlignet med den svenske parken. Målet med besöksstrategin är att: att skapa reseanledningar ch öka antalet besökare till Fulufjället få en bättre tillgänglighet till gränsreginens natur- ch kulturarv med bibehållet skydd öka engagemanget bland lkala intressenter för såväl mrådet sm för att samarbeta med förvaltningsmyndigheterna. på ett brett plan öka förståelsen för att bedriva naturvård få en bättre tillgänglighet till parkerna nya markerade vandringsleder, nya entréer, nytt kartmaterial kanalisera besökarna för att minska slitage ch öka tillgänglighet. Sedan Natinalparken bildades på svensk sida 2002 har besökstrycket ökat, men inte i den skala ch på det sätt sm skulle behövas för att lkalbeflkningen ch besöksnäringen ska kunna använda sig av de unika sevärdheter sm Fulufjället erbjuder. En enkät sm gjrdes bland turistföretagare under förstudien till besöksstrategiprjektet visar att de efterlyser bland annat bättre entréer, enhetliga infrmatinsskyltar, gärna på flera språk ch på fler platser, utvecklade ledsystem med fler markerade ch tillrättalagda leder, inte minst från nrsk sida, ch nya flerspråkiga fldrar ch ett betydligt bättre kartmaterial för att kunna utveckla besöksnäringen. 1.1 Om parkerna Sedan 2012 då Fulufjellets natinalpark bildades är Fulufjällets två parker ch Skandinaviens första riksgränsöverskridande natinalpark. Fyra femtedelar av parkens yta finns i Sverige. I hela mrådet finns urgamla skgar, vattenfall ch ett platåfjäll med unik gelgi.

3 Båda parkerna är ckså ett känsligt ch unikt naturmråde. Här finns en str variatin av lavar ch mssr (i Sverige 394 arter av mssr ch 511 lika arter av lavar), samtliga fyra stra rvdjursarter samt kungsörn ch jaktfalk. Här finns ckså ett av världens nu äldsta levande träd ch Sveriges högsta vattenfall Njupeskär. Nrsk sida kan stltsera med xxx Gelgin är unik eftersm fjället utgörs av en gigantisk sandstensplatå. På platåns översta del finns bland annat rester efter ett blckhav sm härrör från tiden innan inlandsisen täckte Nrden, i gelgitermer kallas det för gammellandskap. Det är ytterst sällsynt i den här delen av världen. 1.2 Visin för arbetet En gränsöverskridande natinalpark Bygger på förvaltningsplaner för de båda parkerna. Gemensamma värderd! Gemensamt budskap utåt, förankrat i förvaltning, rtsbr, myndigheter ch företagare. 1.3 Ramar för arbetet med besöksförvaltning Sammanfattningar, resten i bilagr: skötselplaner, besökarundersökningar, Prjektets avgränsningar mlandet, vem gör vad Skötselplaner för parkerna Föreskrifter Fulufjällets mland Omlandsprjektet, Fulufjällsringen, Kan väl vara bra att krt nämna detta. Lkal delaktighet Vad är en besöksstrategi, besöksförvaltning, lite m termer Besöksförvaltning å legge til rette fr g styre bruken av et vernemråde slik at pplevelsen fr de besøkende g den lkale verdiskapingenblir størst mulig, frståelsen fr vernet økes g verneverdiene ivaretas. Besöksstrategi En plan fr hhvrdan frvaltningsmyndighetenvil gjennmføre besøksfrvaltning fr vernemrådet. Besøksstrategien skal vise hvilke tiltak (infrmasjn, fysisk tilrettelegging, snering, ppsyn etc.) sm er nødvendig fr å balansere verneverdier, besøkende g lkal verdiskaping i et vernemråde, slik at en ppnår størst mulig nytte fr alle tre interesser. Prinsipp Dersm der er mtstridende målsettinger mellm ivaretakelse av verneverdiene, tilrettelegging fr de besøkende g lkal verdiskaping, skal ivaretakelsen av verneverdiene tillegges størst vekst. Varför arbeta med besöksförvaltning?

4 Att arbeta fram en långsiktig plan för besöksförvaltning ger förvaltningsmyndigheterna en chans att samla in ny kunskap m parkerna 3. Besøksfrvaltning gir gså frvaltningen bedre frutsettninger fr å bli et gdt vertskap verfr de besøkende. På svensk sida är naturvärdena väl kända efter gedigna inventeringar inför natinalparksbildningen På nrsk sida er det gjennmført faglige registreringer g sammenstillinger av naturgrunnlaget i frbindelse med verneplanprsessen fr Fulufjellet. En sårbarhetsanalyse i den nrske delen av Fulufjellet blir gjennmført i 2017, g en brukerundersøkelse av de besøkende ble gjennmført i Kulturvärdena på båda sidr m gränsen har inte varit tillräckligt dkumenterade. Det var ckså ett arbete sm, utfördes inm prjektet av myndigheterna, i samarbete med lkala hembygdsföreningar. Båda dessa inventeringar ger ss chansen att kunna inventera nya besöksmål, samtidigt sm nya sårbara värden identifierats. Med ny kunskap ch en bred kännedm av vad parkerna kan erbjuda, kmmer ckså en förståelse för naturskyddet. Här behöver vi arbeta med varför vi tex i Sverige arbetar med särskilda zner, ch varför vi ibland arbetar med tillträdesförbud till vissa platser. Det är viktiga verktyg för att få kntrll på trafikk g minska slitage. För näringslivsutvecklingens del så är det avgörande med tillrättaläggningar för att lcka en bred skara besökare, ch samtidigt arbeta med skydd av sårbara mråden så att vi även i frtsättningen har någt att visa upp. Sårbara ställen skulle kunna bli exklusiva ställen, dit man endast kan bli guidad, ett fåtal gånger per år. Hitta pärlrna för de sm har specialintressen ch för den vanliga besökaren. Allt detta kan ge ss verktygen att skapa ett besöksmål med nöjda besökare sm i sin tur gör parkerna mer kända ch gynnar reginens utveckling. Vem gör vad viktigt att avgränsa de lika rllerna Både Länsstyrelsen Dalarna, ch Nasjnalparkstyre fr Fulufjellet har sm primär uppgift att förvalta parkerna för att långsiktigt bevara natur- ch friluftsvärden. Frvaltningsmyndighetene fr Fulufjellet skal gså være en utviklingspartner når det gjelder tiltak fr verdiskaping i vernemrådene. Kmmuner har rllen sm utviklingspartner, eier av reiselivsprdukter g i tillegg frvalter de ulike lver sm setter rammer fr bruk? Grunneiere, Turistföretag ch destinatiner kan eksempelvis være tilbyder når det gjelder entreprenørtjenester til prsjekter eller ønske å etablere næringsvirksmhet sm tar tiltak i bruk? Marknadsföring När ska allt det här sjösättas kppling till åtgärdsplanen

5 2. Nulägesanalys/nuvarande status/situatinsanalys Fr å kunne avgjøre hvilken besøksstrategi man ønsker fr Fulufjellets nasjnalparker må kunnskap innhentes, ppsummeres g bearbeides slik at sammenhenger trer fram. Nulägesanalysen är en redgörelse ch ett underlag för att ta reda på vad vi har för muligheter g utmaningar i Fulufjället sm besöksmål: kartlägga styrkr, svagheter, ht ch möjligheter för att kunna göra rätt insatser. Grundläggande är att det är ett strt mråde med stra natur- ch kulturvärden sm måste tillvaratas, även m det sker en utveckling av parken. Her er nen spørsmåle vi ønsker svar på: Vad har vi för förutsättningar i Fulufjället? Hva kjennetegner Fulufjellet? Hva er spesielt her-hva er vi stlte av-hva vil vi vise frem-g fr hvem? Hva ønsker vi å frmidle? Vilka är målgruppen idag ch i framtiden? Hur kmmunicerar vi med dem ch hur marknadsför vi ss idag? Kan Fulufjället bli ett bättre besöksmål ch vad saknas idag? Hva slags verdiskaping hvr ønsker vi å satse på? Hva er frenlig med verneverdiene? Vil vi ha flere besøkende? Og hvr? Hva slags type skilting hvr g hvem sitt ansvar? Hva slags samarbeid i mrådet g ver grensen? Er det naturlig med samarbeid rundt Fulufjellet fr reiselivet (mat markedsføring, prfilering, salg g fredling), g hva med sklene i mrådet? Er det mulig å bruke merkevaren Fulufjellet i frbindelse med salg g markedsføring? Hva er pririterte innfallsprter til mrådet? Hvrdan møter vi de besøkende? Både før de kmmer g når de er her, selve kundereisen pplevelsen av mrådet. Vi må avklare ulike aktørers rlle skille mellm hva sm er nasjnalparkfrvaltningens rlle, øvrig frvaltning g hva sm er næringen g lkalsamfunnets egen rlle. Underlag till nulägesanalysen har vi hämtat från den kunskap vi har i dag av parken i frm av skötselplaner ch beslut. Men vi har ckså i prjektet samlat in synpunkter från kartlegginger, referensgruppen ch ur den träffat mindre dialggrupper för att stämma av. 2.1 Særpreg, attraksjner g pplevelser

6 Hela Fulufjället ligger på en sammanhängande högplatå av sandsten. Platt på tppen ch med branta sidr täckta av fjällskg. Så ser inte den övriga fjällvärlden ut sm annars består av urberg. 4 Vid Fulufjället finns gamla ch bitvis rörda skgar, myrar, klara fjällsjöar ch vattendrag med fint fiske, ch flera mil leder ch andra anläggningar. Sm gjrt för ett bra friluftsliv. Här går det att gå på tur på de flera mil märkta lederna utan att träffa en enda människa. Fulufjället erbjuder ckså fina fjällturer på skidr, fjällvandring, övernattningsmöjligheter, tälta, naturum, skterleder, fiske, kant, isklättring ch fågelskådning. Spår från människr finns på flera platser. Bland annat en järnåldersgrav i frm av en stensättning. Många av lederna ch stigarna i mrådet är rester från förr. Det finns ckså en lång ch gemensam kulturhistria med fäbdbruk, skgsbruk, jakt, fiske, flttning ch stenbrytning. Men ckså samarbete över gränsen vid tiden för andra världskriget, till exempel med smugglar- ch flyktingstigar ch tillhåll. I dag är Sveriges högsta vattenfall Njupeskär ett välkänt resmål. Platsen har hög grad av tillrättaläggning med markerade leder, rastplatser, naturstig ch ett naturum. Välkänd är ckså den år gamla granklnen Old Tjikk sm fick str publicitet då nyheten spreds över världen Men Old Tjikk är inte tillgängliggjrd sm besöksmål. På den nrska sidan finns ckså flera fina attraksjner, men sm inte är lika utvecklade, tillgängliggjrde ch marknadsförda sm Njupeskär. Till exempel Strbekkåsen, hvedinnfallsprten til nasjnalparken på nrsk side, Fulufjellets høyeste tpp, Slttet (1047 mh.) g Strfurua. Bråtafallet sm ligger i Bergådalen er gså en attraksjn med sine vakre fssefall. I mgivningen finns ckså naturreservaten Lillådalen, Drevfjällen, Fregn, Skarsåsfjällen, samt Fulufjellet alpincenter ch Näsfjällets skidanläggning. Ytterligare ett snäpp utåt ligger stra skidanläggningar i Trysil, Sälen ch Idre. Men den kmmersiella aktiviteten sm genereras av turistföretag är förhållandevis låg för hela Fulufjället. Fjället används till str del av lkalbeflkningen ch bende i de intilliggande stugbyarna för mer traditinella friluftssysselsättningar, till exempel vandring, fiske, jakt ch bärplckning. Och för övriga besökare är attraktinerna mer självguidande. Det finns företag på båda sidr sm arbetar mycket med guidning ch aktiviteter, men med låg nyttjandegrad av själva parken. Sammantaget efterlyser bland annat turistföretag på båda sidr gränsen bättre infrastruktur i frm av bilvägar, skyltning, ledmarkering ch entréer sm kan ge en bättre grund för guidningar ch aktiviteter. Underlaget för en ökad turism i reginen bedöms vara strt. Det gäller speciellt bedömningar på en framtida ökande trend för friluftsliv, samt att destinatinerna nu satsar på att utvecklas i prjektet Scandinavian Muntains ch Site. Prjekten syftar till att öka den internatinella turismen till de etablerade destinatinerna

7 Sälen, Idre, Trysil ch Engerdal. Det handlar m att prmta naturturism i frm med att bland annat ta fram ett guidenätverk, utveckla cykelturismen ch förbättra kmmunikatinerna. Här ligger Fulufjället centralt ch kan bli en bra sekundärattraktin sm lckar till sig delar av den kakan. En natinalpark har i grunden en hög status ch blir i sig en anledning till besök. Speciellt bland utländska besökare 7. Men besökare väljer i hög grad ett resmål efter utbudet av aktiviteter ch upplevelser. Och där har vi en del att förbättra. Det är därför ckså viktigt att besöksmålen är kpplade till en knkret upplevelse. Och för att lcka en ännu bredare skara besökare, särskilt dem med låg erfarenhet av att vistas i fjällen, behövs även ett utbud av arrangerade aktiviteter ch paket. Det at Fulufjellet har et alpinsenter på nrsk side kan bidra til å øke besøksattraktiviteten fr enkelte besøksgrupper, sm hytteturister. Men samtidigt sm en förväntad utveckling av mrådet ska ske, ch därmed en högre nyttjandegrad, så måste Fulufjällets naturvärden frtsätta att tas tillvara. Naturvärden Fulufjällets natinalpark är ett nästintill rört naturmråde med unika naturvärden. På båda sidr är syftet med parkerna att bevara ett sydligt fjällmråde med speciell vegetatin ch stra naturvärden i ett rört skick. Men det finns många spår från frna tiders fäbdbruk, skgsbruk, stenbrytning ch flttning. Här finns många lika livsmiljöer representerade, Allt från karga fjällhedar ch blckhav till myrar ch fjällsluttningens gamla skgar. Längs fjällets branter finns granskg med många 500-åriga träd. Här trivs många arter sm idag är htade eller brta i prduktinsskgen. Växter ch djur Älg är vanligt förekmmande djur på ch runt Fulufjället. Unikt är däremt att alla fyra stra rvdjursarter finns här; björn, ldjur, varg ch järv. Speciellt för björn verkar Fulufjället vara en bra livsmiljö. På den svenska sidan är stammen stabil ch den nrska sidan är parken ett av de viktigaste mrådena för den sakta expanderande björnppulatinen. Uppskattningsvis övervintrar ett 15-tal björnar på Fulufjället. Kungsörn ses fta segla över fjället, ch i sjöarna trivs strlm, smalnäbbad simsnäppa ch sjörre. Karaktärsarter för kalfjället är ljungpipare ch ripa. I skgslandet trivs ckså lavskrikan sm länge använts sm en symbl för båda parkerna. På bergväggen vid Njupeskärs vattenfall häckar ibland jaktfalken, världens största falk. Även krpen ch trnfalken bygger b här.

8 Uppe på fjället betar inga renar. Därför täcks fjället av tjcka mattr av renlav, någt sm är unikt för den annars renbetade fjällvärlden. Sandstenen ger en näringsfattig mark ch därmed en ganska karg växtlighet. Men på många håll finns bergarten diabas sm ger en näringsrikare jrd. Här trivs höga rmbunkar midsmmarblmster ch strmhatt. Sm livsrum för mssr, lavar ch svampar är Fulufjället ckså unikt. Här finns en tredjedel av Sveriges cirka 1500 arter. Gelgi ch berggrund Fulufjället består av en platå av sandsten sm bildades i gränsznen mellan land ch hav för 1500 miljner år sedan. Sandstenen undgick den mvandling sm bildade den övriga fjällvärlden för 500 miljner år sedan, så Fulufjället är en unik rest av ett mycket äldre landskap. Frtfarande går det att se böljeslagsmärken, vågfrmade märken i sandstenen sm vittnar m att platsen en gång låg vid ett frntida hav. Spåren från frna nedisningar går att se på det karga fjället. Unikt för Fulufjället är ckså att inlandsisen på många platser har legat stilla här ch bevarat landskapet sm det såg ut innan istiden. Vattendrag har skurit ned i berggrunden ch blttat lagerföljder ch strukturer i sandstenen. Vid Njupeskärs vattenfall har vattnet mejslat ut en str klyfta. Hit kmmer de flesta besökare. På tppen av fallet är utsikten fantastisk över klyftan ch landskapet drg ett intensivt väder in över fjället. En halv årsnederbörd föll ch splade brt vegetatin ch ändrade landskapet. Speciellt synligt är det vid Göljåns dalgång. Även uppe på fjället syns spåren efter vädret i frm av skvalrännr längs fjällsluttningarna. För närvarande läggs ingen tid på skötsel av anläggningarna vid Göljån, då det dels börjat växa igen samt att spänger ch brar förstörs vid vårfld ch häftiga smmarregn. Det tar helt enkelt för mycket tid ch resurser. I Dalarna sm helhet finns stra gelgiska naturvärden. Det anses vara en str underutnyttjad resurs, bland annat av besöksnäringen. Fulufjället är en del av prjektet Gears, Gelgiskt arv i inre Skandinavien. Prjektet ska öka kunskapen m de gelgiska naturvärdena ch utveckla besöksmålen vid Fulufjället, Flldal i Nrge samt Siljansringen. Sjöar ch vattendrag På Fulufjället finns flera vattendrag ch en myriad av små sjöar. Sedan lång tid tillbaka har fjällets fiske varit uppskattat. Speciellt efter öring ch röding. Fram till mitten av 1930-talet när dåvarande Dmänverket tg över fisket handlade det mest m husbehvsfiske. I dag är fiske endast tillåtet i zn tre i den nrra delen på svensk sida. Den nrske siden av nasjnalparken er ikke mfattet av sneringen på svensk side, slik at fiske er tillatt i hele nasjnalparken, men det frutsettes at det løses fiskekrt. Znindelning

9 När parken började bildas på svenska sidan 1995 mötte planerna till en början hårt mtstånd av lkalbeflkningen. För att tillmötesgå lkalbeflkningens önskan m att bland annat få frtsätta jaga ch köra skter indelades Fulufjället i fyra zner med lika bestämmelser samt en tiårig övergångsperid för småviltsjakt. 4 Tanken med zneringen var att kunna behålla den viktigaste lkala skteråkningen, den lkala jakten ch det viktigaste fisket utanför parkens kärna. Huvuddelen av kalfjället består av en rörd zn, (60 prcent av parkens areal) utan verksamheter sm påverkar natur ch naturupplevelser. Znindelning fungerar ckså sm en metd för att skydda sårbara naturvärden. På den nrska sidan finns inte mtsvarande znering. I svenska Fulufjället används fyra zner längs en skala från påverkade mråden till anlagda mråden: Zn 1 - rörd zn, 60 prcent av parken, utan jakt, fiske eller snösktertrafik. Zn 2 - lågaktivitetszn, parkens syd- ch östsluttningar, älgjakt tillåten ch hämtning av fällda älgar. Zn 3 högaktivitetszn, flera anläggningar, älgjakt ch fiske tillåten, snöskterled. Zn 4 anläggningszn, nära till parkering, naturum ch andra anläggningar, många besökare. Tältning ch eldning ej tillåten. Kulturvärden Spår av människr sm levt på Fulufjället finns bevarade på flera ställen. Men bara ett fåtal är kända. I kanten av kalfjället finns gravrösen från järnåldern. Altarringen uppe på fjället är en ring av stenar sm trligtvis har använts för falkfångst. Långt in på 1900-talet fanns frtfarande fäbdar på fjällsidan sm användes under smmaren. Djuren släpptes i skgen ch ut på fjället för att beta. Myrar dikades ut för att kunna dla på. Spår syns ckså från tjärdalar, gamla slåtterängar ch ptatisdlingar sm anlagts med terrasser på sydsluttningar. Det finns ckså ett par brynstensbrtt. Dagens besöksmål De vi kallar besöksmål är platser eller anrdningar med kvalitet att lcka till besök. Njupeskär Sveriges högsta vattenfall med en fri fallhöjd på 70 meter. Det mest besökta besöksmålet i Fulufjället med cirka besökare årligen. Naturum Fulufjället besökscenter, utställningar, guidade turer. Cirka besökare per år. Old Tjikk en numera världsberömd grankln där rtsystemet efter DNAstudier visar sig vara nästan år gammalt.

10 Göljån Här syns frtfarande spåren efter århundradets skyfall En halv årsnederbörd föll på ett dygn ch drg med sig skg ch berg, ch blttlade gelgiska strukturer. Utsiktstrn. Cirka besökare per år. Altarringen en mur av sten av känt ursprung ch syfte, men trligen för falkfångst. Har använts för friluftsgudstjänster. Tangådalen ch Tangådalsstugan vacker ch frdig dalgång nedskuren i fjällplatån. Utsikt mt Sälenfjällen. Övernattningsstuga. Rösjöstugrna flera stugr med stugvärd, fint fiske, bast ch kant/båtuthyrning. Cirka besökare årligen. Strbekkåsen huvudentré till Fulufjellet. Rastplats. Vandringsleder. Bråtafallet Lättillgängligt vattenfall, hängbrar. Infrmerer allerede m stedet i felles brsjyre, men lite utviklet. Strfurua Öster m Bråtafallet står en urgammal tall sm kallas Strfurua. Årsringsdateringar visar att tallen är över 600 år gammal! Infrmerer m det stedet i felles brsjyre, men lite utviklet. Slttet - Den högsta punkten på Fulufjället, 1047m. Utflyktsmål för tpptursturism, ch med bra utsikt över Fregn ch Ljöran. Infrmerer m stedet i felles brsjyre, men lite utviklet. Ptentiella ch utvecklingsbara besöksmål Sätten att turista på förändras. Det kmmer nya önskemål, ny kunskap m mrådet ch vi kan satsa på att tillgängliggöra mer. Landsgränsen (tex. vid Brynstigen) - Fregnsätra - Fregnsätra kan vara en bas för vandringar ch aktiviteter, där lika guideföretag kan hålla till. Här kan man även få till en rundvandring på ca 10km, en lagm dagstur för den vana vandraren. Brynstensbrttet, brynstigen vid Tangån Skärvallen Här vre det bra med en rundvandring sm visar de kulturspår sm finns. En berättelse m de sm btt är ch hur de levde. Gamla ftn att jämföra med hur det ser ut idag. Björnhlmsstugan Övernattningsstuga med 12 bäddar ch en vanligt str gran. Fisket Inget besöksmål i sig, men går det att lätta på fiskeförbudet under vissa tider i zn 1 på svensk sida? Lämpligtvis i de åar sm rinner över på nrsk sida, Bergån ch Girån. Kanske även Särnmanssjöarna under vissa tider på året, då trycket på Rösjöarna ch Harrsjöarna är strt. Gelgi Flera interessante geligiske besøksmål? Hvr?

11 Sårbara natur- ch kulturvärden Vid Fulufjället finns mycket höga ch även unika naturvärden. Det handlar m den unika gelgin, en hög variatin av växter- ch djur ch stra kulturvärden i frm av förhistriska ch histriska lämningar, gamla fäbdar, stigar ch spår från stenbrytning. Vi är skyldiga att bevara den här naturen ch kulturmiljöerna, det måste sättas i första rummet när vi tar fram en besöksstrategi. Fulufjällets natinalpark ch andra typer av skyddade natur är en långsiktig ch lagstadgad refug för arter sm i dag är htade i naturen. I nrra Dalarna handlar det främst m det mderna skgsbruket sm är en anledning till att över 2000 växt- ch djurarter nu klassas sm rödlistade. Det vill säga att de har en gynnsam bevarandestatus ch riskerar att dö ut. Även klimatförändringarna riskerar att för lång tid framöver ändra förutsättningarna för många arter, vanliga sm vanliga. Och det försurande regnet slg på 1900-talet ut beståndet av känsligare fiskar sm öring, röding ch harr uppe i de näringsfattiga fjällsjöarna. Nu kalkas sjöarna ch förutsättningarna för ädelfisk är tillbaka. Men det handlar ckså m effekter där människans påverkan inte längre finns, till exempel avsaknaden av slåtter ch bete vid fäbdar ch jrdbruk. När vi utvecklar ett naturskyddat friluftsmråde kmmer antalet turister att öka ch det ger ett ökar slitage. Det vi direkt kan arbeta med inm nasjnalparkförvaltning är att kanalisera besökare för att minska deras påverkan. Då handlar det m att till exempel infrmera besökare, leda rätt, lägga spänger ch grusa vandringsleder ch andra anrdningar. Vi kan ckså arbeta med åtgärder för skötsel av natur, till exempel ängsmarksslåtter, naturvårdsbränning ch kalkning för att bevara arter. Utmaningar Zneringen i Fulufjället fungerar bra, men gränsen mellan skyddat ch skyddat är knivskarp. Islering ch utarmning av skgens värden riskeras då det bildas kalhyggen runt m Fulufjället. Svårt att förmedla förbud ch föreskrifter på ett psitivt sätt. Många besökare bygger upp stenrösen. Men skrplavar på sten växer med 0,1 mm! per år ch har alltså tagit mycket lång tid på sig för att växa. Vänds de upp ch ned förvinner de. Altarringen är ett besöksmål sm går att utveckla ch få fler besökare. Här gäller det att sprida infrmatin m att vara extra försiktig där. Gravfält på den svenska sidan, Drönare blir mer ch mer ppulärt i skyddade mråden, så även Fulufjället ch Njupeskär. Kan störa jaktfalkarna. Ökat antal besökare ger ett ökat slitage. Om till exempel Old tjikk marknadsförs måste vi beakta att det blir ökat slitage.

12 2.2 Kmmunikatin, igenkänning ch marknadsföring Hvem besøker g bruker nrske Fulufjellet nasjnalpark? Kunnskapsfrmididling til hvem? Smmeren 2016 ble det gjennmført en brukerundersøkelse av brukerne i nrske Fulufjellet nasjnalpark. Gjennm krtfattede selvregistreringskrt utplassert ved innfallsprter/stier, ni ferselstellere på utvalgte stier g en ppfølgende webbasert spørreundersøkelse, ble bruken i mrådet kartlagt. Undersøkelsen viser at bruken i Fulufjellet er relativt beskjeden. Det er i hvedsak nrdmenn sm besøker parken, g blant utlendingene utgjør svensker den største andelen. Mange av de besøkende eier/har tilgang til hytte i mrådet rundt parken, det er relativt få førstegangsbesøkende g de aller fleste er på dagstur i nasjnalparken. Bruken er relativt tradisjnell. Både interessen fr, g den faktsike bruken av mrådet, er i str grad knyttet til tur- g høstingsfriluftsliv. Natur- g villmarkspplevelse, g kntemplative verdier sm å føle frihet g fred g r er viktig mtiv fr bruken i mrådet. Over 70 % av de besøkende setter pris på høy grad av tilrettelegging. Utlendingene er mindre psitive til tilrettelegging enn nrdmenn. De besøkende er generelt frnøyd med tilrettelegging fr friluftsliv. Når g hvr besøker flk mrådet? Høysesngen fr ferdsel varer fra midten i juli til midten i august. Utver høsten avtar trafikken, men helgene har relativt høy antall besøkende gså utver høsten, g spesielt i høstferie-ukene. Dette sesngmønsteret ser vi spesielt ved de tre mest brukte innfallsprtene i sør, fr de øvrige seks tellepunktene er bruken så lav at det ikke fremtrer ne spesielt mønster. Variasjnen i hvr besøkende befinner seg i mrådet er relativt str. Strbekkåsen g Brynvegen står fr ca. 80 % av den registerte ferdselen i mrådet. Andelen førstegangsbesøkende, utlendinger, lavpurister g barnefamilier er gså størst ved Strbekkåsen. De øvrige innfallsprtene samlet har større andel av nrdmenn, høypurister g fleregangsbesøkende. I august måned arrangeres Fulufjellsrøya sm er en rganisert 6 km fjellmarsj fr damer. Arrangementet tar utgangspunkt ved Strbekkåsen g går en runde i Brynflået. Deltakerantallet ligger på ca Hva slags kunnskap bør frmidles? Og hva frmidles hvr i dag? Når det gjelder infrmasjn er det spesielt kart, turfrslag g beskrivelse av spesielle attraksjner sm er etterspurt i følge brukerundersøkelsen gjennmført på nrsk side. Brukerne fretrekker at infrmasjnen enten er tilgjengelig via internett når de er hjemme eller ved innfallsprter, eksempelvis via infrmasjnstavler eller i brsjyrer i selvbetjeningsautmater. Nasjnalparkprfilene

13 Infrmatin är den viktigaste förvaltningsmetden för att både öka en destinatins besöksvärde ch skapa förståelse för naturskyddet. Vi ligger bra till för att göra en översyn av infrmatinsmaterialet i de båda parkerna. Varken Fulufjället eller Fulufjellet är anpassade till vartdera landets nya grafiska prfiler. Naturvårdsverket har beslutat att samtliga svenska natinalparker ska ha genmfört den natinella varumärkesstandarden senast Miljødirektratet lanserte våren 2015 en ny merkevare- g kmmunikasjnsstrategi fr Nrges nasjnalparker. Prfilen finns samlad på webbplatsen Med den nye merkevaren fr Nrges nasjnalparker skal alle aktører stå sterkt samlet under ett symbl, prtalen. Slik skapes en tydelig identitetfr nasjnalparkene, øvrige vernemråder, besøkssentre, nasjnalparklandsbyer g kmmuner. Det samme gjelder på svensk side! Den nye merkevare- g kmmunikasjnsstrategien er freløpig ikke implementert på nrsk side, men det eksisterer infrmasjnsplakater g henvisningsskilt etter den gamle nasjnalparkprsfilen. Innfallsprtalen på Strbekkåsen er laget med den nye merkevarestrategien. På den svenska finns i nuläget den infrmatin sm tgs fram när parken bildades Fulufjället presenteras ckså på den gemensamma webbplatsen sverigesnatinalparker.se. På den nrska sidan finns ännu inga infrmatinsskyltar, men det finns en vikflder över mrådet. Ett delmål inm infrmatin har vi redan nått, ch det är en gemensam vikflder sm tgs fram 2016, med gemensam karta över hela parken ch besöksmålen. Den finns tillgänglig på svenska, nrska, engelska ch tyska. Miljødirektratet har prdusert en brsjyre fr Fulufjellet nasjnalpark på nrsk, engelsk g tysk etter den gamle prfilen. För den svenska delen finns en gedigen bk sm gavs ut 2006 med titeln Fulufjället en natinalpark i dalafjällen. I prjektet står vi inför en nöt att knäcka, ch det är hur vi ska arbeta med gemensam igenkänning för de båda parkerna. Båda ländernas varumärkesstrategier är utfrmade för att skapa en natinell gångbar igenkänning för natinalparker ch ska inte förvanskas. Hur ska vi skapa en röd tråd sm visar att vi arbetar med gemensam förvaltning ch vill presentera mrådet sm en park två länder? Infpunkter ch underlag/naturvägledningsstrategi Vägledning av besökarna med hjälp av infrmatinsskyltar, brschyrer ch guidningar ska öka besökarens förståelse för varför vi skyddar de här parkerna. På den nrska sidan finns infrmasjnsplakater ved naturlige innfallsprter. Plakatene innehlder mtale av verneverdier g naturfrhldene i nasjnalparken. Vid varje entré på den svenska sidan finns en infrmatinsskylt sm tar upp mrådets naturvärden.

14 På vissa platser finns utökad infrmatin. Till exempel en naturstig vid Njupeskärsslingan, ch en naturstig sm infrmerar m regnvädret vid Gäljån. Sm helhet finns en str utvecklingsptential ch ett behv av en större bredd på infrmatinen. Speciellt gäller det infrmatin m gelgi, där en speciell satsning görs med prjektet Gears. Syftet är att under ta fram ett kunskapsunderlag sm gör det möjligt att göra de gelgiska arven i Flldal, Siljansringen ch Fulufjället tillgängliga för allmänheten ch bli en resurs för turistnäringen. Länsstyrelsen Dalarna har hand m arbetspaket 5: Förmedling av kulturarv ch mångfald där underlag för utställningar ch infrmatinsprdukter kmmer att tas fram. Str utvecklingsptential finns ckså för infrmatin m sårbara naturvärden ch slitage, samt kulturvärden sm inte nämns förutm vid naturum Fulufjället. Naturum ch andra besökscenter Naturum Fulufjället finns vid huvudentrén på svensk sida. Majriteten av besökarna är dagturister sm vill titta på fallet ch gå någn av de krtare lederna. En str andel av dessa besöker även naturum. På naturum förmedlas förutm en bred utställning m Fulufjället även fldrar, brschyrer ch böcker, guidade turer, föreläsningar, naturfilmer, fiskekrt ch mer. Öppet stra delar av året Det finnes ikke ne nasjnalparksenter eller besøkssenter fr Fulufjellet nasjnalpark på nrsk side, men vertskapet på Turistbua i Ljördalen deler ut kart g brsjyrer m nasjnalparken. De infrmerer gså m guidade turer, skidspår vid Strbäckåsen ch infrmatin m vandrings- ch cykelleder i Fulufjellet g megn. Här säljs ckså jakt- ch fiskekrt ch det går att bka övernattning. Öppettider: Tisdag, Onsdag ch Fredag klckan ch lördagar Trycksaker En ny gemensam flder med infrmatin m hela Fulufjället tgs fram Den ersätter de gamla natinalparksfldrarna m båda parkerna, ch även fldern m leder på den svenska sidan. Från 2002 finns en inbunden bk m svenska delen av Fulufjället skriven av Rlf Lundqvist ch utgiven av Naturvårdsverket. Den svenska upplagan på 5000 ex. är slut. Miljødirektratet har prdusert en brsjyre fr Fulufjellet nasjnalpark på nrsk, engelsk g tysk etter den gamle prfilen. Digitalt Sveriges natinalparker presenteras gemensamt på prtalen sverigesnatinalparker.se. Infrmatin ges på svenska ch engelska. Vardera Länsstyrelse ansvarar för innehållet på sina natinalparker.

15 Här marknadsförs Naturum Fulufjället ch fjällets besöksmål, entréer, raststugr, övernattningsstugr ch uthyrningsstugr med mera. Naturum använder även Facebk ch Instagram sm infrmatinskanal. Sveriges natinalparker har ckså ett Instagramknt, där lika natinalparker turas m att presentera sig varsin vecka under året. De veckr då ingen natinalpark har kntt administreras det av Naturvårdsverket. Nrges nasjnalparker presenteres på Miljødirektratet på prtalen Det er veldig lite infrmasjn sm fremkmmer på denne siden, g det linkes videre til brsjyren m Fulufjellet nasjnalpark fr mer infrmasjn. Nasjnalparkstyret fr Fulufjellet legger gså ut infrmasjn m nasjnalpark, men på den siden er hvedfkuset infrmasjn m frvaltningen av mrådet, det står ingenting m turfrslag, besøksmål eller andre attraksjner. Nasjnalparkstyret sin hjemmeside: Det återstår att synkrnisera den svenska ch den nrska natinalparksinfrmatinen. I nuläget nämner vi inte varandras besöksmål, ch ingångarna för besökare på webben ser inte heller lika ut. Övrig marknadsföring/samarbete med destinatinsblag I Sverige sker den huvudsakliga marknadsföringen av Visit Dalarna, sm drivs av Regin Dalarna. De arbetar även med att marknadsföra Fulufjället ch övriga Dalarna internatinellt med en tnvikt på tyska ch hlländska besökare. Efter diskussin visar det sig att det inte är parken sm helhet sm marknadsförs utan krutet läggs på Njupeskär vattenfall ch när vandringar - alltså det sm är tillgänglighetsanpassat. Länsstyrelsen Dalarna arbetar med Destinasjn Trysil er trlig den eneste aktøren utenm sm markedsfører Fulufjellet nasjnalpark. Det eksisterer gså aktører i Ljørdalen g Østby sm bruker Fulufjellet nasjnalpark i sin markedsføring g litt i generell frmidling. Certifierings-/guideutbildningar I samarbete med Naturvårdsverket ges tillfälle att vara med på utbildningar för att utbilda, kvalitetssäkra ch sedan skriva nyttjanderättsavtal med turistföretag sm vill använda parkens lgtyp. Fördelen med detta är de kan verka sm ambassadörer för parken. Utmaningar Hur vi ska arbeta med gemensam igenkänning för de båda parkerna. Ta fram en strategi för naturvägledning inm de natinella varumärkena för de båda parkerna. Infrmatinen på webben för de båda parkerna behöver samrdnas. Samrdna marknadsföringen.

16 2.3 Infrastruktur ch tillgänglighet Fulufjället ligger i glesbygd, långt från större rter. Men den här delen av fjällkedjan ligger närmast stra städer i mellersta Skandinavien. Därför är trafiken runt Fulufjället med mland är förhållandevis str. Speciellt till de stra fjälldestinatinerna. Med en etablering av flygplats i Sälen förväntas flödet bli ännu större. Och till huvudentrén vid Mörkret på den svenska sidan söker sig cirka persner årligen. Men övriga entréer har markant lägre nyttjandegrad. Idag går det att ta sig med bil mer eller mindre smidigt till samtliga entréer. Men det sm begränsar är dåliga grusvägar ch dålig sammankppling av vägnätet för att på ett enkelt sätt ta sig runt parken. Och på båda sidr gränsen saknas möjligheten till kllektiva transprtmedel. Enkäter bland turistföretag anger att den gärna ser en ökad tillgänglighet såväl i sm till hela parken samt att enklare kunna kmma in i parken. De önskar ckså mer tillrättaläggning i parkerna, någt sm i dag mest finns vid Njupeskär ch Strbekkåsen. Leder I hela Fulufjället finns drygt 200 kilmeter markerade leder. Natinalparksförvaltningarna har ansvar för skötsel ch underhåll av leder, brar ch vägvisningar. Vägvisningarna ska anpassas till de natinella skyltprgrammen. Vinterleder ch vinter- ch smmarleder är markerade med röda ledkryss. På fjället har smmarlederna markeringar på stenar, ch i skg finns färgmarkeringar på träd. En tillgänglighetsanpassad led finns vid Njupeskär ned till den nrra änden av myren. Här finns ckså en tillgängliggjrd rastplats. Smmaren 2017 ska leden förlängas så att den blir en slinga runt hela myren med start ch mål vid naturum. Ttalt blir det 1.5 km tillgänglig led. En skterled går från Mörkret, via Rösjöarna ch Harrsjöarna till Gördalen. Övriga leder är inte tillåtna för skteråkning, ch i Nrge finns ingen skterled. Södra Kungsleden går igenm hela parken ch är markerad med xxx.

17 Det merkede sti-nettet i det nrske Fulufjellet er frhldsvis beskjedent g flere av innfallsstiene er ikke merket i det hele tatt. Best merket er stiene nær alpinanlegget i sør (hvr det gså er hyttefelt), ved innfallsprtene ved Strbekkåsen. I tillegg er stien fra Bjønnmrsetra g stien ved Bråtafallet mt Slttet merket. Det finnes imidlertid flere grenseverskridendestier sm leder inn i de svenske delene, både med utgangspunkt i Drøkkjekjeldvegen, fra Girdalen g ved Strbekkåsen (se kart). Det finnes ingen DNT-hytter i mrådet g det er beskjedent med vernattingstilbud i nærheten. Ljøratunet g eventuelle utleiehytter i nærheten av alpinanlegget i sør utgjør nk de mulighetene sm finnes av kmersielle vernattingstilbud. Anläggningar Flest anrdningar finns kring Njupeskärsentrén med naturum, Njupeskärsserveringen sm har matservering på smmaren, vattentaletter, rastskydd ch naturstig. På nrska sidan finns få anrdningar, förutm ett par vindskydd med bänkar ch brd vid Bråtafallet ch Strbekkåsen. På den svenska sidan finns flera uthyrningsstugr, övernattningsstugr, rastskydd (stuga med kamin, men sm bara får användas för övernattning i nödfall) ch vindskydd. Antalet gästnätter? Uthyrningsstugr ch övernattningsstugr. Vid Rösjöcampen finns ett rastskydd, en övernattningsstuga ch fem uthyrningsstugr med ttalt 18 bäddar, samt bastu, båt/kantuthyrning ch fiskekrtsförsäljning. Stugrna arrenderas av en privat stugvärd sm även har tillsyn på övernattningsstugan ch rastskyddet. Lite längre brt ligger Harrsjöstugan sm ckså är en uthyrningsstuga med fyra bäddar ch drivs av samma entreprenör. Uthyrningsstugrna vid Rösjön ch Harrsjön är tillgängliga för uthyrning 1 februari till ch med 30 april samt 1 juni till 30 september. Föreståndarbstaden är bemannad under denna tid med undantag för februari, m inga bkningar inkmmit. En uthyrningsstuga med fyra bäddar finns ckså vid Lilla Tangsjön, men har ingen stugvärd utan administreras av Länsstyrelsen. Övernattningsstugr är bende utan stugvärd. Varje bädd hyrs ut separat ch de finns spridda över fjället från söder till nrr: Björnhlmsstugan, 12 bäddar Tangåstugan, 3 bäddar Tangsjöstugan, 12 bäddar Bergådalstugan, 3 bäddar

18 Rösjöstugan, 6 bäddar. Övernattningsstugrna är öppna 24/7 året runt ch kstar 100:-/bädd sm betalas via inbetalningstalng. Planer finns på att införa Swish-betalning. Rastskydd ch slgbdar Rastskydden är inte till för övernattning. Stugrna är utrustade med vedförråd ch kamin. I Fulufjället finns rastskydden Björbäcksstugan, Njupeskärstugan, Brttbäcksstugan, Harrsjöstugan, Rösjöstugan, Lrthånkjan, Särnmansstugan, Klrdalenkåtan, Risdalenkåtan, Göljåstugan, ch en stuga vid Mrbäckssätern. Vindskydden har både vedförråd ch eldstad. Tre stycken finns strax väster m Brttbäcksstugan, ett längs leden vid Göljåns dalgång, ett på leden mt Rösjöarna från naturum, ett vid den nya tillgänglighetsanpassade rastplatsen vid leden mt Njupeskär, ett vid Strbekkåsen, samt ett vid Bråtafallet. Fler övernattningsmöjligheter i närheten av parken Fulufjällsgården, Ljöratunet, Nrrsjön Gästgifveri Knappgården Nrdic Ftprints Njupeskärsserveringen Njupeskärsserveringen ägs av Naturvårdsverket ch arrenderas ut till en entreprenör. Här finns matservering ch kisk. Öppet från 1 juni tills 31 augusti. Bilvägar Fulufjället nås via riksväg 70 ch 71 via Särna eller via Malung-Ljördalen samt riksväg 25 ch 26 via Trysil g fylkesvei 570 i Ljørdalen. Men det är svårt att ta sig runt Fulufjället på ett enkelt sätt. En bilresa på flera timmar. Asfaltsvägar till Strbekkåsen. Kllektivtrafik har sedan länge lagts ned. Till de mindre entréerna finns bara grusväg; Vägen från Njupeskärsentrén till Brttbäcksstugan, Väg från Mörkret till Nrra Göljåentrén, Mrbäckssätern ch Björnhmsstugan nås via grusväg från Sörsjön. Gördalen ch vidare in i Nrge. Vägen ch parkeringarna vid Bråtafallet ch Strfurua bör rustas upp ch ev utökas. Går det att få till en rundvandring där man passerar både fallen ch Strfurua? Entréer

19 Njupeskärsentrén Den mest välbesökta entrén med cirka besökare varje år. Naturum Fulufjället. Tillgänglighetsanpassad vandringsled. Rastskydd vid Björnbäcksstugan. Start för Njupeskärsslingan, Fallet runt ch Rösjöleden. Närmast till Old Tjikk. Gördalen Startpunkt för Södra Kungsleden ch skterleder mt Fulufjället ch Drevfjällen. Brttbäcksstugan Startpunkt för skterled i Fulufjället. Start för Tangsjöleden. Led mt Skärvallen. Rastskydd. Göljån Entré sm tappat en del av besökarvärdet då spåren från det stra regnvädret 1997 börjar att växa igen. Göljåleden ch led mt Tangsjöarna samt Altarringen. Vindskydd. Mrbäckssätern Fritidshusmråde. Smmar- ch vinterleder mt Tangådalen. Rastskydd. Björnhlmsstugan/Strbrn Startpunkt för Södra Kungsleden. Ansluter till Brynstigen ch brynstensbrttet. Övernattningsstuga Björnhlmsstugan. Strbekkåsen/Strgnllen Led mt Brynflået. Ansluter mt Brynstigen. Vindskydd. Besökscenter Trysil Vad har de för inf? Lmkällan Skgsmuseum. Parkeringen utanför har infrmatinsskyltar m parken. Naturum Fulufjället Gedigen utställning m fjället. Guidade turer, filmer, trycksaker. Turistbua Ljördalen Turistinfrmatin Turistföretag vill se: bättre infrastruktur allmänna kmmunikatinsmedel till besökscenter, mbiltäckning vid besökscenter, fldrar på plats ch laddstlpar för elbil.

20 Utmaningar För övernattning i parken är det både svårt att bka ch att få kntakt. Svårt att ta sig runt Fulufjället på ett enkelt sätt. Långa avstånd inm parken. Dåligt med rundslingr ch krtare turer. Kllektivtrafik saknas. Saknas bra vägar ch parkeringsplatser på nrsk sida, då Statsskg inte vill rusta upp vägarna. Få entréer på nrsk sida. Saknas skyltning in mt natinalparken på nrsk sida, annat än vid Strbekkåsen. Lkalbeflkningen använder många leder längre nrrut i parken. Bristfällig skyltning från de större bilvägarna runt fjället samt lite längre från Fulufjället, t ex från Trysil/Innbygda. Fregn pekades ut sm ett intressant mål ch ckså en start för leder från den nrra delen av natinalparken på nrsk sida. Det finns en bilväg sm går upp öster m Fregn naturreservat ch där en gammal led ckså går ända över till Skärvallen på svensk sida. 2.4 Turism i Fulufjället Vad har vi för anläggningar, destinatiner, samhällen, besökare, besökarundersökningar, framtidens besökare, naturturismstrategi Sverige/Nrge, Fulufjället ligger centralt kring stra vinterdestinatiner. Nrrut finns Idre Fjäll med en mer anläggningsbunden vinter- ch smmarverksamhet. Några mil söderut ligger Sälenfjällen, en av Sveriges största alpina skidanläggningar. Västerut finns Engerdal ch Trysil, sm är Nrges största alpina resmål. Alla tre satsar nu ckså på att förlänga säsngerna med smmaraktiviteter, till exempel utbyggda cykelleder ch vandringar. I nrra Dalarna ch Hedmark har turismen utvecklats kraftigt sedan 1970-talet. I lite mindre skala än den alpina turismen lckar Grövelsjön med turskidåkning ch vandringar, Särna ch Gördalen med snösktersafarin. Framtiden, enligt Turistrådet Orörd natur, tillgänglighet ch möjligheten att utöva aktiviteter fritt i naturen ses sm mycket attraktivt av utländska besökare* Efterfrågar utmhusupplevelser, uppleva landsbygden, resa runt i Sverige, svensk kultur ch vill ha följande aktiviteter natinalparker, vandring, åka båt/segla, sl bad, safari/viltskådning, cykling, kajak ch kant Sverigesökningar på naturmråden (där natinalparker ingår) har ökat med 27% från 2014 till 2015 ch på vandring med 23%. Vandringar sm avslutas med gd middag ch bekväm vila är alltmer ppulära. Österrike, Italien ch

21 Strbritannien är stra på detta. Bilden på viltskådning är splittrad. Växer inte längre i USA, sverigesökningar förändrade mellan 2014 ch Nya målgrupper Målgrupper: Utländska turister, Tyskland, England, USA, Frankrike; dagturister, äventyrarna sm inte behöver tillrättaläggningar/guidning, Adventure+ ch Sft adventure-turister, Olika paket med bende, mat ch aktivitet. Besöksundersökningar Vid Fulufjället har tre besökarundersökningar gjrts. Först en undersökning 2001, ett år före natinalparksbildningen, sedan 2003 ett år efter bildandet, ch senast Här kan vi dra slutsatser över en längre tidsperid ch se trender i besök till parken. Samtliga har utförts av Turismfrskningsinstitutet ETOUR vid Mittuniversitetet i Östersund. I Fulufjället kmmer 65 prcent av besökarna från Sverige varav 11 prcent från Dalarna. 18 prcent är besökare från Tyskland, ch tre prcent från Nrge. Av cirka besökare smmarsäsngen Nrska Fulufjellet fick sin första besökarundersökning smmaren 2016 ch utfördes av NINA, Nrsk Institutt fr Naturbruksfrskning. Enkätsvar visar att 73 prcent av besökarna är från Nrge, 27 prcent utländska besökare varav 65 prcent är svenska besökare. Fulufjället har en huvudattraktin i vattenfallet Njupeskär. I mrådet finns en huvudentré för besökare i mrådets nrdöstra del i anslutning till vandringsleden mt Njupeskär. Här finns bland annat parkering, cafeteria ch ett naturum. I stra drag kan vi sammanfatta undersökningarna för de båda parkerna: Flest besökare kmmer under smmaren. Cirka 90 prcent kmmer på en privat resa för ett endagsbesök. De allra flesta är mycket nöjda med sitt besök. Många vill ha bättre infrmatin, bättre vägvisning, fler bänkar, brd ch sptunnr. Svenska besökare uppger att de vill ha fler aktiviteter, guidningar ch paketlösningar. På nrsk sida efterfrågar besökare speciellt bättre spänger ch brar ch fler vindskydd, samt fler krta leder ch tältplatser. Njupeskär drar flest besökare. Cirka 85 % av besökarna går dit på dagstur för att se fallet. På den svenska sidan med tre besökarundersökningar kan vi se trender över drygt 10 år: Antalet besökare har minskat, men de stannar längre. Medelåldern är lägre, ch fler kmmer från större rter.

22 Andelen besökare sm gör krtare vandringar minskar, men andelen längre vandringar ökar. Fler vill ha turistutveckling, främst efterfrågas ett större utbud av aktiviteter. Utmaningar Satsa på de Naturfkuserade Nyfikna Upptäckarna. Att få fram Sft Adventure-prdukter med vandring, guidning, skidturer, hundspann m.m. kmbinerad med gd lkalprducerad mat, stra vidder, svensk livsstil ch avslappnad vila med klass. Tyskar är den största gruppen vi riktar ss till, men engelsmän ch fransmän är ptentiella kunder Nrge är känt för sin naturturism ch siktar sig in på engelsmän sm är en växande kundgrupp. Det kan vi dra nytta av i samarbetet. Bättre sphantering ch samåkningslösningar är del av den cirkulära eknmin sm kmmer starkt. Mat ch övernattning i klass är de stra utmaningarna. 2.5 Näringsliv Ttalt finns ett tital aktiva turistföretag på svensk sida ch på nrsk sida sm på någt vis utnyttjar Fulufjällets natinalparker. Endast ett fåtal företag använder natinalparkerna i dag, det gäller både svenska ch den nrska sidan. Men enligt enkätundersökningar sm gjrdes under förprjektet så finns en vilja att nyttja parken i större grad. Under förprjektet intervjuades ti entreprenörer ch rganisatiner på svensk ch på nrsk sida. De flesta av dessa använder Fulufjället i kmmersiellt syfte några gånger per år för fiske, jakt, vandring, hundspann ch guidade naturupplevelser. Turistföretagen ser Fulufjället ch natinalparken sm en str tillgång ch vill ha strikta regler till bruket av parken, men upplever samtidigt att möjligheterna att nyttja fjället är begränsade på grund av brist på leder särskild i den södra delen ch i zn1, dåliga tillfartsvägar, brist på ffentliga transprter ch dålig skyltning till parkens entréer. Mest används Fulufjället av företagen för sin marknadsföring, men de har få prdukter sm direkt använder till parkerna. Bland annat har Turistbua i Ljördalen guidningar i närmrådet, men i liten skala ch med låg lönsamhet. Generellt efterlyser företagen bättre samarbete med förvaltningen, snabbare besked, mindre byråkrati ch möjlighet att teckna långa avtal för tillstånd ch dispenser i parken. De önskar även bättre entréer, kmmunikatiner ch hjälp med att skapa paketlösningar. För att kunna erbjuda fler prdukter lyfts behvet av fler kmpetenta guider, kmmersialiserat guideverksamhet, utveckling av nya besöksmål med

23 kulturhistrisk ch gelgisk anknytning, bättre utnyttjande av stugrna ch utveckling av vinterturism med bland annat skidåkning, hundspann ch snöskr. Här är det ckså viktigt för parkförvaltningarna att både vägleda ch kmma med alternativ till turistföretagare när aktiviteter kan kmma att riskera sårbara naturvärden i parken. I Visit Swedens undersökning m naturturism kmmer ett besök i en natinalpark eller ett naturum på första plats bland naturrelaterade aktiviteter. Vandringar är ckså någt sm väntas frtsätta att öka. Andra bubblare är viltskådning ch cykling, någt sm Destinatin Trysil satsat strt på. Prduktutveckling De senaste 15 åren har turismen i Sverige mer än dubblerats*. Och prgnsen från Visit Sweden är att naturturismen kmmer att frtsätta att öka, speciellt genm att lcka fler utländska besökare. Men där står vi inför nya målgrupper med nya krav. Både svenska ch utländska turister söker i ökande grad aktiviteter på semestern, men det ska vara mer tillrättalagt, paketerat ch med bekvämlighet ett så kallat Sft Adventure. Mer äkta upplevelser är ckså en ökande trend, där besökaren får närmare kntakt med lkalbeflkning ch lkala kulturer. Sampaketering med kultur skapar ckså ett mervärde för upplevelsen. Men de utmaningar vi står inför så anser svenska reginala turistrganisatiner att: Reginerna ser utmaningar främst inm bristande infrastruktur, exprtmgnad samt brist på kmpetens ch md att rikta sig mt en internatinell marknad. Branschen består av många små företag, varav många drivs på deltid ch med låg lönsamhet. Låg investeringsvilja ch md att satsa på landsbygden gör att det exempelvis saknas bra, naturnära benden. Samarbete En viktig del av ett naturturistföretags utveckling är samarbete med andra företag. Det är svårt för ett enskilt företag att ha samtliga kmpetenser sm behövs för ett paketerbjudande mat, lgi, aktivitet, utrustning, guider. Förutm att stärka leveransförmågan hs småföretagen kan samarbete mellan företag, destinatiner, kmmuner ch myndigheter krdinera marknadsföringsinsatser. Certifiering Naturvårdsverket har utbildningspaket för Länsstyrelser sm vill certifiera turistföretag i natinalparker. Målet är att lkala aktörer efter att ha gått den lkala utbildningen ska få rätt att använda lgtypen för samarbete, ch i sin marknadsföring. För att bli certifierad ska företagen känna till varför Fulufjället är en natinalpark, samt kunna presentera det för besökare på ett bra sätt. Certifierade företag kan därmed bli bra ambassadörer för parkerna.