- Syns den globala uppvärmningen i den svenska snöstatistiken?

Transkript

1 Examesarbete vd sttutoe för geoveteskaper ISSN Nr 9 - Sys de globala uppvärmge de sveska söstatstke? Mattas Larsso - -

2 Sammafattg Dea stude är ett resultat av e omfattade udersökg av söförhålladea Sverge seda börja av 9-talet. Jag har för detta ädamål aalyserat data av maxmala södjup och atalet dagar med sötäcke per kalederår frå ett 4-tal utvalda statoer. Dessa statoer har seda delats upp på olka regoer varefter medelvärde har räkats fram resp. fall. Datamateralet llustreras här form av olka stapeldagram uppdelat på fyra följade kategorer; hela tdssere, perode 96-23, kosekutva -årsmedelvärde samt e tdssere med de mest högfrekveta sväggara bortdämpade. För att kua bedöma evetuella treder de upprtade tdsserera så har jag avät mg av de båda statstska metodera ekel ljär regresso resp. Ma-Kedall's test. Tllhörade beräkgar redovsas på tabellform. För att svara på fråga om de globala uppvärmge ka sättas sambad med de seaste 3-4 åres övervägade söfattga vtrar södra Sverge så har jag studerat korrelatoe av södata getemot det orra halvklotets vtermedeltemperatur. Motsvarade beräkgar av korrelatoskoeffceter har också geomförts för de sveska vtermedeltemperature Utslaget på testera vsar att det te har skett så dramatska förädrgar söförhålladea på låg skt. Magtude på lutgskoeffcete för de apassade regressosljera tyder på att det maxmala södjupet och atalet dagar med sötäcke medeltal har legat på e gaska kostat vå uder de seaste hudra åre. När det gäller maxmala södjup så ka ma paradoxalt og se e tedes tll e svag uppgåg för Götalad och orra Norrlad. Det är också de eda falle som är statstskt säkerställda för tdssere som helhet. För de kortare perode så ka ma däremot se att atalet dagar med sötäcke har mskat relatvt kraftgt södra Sverge motsvarade e edgåg på crka 4% Götalad och 2% Svealad. Test med ekel ljär regresso ger sgfkata resultat båda falle meda Ma-Kedall edast fastställer trede för Götalad. E ärmare udersökg av det maxmala södjupet för de kortare tdssere ger dock te lka tydlgt utslag statstke me ma ka trots allt ursklja e sgfkat mskg för Svealad testet med ekel ljär regresso. Det rör sg här om e edgåg på crka 3% efter 96. Det går te att omedelbart relatera förädrgara det sveska söklmatet tll de globala uppvärmge. Beräkade värde på korrelatoskoeffcete ger te es sgfkat utslag för perode trots att de globala medeltemperature har ökat gaska markat seda 97. Motsvarade beräkgar för de sveska vtermedeltemperature vsar att de har väldgt stor betydelse för om ederbörde Götalad och Svealad faller som reg eller sö meda det för orra Norrlad te har ågo ämvärd påverka

3 Abstract Ths study s a result from a major vestgato about the sow codtos Swede sce the begg of the tweteth cetury. For ths purpose, data were aalysed wth respect to the maxmum sow depth ad the umber of days wth sow cover every year from some more tha forty selected statos. These statos were the dvded to dfferet regos ad meas were calculated for each seres. The data are preseted the shape of dfferet hstograms the four followg categores; the whole perod request (9-23), the latest 43 years (96-23), cosecutve mea values for every decade ad tme seres wth the hghest frequeted fluctuatos equalzed. To be able to detect ay treds the plotted tme seres two statstcal methods, smple lear regresso ad Ma-Kedall s test, were appled. The calculatos belogg to these tests are showed tables. To be able to aswer the questo f the global warmg ca be related to the latest 3-4 decades predomatly warm wters the souther part of Swede I have bee studyg correlatos sow data wth respect to the orther hemspheres mea temperature for the wter seaso. Correspodg estmates of the correlato coeffcets have also bee made wth respect to the Swedsh wter mea temperature. The respose of the tests shows that t has ot bee such dramatc chage the sow codtos the log ru. The magtude of the slope for the adjusted regresso les mples that the maxmum sow depth ad the umber of days wth sow cover average have bee o a farly costat level durg the latest hudred years. Whe t comes to the maxmum sow depth oe ca dstgush a tedecy for a small rse Götalad ad orther Norrlad. Ths s also the oly cases whch are statstcal sgfcat for the perod request (95-23). For the shorter perod however, the umber of days wth sow cover has decreased qute substatally the souther part of Swede correspodg to a decrease about 4% Götalad ad 2% Svealad. The test based o smple lear regresso gves sgfcat results both cases whle Ma-Kedall oly establshes the tred for Götalad. A closer vew of the maxmum sow depth for the shorter perod (96-23) does ot gve the same respose but there s at least evdece for a sgfcat decrease Svealad the test wth smple lear regresso. It correspods to a decrease of about 3% sce 96. Oe caot mmedately relate the chages the Swedsh sow clmate to the global warmg. Estmated values of the correlato coeffcet do ot eve gve sgfcat results for the perod despte of the fact that the global mea temperature has rased qute cosderably sce 97. The correspodg calculatos for the Swedsh wter mea temperature show that t plays a very mportat roll f the precptato Götalad ad Svealad s comg as ra or sow whle t does ot matter at all orther Norrlad

4 Vtervjett frå Gyllberge, sydvästra Dalara. Framsdas foto, taget av Lars Adersso Borläge, vttar om söförhålladea Gyllberge crka 2 km sydväst om samhället de 27/ Platse är käd som ett skogsområde med gott om sö på vter och där fs ett välutvecklat spårsystem för lägdåkg på skdor. I området lgger u också SMHI:s automatväderstato Stora Spåsberget. Tdgare fas e mauell stato för mätg av ederbörd och temperatur som upprättades 964. Ctat av Lars Aderssos dagboksateckgar frå de 27/2: "Södjupskotroll Gyllberge: 9- cm på de högsta områdea beläget 45-5 meter över havet. Alla träd/buskar helt kapslade torr sö + vssa sbelägggar. På grud av kraftga vdar är drvbldg här och var förekommade på utsatta ställe. Då sole lyste hela dea dag så kude ma skda rut och ttta på alla vackra söformatoer samt fotografera färg". Ett tllägg oterat de 29/2: "E ledgsstolpe käcktes crka km frå TV-maste på Stora Spåsberget vd 2:3-tde varvd radoljud försva Dalara. Reportage Dalapresse om att Televerket som måste rycka ut och ma trodde där först att de 3 meter höga maste hade ramlat hop, me så lla var det te. Elgt tdge var södjupet där -,5 m tjockt." Vter var södra Sverge relatvt mld och ederbördsrk med mycket sö lggade de högre terräge, där framförallt orra Svealad oterade stora södjup. Borläge fck uder jauar hela 79,5 mm följt av februar 69, mm samt för mars 33,7 mm. Motsvarade sffror för väderstatoe Idkerberget var 9,5-6,2-53,5 mm. (Idkerberget lgger 5 km öster om TVmaste på Stora Spåsberget.). De dag då blde togs Gyllberge hade Borläge bara 32 cm södjup, det vll säga avsevärt mdre ä det som var fallet på fotot

5 Iehållsförteckg Sammafattg...2 Abstract...3. Iledg Kort beskrvg av det sveska söklmatet Datasamlg Teor Ekel ljär regresso Defto av korrelatoskoeffcet Ma-Kedall s test Beräkg av fltrerade medelvärde Resultat Geomsttlgt atal dagar med sötäcke Hela tdssere Perode Kosekutva -årsmedelvärde Tdssere med fltrerade medelvärde Geomsttlgt största södjup Hela tdssere Perode Kosekutva -årsmedelvärde Tdssere med fltrerade medelvärde Test av korrelato mella maxmala södjup och atalet dagar med sötäcke Dskusso av resultat Atal dagar med sötäcke Maxmala södjup Slutsatser...44 Tack tll hadledare och övrga medarbetare...45 Refereser Blaga. Vters medeltemperatur uder perode Blaga 2. Vtertemperaturer för tre olka sveska orter...48 Blaga 3. Matlab-program för mplemeterg av Ma-Kedall s test

6 . Iledg. Det prmära syftet med mtt arbete var att studera varatoer och extremer de sveska söförhålladea allt seda ma började mäta södjup börja av 9-talet. Jag har för detta ädamål aalyserat data av maxmala södjup och atalet dagar med sötäcke frå ett 4-tal statoer, vlket allt som allt rör sg om crka 88 mätvärde. Uppgftera de här stude är ej baserade på tradtoell vtersäsog uta på kalederår (ja t o m dec). De gägse uppfattge ute samhället dag är att ma upplevde vtrara som mycket sörkare förr tde - myt eller verklghet? De här frågeställge är också e av utgågspuktera m stude av det sveska söklmatet. Det ökade tresset för alpa sporter gör det äve ageläget att gå tll botte med de här klmataspekte. Bearbetg av södata har geomförts m h a grafkprogrammet MATLAB. Jag har där rtat upp tdsserer form av stapeldagram för att kua upptäcka sgfkata förädrgar söstatstke geom åres lopp. När det gäller aalys av evetuella treder materalet så har jag avät mg av ekel ljär regresso resp. Ma-Kedall s test. De seare metode ger ge kvattatv formato om utslaget på testet uta edast e fgervsg om själva tecket på trede (eråtgåede/uppåtgåede). För att udersöka e evetuell kopplg tll "växthus-effekte" så har jag dessutom beräkat korrelatoer av södata getemot det orra halvklotets vtermedeltemperatur (def. för perode ja-aprl + ov/dec). Jag har också gjort motsvarade beräkgar för de sveska vtermedeltemperature. Avslutgsvs så har jag studerat korrelatoe av maxmala södjup förhållade tll det totala atalet dagar med sötäcke per kalederår. M dé är här att udersöka fall stora södjup gyas av låga vtrar med stablt sötäcke

7 2. Kort beskrvg av det sveska söklmatet. För att ge de utomståede e vss blck vad som är ormalt för det sveska söklmatet så har jag här preseterat kartor som llustrerar det geomsttlga atalet dagar med sötäcke (fgur 2.) resp. geomsttlgt största södjup (fgur 2.2) frå börja av 9-talet och framåt. Iehållet kartora är baserat på ma uppgfter för perode Dessa båda llustratoer har för övrgt e väldgt god överesstämmelse med de ormalkartor som blev publcerade Bertl Erkssos sörapport frå 989 (se refereslsta). Om har möjlghet att låa rapporte frå bbloteket så jämför gära med karta 8A resp. karta på sda Statstk som vsar regoala medelvärde av maxmala södjup och atalet dagar med sötäcke llustreras med hstogram och kumulatva dagram fgur 2.3 och 2.4. Kaptlet avslutas seda med e tabell som vsar extremvärde av maxmala södjup för resp. stato. Sötäckets mäktghet är hög grad betgat av faktorer som platses lattud, höjd över havet samt ärhete tll kuste och större sjöar. Södjupet överstger allmähet bara de magska meters vå Lapplads fjälltrakter och de västra Jämladsfjälle med e tydlg toppoterg för Rksgräse-Katterjåkk ordvästlgaste Lapplad. Frå ett maxmum fjällkedja så mskar seda södjupet successvt ju lägre österut ma kommer där Norrlads kustlad lgger ågostas mella 5- cm frå Gävle och vdare upp mot Haparada. Söförhålladea Götalad och Svealad, udataget Dalara och orra Värmlad, uppvsar e mer homoge fördelg med värde omkrg 2-3 decmeter. Det absolut största södjup som ågos uppmätts Sverge var på hela 327 cm de 28 februar 926 vd dåvarade statoe Kopparåse crka 5 km öster om Rksgräse. Om det te vore för att observatoera avbrutts just då så skulle rekordet säkert ha vart äu mer mpoerade. När det gäller detta och för sg godkäda rekord så måste ma dock ta häsy tll att statoe låg ärhete tll e häftg bergsbrat där sö blåste er och asamlades! Ser ma däremot tll det största käda södjupet utomfjälls så var Degersjö Ågermalad allra värst med 9 cm de / Blad övrga toppotergar ka t ex ämas - Luvos (strax väster om Jokkmokk) 87 cm aprl 936; Hattsjöbäcke (Ågermalad) 8 cm de 2/3 995 samt Blåbärskulle (Värmlad) 8 cm de 28-29:e mars 95. Det totala atalet dagar med sötäcke per kalederår uppvsar stora varatoer mella ladets orra och södra delar. Vter gör sg starkt påmd Norrlads lad och fjälltrakter samt ordvästra Dalara där marke geomstt är sötäckt mer ä halva året! De är som mest utpräglad ordvästra Lapplad med mst två tredjedelar av året sötäckt. Vd väst- och sydkuste är det totala atalet dagar med sötäcke däremot oftast mdre ä två måader. För orra Norrlad (fgur 2.3 a) har v att det maxmala södjupet uder perode oftast låg mella 7- cm meda motsvarade sffra för Götalad (fgur 2.3 g) lgger på - 4 cm. Statstke för Svealad och södra Norrlad är te lka etydg där ma ka skymta e större sprdg data. Medae delar observatosmateralet två lka stora delar. Geom att läsa av de kumulatva fördelgara de högra spalte så får v tur och ordg följade regoala geomstt; orra Norrlad: 85 cm, södra Norrlad: 67 cm, Svealad: 45 cm, Götalad: 23 cm samt rket som helhet 53 cm. I fgur 2.4 som vsar regoala medelvärde av atalet dagar med sötäcke uder perode 9-23 blr möstret mer splttrat ju lägre söderut ladet ma kommer. Varje stapel hstogramme svarar mot to eheter på x-axel. Varatosbredde är således betydlgt större Götalad jämfört med t ex orra Norrlad; frå -4 dagar Götalad (fgur 2.4 g) tll 6-23 dagar orra Norrlad (fgur 2.4 a). Om v återge aväder medae som ett geomsttsmått på söstatstke så blr det följade värde: orra Norrlad: dagar, södra Norrlad: 65 dagar, Svealad: dagar, Götalad: 7 dagar samt rket som helhet 35 dagar

8 Fgur 2.. Karta över Sverge som vsar det geomsttlgt största uppmätta södjupet uder perode Data agvet cetmeter

9 Fgur 2.2. Karta över Sverge som vsar det geomsttlga atalet dagar med sötäcke (S,SB,BS) per kalederår uder perode

10 a) 4 atal obs. 3 2 c) 4 atal obs. Medelmax. södjup orra Norrlad Medelmax. södjup södra Norrlad b) rel. frekves d) rel. frekves Kumulatv fördelg orra Norrlad Kumulatv fördelg södra Norrlad e) 4 atal obs. 3 2 Medelmax. södjup Svealad f) rel. frekves Kumulatv fördelg Svealad g) 4 atal obs. 3 2 Medelmax. södjup Götalad h) rel. frekves Kumulatv fördelg Götalad ) atal obs Medelmax. södjup hela rket j) rel. frekves Kumulatv fördelg hela rket Fgur 2.3. Hstogram som vsar fördelge av det geomsttlgt största södjupet uder perode Motsvarade kumulatva dagram redovsas de högra spalte. - -

11 a) 4 atal obs. 3 2 c) 4 atal obs. Atal dagar m. sötäcke orra Norrlad Atal dagar m. sötäcke södra Norrlad b) rel. frekves d) rel. frekves Kumulatv fördelg orra Norrlad Kumulatv fördelg södra Norrlad e) 4 atal obs. 3 2 Atal dagar m. sötäcke Svealad f) rel. frekves Kumulatv fördelg Svealad g) 4 atal obs. 3 2 Atal dagar m. sötäcke Götalad h) rel. frekves Kumulatv fördelg Götalad ) atal obs Atal dagar m. sötäcke hela rket atal dagar j) rel. frekves Kumulatv fördelg hela rket atal dagar Fgur 2.4. Hstogram som vsar fördelge av det geomsttlga atalet dagar med sötäcke uder perode Motsvarade kumulatva dagram redovsas de högra spalte. - -

12 Tabell 2.. Maxmala södjup per kalederår - det lägsta resp. högsta uppmätta värdet uder perode för resp. stato med tllhörade årtal om paretes. Maxmsödjup [cm] Maxmsödjup [cm] Stato abs. högsta abs. msta Stato abs. högsta abs. msta Borås 7 (945) (99) Lud 49 (929) (989,99) Delsbo/Bjuråker 6 (966) 5 (93) Malug 9 (95) 2 (993) Falu 9 (966) 3 (974) Pteå 37 (938) (933) Gäddede 98 (943) 24 (93) Rksgräse/Katterjåkk 265 (993) 72 (95) Gällvare/Malmberget 43 (936) 32 (933) Skara 7 (966) 6 (926) Gävle 3 (998) (95,94) Stockholm 76 (99) 3 (99) Göteborg/Säve 53 (967) (949) Stesele 8 (977) 33 (93) Halmstad 44 (97) (989,99) Storle/Vsjövale 232 (976) 37 (93) Haparada 24 (969) 2 (93) Sveg 24 (966) 24 (933) Hemava/Täraby 22 (943) 54 (93) Säle/Trastrad 55 (966) 35 (95) Härösad 58 (98) 9 (95) Sära 23 (966) 43 (996) Jokkmokk 49 (936) 43 (95) Umeå 27 (988) 22 (933) Jököpg 7 (979) 4 (949) Uppsala 66 (985) (974) Karesuado 4 (993) 3 (949) Vsby 73 (987) 3 (974,99) Karlsham 6 (942) (989) Väersborg (97) 3 (96,9) Karlstad (966) 7 (989) Västervk (985) 8 (949) Krua 42 (935) 47 (97) Västerås 65 (985) 4 (99) Krstastad 52 (929) (989,99) Växjö 63 (95) 7 (932) Kvkkjokk 59 (96) 43 (932) Örebro 85 (966) 4 (99) Lköpg/Malmslätt 73 (966) 3 (949) Östersud/Frösö 8 (92-3) 6 (933) Tabell 2.2. Statstska data för det maxmala södjupet baserat på ehållet fgur 2.. Medelvärde [cm] Stadardavvkelse Högsta medelmax. (årtal) Lägsta medelmax. (årtal) orra Norrlad (96) 5 (933) södra Norrlad (966) 3 (93) Svealad (966) 24 (95,99) Götalad (979) 7 (949,99) Tabell 2.3. Statstska data för atalet dagar med sötäcke baserat på ehållet fgur 2.2. Medelvärde [atal dagar] Stadardavvkelse Geomsttlgt största (årtal) Geomsttlgt msta (årtal) orra Norrlad (968) 68 (953) södra Norrlad (94) 29 (93,953) Svealad (985) 77 (2) Götalad (985) 4 (989) - 2 -

13 3. Datasamlg. De här stude är baserad på uppgfter frå 48 statoer rut om ladet fördelat på följade regoer: Götalad (7), Svealad (), södra Norrlad (9) samt orra Norrlad (2). E karta som vsar de olka statoeras bördes läge redovsas fgur 3.2. Jag har mtt arbete ästa uteslutade hämtat ma data frå SMHI:s olka rapporter och jouraler. När det gäller bearbetg av maxmala södjup så har jag haft stor ytta av tabell H de framlde söforskare Helge Pershages rapport frå 98: "Maxsödjup Sverge 95-76". Tabelle ger e utförlg sammaställg av det största uppmätta södjupet för 4 sveska orter allt frå Karesuado orr tll Lud söder uder perode Södjupet är agvet hela cetmeter (cm). Isamlge av data rörade frekvese av atalet dagar med sötäcke har däremot te vart lka ekelt. Dels så har deftoe på dag med sötäcke te sett lkada ut geom tdera och dels så har det blad te rktgt gått att få fram exakta uppgfter på grud av dålg kvaltet hos det berörda observatosmateralet. Söstatstke har första had erhållts frå data gamla meteorologska årsböcker (avsttet "Meteorologska akttagelser Sverge") me frå 96 och framåt har jag hämtat uppgftera drekt frå SMHI:s databas. Observatoer av sötäcket Sverge började på allvar göras slutet av 89-talet me det fs ågra fall väl bevarade jouraler äda bak tll 87-talet. Sötäckets tjocklek började mätas allmät först år 95. Statstska data för de sveska söförhålladea fs tllgäglgt gamla meteorologska årsböcker frå 898. Mätg av södjupet skall elgt struktoera utföras på e slät markyta, där sö lägger sg ågorluda jämt fördelad. Södjupet mäts lämplge med e smal mätkäpp, graderad cetmeter. Mätgara bör utföras på mst fem olka ställe med ågra meters mellarum för att erhålla ett represetatvt medelvärde för platse fråga. När det gäller bedömg av sötäckets utbredg så aväder ma sg av följade fyrgradga skala: Marke helt eller ästa sötäckt (S). Marke mer ä tll hälfte me te helt sötäckt (SB). Marke mer ä tll hälfte me te helt bar (BS). Marke helt eller ästa helt bar (B). Då beteckge SB aväds skall ett södjup ages, me vd BS ages som södjup. Följade defto på dag på sötäcke var allearådade SMHI:s årsböcker fram tll 967: "Såsom dag med sötäcke räkas varje dag då marke kl.7 (SNT) vart helt eller tll ågo del sötäckt". Olycklgtvs så räkar ma äve alla dagar med BS, vlket delvs ger e mssvsade bld av söstatstke då gemee ma stället skulle kua uppfatta det som barmark. Problemet är också att måga observatörer har svårt att sklja mella B/BS och därmed ka råka skrva fel protokollet. Vä av ordg skulle säkert se att jag övergck tll att räka alla dagar på formatet (S,SB) me jag har dock sett mg tvuge att 'köpa' data på det sätt som det är uppställt ltterature mot bakgrud av all de td det aars skulle ta att gå geom alla jouraler arkvet. Fgur 3. här eda llustrerar de procetuella adele dagar med BS förhållade tll de totala söfrekvese (S,SB,BS). Ma ser att dessa s.k. "fusk"-dagar tll sötäcke är rätt så försumbara orr meda de södra Sverge lgger på ågostas mella -2%. För de statoer och peroder som det te har gått att fa ågra söuppgfter årsböckera så har jag förekommade fall tvgats ta hjälp av gamla observatosprotokoll SMHI:s dataarkv. Ett arbete som måga avseede har vsat sg väldgt tdskrävade och svåröverskådlgt. Beroede på ofullstädga mätserer och/eller att statoe fråga har upphört att exstera så har jag fått terpolera med data frå rmlgt ärbeläga orter. Gustavsfors/Ko har t ex räddats kvar de låga tdssere geom att fylla ut med data frå Flpstad (97-96) resp

14 Gåsborshytta (9-96). Vdare så har Umeå kompletterats med södata frå Bjurholm för åre och Gällvare m h a Malmberget för åre samt medelvärde mella Krua och Jokkmokk för åre 97, 977, 984 och Atalet dagar med sötäcke har på motsvarade sätt äve uppskattats för Rksgräse (9-4), Krua (9-), Bjuråker (935), Säle (9-3), Kalmar (945) samt Karlsham (952 och 959). Jag vll här också reservera mg för osäkra värde hos Hemava/Täraby för oktober måad uder åre samt för Rksgräse ju måad Jököpg, Västervk och Delsbo är vdare exempel på statoer som har vart svåra att följa upp på seare år pga. statosedlägggar och automatsergar. Grastatoer har då fått avädas för att fylla ut luckor mätsere. Medeltemperature för de sveska vter, edplockat frå SMHI:s databas, är baserat på to statoer jämt utsprdda och homogeserade. När det gäller temperature på de globala skala så har jag avät mg av uppgfter frå Clmatc Research Ut vd Uversty of East Agla, Storbrtae. För de som vll veta mer om hur dessa beräkgar har geomförts, oggrahete på data etc. så hävsar jag tll de följade Iteret-sda: Geomsttlgt atal dagar med BS förhållade tll de totala söfrekvese (S,SB,BS) uder perode relatv frekves N Norrlad S Norrlad Svealad Götalad Statosummer Fgur 3.. Dagram som vsar adele dagar med (BS) förhållade tll de totala söfrekvese. För uppgft om vlke stato som tllhör resp. ummer på x-axel, se tabell 3. här eda! Tabell 3.. Förteckg av statoer medverkade fgur 3.. Nr. Stato Nr. Stato Nr. Stato Karesuado 3 Sveg Skara 2 Krua 4 Delsbo/Bjuråker 26 Väersborg 3 Kvkkjokk 5 Gävle 27 Borås 4 Jokkmokk 6 Sära 28 Jököpg 5 Haparada 7 Malug 29 Västervk 6 Pteå 8 Falu 3 Göteborg/Säve 7 Hemava/Täraby 9 Karlstad 3 Halmstad 8 Stesele 2 Örebro 32 Växjö 9 Gäddede 2 Västerås 33 Karlsham Storle/Vsjövale 22 Uppsala 34 Krstastad Östersud/Frösö 23 Stockholm 35 Lud 2 Härösad 24 Lköpg/Malmslätt 36 Vsby - 4 -

15 Tabell 3.2. Detaljerad förteckg över medverkade statoer. Stato Ladskap Lat. N Log. E h.ö.h. (m) Stato Ladskap Lat. N Log. E Borås Västergötlad Ljugby Smålad Bjurholm Ågermalad Lud Skåe Bjuråker (9-966) Delsbo (967-23) Hälsglad Malmberget Lapplad Hälsglad Malmslätt Östergötlad Falu Dalara Malug Dalara Frösö Jämtlad Pajala Norrbotte Gustavsfors /Ko Värmlad Pteå Norrbotte Gäddede Jämtlad Rksgräse (94-97) h.ö.h. (m) Lapplad Gällvare Lapplad Skara Västergötlad Gällvare fpl Lapplad Stesele Lapplad Gällvare /Flakaberg Lapplad Storle /Vsjövale Jämtlad Gävle Gästrklad Stockholm Upplad Göteborg Västergötlad Sveg Härjedale Halmstad Hallad Säle Dalara Haparada Norrbotte Sära Dalara Hemava (965-23) Lapplad Säve Bohuslä Hoburg Gotlad Söderham Hälsglad Hylta Smålad Trastrad Dalara Härösad Ågermalad Täraby (9-964) Lapplad Jokkmokk Lapplad Ulrceham Västergötlad Jusele Ågermalad Umeå Västerbotte Jököpg (edlagd 978) Smålad Umeå flygplats Västerbotte Jököpgs fpl Smålad Uppsala Upplad Kalmar Smålad Vsby Gotlad Karesuado Lapplad Vsby fpl Gotlad Karlsham Blekge Väersborg Västergötlad Karlstad Värmlad Västervk Smålad Katterjåkk (972-23) Lapplad Västerås Västmalad Krua Lapplad Växjö Smålad Krstastad Skåe Örebro Närke Kvkkjokk Lapplad Lköpg (edlagd 977) Östergötlad Östersud (edlagd 98) Jämtlad

16 Fgur 3.2. Statoer medverkade söstatstke. - 6

17 4. Teor. 4. Ekel ljär regresso. Regressosaalys aväds syerlge fltgt för att udersöka om det fs ågot sambad mella två eller flera varabler. Ma ka lätt fa exempel på meteorologska varabler som bör resp. kappast bör vara lämplga att utföra regresso på. Som exempel på starkt beroede varabler ka ma ta vdrktg och ederbörd på västsda av fjälle, temperatur kl.3 Stockholm resp. Uppsala etc. Exempel på tvådmesoella varabler där det är svårt att föreställa sg ågot fyskalskt sambad ka vara tryck och luftfuktghet, temperatur 3 ovember (Aders) och 24 december ( Aders braskar jule slaskar ). I det här fallet skall v dock begräsa oss tll två varabler, s.k. ekel ljär regresso. Ett sätt att bedöma om regresso är tllämplg på dea två-dmesoella fördelg är att märka ut de olka värdepare (x,y) ett dagram. Utfrå sprdge av dessa mätpukter ka ma seda på fr had försöka att rta e rät lje som så bra som möjlgt asluter tll observatosmateralet. E mer objektv me också mer komplcerad metod att apassa e rät lje e regressoslje tll ett materal av parvsa observatoer är de s.k. msta kvadrat metode (MK-metode). Elgt MK-metode så skall de räta lje apassas tll gva data så att summa av kvadratera på avståde y-led mella observatoera och de räta lje mmeras. Fgur 4.. Schematsk skss av MK-metode. Om v beteckar regressoslje; y a + b x, så ebär MK-metode att kostatera a och b ljes ekvato skall bestämmas så att kvadratsumma, 2 Q ( a,b) [ y ( a+ b )] () x blr så lte som möjlgt. Mmerge utförs på valgt sätt m h a derverg: Q a 2 Q b ( y a b x ) ( 2) ; 2 x ( y a b x ) ( 3) - 7

18 - 8 Geom att dvdera med 2 och utveckla summatoera så får v följade ormalekvatoer (där det totala atalet observatoer datasere): ( ) ( ) x b x a x y a x b y () 6 x b y a x b y löses ut frå ekv.(4): Kostate a () 7 x x y x 2 2 x y (5): (6) satt Ekv. b Kostate b är ljes lutgskoeffcet och ager hur måga eheter y ädras är x ökar e ehet. Resdualvarase utgör ett mått på sprdge krg regressoslje, y a + b x: ( ) ( ) ˆ y 2 e y s 2 q Geom att utyttja räkereglera för varas och med det oblgatorska atagadet att observatoera är oberoede så ka ma vsa att varase för lutge b ka uppskattas med följade formel: () 9 x x s s q 2 b Stadardavvkelse för de räta ljes lutg s(b) fås geom att ta kvadratrote ur resdualvarase. Ett slumpmässgt urval ger aldrg fullstädg formato om populatoe fråga. För att bedöma om de beräkade lutgskoeffcetera är sgfkat sklda frå oll så ka v här ställa upp följade hypoteser: : : b H b H - Vlke slutsats ka v dra av de skattade b-värdea om v vll att rske att felaktgt förkasta H skall vara högst.5? Lösg: Förkasta H på sgfkasvå α 5% om: ( ).96 ˆ 2 / > α λ b s b Z,där bˆ beräkat värde på regressosljes lutgskoeffcet.

19 V förutsätter här att data stckprovet ka approxmeras med ormalfördelge då är gaska stort (~ år). om H förkastas så blr de aturlga följde ett kofdestervall. Det betyder att v lka gära kude ha löst uppgfte geom att beräka ett 95%-gt kofdestervall och kolla om ollhypoteses värde (b ) lgger ut eller utaför (förkasta H ). Fgur 4.2. Schematsk skss av prcpe för hypotestest. 4.2 Defto av korrelatoskoeffcet. Atag att v har ett stckprov (x,y ), (x 2,y 2 ),..,x,y ). Som ett mått på det ljära sambadet mella de båda varablera stckprovet ka ma beräka korrelatoskoeffcete r: r SS SS x xy SS y ( ) De gåede summauttrycke ekv. () är deferade på följade sätt: SS xy x y ( x y ) ( ), SS x x ( x ) ( 2), SS y y ( y ) ( 3) SS xy > postvt ljärt sambad stckprovet. SS xy < egatvt ljärt sambad stckprovet. - Hur starkt är sambadet? Ma ka vsa att: - r +. r ebär att samtlga observatoer lgger på regressoslje meda r betyder att det te fs ågot sambad alls. Korrelatoskoeffcete mäter alltså om det fs ett ljärt sambad mella två varabler, dvs. om det är lämplgt att beskrva sambadet mella varablera med e rät lje. Får v ett värde ära ± så ka det vara lämplgt att beskrva sambadet med e rät lje. Får v däremot ett värde ära oll ka v te beskrva sambadet med e rät lje. Förklargsgrade (R 2 ) svarar på fråga hur mycket av de totala varatoe y-värdea som förklaras geom e vss modell av att x-värdea varerar. R 2 är helt geerell och ka beräkas för alla typer av modeller. Vd ekel ljär regresso så är R 2 r 2. Tumregel säger att r >.7, ty vll helst att mer ä 5% av varatoe skall förklaras av det ljära sambadet. För att udersöka om korrelatoe är statstskt belagd så ka ma aväda Pearsos test: ( 64 + ) ( 4) r > 8-9

20 4.3 Ma-Kedall s test. När det gäller aalys av sgfkata treder observatosmateralet så har jag äve avät mg av de cke-parametrska metode Ma-Kedall s test. Fördele med ett cke-parametrskt test är att ma te behöver käa tll saa frekvesfördelge för det aktuella datamateralet. Test varabel (T) är deferad av följade ekvato ( test för e eråtgåede tred): T N ( 5) N det totala atalet elemet datasere ( detta fall atalet år). atalet föregåede elemet som är större ä elemet x (,2, N). Algortme fukar så att ma räkar alla föregåede elemet x j (j,2 N-) som är större ä elemet x ( 2,3 N). Tllämpad på edaståede exempel för Uppsala så får v följade resultat: Ex: Maxmala södjupet för Uppsala uder perode : År cm T T 8 Ma-Kedall s testvarabel är tll skllad frå fallet med regressosaalys e dmesoslös parameter, d.v.s. de ger ge kvatferg av magtude på trede de aktuella tdssere uta är sarare ett mått på korrelatoe av x med tde och ger som såda edast formato om rktge för de observerade trede (uppåt, edåt eller oförädrat). Uder förutsättg att atalet elemet datasere är fler ä to så gäller att testvarabel är ära ormalfördelad med atagade om slumpmässghet (ollhypotese). Dess vätevärde, E(T), och varas, V(T), ges av följade ekv: E ( T ) N ( N ) 4 ( N )( 2N 5) N + ( 6), V ( T ) 72 De ormalserade testvarabel Z(T) ka u utyttjas för att pröva ollhypotese om att data tdssere är slumpmässgt fördelade: Z ( T ) T V E( T ) ( T ) ( 8) Geom att gå tabelle för de stadardserade ormalfördelge så ka v u bestämma saolkhete α ( area uder kurva fg.4.2 tll höger resp. väster om de krtska gräsera λ(α/2)): α P( Z > Z(T) ) Nollhypotese accepteras eller förkastas på sgfkasvå α beroede på om v har att α > α eller α < α. Sgfkasvå för det här testet sattes tll 5%, vlket svarar mot det krtska värdet Z.96. Då värdea på Z(T) är sgfkata så ka ma utläsa e stgade eller sjukade tred beroede på om Z(T) > eller Z(T) <. ( 7) - 2

21 4.4 Beräkg av fltrerade medelvärde. De måga olka stapeldagram av maxmala södjup och atalet dagar med sötäcke som redovsas kaptel 5 vsar prov på stora varatoer frå år tll år. Geom att beräka e y tdssere med fltrerade medelvärde (fgur 5.4 m fl) så får v att de mest högfrekveta sväggara dämpas ut och ma ka då lättare ursklja ev. ahopgar av söfattga resp. sörka vtrar. Följade formel ger ett cetrerat medelvärde på år t, där S t ex ka vara maxmalt södjup (cm): S 2 () t ( *S (t- 3) + 6 *S (t- 2) + 5*S (t-) + 2 *S (t) + 5*S (t+ ) + 6 *S (t+ 2) + *S (t+ 3) ) 64 ( 9) S (t) medelvärde för dvduella söår, S 2 (t) y tdssere med vktade 7-årsmedelvärde baserat på 6:e rade Pascal s tragel. Pascal s Tragel Jag har här eda lagt ett exempel för Stockholm: a) Geomsttlgt största södjup per kalederår Stockholm Idvduella år b) Geomsttlgt största södjup per kalederår Stockholm vktade 7 årsmedelvärde Årtal Fgur 4.3. Stapeldagram som llustrerar det maxmala södjupet Stockholm uder perode 95-23, dels för esklda år (a) och dels de fltrerade varate (b). - 2

22 5. Resultat. 5. Geomsttlgt atal dagar med sötäcke. Jag preseterar här tur och ordg stapeldagram för hela tdssere (9-23), de seaste 43 åre (lte fler statoer ä de låga tdssere), kosekutva -årsmedelvärde samt e tdssere med fltrerade medelvärde. Utgågspukte för det separata fallet styrdes delvs av att de globala medeltemperature har ökat gaska markat uder de ssta 3-4 åre och att det har vart relatvt bekvämt att tllföra uppgfter frå ya statoer då söstatstk fs tllgäglgt på dgtala medum hos SMHI fr o m året 96. Tllhörade beräkgar av korrelatoskoeffceter och aalys av treder m h a ekel ljär regresso resp. Ma-Kedall s test redovsas åtföljade tabeller. Jag har här ej tagt med ågot om korrelatoer uder avstt då dessa värde edast obetydlgt skljde sg åt frå ehållet tabell 5.5. De erhålla resultate kommeteras följade avstt. Defto av förda beteckgar: t td ( detta fall årtal). Y geomsttlgt atal dagar med sötäcke per kalederår. X medeltemperatur för de orra hemsfäres vter (avvkelser relatvt referesperode 96-9). Beräkat m a p perode (ja - apr + ov/dec). X2 de sveska vtermedeltemperature (beräkad elgt samma prcp som det globala fallet!). r korrelatoskoeffcet ( - r +). Jag testade ledgsvs med att geomföra ma beräkgar baserat på medeltemperature för hela globe, dels för året som helhet och dels själva vterperode. Resultate frå dessa korrelatosberäkgar skljde sg dock te ämvärt frå de v temperaturvarate så det hade egetlge te spelat ågot roll vlke defto v hade avät. - 22

23 5.. Hela tdssere a) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke orra Norrlad atal dagar b) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke södra Norrlad atal dagar c) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke Svealad atal dagar d) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke Götalad atal dagar e) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke hela rket atal dagar Årtal Fgur 5.. Stapeldagram som llustrerar det geomsttlga atalet dagar med sötäcke (S,SB,BS) per kalederår uder perode

24 Tabell 5.. Förteckg över statoer som aväds fgur 5.. Norra Norrlad ( st.) Södra Norrlad (6 st.) Svealad (9 st.) Götalad (5 st.) Karesuado, Rksgräse/Katterjåkk, Krua, Gällvare, Kvkkjokk, Jokkmokk, Haparada, Pteå, Hemava/Täraby, Stesele samt Umeå. Storle/Vsjövale, Östersud/Frösö, Härösad, Sveg, Delsbo/Bjuråker samt Gävle. Sära, Säle, Gustavsfors/Ko, Falu, Karlstad, Örebro, Västerås, Uppsala samt Stockholm. Lköpg, Skara, Väersborg, Borås, Ulrceham, Jököpg, Västervk, Göteborg, Halmstad, Växjö, Kalmar, Karlsham, Krstastad, Lud samt Vsby. Dagramme fgur 5. bygger på aalys av data frå totalt 4 statoer varav det högsta atalet fs Götalad. Jag har mtt arbete försökt kocetrera mg på så låga tdsserer som möjlgt me det har dock te alltd vart lätt att htta statoer som har kvalfcerat sg för detta ädamål då datamateralet har vsat sg vara av mycket skftade fullstädghet och kvaltet. Som framgår av fgur 3. är statostäthete väsetlgt lägre Norrlad ä övrga Sverge. Malug och Gäddede är exempel på ågra statoer med gamla aor, startår 879 resp. 95, som tyvärr föll bort ur statstke på grud av dålg kvaltet hos det urspruglga observatosmateralet. För att få ett mer rättvst medelvärde för ladet som helhet så har jag vd ma beräkgar utelämat södata frå Ulrceham och Kalmar (markerade med kursv stl tabell 5.). Tabell 5.2. Ragordg av de fem lägsta resp. kortaste åre med sötäcke statstke med tllhörade atal dagar om paretes. Uppgftera dea tabell är baserat på ehållet fgur 5.. orra Norrlad södra Norrlad Svealad Götalad Hela rket lägsta 968 (229.2), 992 (222.6), 927 (222.), 932 (22.6), 97 (22.) kortaste 953 (68), 937 (73), 98 (76), 9 (82.4), 9 (82.5) lägsta 94 (96), 985 (94), 988 (92.5), 955 (9.5), 927 (89) kortaste 93 & 953 (29.2), 96 (29.8), 92 & 938 (37.2) lägsta 985 (72), 97 & 95 (64), 94 samt 99 (59) kortaste 2 (77), 989 (78), 99 (8), 99 (8), 93 (88) lägsta 985 (32), 97 (27), 969 (26), 97 (2), 94 (2) kortaste 989 (4), 99 (7), 974 (9), 9 (), 949 (26) lägsta 985 (7), 97 (66), 969 (65.), 97 (64.4), 94 (62.6) kortaste 99 (98.7), 989 (2.2), 953 (2.5), 2 (3.7), 99 (5.) Extremvärdea atalet dagar med sötäcke för Norrlad lgger tämlge väl utsprdda uder 9-talet. De särklass högsta frekvese med sötäcke orra Norrlad träffade 968 meda möstret däremot är mera splttrat södra Norrlad med det lägsta söåret 94 tätt följt av 985 och 988. När det gäller de fem kortaste åre med sötäcke så tar 953 e framskjute posto statstke för så väl södra som orra Norrlad. Statstke för Götalad och Svealad är av mera ehetlg karaktär, där sö medeltal låg kvar som allra lägst uder 985 resp. 97. Omvät så gäller att både 989 och 99 utmärkte sg för extrem söbrst. I Svealads fall så ka v kostatera att fyra av de fem kortaste åre med sötäcke har ägt rum efter 989 meda Götalad på motsvarade sätt, lte amärkgsvärt, har haft sa fyra lägsta otergar uder de seaste 3 åre. Iehållet tabell 5.2 vsar att extremfalle för rket som helhet sammafaller väldgt bra med söstuatoe Götalad och Svealad. Återge så har v att 985 och 97 utmärkte sg för låga peroder med sötäcke meda e tätt följd av söfattga vtrar förekommt efter

25 Tabell 5.3. Resultat av test med ekel ljär regresso tllämpad på atalet dagar med sötäcke uder perode 9-23 (se fgur 5.). orra Norrlad Södra Norrlad Svealad Götalad Hela rket Tredljes lutgskoeff. b (Y a + b*t) Stadardavvkelse för tredljes lutg, s(b) Normalserad testvarabel Z (b ) / s(b) - För vlke kofdesgrad (β) ka v förkasta ollhypotese, H : b. Z > λ(β) << 95% << 95% << 95% << 95% << 95% De apassade regressosljera fgur 5. löper ära og kostat över hela tdssere. Magtudera på de beräkade lutgskoeffcetera är så små att ma te med säkerhet ka fastställa ågo ämvärd förädrg. Av tabell 5.3 framgår också att stadardavvkelsera är så pass stora förhållade tll tredljes lutgskoeffcet att get av falle blr sgfkat på kofdesgrade 95%. Tabell 5.4. Ma-Kedalls test tllämpad på atalet dagar med sötäcke uder perode orra Norrlad södra Norrlad Svealad Götalad Hela rket T (x < x j ), där,2 N- och j 2,3 +. Normalserad testvarabel Z(T) (T E(T)) / (V(T) - För vlke kofdesgrad (β) ka v förkasta ollhypotese? (H : fullstädgt slumpmässg tdssere) Z > λ(β) β<< 95% β<< 95% β<< 95% β<< 95% β<< 95% Ma-Kedall ger stort sett samma formato som tabell 5.3, det vll säga att v omöjlge ka styrka ågra sgfkata treder för perode fråga är det gäller varatoer atalet dagar med sötäcke. Testvarabel T, deferad av ekv. (5), räkar alla föregåede elemet som är större ä värdet pukte x (,2 N), vlket här svarar mot test för e eråtgåede tred. Tolkge av de olka värdea på testvarabel T måste alltd göras utfrå vätevärdet för de aktuella tdssere (perode 9-23). Vätevärdet utgör ett mått på cetrum för e vss fördelg ( vårt fall approxmerad med ormalfördelge). Med umerska värde satta ekv. (6) så får v att E(T) Beroede på vlket tecke täljare seda atar ekv. (8) så ka v atge utläsa e stgade eller sjukade tred. Sammafattgsvs så gäller att om v har postva värde på de ormalserade testvarabel Z(T) så tyder det på e avtagade tred meda egatva värde stället tyder på e stgade tred. Tabell 5.5. Beräkg av korrelatoer mella det geomsttlga atalet dagar med sötäcke (S,SB,BS) och de sveska resp. orra hemsfäres vtermedeltemperatur uder perode Korrelatostest Rego orra Norrlad södra Norrlad Svealad Götalad Hela rket - Är korrelatoe statstskt belagd? r > P.345 r (X,Y) Nej, samtlga fall lgger uder P. r (X2,Y) Ja, alla utom NN. r (X,X2) Nej. De beräkade korrelatoskoeffcetera tabelle här ova tyder te på ågot ljärt sambad det globala fallet me däremot så ka v e mycket stark korrelato södra Sverge mella förekomste av atalet dagar med sötäcke och vtermåaderas medeltemperaturer. -

26 5..2 Perode a) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke orra Norrlad atal dagar b) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke södra Norrlad atal dagar c) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke Svealad atal dagar d) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke Götalad atal dagar e) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke hela rket atal dagar Årtal Fgur 5.2. Stapeldagram som llustrerar det geomsttlga atalet dagar med sötäcke (S,SB,BS) per kalederår uder perode

27 Tabell 5.6. Förteckg över statoer som aväds fgur 5.2. Norra Norrlad (2 st.) Södra Norrlad (9 st.) Svealad ( st.) Götalad (6 st.) Karesuado, Rksgräse/Katterjåkk, Krua, Gällvare, Kvkkjokk, Jokkmokk, Pajala, Haparada, Pteå, Hemava/Täraby, Stesele samt Umeå. Gäddede, Jusele, Storle/Vsjövale, Östersud/Frösö, Härösad, Sveg, Söderham, Delsbo/Bjuråker samt Gävle. Sära, Säle, Malug, Gustavsfors/Ko, Falu, Karlstad, Örebro, Västerås, Uppsala samt Stockholm. Lköpg, Skara, Väersborg, Borås, Ulrceham, Jököpg, Västervk, Göteborg, Halmstad, Växjö, Kalmar, Karlsham, Krstastad, Lud, Vsby samt Hoburg. Statstke fgur 5.2 är baserat på ett lte större urval statoer jämfört med de låga tdssere (fgur 5.). De ytllkoma statoera är markerade med kursv stl tabell 5.6. Tabell 5.7. Resultat av test med ekel ljär regresso tllämpad på atalet dagar med sötäcke uder perode (se fgur 5.2). orra Norrlad södra Norrlad Svealad Götalad Hela rket Tredljes lutgskoeff. b (Y a + b*t) Stadardavvkelse för tredljes lutg, s(b) Normalserad testvarabel Z (b ) / s(b) - För vlke kofdesgrad (β) ka v förkasta ollhypotese, H : b. Z >λ(β) β << 95% β << 95% β 96% β 97.8% β 95.5% E separat stude av de seaste 43 åre vsar på e tydlgt eråtgåede tred Götalad, Svealad samt rket som helhet, vlke också är statstskt säkerställd på kofdesgrade 95%. Ma ka här se hur de seaste 2-3 åres övervägade söfattga vtrar södra Sverge har tagt ut s rätt. Grovt sett så ka ma säga att atalet dagar med sötäcke geomstt har mskat med 36 dagar Götalad och dagar Svealad efter 96 (jämför med fgur 2.2). Tabell 5.8. Ma-Kedall s test tllämpad på atalet dagar med sötäcke uder perode (se fgur 5.2). orra Norrlad södra Norrlad Svealad Götalad Hela rket T (x < x j ), där N- och j +. Normalserad testvarabel Z(T) (T E(T)) / (V(T) - För vlke kofdesgrad (β) ka v förkasta ollhypotese? (H : fullstädgt slumpmässg tdssere) Z > λ(β) β << 95% β << 95% β 87% β 96.2% β 95.5% De alteratva metode Ma-Kedall s test ger ugefär samma besked som tabell 5.7 me dock edast sgfkata treder (eråtgåede) för Götalad samt alla statoera tllsammas. Tabell 5.9. Beräkg av korrelatoer mella det geomsttlga atalet dagar med sötäcke och de sveska resp. orra hemsfäres vtermedeltemperatur uder perode Korrelatostest Rego orra Norrlad södra Norrlad Svealad Götalad Hela rket - Är korrelatoe statstskt belagd? r > P.473 r (X,Y) Nej, samtlga fall lgger uder P. r (X2,Y) Ja, alla utom NN. r (X,X2) Nej. Korrelatoe mella atal (S,SB,BS) och de globala temp. vsar fortfarade på väldgt svaga sambad, om ä ågot högre värde jämfört med de låga tdssere. När det gäller test av korrelatoe getemot de sveska vtermedeltemperature så är det av allt att döma e betydelsefull parameter för sötäckets varaktghet äda upp tll Jämtlad och Ågermalad. I orra Norrlad har v däremot att det totala atalet dagar med sötäcke är tämlge oberoede av om det är mlda eller kalla vtrar. - 27

28 5..3 Kosekutva -årsmedelvärde. 2 a) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke per årtode orra Norrlad atal dagar b) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke per årtode södra Norrlad atal dagar c) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke per årtode Svealad atal dagar d) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke per årtode Götalad atal dagar e) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke per årtode hela rket atal dagar Årtode Fgur 5.3. Stapeldagram som vsar kosekutva -årsmedelvärde (9-9, 9-9 osv.) av atalet dagar med sötäcke resp. rego. - 28

29 5..4 Tdssere med fltrerade medelvärde. 3 a) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke orra Norrlad vktade 7 årsmedelvärde atal dagar b) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke södra Norrlad vktade 7 årsmedelvärde atal dagar c) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke Svealad vktade 7 årsmedelvärde atal dagar d) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke Götalad vktade 7 årsmedelvärde atal dagar e) Geomsttlgt atal dagar med sötäcke hela rket vktade 7 årsmedelvärde atal dagar Årtal Fgur 5.4. Stapeldagram som vsar utjämade medelvärde av atalet dagar med sötäcke (baserat på ehållet fgur 5.). - 29

30 Kosekutva -årsmedelvärde (fgur 5.3). Nya beräkgar för atalet dagar med sötäcke form av kosekutva -årsmedelvärde vsar att de kortaste vtrara allmähet förekom uder 93- och 9-tale udataget orra Norrlad där v har ytterst små varatoer över deceera. Detta motsvarar för Götalad rut 5-6 dagar, Svealad -2 dagar, södra Norrlad 5-6 dagar samt orra Norrlad kappt 2 dagar. Låga vtrar med stablt sötäcke var valgt förekommade Götalad och Svealad uder 96- och 8-tale. För Svealads del (fgur 5.3 c) ka ma också se att det var förhålladevs låga vtrar uder perode 9-3. V talar här om crka 85 dagar Götalad och crka 4 dagar Svealad. Sklladera atalet dagar med sötäcke mella årtodea dea stude är dock relatvt små, som mest upp tll 35 dagar. Statstke för ladet som helhet (fgur 5.3 e) tyder på att det geomstt var mst sö uder 3- och 9-talet meda 6- och 8-talet var precs åt adra hållet. Vktade 7-årsmedelvärde (fgur 5.4). Av fgur 5.4 a och b framgår att v har väldgt små ampltuder för orra Sverge är det gäller varatoer av atalet dagar med sötäcke uder 9-talet. För Götalad och Svealad, där möstret är mera varabelt, så ka ma se att det förekom ågra rejäla svackor söstatstke vd mtte av 97-talet och börja av 99-talet. De adra halva av 96-talet lksom äve slutet av 97-talet käeteckades däremot av ett par ahopgar av låga vtrar, tydlgast Götalad (fgur 5.4 d). De smällkalla krgsvtrara börja 94-talet ka också sköjas som e lte puckel de utjämade tdsserera, åtmstoe för Götalad och Svealad. I orra Norrlad fs t o m e svag tedes tll att atalet dagar med sötäcke har ökat uder de ssta 2-3 åre. - 3

31 5.2 Geomsttlgt största södjup. Jag preseterar här tur och ordg stapeldagram för hela tdssere (95-23), de seaste 43 åre (lte fler statoer ä de låga tdssere), kosekutva -årsmedelvärde samt e tdssere med fltrerade medelvärde. Utgågspukte för det separata fallet styrdes delvs av att de globala medeltemperature har ökat gaska markat uder de ssta 3-4 åre och att det har vart relatvt bekvämt att tllföra uppgfter frå ya statoer då söstatstk fs tllgäglgt på dgtala medum hos SMHI fr o m året 96. Tllhörade beräkgar av korrelatoskoeffceter och aalys av treder m h a ekel ljär regresso resp. Ma-Kedall s test redovsas åtföljade tabeller. Jag har här ej tagt med ågot om korrelatoer uder avstt då dessa värde edast obetydlgt skljde sg åt frå ehållet tabell 5.4. De erhålla resultate kommeteras följade avstt. Defto av förda beteckgar: t td ( detta fall årtal). Y2 geomsttlgt största södjup per kalederår (cm). X medeltemperatur för de orra hemsfäres vter (avvkelser relatvt referesperode 96-9). Beräkat per kalederår m a p perode (ja - apr + ov/dec). X2 de sveska vtermedeltemperature (beräkad elgt samma prcp som det globala fallet!). r korrelatoskoeffcet ( - r +). - 3

32 5.2. Hela tdssere a) Geomsttlgt största södjup orra Norrlad b) Geomsttlgt största södjup södra Norrlad c) Geomsttlgt största södjup Svealad d) Geomsttlgt största södjup Götalad e) Geomsttlgt största södjup hela rket Årtal Fgur 5.5. Stapeldagram som llustrerar det geomsttlgt största södjupet uder perode

33 Tabell 5.. Förteckg över statoer som aväds fgur 5.5. Norra Norrlad ( st.) Södra Norrlad (7 st.) Svealad (9 st.) Götalad (3 st.) Karesuado, Rksgräse/Katterjåkk, Krua, Gällvare, Kvkkjokk, Jokkmokk, Haparada, Pteå, Hemava/Täraby, Stesele samt Umeå. Gäddede, Storle/Vsjövale, Östersud/Frösö, Härösad, Sveg, Delsbo/Bjuråker samt Gävle. Sära, Säle, Malug, Falu, Karlstad, Örebro, Västerås, Uppsala samt Stockholm. Lköpg, Skara, Väersborg, Borås, Jököpg, Västervk, Göteborg, Halmstad, Växjö, Karlsham, Krstastad, Lud samt Vsby. Tabell 5.. Ragordg av de fem sörkaste resp. söfattgaste åre med tllhörade medelmax. södjup om paretes agvet dmesoe cetmeter. orra Norrlad södra Norrlad Svealad Götalad Hela rket sörkaste 96 (7), 997 (4), 953 (), 936 (), 965 (8). söfattgaste 933 (5), 932 (56), 93 (6), 92 (65), 947 (65). sörkaste 966 (), 988 (3), 98 (98), 96 (93), 982 (9). söfattgaste 93 (3), 933 (32), 99 (37), 939 (4), 932 (44). sörkaste 966 (92), 95 (8), 977 (), 982 (74), 93 (69). söfattgaste 95 (24.2), 99 (24.3), 996 (24.4), 989 (.4), 9 (26.4) sörkaste 979 (53), 966 (49), 977 (45), 985 (42), 97 (4) söfattgaste 949 (7.), 99 (7.2), 989 (7.8), 96 (9.6), 974 (.) sörkaste 966 (83.7), 977 (72.4), 982 (69.3), 988 (67.8), 987 (66.4) söfattgaste 933 (3), 932 (34), 93 (35), 964 (37), 92 (4). Uppgftera tabell 5. vsar att Svealad och södra Norrlad har sa absoluta rekord maxmala södjup frå 966, Götalad 979 tätt följt av 966 meda möstret för orra Norrlad är lte mera svårtolkat med åre 96 och 997 toppe av statstke. De fem sörkaste åres bördes placerg för de sstämda regoe bör här tas med ypa salt beroede på de glesa fördelge av statoer (9 st.). Rekordet för rket som helhet härstammar frå 966. Det råder ge tveka om att detta var ett exceptoellt söår! Blad de 4 statoer som går dea udersökg så var det hela 8 stycke som kude rapportera ett maxmalt södjup på cm eller mer. Ett tämlge ukt rekord för svesk söstatstk. På adra plats detta avseede kom året 936 med st. statoer. Ldrga vtrar förekom orra Sverge börja av 93-talet där orra och södra Norrlad hade sa botteotergar 933 resp. 93. I Götalad och Svealad så ka ma däremot te lka kategorskt peka ut ågot specellt extremt år då skllade mella de fem söfattgaste åre är ytterst hårf. För Götalads del står det mella 949 och 99 meda v för Svealad tätt följd har åre 95, 99 och 996. När det gäller ladet som helhet så var 933 allra söfattgast. Det skall här också uderstrykas att v får lte olka resultat Svealad fallet med de söfattgaste åre beroede om v tttar på de södra (Karlstad, Örebro, Västerås, Uppsala och Stockholm) eller orra dele (Sära, Säle, Malug och Falu). Vter var tll skllad frå 989 och 99 relatvt kall södra Sverge me samtdgt gaska ederbördsfattg, vlket s tur bdrog tll att södjupet te ökade ämvärt. Faktum är att det var mdre sö södra Svealad uder åre 9 (.5 cm), 989 (3.5 cm) och 99 (6.5 cm) jämfört med 95 (5 cm) och 996 (5 cm). Sffrora om paretes avser det geomsttlgt största södjupet för resp. årtal. För orra Svealad var läget däremot det omväda med resp. medelvärde fördelat på följade årtal; 95 & 996 (37 cm), 989 (4 cm), 9 (46 cm) samt 99 (47 cm). 2 Källa: SMHI:s tdg, Väder och Vatte, r -4/