STOCKHOLMS UNIVERSITET

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Natoalekoomska sttutoe Secalarbete, NE 400, 0 oäg Ka EUs ya gruudatag för motorfordosbrasce förvätas leda tll ett samällsekoomskt otmalt atal återförsälare av e tllverkares motorfordo? Författare: Ask Hedberg, Hadledare: Joas Häcker

2 Sammafattg. EUs ya gruudatag för motorfordosbrasce är täkt att förbättra stuatoe för kosumeter av motorfordo oc motorfordoes eftermarkad; servce oc rearatoer. E av de åtgärder det ya gruudataget tar u är mölgete för e tllverkare av motorfordo att väla ett exklusvt eller ett selektvt återförsälarät. Det exklusva ätet förutsätter att tllverkare vll kotrollera atalet återförsälare oc var de ska få etablera sg, meda ett selektvt ät ka utformas så att det råder frtt träde av återförsälare. Återförsälare får därmed etablera sg var de vll, bara de ufyller de evetuella restrktoer tllverkare ka a satt u avseede kvaltet oc/eller kvattet. Väler tllverkare att aväda ett exklusvt ät, får te tllverkare begräsa mölgetera för återförsälara att säla tll vem de vll. Återförsälara ka därmed säla tll olka mellaäder oc te bara tll slutkosumeter oc/eller adra återförsälare samma dstrbutosät, vlket tllverkare ka sätta som krav vd ett selektvt dstrbutosät. Usatses syfte är främst att udersöka om det teoretskt ka förvätas att det atal återförsälare, som etableras å markade sotat, överesstämmer med det atal som ka ases vara samällsekoomskt otmalt. Dessutom ska de udersöka om det ya gruudataget ka förvätas medföra att tllverkare av motorfordo väler ett selektvt ät med frtt träde eller om det otmala atalet återförsälare elgt tllverkare borde begräsas, varvd dee med stor saolket väler ett exklusvt ät. Slutsatse usatse är att tllverkare te kommer att vla sätta ågra restrktoer å ur måga återförsälare som etableras oc kommer därmed trolgtvs väla det selektva systemet med frtt träde. Det sotat förvätade atalet återförsälare, som etablerar sg å markade vd frtt träde, kommer att vara ögre ä det som är samällsekoomskt otmalt om återförsälaras fasta kostader är relatvt små. Vd större fasta kostader gäller däremot det omväda. Vlke fast kostad som geererar exakt samma atal återförsälare är ågot som lgger utaför dea usats område, me som bör udersökas emrskt.

3 Ieållsförteckg Ieållsförteckg. Iledg, syfte, avgräsgar oc dsosto. 4.. Iledg. 4.. Syfte, metod oc avgräsg Usatses ulägg. 5. Det ya gruudataget för motorfordo; förädrgar oc mölga ekoomska asekter. 6.. Varför ases ett ytt gruudatag beövas? 6.. Dstrbutosformer det ya udataget Måste vare återförsälare säla ett secfkt märke? 7.4. Ikö frå utladet/teretbaserad försälg Servce oc rearatoer Modelle Grudläggade atagade Kosumeteras yttofukto E återförsälares reaktosfukto Vstmaxmergsroblem Tllverkare Återförsälare Välfärdsfuktoe Aalys Otmalt atal återförsälare Otmalt atal återförsälare elgt tllverkare Otmalt atal återförsälare elgt återförsälara Samällsekoomskt otmalt atal återförsälare. 4.. Fktva umerska exemel. 5. Slutsats. 4 Källförteckg 5

4 Aedx : Välfärdsfuktoe oc dess dervata med avseede å atal återförsälare. 6 Aedx a: Beräkgar för fktvt umerskt exemel f 800). 7 Aedx b: Beräkgar för fktvt umerskt exemel f 5000). 8 3

5 . Iledg, syfte, avgräsgar oc dsosto... Iledg. E grudläggade förutsättg om EU gäller mölgetera tll e fr kokurres. I artkel 8.3 EG-fördraget framgår att avtal som ar kokurresbegräsade effekter är förbuda. Kommssoe ar dock mölget att udata vssa sådaa avtal frå de grudläggade regel, ämlge om avtale är tll kosumeteras fördel. För att te bl tvuga att läsa vare esklt avtal ka kommssoe, geom e förordg, udata e el gru av avtal om de ufyller vssa krav oc så läge de te eåller ågra särsklt allvarlga begräsgar. De ya förordge för motorfordossektor är ett exemel å ett sådat gruudatag oc är gltgt för vssa tyer av försälgs- oc servceavtal för motorfordo. Det ya gruudataget förordg 400/00) ersätter de gamla gruudatagsförordge r 475/95 frå de första oktober 00. För att alla aktörer ska a mölget att aassa sg tll de ya reglera, kommer förordges regler a e övergågserod å mella ett oc tre år. Eftersom gruudatag edast tllåts om de ases främa kosumeteras stuato, bör kommssoe a gort bedömge att de ya förordge främar kokurrese om motorfordosbrasce. Att det dag fs e brstade kokurres om EU ka blad aat vsas med de stora rsskllader å samma blmodell som exsterar mella olka EU-läder... Syfte, metod oc avgräsg. Syftet med dea usats är att teoretskt, utfrå e ekel matematsk modell, udersöka om det ya gruudataget för motorfordo om EU skulle kua medföra att atalet återförsälare som etableras å markade motsvarar det samällsekoomskt otmala atalet. De matematska modelle kommer att avädas för att kua ämföra ett samällsekoomskt otmalt atal återförsälare med det atal återförsälare tllverkare skulle kua ase vara otmalt. Om atalet återförsälare ka förvätas EUs kokurresoltk baseras oftast edast å det totala kosumetöverskottet, te å det totala samällsöverskottet summa av kosumet- oc roducetöverskott). Dea usats kommer dock att aväda det totala samällsöverskottet. I ma 00 sklde det exemelvs 30,5 rocet före skatt mella det bllgaste oc det dyraste ladet för e VW Golf <tt://euroa.eu.t/comm/cometto/car_sector/rce_dffs/>. 4

6 öka förållade tll de gamla reglera, bör det medföra e ökad kokurres mella återförsälara av ett vsst blmärke, varvd slutkosumetera borde kua förväta sg lägre rser, ceters arbus. Som det kommer att framgå katel två omfattar det ya gruudataget betydlgt måga fler täkta förädrgar för kosumetera, me usatse kommer te att fördua sg dessa. Grudmateralet tll usatses eåll kommer frå EUs offcella emsdor å teret tt://euroa.eu.t/comm/cometto/car_sector/). E del av det teoretska stoffet är ämtat frå kursmateral, som avädes vd kurse Idustrell Orgasato vd Natoalekoomska sttutoe vd Stockolms uverstet oc de matematska modelle grudar sg å e artkel ublcerad av adledare Joas Häcker. Det bör därmed te förelgga ågra större roblem med källoras tllförltlget..3. Usatses ulägg. Efter det första ledade katlet detta katel), vlket främst eåller syftet oc avgräsgara för usatse, kommer ett katel med e kort beskrvg av de vktgaste förädrgara EUs ya gruudatag för motorfordosbrasce. Det trede katlet eåller beskrvg av oc grudläggade beräkgar de matematska modell usatse bygger å. I det färde katlet görs aalyse utfrå beräkgara katel tre oc sst usatse fs ett katel med slutsatser. 5

7 . Det ya gruudataget för motorfordo; förädrgar oc mölga ekoomska asekter... Varför ases ett ytt gruudatag beövas? Motorfordosbrasce om EU ar alltd aft ett gruudatag. När de gällade förordge löte mot stt slut, startade kommssoe e rocess för att bedöma ur det gamla gruudataget borde beadlas. Processe omfattade blad aat samråd med ett atal berörda arter oc studer frå oberoede kosulter. Kommssoe gorde bedömge att det te var ågot realstskt alteratv att bara låta de gamla förordge löa ut. Detta alteratv skulle blad aat medföra att motorfordosbrasce automatskt amade uder de allmäa kokurresreglera för dstrbutosavtal gruudatagsförordg r 790/99 om vertkala begräsgar), ett avtal som ases fugera bra för måga adra ekoomska sektorer. Kommssoe asåg dock att detta te skulle motverka exsterade roblem om fordosbrasce, blad aat å grud av att de förordge tllåter så kallade lokalsergsklausuler. Dessa ger tllverkara mölgeter att kotrollera var e återförsälare ska få etablera sg, vlket blad aat ka medföra att tllverkare ger e vss återförsälare esamrätt tll ett vsst geografskt område. Lokalsergsklausuler ka därmed avädas för att begräsa kokurrese mella återförsälare av samma märke. Detta fs äve med de gamla förordge geom att e bltllverkare tllåts att a e kombato av exklusva försälgsområde oc urval av återförsälare. E av de utvärdergsraorter som gordes för det ya gruudataget, detferade detta som ett av det gamla systemets största kokurresroblem Aderse, 00, s 6). De allmäa kokurresreglera asågs dessutom te kua skaa e tllfredsställade lösg å robleme med kokurres om sektor för servce oc rearatoer, secellt avseede leveraser av reservdelar oc vllkore för oberoede rearatörer av tllverkare e auktorserade rearatörer)... Dstrbutosformer det ya udataget. I det ya gruudataget ka bltllverkare väla mella ett exklusvt dstrbutossystem, där återförsälare tlldelas ett vsst område å samma sätt som med de gamla 6

8 lokalsergsklausulera, eller ett selektvt dstrbutossystem. Om tllverkare väler det sstämda ka desamme väla sa återförsälare utfrå e kombato av kvaltatva oc kvattatva krterer, eller utfrå ret kvaltatva krterer. Om tllverkare väler ret kvaltatva krterer ar dee ge som elst mölget att åverka atalet återförsälare, uta alla återförsälare som ufyller krterera ka asluta sg tll dstrbutosätet. Exemelvs skulle e stormarkad eller ett sabbkö kua få mölgete att säla motorfordo. Kosumetudersökgar ar dock vsat att det te fs ågot större tresse os kosumetera för dea mölget. Vd ett selektvt system ar dock tllverkare e mölget att begräsa tll vlka försälg får ske, exemelvs ebart tll slutkosumeter oc adra medlemmar det auktorserade ätverket. E selektv återförsälare får te förbudas att öa sekudära försälgs- eller leverasställe ågo aastas om EU, tllverkare ar dock rätt att kräva att de sekudära lacerge föler de krterer som gäller för det området. Väler tllverkare att aväda det exklusva systemet beåller tllverkare kotrolle över sa återförsälares etablergsställe, eftersom tllverkare fördelar exklusva försälgsområde. E såda återförsälare kommer dock få rättgete att säla tll vem de vll klusve mellaäder eller oberoede försälare). E bltllverkare kommer te att tllåtas kombera ovaståede dstrbutossystem för e återförsälare. Tllverkara kommer dock att a mölgete att aväda olka system å olka markader om EU, exemelvs ett selektvt system Frakrke oc ett exklusvt system Sverge..3. Måste vare återförsälare säla ett secfkt märke? I de gamla förordge exsterade e mölget för återförsälare att säla blmärke frå olka tllverkare. Detta ar te utyttats ågo större utsträckg med udatag för mer glesbefolkade område, exemelvs Norde. E stor bdragade orsak tll detta är att tllverkara kude kräva att försälge av de olka märkea skulle ske olka lokaler oc dessutom reg av searata bolag, vlket medförde öga kostader för att tlladaålla flera olka märke. Det förekommer dock äve reste av EU att måga återförsälare tlladaåller olka blmärke frå e oc samma tllverkare. Måga kosumetstuder EU, exemelvs Ladema 00), ar vsat att kosumeter gära vll a mölgete att, drekt å lats, ämföra olka blmärke, vlket 7

9 lgger tll grud för att de ya förordge tar bort måga av de gamla begräsgara. Kvar fs stort sett bara mölgete för tllverkara att kräva att försälge av olka märke ska ske märkessecfka delar av utställgslokale å ett sätt som skulle kua ämföras med ur e blmässa geomförs. Tllverkara ar dessutom e mölget att kräva e vss msta försälgsvolym os flermärkesåterförsälare. Detta mmum får emellertd te överstga 30 rocet av de totala försälgsvolyme os återförsälare..4. Ikö frå utladet/teretbaserad försälg. När e kosumet vll köa e bl ar dee förstås mölget att köa de om ladet eller frå e försälare utomlads. De sstämda mölgete ar dock vsat sg medföra vssa svårgeter, exemelvs sråkroblem eller re osäkeret om ur kö frå adra läder ska geomföras. För att aväla sådaa roblem fs så kallade mellaäder, företag som secalserar sg å att fugera som kotakte mella kosumete ett lad oc återförsälare ett aat. Tyexemel å sådaa mellaäder är företag som aväder sg av teretbaserad försälg, där kosumete ka lägga e beställg va ätet, vlke seda blr utförd av mellaade. Idag begräsas mölgete för dessa mellaäder, då exemelvs e mellaad te får köa mer ä to rocet av e vss återförsälares totala försälgsvolym. Dea begräsg kommer dock att förbudas framtde. E ackdel med teretbaserad försälg vlket förstås te bara gäller försälg av motorfordo, uta stort sett alla rodukter som ka köas va teret) lgger att kosumetera tttar oc käer å rodukte os e sedvalg återförsälare, för att seda göra sälva köet os e teretförsälare. De sedvalga försälara får då stå för kostadera för uvsade av roduktera, me får ga försälgstäkter. Detta ka förstås leda tll egatva effekter för kosumetera, då det ett lte lägre ersektv ka ebära att de sedvalga återförsälara försver frå markade..5. Servce oc rearatoer. De adra stora dele av de ya förordge gäller servce oc rearatoer av motorfordo. I det gamla systemet var alla återförsälare om ett vsst dstrbutosät skyldga att tlladaålla försälgs- oc kudservce om tllverkare krävde 8

10 det. E återförsälare kude alltså te, uder dessa förutsättgar, väla att ebart atera försälg om dee så öskade. I de ya förordge är detta krav borttaget. E återförsälare ka därmed väla om dee vll orda med servce oc rearatoer sälv, eller lägga ut det å e eller flera etrereörer. För att få mölget att bl e såda offcell rearatör krävs att ma ufyller vssa av tllverkare uställda kvaltetskrav ämför med kvaltetskrave för återförsälare vd ett selektvt system ova.). Detta ebär äve att så kallade sälvstädga rearatörer kommer få mölgete att bl godkäda offcella verkstäder, bara de ufyller de kvaltetskrterer som ställs. E aa fördel med de ya förordge gäller tllgåge tll kuska om ur rearatoer ska kua göras. I det gamla systemet ade oberoede verkstäder tllgåg tll orgalreservdelar, om de öskade det. I det ya systemet är detta utvdgat tll att omfatta e större, cke dskrmerade, tllgåg tll teksk formato, mukvaror, verktyg, felsökgs- oc verkstadsutrustg oc utbldg. Det ska alltså te fas ågra skllader mella e auktorserad oc e cke auktorserad verkstad avseede mölgetera att ge servce oc geomföra rearatoer. Äve tllverkare av reservdelar omfattas av de ya förordge. Dessa tllverkare står för crka 80 rocet av alla tllverkade komoeter oc delar tll ya blar bltllverkara sälva står alltså bara för 0 rocet). Om e komoettllverkare förser både bltllverkare med orgaldelar oc resterade markad med ega komoeter, ka de ya förordge medföra e förbättrad stuato för kosumetera av reservdelar. Normalt sett är komoettllverkares ega komoeter bllgare os adra reservdelsförsälare ä orgaldelara os e auktorserad servceverkstad. I de ya förordge tllåts komoettllverkare sätta s ege logoty tllsammas med bltllverkares å de rktga orgaldelara, meda dee bara sätter s ege logoty å resterade komoeter a de säls tll resterade markad. I de ya förordge kommer detta att räkas som samma komoet oc alla komoeter räkas därmed som orgaldelar. Detta medför att alla kosumeter ar mölgete att köa orgalreservdelar, oavsett om bltllverkares logoty fs å reservdele eller te. 9

11 3. Modelle. 3.. Grudläggade atagade. De matematska aalyse baseras å e modell av Häcker Vertcal Itegrato ad Cometto Polcy, 00), me är ågot omgord för att assa ma atagade. I modelle atas att e tllverkare av ett vsst märke av motorfordo ar moool å stt märke, exemelvs tllverkar bara Ford Fordblar. Alla fordo tllverkas med e kostat margalkostad, k, oc säls tll stycke återförsälare. Prset tllverkare tar för vare fordo symbolseras med c oc är lka för alla fordo av e vss modell. Detta rs atas vara de eda margalkostad återförsälara ar, de ar dock därutöver äve e fast kostad f). Tllverkare atas också a e fast kostad s rodukto F). Tllverkare oc återförsälara atas vara vstmaxmerade oc kosumetera atas vara yttomaxmerade. 3.. Kosumeteras yttofukto. De aggregerade ytta os kosumetera ges av edaståede fukto. Nytta är kvadratsk kosumtoe av -varor motorfordo) oc lär kosumtoe av alla adra varor I): U I, ) a I ) där alltså är olka återförsälares rodukter oc I alla adra varor. Parameter a atas vara exoge oc aväds som ett mått å kvaltet; om a stger, allt aat lka, ökar margalytta för kosumto av vara. Parameter [0,]) är ett mått å roduktdffereterg mella olka återförsälare av ett vsst märke. Produktdffereterge ka ukomma geom geografska skllader, skllader reklamsatsgar, utrustgsalteratv etcetera, me atas te åverka återförsälares margalkostader. Om är oll är dffereterge maxmal oc samtlga återförsälare ar moool å s sc, meda om är lka med ett är alla rodukter erfekta substtut. 0

12 Kosumetera är yttomaxmerade oc vll därmed maxmera ovaståede yttofukto utfrå budgetrestrktoe I S, där S är komste oc rset å vara. Prset å I atas vara ormalserat tll ett. Usatse atar, tll skllad frå Häckers modell, att återförsälara kokurrerar med rser stället för kvattet, markadsforme baseras alltså å e Bertradkokurres. Skulle det te förekomma ågra skllader mella återförsälaras rodukter det vll säga om ) resulterar dea markadsform att kosumetrset ges av tllverkares rs tll återförsälara, c. Detta ukommer å grud av att kosumetera atas köa rodukte av de bllgaste återförsälare oc vare återförsälare skulle därmed kua öka s vst geom att sätta ett ågot lägre rs ä alla adra. Detta ågår tlls alla återförsälare tar ut ett rs som exakt motsvarar margalkostade se exemelvs Sy, 995, s 07-0). Förordge omfattar emellertd ela EU, vlket medför att det blad aat förekommer geografska skllader mella olka återförsälare oc ag atar därmed dea usats att är mdre ä ett. Jag gör dessutom atagadet att är större ä oll, då både tllverkare oc återförsälara ka förmodas vla udvka dubbel mooolrssättg å sa rodukter, eftersom detta leder tll e lägre total vst Sy, 995, s 38) E återförsälares reaktosfukto. E reresetatv återförsälare ) kommer att vla säla stycke motorfordo, vlket erålls geom att dervera kosumeteras yttomaxmergsroblem 3 med avseede å. Första ordges vllkor blr ärmed: L a 0 ) Summerat över alla företag gäller att: 3 V ka kalla detta yttomaxmergsroblem för L.

13 3) Summerat över alla företag ka därmed uttryck ) skrvas: 0 ) a 4) För att få fram de reresetatva försälares kvattet ) måste v dock först lösa ut alla adra återförsälares kvatteter fukto 4): 0 ) ) ) a a a )) )) )) 5) Efter att a löst ut är det mölgt att beräka företag s kvattet ) geom att substtuera värdet för fukto ): 0 )) a a )) ) )) ) a 6)

14 Detta uttryck är efterfrågekurva för återförsälare s rodukter som e fukto av det ega försälgsrset ) oc alla adra återförsälares rser. Företag maxmerar vste π) utfrå alla adra återförsälares rser, varvd vstmaxmergsroblemet blr Maxπ c ) f. Eftersom usatse atar att Bertradkokurres gäller, derveras detta med avseede å återförsälares rs ) för att erålla återförsälares reaktosfukto 4 : π 0 a ) )) c )) 7) Reaktosfuktoe är ostvt lutade förållade tll alla adra återförsälares rser. Om alla adra återförsälare öer sa rser, ka också vårt företag öa stt rs uta att därmed förlora å det. På samma sätt leder e rssäkg os ågo av återförsälara tll att alla adra återförsälare också säker sa rser. Eftersom alla företag möter lkadaa reaktosfuktoer modelle atar symmetr), erålls rsämvkte där ): 5 a ) ) c )) )) a ) c )) 3) 8) Därmed erålls de vstmaxmerade kvattete för det reresetatva företaget: 4 Reaktosfuktoe best-resose fucto) vsar e aktörs vstmaxmerade reakto om alla adra aktörer förädrar sa rser Sy, 995, s ). 5 Atagadet om e Bertradämvkt å markade blr alltså e föreklg av verklgete, då det är bevsat att det faktskt förekommer skllader kosumetrsera. Detta ka dock försvaras med att rssklladera exsterar mella olka läder oc därmed att rsera ar åverkats av geografska skllader, vlket symbolseras med modelle. 3

15 a ) )) ) ) )) a ) ) ) )) ) a ) ) )) 9) Substtuerar v fuktoe för får v fölade uttryck för : a ) c) [ ) ] ) a c) )) ) ) 3) ) ) ) 3) ) 0) Vstfuktoe för vare återförsälare blr därmed: π Å c ) f ) a c) ) ) ) ) 3) ) π f ) Å 3.4. Vstmaxmergsroblem Tllverkare. För att kua gå vdare med vstfuktoe för återförsälara krävs att v käer tll c, rset tllverkare tar för vare motorfordo. Därmed måste v först lösa tllverkares vstmaxmergsroblem. Tllverkare ar elgt usatses atagade moool å s rodukt. Låt Q motsvara de totala efterfråga å tllverkares motorfordo, varvd Q det vll säga atalet återförsälare multlcerat med vare återförsälares försälg): Q a c) ) )) ) ) ) 3) ) 4

16 Om v för ekelets skull kallar ) ) 3) ) för A oc ) ) B, får v: för Q a c) B) A Löser v ut fuktoe cq) får v tllverkares versa efterfrågekurva för rodukte: ab AQ AQ c Q) a 3) B B I fukto 3) framgår att det vertkala tercetet för tllverkares efterfrågekurva ges av arameter a, vlket ebär att återförsälaras ögsta betalgsvla för fordoe motsvaras av kosumeteras kvaltetsarameter. För att få reda å tllverkares vstmaxmerade atal fordo Q ) oc rs för fordoe c ), löser v vstmaxmergsroblemet för tllverkare: Max π T c Q) k) Q F ab AQ Q kq F B π T Q Q c ab AQ k 0 B B a k) 4) A A B a k) a a 5) B A k Frå fukto 5) ka v dra åtmstoe två vktga slutsatser, dels att tllverkares rs tll återförsälara är oberoede av atalet återförsälare oc dels att arameter a måste vara betydlgt större ä tllverkares margalkostad k). 5

17 6 När c oc Q är käda, går det beräka tllverkares vst, vlke får fölade uttryck: ) F Q k k a F Q k c T π ) ) ) ) F k a T 3) ) 4 ) π 6) Återförsälare. När v käer tllverkares rs oc därmed återförsälaras margalkostad, ka v beräka de reresetatve återförsälares vst: ) ) ) ) ) ) ) ) ) f k a f c Å 3 4 π 7) 3.5. Välfärdsfuktoe. Nästa steg blr att göra e ekel välfärdsaalys, där målsättge är att maxmera samällets välfärd. Välfärde W) ka beräkas som summa av kosumetöverskott oc roducetöverskott, varfrå de fasta kostadera dras bort Häcker, 00, s 7); F f Q k c c I U W ) ) ), ) ) ) F f Q k c c S a W ) ) ) ) 8) De första terme kommer frå yttomaxmerge, de adra är alla återförsälares summerade roducetöverskott oc de trede är tllverkares roducetöverskott. Frå detta dras samtlga fasta kostader bort, vlket är e utvdgg frå det ormala avädadet av välfärdsbegre. Geom att dra bort alla fasta kostader frå

18 samällsöverskottet, erålles ett mer vstbaserat uttryck, vlket kaske skulle kua ases vara ett mer fullstädgt uttryck för samällets välfärd. Nyttofuktoes maxmerg ka föreklas tll: a - ) -) S - S a - -)) Vste för tllverkare oc för e reresetatv återförsälare gavs av fuktoera 6 oc 7 ova. Sammataget får v välfärdsfuktoe: S f F 8 a k) ) ) ) ) 3) ) 4 ) 3) 8) 7) a 3 ) ) )k 3) 3 5) k 8) 4 )) 7k 9) 6 vlket v ka kostatera vara ett gaska omfattade uttryck, äve är v te tar med de fasta kostadera os återförsälara, vlka åverkar uträkge äu mer. 6 Observera att de adra aretese multlceras med de första ela de adra aretese är e multlkatv fortsättg å tälare de första). Det totala uttrycket fck tyvärr te lats å e A4- sda. 7

19 4. Aalys. Med det gamla gruudataget lät oftast bltllverkare sa återförsälare a esamrätt å ett vsst geografskt område, varvd atalet återförsälare kude bl begräsat av tllverkare. I det ya gruudataget fs fortfarade de mölgete öe, me fråga är förstås om detta är det otmala för tllverkare oc samället. 4.. Otmalt atal återförsälare. För att kua besvara de fråga måste v utgå frå de beräkgar, som gordes katel tre oc beräka det otmala atalet återförsälare. Dessa beräkgar ska göras för återförsälare Å ), tllverkare T ) oc samället SEE ), varvd v beöver dervera resektve fukto med avseede å. Iledgsvs kommer ag te att aväda ågra föreklgar å beräkgara geom att ata värde å de olka arametrara, då detta kräver mer emrska studer om vlka förållade som faktskt råder samället. Eftersom dervergara blr gaska omfattade vssa fall kommer ag dock seare att aväda ett ar ret fktva exemel, med stort sett slummässgt valda värde, för att vsa ur det skulle kua se ut verklgete Otmalt atal återförsälare elgt tllverkare. Tllverkares vstmaxmergsroblem gavs av fukto 6): π T ) a k) ) ) c k Q F ) ) 3) ) 4 F V ka kostatera att roducetöverskottet k) Q ) c vstfuktoe borde öka med atalet återförsälare. 7 E orsak tll detta ka vara att rset tll återförsälara är elt oberoede av atalet återförsälare a c k. Om de fasta kostadera tas 7 går som e oåverkad varabel tälare, ågot som te gäller ämare. Detta medför att tälare växer sabbare ä ämare vd ett ökade atal oc roducetöverskottet ökar med ökade atal återförsälare. 8

20 med resoemaget, medför det te ågo större skllad å utseedet av fuktoe, då de fasta kostadera te åverkas av atalet återförsälare. Om v derverar fuktoe med avseede å ka v få fram atalet återförsälare tllverkare aser vara otmalt: π T ) a k) 3 3) 4 7) ) ) ) 3) ) 4 0) Jag ar reda atagt att är större ä oll oc mdre ä ett, v käer dessutom tll att a är betydlgt mycket större ä k. Tälare det derverade uttrycket ka därgeom te bl oll. Fråga är då ur resterade del av tälare utvecklas förållade tll ämare, är ökar. Detta framgår te elt tydlgt, me de umerska exemle se eda) vsar att dervata av vstfuktoe blr avtagade; värdet faller med ökade atal oc går mot oll. De eda logska lösge å detta roblem är att går mot oädlgete, varvd tllverkare te kommer att vla sätta ågra restrktoer å atalet återförsälare. Detta medför frtt träde å återförsälarmarkade oc det atal återförsälare tllverkare ka ase vara otmalt ges därmed drekt av det atal som faktskt etablerar sg å markade T ges av Å ). De eda restrkto ag skulle kua täka mg frå tllverkare sda detta fall blr att se tll att kvaltete os vare återförsälare är så ass ög att tllverkares goodwll te försämras. Fgur a oc b. Tllverkares roducetöverskott ökar med atalet återförsälare fgure tll öger), varvd dervata av vstfuktoe blr avtagade med atalet återförsälare fgure tll öger). 9

21 4... Otmalt atal återförsälare elgt återförsälara. Eftersom tllverkare te kommer vla föra ågra begräsgar för atalet återförsälare, kommer det att råda frtt träde tll återförsälarmarkade. Frtt träde medför att atalet återförsälare ökar så läge vste är ostv, det vll säga tlls vste os vare återförsälare är oll. π ) ) ) 3) ) ) ) a k) ) c f Å 4 f π Å a k) ) 4 ) 7 7) ) ) ) 3) ) 3 4 ) Producetöverskottet för återförsälara är avtagade med atalet återförsälare, vlket framgår av att tälare det derverade uttrycket eåller de egatva terme ). Detta ebär att sambadet mella återförsälares roducetöverskott oc atalet återförsälare är egatvt, det vll säga u fler återförsälare, desto lägre roducetöverskott. Detta stämmer äve överes med slutsatse det första stycket oc förstås med grudförutsättgara för erfekt kokurres). Därmed kommer det otmala atalet återförsälare bero å ur stora fasta kostader var oc e ar. Fgur. Återförsälares roducetöverskott mskar med atalet återförsälare. 0

22 4..3. Samällsekoomskt otmalt atal återförsälare. På samma sätt som de två tdgare beräkgara derveras detta fall summa av kosumet- oc roducetöverskotte med avseede å atal återförsälare. Eftersom uttrycket är ågot omfattade se aedx ), blr det te elt ekelt att tolka resultatet. Tar v med de totala fasta kostadera samället, vsar de umerska exemle att välfärdsfuktoe får ett avädbart utseede, då fuktoe kommer att vara ökade ett vsst tervall ostvt sambad), för att seda a ett egatvt sambad mella värdet av välfärde oc atalet återförsälare. Därmed skulle v kua aväda dervata av välfärdsfuktoe för att lösa ut det samällsekoomskt otmala atalet återförsälare. Hur ka resultate frå beräkgara avädas? Om det vsar sg att det samällsekoomskt otmala atalet återförsälare SEE ) är större ä det atal som ges sotat å återförsälarmarkade Å ), kommer det att etableras för få återförsälare, samällsekoomskt sett. Om det omväda råder SEE < Å ), kommer det att etableras för måga återförsälare. Hur utfallet blr bör bero å återförsälaras fasta kostader. 4.. Fktva umerska exemel. För att vsa ur det skulle kua bl verklgete gör ag är ett ar fktva umerska exemel å sambade, där ag kommer att laborera med återförsälares fasta kostad. Jag atar att värdet å a är 0000, k 0, 0,5, S 0000, F oc att f tll att böra med är 800 se aedx a). Värdea tabelle är beräkade utfrå de fuktoer, som agvts föregåede delkatel. I fgur 3 vsas resultate av det första fktva exemlet. Eftersom det råder erfekt kokurres, kommer atalet återförsälare att öka så läge vste är större ä oll. I mtt exemel medför detta att det kommer att etableras crka 50 stycke återförsälare.

23 Fgur 3. Välfärdsfuktoe oc återförsälares vst vd f 800. PÖÅ - f W PÖÅ - f 00,00 000,00 800,00 600,00 400,00 00, W 0, , Om v stället tttar å välfärdsfuktoe, vsar det sg att de år stt ögsta värde vd ugefär 0 återförsälare. Det samällsekoomskt otmala atalet återförsälare är alltså ågot färre ä det atal som sotat uås å markade. Om v ökar återförsälares fasta kostader tll 5000 se aedx b), ser v fgur 4 att det stället kommer att etableras för få återförsälare ästa 00 stället för det samällsekoomskt otmala 60). Utfrå modelle går det alltså att dra slutsatse att återförsälaras fasta kostader selar e avgörade roll för om atalet återförsälare, som etableras å markade, är större eller mdre ä det samällsekoomskt otmala.

24 Fgur 4. Välfärdsfuktoe oc återförsälares vst vd f PÖÅ - f W 000, PÖÅ - f 000, , , , , , W -5000, Förutom återförsälaras fasta kostader, kommer äve de adra arametrara oc varablera åverka förålladet. Hur detta ser ut verklgete är ågot som bör udersökas emrskt, me som lgger utaför dea usats område. 3

25 5. Slutsats. I det ya gruudataget för motorfordo om EU fs mölgete för e tllverkare av motorfordo att väla mella ett exklusvt eller ett selektvt dstrbutosät för sa återförsälare. I dages system aväds geerellt sett ett exklusvt ät, där tllverkare av motorfordo ger sa återförsälare esamrätt tll ett vsst geografskt område. Syftet med dea usats var att udersöka om det, teoretskt sett, skulle kua förvätas ske ågo skllad med det ya gruudataget oc dessutom ämföra om atalet återförsälare, som skulle kua förvätas ukomma, stämmer överes med det atal, som skulle kua ases vara samällsekoomskt otmalt. Med äl av e ekel matematsk modell, ka ag dra slutsatse att tllverkare te kommer att vla begräsa atalet återförsälare uta kommer att tllåta frtt träde å återförsälarmarkade. Tllverkare ka därmed förvätas väla ett selektvt dstrbutosät oc ase att det sotat ukoma atalet återförsälare är otmalt. De evetuella restrktoer tllverkare skulle kua täkas vla sätta u ka gälla vssa kvaltetskrav å återförsälara för att tllverkares goodwll te ska aggas kate. För återförsälara kommer det att råda frtt träde, vlket borde medföra att det tllkommer ya återförsälare så läge det fs ctamet för träde, det vll säga tlls vste os vare återförsälare är oll. Det kommer alltså att råda fr kokurres mella återförsälara. Det som styr atalet återförsälare blr därmed storleke å deras fasta kostader. När detta atal seda ämförs med det atal som skulle kua ases vara samällsekoomskt otmalt, vsar modelle att det kommer att etableras för måga återförsälare är återförsälaras fasta kostader är låga, meda det omväda råder vd större fasta kostader. Vlke fast kostad som är brytgräse är ågot som måste udersökas emrskt. 4

26 Källförteckg Aderse, [00], Study o te mact of ossble future legslatve scearos for motor vecle dstrbuto o all artes cocered, <tt://euroa.eu.t/comm/cometto/car_sector/dstrbuto/eval_reg_475_95/stu des/mact_legslatve_scearos>, Häcker, Joas, [00], Vertcal Itegrato ad Cometto Polcy, Workg aers Ecoomcs 00:, Natoalekoomska sttutoe, Stockolms uverstet. Kommssoes förordg EG) r 400/00 [3 ul 00], om tllämge av artkel 8.3 fördraget å gruer av vertkala avtal oc samordade förfarade om motorfordossektor, <tt://euroa.eu.t/eurlex/r/sv/o/dat/00/l_03/l_ sv df> <tt://euroa.eu.t/comm/cometto/car_sector/dstrbuto/sv.df>, Ladema, Raer P, [00], Customer Prefereces for exstg ad otetal Sales ad Servcg Alteratves Automotve Dstrbuto, <tt://euroa.eu.t/comm/cometto/car_sector/dstrbuto/eval_reg_475_95/ studes/customer_refereces.df>, Sy, Oz, [995], Idustral orgazato: teory ad alcatos, MIT Press, Cambrdge, Massacusetts, Lodo, Eglad ISBN ) 5

27 Aedx : Välfärdsfuktoe oc dess dervata med avseede å atal återförsälare. W S f - F a - k)a4 - ) - 3) - 8) 7) ) - ) - )k - 3) 3-5) - k - 8) 4 - )) - 7k) - ) )/8 - ) ) - 3) ) ) Låt SEE vara W uta fasta kostader SEE W f F)). SEE k - a)a ) ) ) ) ) - 4) ) 5 - )4k ) ) 4 k ) )) 3 k ) )) k ) )) 3k7-33) 8 - )) 4k)/8 - ) ) 3-3) ) 3 ) Lös SEE för ) 3 3 a8-9) 08-8k 0) 9k 58) - a ) k 37) 00k 37) - 4k - 86) 3a ) k 43) 9 3k 30) - 9k ) 3k 0) - a ) k 67) k 357) 86k 9) - 40k ) 5k 6) - a ) k 3) k 6) 3 9k 77) - 77k 56) 99k 8) - 4k 6

28 Aedx a: Beräkgar för fktvt umerskt exemel f 800). a 0000 S 0000 k 0 f 800 0,5 F PÖ T PÖ Å PÖ T - F PÖ Å - f W , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

29 Aedx b: Beräkgar för fktvt umerskt exemel f 5000). a 0000 S 0000 k 0 f ,5 F PÖ T PÖ Å PÖ T - F PÖ Å - f W , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,