Specialfall inom produktionsplanering: Avslutning Planerings- Le 8-9: Specialfall (produktval, kopplade lager, cyklisk planering, mm) system

Transkript

1 Föreläsg Specalfall om produktosplaerg: Produktvalsplaerg, cyklsk plaerg, alteratva partformgsmetoder Avslutg Plaergssystem Fast posto Fö 6a: Projektplaerg (CPM, PERT, mm) Le 3: Projektplaerg (CPM/ PERT, käslghetsaalys) Kursstruktur Fö : Avslutg och kurssammafattg Le 8-9: Specalfall (produktval, kopplade lager, cyklsk plaerg, mm) Fö : Specalfall (produktval, kopplade lager, cyklsk plaerg, mm) Seretllverkg Fuktoell verkstad (FV) Ljetllverkg Fö 8: Plaerg av FV (layout, MRP, Fö 0: Plaerg av la (layout HP) balaserg, kaba, mm) Le 5: MRP (Tablåer och partformg) Le 7: Ljeplaerg (ljebalaserg och kaba) Fö 9: Plaerg av FV (partformg uder MRP, detaljplaerg) Le 6: etaljplaerg (Sekveserg, orderstyrg) Lab 4: Lagerstyrg (BP; BP, LPC) Le 4: Lagerstyrg (EO, SL, BP/PB) Fö 7: Lagerstyrg (Partformg, säkerhetslager, lagerstyrg) Lab 3: SVP (plaergsstrateger) Le : SVP (KOP och plaergsstrateger), samt laboratostrodukto Fö 5b: Sälj- och verksamhetsplaerg (plaergsstrateger) samt huvudplaerg Fö 5a: Plaergssystem (herarksk plaerg och dess kopplg tll processvalet) Kotuerlg tllverkg Fö 6b: Plaerg av kotuerlg tllverkg (Process Flow Schedulg, PFS) Produkt- och produktossystem Lab : Progostserg (tdssere - dekomposto) Le :Progostserg (tdssere ekel extrapolato) Fö 4: Produktossystem (typska produktossystem, dess egeskaper och val av process) Fö 3: Progostserg (efterfrågemodell, progosprocesse, progosmetoder, progosverktyg) Lab : ABC-aalys (med ABC Tool) Fö : Produktegeskaper (produktutvecklg, produktstruktur, P/L-kvot, KOP, lager vs. order, ABC-klassfcerg, mm) Itro Fö : Itrodukto (Produkto Sverge, produktosekoomska gruder, kurspresetato) Ageda Produktvalsplaerg Produktval uta häsy tll kapactet Produktval vd e tråg sekto/resurs (flaskhals) Produktval vd flera tråga sektoer/resurser Cyklsk plaerg Cyklsk produkto Geerell EO med häsy tll restrktoer EO vd budgetrestrkto EO vd begräsad kapactet EO med häsy tll utsläppsrätter Partformg vd kopplade lagerstrukturer

2 Produktvalsplaerg, grudprcper Produktvalsplaerg baseras på bdragskalkyler Bdragskalkylerg - ofullstädg kostadsfördelg o Beräka särkostadera för ett kalkylobjekt o samkostadera behadlas e klumpsumma Ofta beräkas täckgsbdraget på olka våer o artkelvå, produktvå och produktgruppsvå Cetrala begrepp Beslutsrelevata kostader - särkostader Beslutsrelevata täkter - särtäkter Vd val mella olka beslutsalteratv är det bara beslutets påverka på framtda täkter och kostader som är relevata är det bara framtda täkter och kostader som är avgörade för vlket hadlgsalteratv som väljs Bdragskalkylerg tllverkgsföretag Produktvalsproblem hur resurser och kapactet bäst ska utyttjas Tre olka stuatoer Företaget har ledg kapactet Företaget har e tråg sekto (flaskhals) Företaget har två eller flera tråga sektoer Färdgvaror Produktos- system Råmateral Begräsg Obegräsad kapactet Två kudförfråggar vd ledg kapactet Företag A: 400 st av produkt tll prset 75 kr/st Företag B: 50 st av produkt tll prset 3500 kr/st Produkt Produkt Materal Löer Övrga rörlga kostader Adel av fasta kostader Total kostad Vad göra?

3 Obegräsad kapactet Beslutsregel E order eller produkt är på kort skt lösam att tllverka och sälja om dess täckgsbdrag är postvt Alteratv formulerg av beslutsregel et lägsta acceptabla prset på e produkt eller order är det prs som precs täcker produktes/orders särkostader Rsk med beslutsregel Udatag blr regel E tråg sekto (falskhals) et fs e begräsg på 4 to/må av e råvara (plåt) Prset på plåt är 40 kr/kg Produkt Produkt Försäljgsprs Materal (plåt) Materal (övrgt) 5 70 Löer Rörlg Kost. (övrgt) 0 0 TB Vad göra? Optmergsproblem Maxmera täckgsbdraget Vllkor Materalåtgåg o P: 00/40 =.5 kg o P: 40/40 =.0 kg Begräsad efterfråga på 00 respektve 000 st/må Varabeldefto x = atal tllverkade av produkt, =, Modell max z = 85x+ 35x då.5x+.0x 4000 Två varabler: x 00 Lös med grafsk x 000 x, x 0 lösg 3

4 x Grafsk lösg max z = 85x + 35x då.5x +.0x 4000 x 00 x 000 x, x 0 x = 800 x = 00 z = x Flera tråga sektoer e optmala lösge måste beräkas för varje y stuato Problematke brukar lösas med ett LP-problem max då z = T cx Ax b x 0 Se Olhager (000) sd. 99-0, med tllhörade exempel. Cyklsk plaerg Komberad materal- och kapactetsmetod Produktera placeras e cyklsk produktosföljd Vd köp För att utyttja mskade admstratva kostader samt mskade trasportkostader Vd produkto För att styra (reducera) köbldge vd masker (plaergspukter) 4

5 Cyklsk produkto Exempel: Styra geomflöde vd flaskhals Tre produkter A,B,C ska tllverkas varje cykel ABC/ABC/... Alla produkter går geom EN mask delar på resurse Lagervå Cyklsk A Produkto produkto Ställtd Lagervå B Lagervå Cykeltd = T Produkto Ställtd Efterfråga T T Td Td C Produkto Ställtd Td Maske A B C A B Cyklsk produkto Problemformulerg Cyklsk Produkto lämplgt då: efterfråga är stabl produktoskapactete är begräsad produktmxe är gve över tde Cykellägd och orderkvatteter är kostata Alla produkter tllverkas e gåg per cykel T = gemesam cykeltd = T =,..., Beslutsvarabel : T 5

6 Cyklsk produkto Topt T { T Tm} = max, T m t Cykeltdsbegrepp Ekoomsk cykeltd, T e cykeltd som ger lägsta kostade elgt målfuktoe uta häsy tll kapactetsbvllkoret Teksk cykeltd, T m e kortast möjlga cykeltde med häsy tll kapactetsbvllkoret Optmal cykeltd, T opt e bästa tllåta cykeltde o lägsta möjlga kostad opt T = max = T { T, T } opt m Cyklsk produkto, exempel Produkto av tre artklar e flödesgrupp Produkt A Produkt B Produkt C Efterfrågetakt [st/vecka] Produktostakt [st/vecka] Ställtd [veckor/ställ] Ställkostad [kr/ställ] Lagerh. kostad [kr/st/vecka] ,3 0, 0,

7 = Exempel: Oberoede lösg K H p T =... = ( ) st ( ) = T T = T = ( ) veckor T Exempel: Oberoede lösg Exempel: Beroede lösg K = T = =... =.94 veckor H ( t ) T max, opt T T = =.94 veckor s = = Tm = =... =.37 veckor t = opt ( ) = T = st { m} 7

8 Exempel: Beroede lösg = ( s + t) =... =.69 veckor Ej full beläggg!.69 Belägggsgrad = 87%.94 Cyklsk produkto För- och ackdelar Fördelar Kortare kötder Högre kapactetsutyttjade möjlgt Fasta ruter, ekel drft Lägre kaptalbdg Nackdelar Iflexbelt Geerell EO vd restrktoer Flera produkter tävlar om e eller flera tråga resurser tot = (,,..., ) ( ) M C C då g j,,..., M j, j =,.., m 0, =,.., 8

9 Geerell EO vd restrktoer: Metodk Lös beslutsproblemet (partforma) u.h.t restrktoer Ja Är lösge tllåte? Nej = Ta häsy tll bdade bvllkor och för Lagragemultplkator Nytt Målfukto m kostad = ordersärkostad+lagerkostad Bvllkor Budgetrestrkto Parametrar M = maxmal kaptalbdg M Ctot = K + rv { rv = H} = då EO med budgetrestrkto v = 0 M Kovext problem ( ) Optmaltetsvllkor, KKT λ 0 λ g b = 0 = f = λ g g b M Ctot = K + rv = då v M 0 Edast ett vllkor!!! rv K + v rv K + v = λ v rv K + λ 0 λ = v M = v M= 0 9

10 Lösg med hjälp av KKT rv K + v rv K + v = λ () v rv K + λ 0 () λ = v M (3) v M= 0 (4) = Två fall Studera kompl.vllkoret o λ = 0 Budgetvllkoret ej uppfyllt o λ < 0 Budgetvllkoret uppfyllt Fall o Vllkor ger för varje K rv K = = rv o Kotrollera tllåtehet (3) rv K + Lösg med hjälp av KKT v rv K + v = λ () v rv K + λ 0 () = v M (3) λ v M= 0 (4) = Fall Vllkor ger K rv K = λv = (5) v( r λ) (5) (3) λ (6) (6) (5) Kotrollera tllåtehet () Ett av falle uppfyller alla optmaltetsvllkor optmum C TOT Exempel, Lösg CTOT = K + ( r v) ( r v) K λ < 0 λ = 0 0

11 EO vd begräsad kapactet Målfukto m kostad = ordersärkostad+lagerkostad Bvllkor Kapactet (maxmal tllgäglg kapactet) Parametrar T = maxmal tllgäglg kapactet (td) = p M Ctot = K + rv rv = H då ( ) = s + t T = T, 0, Cyklsk plaerg (specalfall) { } EO med häsy tll utsläppsrätter Målfukto m kostad Bvllkor Utsläppsrätte för CO Utsläppsrätter Varje lad får e kvot att släppa ut som fördelas på olka brascher Taket (storleke) på utsläppsrätte kommer hela tde att mska Förtage ka: o o Ivestera tekolog som mskar utsläppe därefter sälja sa utsläppsrätter Köpa utsläppsrätter frå adra företag EO med häsy tll utsläppsrätter Målfukto m kostad Bvllkor Utsläppsrätte för CO Parametrar U = Utsläppsrätte M C K rv då tot = + = p = F ( ) 0 U

12 Partformg vd kopplade lagerstrukturer Lagerstyrg flera våer Skall varje lager styras var för sg, eller ka ma htta e gemesam partformerg (e global EO)? RVF M ML M FVL P P V0 V V V Ett sätt att sykrosera materalflödet är att tllverka samma orderkvattet (eller multplar därav) alla steg Brukar kallas EO vd kopplade lagerstrukturer eller bara kopplade lager Mer fo, se Olhager (000) sd KUN Lagerstyrg flera våer RVF M ML M FVL P P KUN V0 V V V RVF ML FVL Grudläggade frågeställgar RVF M ML M FVL P P KUN V0 V V V RVF ML FVL Fyra vktga frågor Atal uppsättgar [st/år] Lagerkostad [kr/st och år] Medellager (uder de td då lagret fs) [st] Td lager [år]

13 Relevata kostader RVF M ML M FVL P P KUN V0 V V V RVF ML FVL Atal uppsättgar [st/år] Lagerkostad [kr/st och år] Td lager [år] Medellager [st] rv0 rv rv P P P P P Lagerkostader CLAGER = Atal uppsättgar [st/år] Lagerkostad Td lager X X X [kr/st och år] [år] Medellager [st] rv 0 RVF ML FVL P P rv rv P P P Problemformulerg P CTOT = ( KM + K ) M + rv 0 + rv + rv P P P P dc P = ( KM + K ) 0 M + rv + rv + rv = TOT d 0 P P P P = ( M + ) M K K P rv0 + rv + rv P P P P 3

14 Partformg vd kopplade lagerstrukturer Metodk. Rta upp materalflödet (lager, masker, trasporter). Skssa lagerutvecklge respektve lager 3. Sätt upp e tabell a) Atal uppsättgar [st/perod] b) Lagerkostad [kr/(stperod)] c) Medellager [per perod] d) Td lager [peroder] 4. Formulera lagerkostader per lagerställe (abcd) 5. Sätt upp totalkostadsfuktoe: C Tot = Σ(ordersärkostader + lagerkostader) 6. ervera och sök som mmerar C Tot 4