Budget ljusdal.se

Transkript

1 Budget ljusdal.se

2

3 Planeringsförutsättningar Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Omvärld ch förutsättningar 12 Gd eknmisk hushållning 13 Eknmisk sammanställning Resultatbudget 14 Balansbudget 15 Finansieringsbudget 16 Nämndernas nettramar 17 Investeringsbudget 18 Nämnderna Kmmunstyrelse 19 Utbildningsnämnd 22 Omsrgsnämnd 23 Myndighetsnämnd 24 Revisin 24 Valnämnd 24 Överförmyndarnämnd 24 Blagen AB Ljusdal Energiföretag 25 AB Ljusdalshem 26 Stiftelsen Närljus 27

4 STYRMODELL Så styrs Ljusdals kmmun Visinen är den övergripande nivån i styrmdellen. Visinens rll är att långsiktigt visa vilket samhälle vi önskar uppnå i Ljusdal. Den Lkala utvecklingsstrategin är tidsbestämd ch skall knkretisera visinen. Strategin skall innehålla nedbrytbara mål ch inriktningar för vidare hantering i Eknmisk långtidsplan ch Årsbudget. I årsbudget skall antas vilket utgör fullmäktiges styrning av respektive nämnd. en är baserade på mål ch inriktningar sm fastställts i Visin, Strategi ch Långtidsplan. Utifrån fullmäktigemålen fastställer nämnderna egna mål. BUDGET I 1

5 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI LjUS LjUS är Ljusdals kmmuns utvecklingsstrategi för de kmmande sex åren. I LjUS knkretiseras visinen med mål ch indikatrer. LjUS ska styra de fullmäktigemål sm antas i eknmisk långtidsplan (ELP) ch årsbudget. Arbetstillfällen Visin För de människr sm br i kmmunen eller önskar flytta hit behövs arbetstillfällen. Människrna i vår kmmun måste ha möjlighet till egen försörjning. Ljusdals kmmun är, med dess utbud av samhällsviktiga funktiner, den största arbetsgivaren. Vi vill ge bästa möjliga förutsättningar för företagens utveckling, eftersm vi trr att de flesta nya arbetena skapas inm våra befintliga rörelser ch näringar. Samtidigt välkmnar ch stödjer vi etableringar av nya verksamheter i kmmunen. Mål Antal arbetstillfällen ska öka. Indikatrer Antal förvärvsarbetande. Antal företagsförekmster. Mått Förvärvsarbetande nattbeflkning, kvinnr respektive män, RAMS, SCB. Antal företagsförekmster per kmmun, RAMS, SCB. RAMS: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 1-2: Kmmunstyrelsen ch Närljus. Mtivering valda indikatrer ch mått Antal förvärvsarbetande mäter indirekt m antalet arbetstillfällen i kmmunen minskat eller ökat. Antal företagsförekmster kan ge en indikatin på m förutsättningarna för ökat antal arbetstillfällen försämras eller förbättras Antal förvärvsarbetande Antal företagsförekmster BUDGET

6 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Bildning ch utbildning Visin Bildning ch utbildning måste vara en självklarhet sm genmsyrar vårt samhälle. De möjligheter sm skapas kmmer att vara avgörande för framtid ch utveckling. För att ytterligare höja utbildningsnivån satsar Ljusdals kmmun medvetet på utbildningens alla delar, från förskla till högskla. Kvalitet ch resurser ger ständiga förbättringar ch stigande resultat, för såväl den enskilde sm för det gemensam. Mål Utbildningsnivån ska öka Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet, anges i % Indikatrer Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet. Andel elever behöriga till högsklan. Andel invånare med eftergymnasial utbildning. Mått Behörighet till gymnasiesklan, flickr respektive pjkar, SIRIS, Sklverket. Andel elever med högsklebehörighet, kvinnr respektive män, SIRIS, Sklverket. Antal invånare år med eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år, respektive 3 år eller mer, kvinnr respektive män, SCB. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 3-5: Utbildningsnämnden. Mål nr 6-7: Utbildningsnämnden ch kmmunstyrelsen. Mtivering av valda indikatrer ch mått För att den ttala utbildningsnivån i kmmunen ska öka behöver vi fler persner med genmförd utbildning på alla nivåer. För att få fler med högre utbildning behöver vi fler gymnasieutbildade med behörighet till högskla. För att få fler gymnasieutbildade behöver vi fler med behörighet till gymnasiet Andel elever behöriga till högsklan. Högskleförberedande Andel elever behöriga till högsklan. Yrkesförberedande prgram, anges i % BUDGET I 3

7 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Bildning ch utbildning 6. Andel invånare med eftergymnasial utbildning, mer än 3 år, anges i % Andel invånare med eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år, anges i % BUDGET I 4

8 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Infrastruktur ch kmmunikatin Visin Att kmmunicera med människr, träffas ch berikas, är en naturlig del av våra dagliga liv. En väl utbyggd infrastruktur av kmmunikatiner i frm av kllektivtrafik ch vägar, liksm teknik för vår tids digitala mötesplatser, är abslut avgörande. Mål Den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatinsförbindelser ska öka. Indikatrer Kllektivtrafikutbud inm kmmunen ch reginen. Företagens ch hushållens tillgång till 1 Mbit/s bredband. Utbud av mark för näringsverksamhet. Mått Antal resr, linjer ch avgångar med kllektivtrafik, lika kategrier, X- trafik. Andel av beflkningen respektive företagen med tillgång till 1 Mbit bredband. Antal byggklara tmter för näringsverksamhet inm kmmunen, SUF. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 8, 1: Kmmunstyrelsen. Mål nr 9: Kmmunstyrelsen ch Ljusdal Energiföretag Antalet dubbelturer med buss ch tåg till ch från Ljusdal Företagen ch hushållens tillgång till 1 Mbit/s bredband, anges i % Mtivering av valda indikatrer ch mått Teknisk utveckling ch utveckling av sätt att kmmunicera kan göra att behvet av infrastruktur både för transprt ch kmmunikatin snabbt förändras. Därför är målet frmulerat sm att den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatin ska öka. Att kllektivtrafik ch tillgång till bredband är två viktiga indikatrer framgår av ch är mtiverat i texten till målmrådet. Att särskilt mäta tillgången av mark för näringsverksamhet understryker ytterligare vikten av att insatser för näringslivet ska pririteras BUDGET I Antal planlagda industritmter

9 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Bende Visin En fungerande bendemarknad är nödvändig för att människr ska kunna b ch verka i kmmunen. Ett brett utbud av attraktiva benden av lika karaktär, ch i lägen där människr önskar leva, måste finnas för naturlig generatinsväxling ch nyinflyttning. Mål Ett varierat utbud av lämpliga bendefrmer ch bendemiljöer för lika behv ch hushållstyper. Indikatrer Bstadsbestånd för lika hushållstyper. Utbud av mark för lika typer av bstadsbebyggelse. Mått Nöjdhet bstäder, medbrgarundersökning, SCB. Antal byggklara tmter för bstäder. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 11: Ljusdalshem. Mål nr 12: Kmmunstyrelsen Mål nr 13: Kmmunstyrelsen ch Ljusdalshem. Mtivering valda indikatrer ch mått Måttet nöjdhet med bstäder mäter hur man ser på möjligheterna för att hitta bra bende ch utbudet av lika bendefrmer samt hur trivsam man anser att bebyggelsen är. För att främja ett varierat utbud ch underlätta rörlighet på bendemarknaden är tillgång till planerade ch byggklara tmter för bstäder en viktig indikatr Betyg av medbrgarna på utbudet på benden. Betygsskala Antal byggklara villatmter Antal byggklara tmter för flerfamiljhus BUDGET I 6

10 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Kultur ch fritid Visin Människr behöver rekreatin ch inspiratin för att upprätthålla sin livskvalitet ch hälsa. Vi har kulturmiljöer av världsklass liksm intressant industrihistria på flera platser inm kmmunen. Det är av str betydelse att det erbjuds rika möjligheter att såväl delta i sm besöka aktiviteter ch evenemang inm kultur, idrtt ch fritid. Mål Kultur- ch fritid ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle ch vara tillgängligt för alla Betyg av medbrgarna på tillgången till kultur ch fritidsmöjligheter. Betygsskala Indikatrer Tillgång till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur. Nöjdhet med verksamheter ch utbud. Andel elever 7-15 år i musikskla. Mått Fritidsmöjligheter, medbrgarundersökning, SCB. Verksamheter ch utbud, medbrgarundersökning, SCB. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 14-17: Kmmunstyrelsen. Mtivering av valda mått De valda måtten mäter hur man ser på fritidsmöjligheter ch kulturutbud samt tillgång till idrtts- ch kulturevenemang. När det gäller kmmunens idrtts- ch mtinsanläggningar mäts vad man anser m öppettider samt utrustning ch skötseln av anläggningarna. För kultur mäts specifikt vad man tycker m bibliteksverksamheten, utställningar samt teaterföreställningar ch knserter. 14. Andel elever 7 15 år i musikskla Offentlig service Offentlig service Offentlig service BUDGET I Betyg av medbrgarna på idrtts ch mtinsanläggningar. Betygsskala Betyg av medbrgarna på kulturverksamheten. Betygsskala

11 Offentlig Service LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Visin Den ffentliga servicen är avgörande för människrs möjligheter att leva, studera ch arbeta, liksm därmed även för våra näringar. Kmmunens verksamheter måste frtsätta att utveckla sina förmågr sm stöd för medbrgare ch företag. Andra ffentliga aktörer ska påverkas att förstärka sin närvar i kmmunen. Mål Nöjdheten med den ffentliga servicen ska öka. Indikatrer Nöjdheten med kmmunens verksamheter. Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Mått Medbrgarundersökningen, SCB. Sammanvägd bedömning av utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 18: Alla nämnder ch blag. Mål nr 19: Kmmunstyrelsen Betyg av medbrgarna på nöjdheten med kmmunens verksamheter. Betygsskala Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer 1 Mtivering av valda mått Då kmmunens samtliga verksamheter utför ffentlig service har här en sammanvägning av nöjdhetsmåtten i medbrgarundersökningen valts för att få en helhetsbild av graden av nöjdhet. Utvecklingen av tjänster kan i vissa fall göra att service sm genmförs i annan frm än i dag innebär högre mått av servicegrad ch tillgänglighet än dagens, trts t.ex. att aktören inte fysiskt finns på rten. Därför är inte ett mått sm mäter antalet ffentliga serviceaktörer på rten ensamt ett relevant mått. En sammanvägd bedömning av antalet ffentliga aktörer på rten ch nöjdhet med utbud av samhällsservice inm rimligt avstånd, eventuellt med kmpletterande undersökning ch analys, kan här ge en indikatin på nöjdhet med utbudet BUDGET I 8

12 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Aktivt miljöarbete samt Natur ch livsmiljö Visin Naturen är ch har varit vår bygds grundläggande tillgång. Sm betydande källa för skapandet av resurser, ch sm plats för livgivande aktiviteter. Vi måste bedriva ett aktivt miljöarbete, värna naturen ch medvetet arbeta för en sund ch framtidsinriktad livsmiljö i kmmunens alla delar, i tätrter såväl sm på landsbygd. Mål Ljusdal ska vara en kmmun med gd livsmiljö där kmmunen bedriver ett aktivt miljöarbete. Indikatrer Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö. Naturskydd ch bevarande av bilgisk mångfald. Aktivt miljöarbete. Mått Bedömning av kmmunens livsmiljö, medbrgarundersökning, SCB. Antal hektar naturskyddade mråden, SUF. Miljöarbete ch renhållning, medbrgarundersökning, SCB, Reginal miljömålsöverenskmmelse. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 2-22: Alla nämnder ch blag. Mål nr 23: Ljusdal Energiföretag. Mål nr 24: Kmmunstyrelsen. Mtivering valda mått Miljö, natur ch livsmiljö är till str del varandras förutsättningar, varför indikatrer ch mått i viss mån kan överlappa varandra. De mått sm huvudsakligen valts ut för att spegla målet m gd livsmiljö handlar m trygghet, tillgång till parker, grönmråden ch natur, samt en helhetsbedömning av kmmunen sm en plats att leva ch b på. Sm huvudindikatr för naturaspekten har måttet andel naturskyddade mråden valts. De indikatrer sm valts för målet aktivt miljöarbete är indikatrer där vi sm kmmun ch inm kmmunens verksamheter kan påverka på sådant sätt att det blir mätbart. Ur medbrgarundersökningen har valts mått sm speglar medbrgarnas syn på kmmunens miljöarbete samt renhållning ch sphämtning Betyg av medbrgarna på kmmunens livsmiljö. Betygsskala Antal utförda miljömålsåtgärder av det reginala åtgärdsprgrammet. 22. Betyg av medbrgarna på miljöarbetet. Betygsskala BUDGET I 9

13 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Aktivt miljöarbete samt Natur ch livsmiljö I kmmunens överenskmmelse kring åtgärdsarbete för de reginala miljömålen finns en åtgärdslista där antalet utförda miljömålsåtgärder har valts sm mått på hur aktivt kmmunen bedriver sitt miljöarbete. För detta mått kmmer mätning påbörjas Betyg av medbrgarna på renhållningen. Betygsskala Hektar naturskyddade mråden BUDGET I 1

14 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Mångfald Visin Människrna kmmer alltid att vara vår största tillgång. Bygden präglas av en öppen, trygg ch välkmnande kultur. I vår kmmun arbetar vi aktivt ch medvetet för ett demkratiskt engagemang baserat på den rikedm ch mångfald sm skapas i mötet mellan människr. Mål Ljusdals kmmun ska aktivt verka för ett öppet samhälle genmsyrat av mångfald, jämställdhet ch jämlikhet. Indikatrer Aktivt mångfaldsarbete. Aktivt jämställdhetsarbete. Invånarnas demkratiska engagemang. Mått Utförda åtgärder enligt mångfaldsplan. Utförda åtgärder enligt jämställdhetsplan. Invånarnas möjligheter till inflytande på beslut, medbrgarundersökning, SCB. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 25-27: Kmmunstyrelsen. Mtivering av valda mått För kmmunen finns en fastställd mångfaldsplan samt jämställdhetsplan. Genm att mäta antalet genmförda åtgärder i respektive plan får vi ett mått på m kmmunens arbete bedrivs aktivt ch enligt plan. För att mäta det demkratiska engagemanget har vi valt att mäta invånarnas möjlighet till inflytande på beslut inm kmmunen. Måttet invånarnas inflytande har fördelen att det mäts årligen medan resultat av antal valdeltagare endast förnyas vart fjärde år Antal genmförda åtgärder i mångfaldsplanen Antal genmförda åtgärder i jämställdhetsplanen Betyg av medbrgarna på möjligheten till inflytande på beslut. Betygsskala BUDGET I 11

15 OMVÄRLD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Sveriges eknmi Den svenska eknmin utvecklades mycket starkt under 215 med en ökning av BNP på närmare 4 prcent. Framöver beräknas tillväxten bli någt lägre ch BNP väntas i år ch nästa år öka med mkring 3 prcent. Den svenska eknmin frtsätter därmed att utvecklas betydligt starkare än eknmi i många andra länder. Förklaringen är en mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna ch inte minst byggnadsinvesteringarna växer snabbt. I år växer ckså den ffentliga knsumtinen rejält sm en knsekvens av den mfattande flyktinginvandringen. En frtsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen ch därmed ckså skatteunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år ch nästa år med drygt 2 prcent i reala termer vilket är ungefär dubbelt mt nrmalt. Samtidigt når arbetslösheten nästa år ner mt 6,5 prcent. För beräknas tillväxten avta ch nå knjunkturell balans. Den kmmunala knsumtinen frtsätter att växa snabbt till följd av den snabbt växande beflkningen. Samtidigt kmmer hushållens knsumtin att bli lägre till följd av en svagare inkmstutveckling. Skattesats Skattesatsen för åren är i denna budget förändrat 22,36 kr per skattekrna. Beflkningsprgns Utifrån framtagen beflkningsprgns, vilken är underlag till denna budget, beräknas invånarantalet i Ljusdal vara st den 1/ vilket är avstämningsdag för budgetår 217. För 218 års budget beräknas invånarantalet vara 19 1 st den 1/ ch för 219; st den 1/ Kalkylerade förutsättningar Internräntan för 217 är 1,75 % vilket är i enlighet med SKL:s rekmmendatiner. Påslaget för persnalmkstnad (PO-påslaget) är för ,46 % vilket är i enlighet med SKL:s rekmmendatiner. För lönekstnader enligt löneöversyn får respektive nämnd årligen tilläggsbudget utifrån utfall. För övriga nettkstnadsökningar har nämnderna fått kmpensatin i budgetram utifrån knsumentprisindex KPIX. Interna priser har för 217 antagits där fastighetshyrrna sänks med 2,8 %. Städpriset ch prtinspriserna för ksten får höjas med 1 %. För att finansiera extra anslag till nämnderna för ökade flyktingkstnader används under budgetperiden tidigare balanserade flyktingmedel. Skatteintäkter ch statsbidrag Skatteintäkter ch statsbidrag för är baserat på Sveriges kmmuner ch landstings (SKL) cirkulär 16:17 Budgetförutsättningar för åren Den av regeringen aviserade höjningen av anslaget till kmmunerna m sammanlagt 1 mdr är inte medräknad i denna budget. Skulle riksdagen besluta m denna höjning kan det bli aktuellt att revidera denna budget. Resultatutjämningsreserv Kmmunen har avsatt 37 Mkr i resultatutjämningsreserv. Efter uttag med 3,1 mkr i årsredvisningen 214 återstår 33,9 mkr. Utifrån riktlinjerna är det inte aktuellt att använda denna reserv under budgetperiden. BUDGET I 12

16 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Gd eknmisk hushållning Kmmunallagen stadgar att kmmuner måste ha balans i eknmin där kstnaderna inte får ska överstiga intäkterna. Utöver detta balanskrav ska kmmunerna även ha en gd eknmisk hushållning i sin verksamhet. För detta skall kmmunerna ta fram riktlinjer. Ljusdals kmmun har antagit en ny styrmdell. Utifrån denna har det beslutats m en visin för kmmunen ch en lkal utvecklingsstrategi. Dessa skall vara styrande för de årliga budgetarna ch ELP, den eknmiska långtidsplanen. Nya riktlinjer för gd eknmisk hushållning har tagits fram med utgångspunkt i den lkala utvecklingsstrategin ch kmmunens eknmi. Till dessa riktlinjer har kpplats finansiella mål för den eknmiska utvecklingen Under 213 har kmmunfullmäktige beslutat införa en resultatutjämningsreserv. Till den avsattes 37 Mkr för åren Resultatutjämningsreserven innebär en uppmjukning av balanskravet där det är möjligt att utjämna skatteintäkter över tiden. Utifrån riktlinjerna är det inte aktuellt att använda resultatutjämningsreserven under periden Balanskrav Ljusdals kmmun har inget negativt balanskrav att reglera. Årligt finansiellt mål Kmmunens resultat skall vara,5 % av skatteintäkter ch statsbidrag. Långsiktigt finansiellt mål Kmmunens sliditet* (inkl. pensinsskuld) skall år 22 vara 7 %. Mål ur ett verksamhetsperspektiv Den lkala utvecklingsstrategin innehåller mål för kmmunens utveckling. Kmmunfullmäktige har i fullmäktigemål satt nivån för den önskade utvecklingen av dessa mål. Grunden i utvecklingsstrategin är de tre hållbarhetsperspektiven; scial, miljömässig ch eknmisk hållbarhet. Utvecklingsstrategin ch därmed ckså fullmäktigemålen är kmmunens verksamhetsmål för gd eknmisk hushållning. Utifrån fullmäktigemålen skall nämnderna sätta nämndmål. För de kmmunala blagen finns ckså fullmäktigemål. Kmmunfullmäktige styr blagen genm ägardirektiv. Finansiella mål Ljusdals kmmun har ett årligt finansiellt mål ch ett långsiktigt finansiellt mål. Det årliga finansiella målet är ett resultatmål vars syfte är att klara balanskravet, att nettkstnaderna inte ökar snabbare är intäkterna ch att betalningsförmågan är gd. * Sliditet mäter hur mycket av tillgångarna sm finansierats med egna medel. Det långsiktiga finansiella målet är ett balansmåls mål för att säkerställa att det egna kapitalet inte urhlkas, att skuldsättningen inte ökar ch att den långsiktiga betalningsförmågan är gd. BUDGET I 13

17 RESULTATBUDGET Intäkt/kstnad Budget Budget Plan Plan (Tkr) Nämndernas nettkstnad Tilläggsbudget Finansiering Balanserade flyktingmedel Avskrivning Verksamhetens nettkstnad Skatteintäkter Kmmunal utjämning Kmmunal fastighetsavgift Slutavräkning Finansiella intäkter Finansiella kstnader Resultat efter finansnett Årets resultat BUDGET I 14

18 BALANSBUDGET Tillgång/Skuld Budget Budget Plan Plan (Tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter inventarier Finansiella tillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Krtfristiga frdringar Pensinsmedel Kassa ch bank Summa msättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Krtfristiga skulder Summa skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAP Brgensförbindelser Pensinsförbindelser BUDGET I 15

19 FINANSIERINGSBUDGET Tillförda ch dispnerade Budget Budget Plan Plan medel (Tkr) Löpande verksamhet Årets resultat Av ch nedskrivningar Avsättningar Internt tillförda medel Krtfristiga pster ch lager Nett löpande verksamhet Investeringar Investering anläggningar Finansiella tillgångar 4 3 Extrardinära pster Nett investeringar Finansiering Långfristiga skulder Amrteringar Nett finansiering Förändring likvida medel Summa likvida medel BUDGET I 16

20 BUDGETRAMAR DRIFT Nämnd Budget Budget Plan Plan (Tkr) Kmmunfullmäktige Revisin Kmmunstyrelse Varav Kmmunledningskntr Varav Samhällsutveckling Kmmunstyrelsen till förfgande Kmmunstyrelsen utvecklingsreserv* Utbildningsnämnd Omsrgsnämnd Valnämnd Myndighetsnämnd Överförmyndarnämnd Förändringar ch extra anslag vilka ingår i vanstående budgetramar: * Kmmunstyrelsens utvecklingsreserv Reserv för att kmmunstyrelsen aktivt skall kunna agera för att möta en mvärld i förändring Kmmunstyrelsen: 578 tkr extra anslag flyktingskstnader Utbildningsnämnd: 6 5 tkr extra anslag flyktingkstnader Omsrgsnämnd: 1 4 tkr extra anslag flyktingkstnader 217 Kmmunstyrelsen: 2 tkr kulturcentrum, 4 tkr miljöstrateg; finansierat ur KS utvecklingsreserv BUDGET I 17

21 INVESTERINGSRAMAR Nämnd Budget Budget Plan Plan (Tkr) Kmmunstyrelse Varav Kmmunledningskntr* Varav Samhällsutveckling** Varav Kläppa industrimråde*** 2 Utbildningsnämnd Omsrgsnämnd KS Investeringsutrymme Internleasing skgsmaskiner 6 Internleasing Extra anslag vilka ingår i vanstående budget : (Tkr) Självfinansierade * Kmmunledningskntr IT investeringsplan 6 1 (216), 3 95 (217), 5 15 (218), 5 15 (219) ** Samhällsutveckling Asfaltplan 6 (212), 4 7 (213), 4 6 (214), 4 5 (215), 4 2 (216) Gatubelysning 3 75 per år Fritid energisnål belysning Förvaltningshuset 5 (216), 5 (217) 217 Aulan Slttegymnasiet Släck /Räddningsbil Omklädningsrum Älvvallen 5 tkr 217 Fjärrvärme Idrttsparken Förbindelse Centrum Östernäs Vägentremråden Ljusdal Bkbuss Ventilatin Naturbruksgymnasiet Asfaltsplan 3 (218), 3 (219) 219 Släck /räddningsbil 1 6 Lånefinansierade *** Kläppa industrimråde 19 BUDGET I 18

22 KOMMUNSTYRELSEN Budget Tkr Nettram drift Medel till förfgande Utvecklingsreserv Investeringsbudget Förändringar ch extra anslag inm vanstående budgetramar: Nettramar drift Extra anslag flyktingkstnader Kulturcentrum 2 Miljöstrateg 4 Investeringsbudget IT investering Förvaltningshuset 5 Fritid/energisnål belysning 1 5 Aulan Slttegymnasiet 9 6 Släck /Räddningsbil Omklädningsrum Älvvallen 5 Fjärrvärme idrttsparken 8 Förbindelse centrum östernäs 15 Vägentrémråden Ljusdal 1 5 Bkbuss 4 Ventilatin Naturbruksgymnasiet 2 Asfaltsplan 3 3 Nämndens ansvarsmråde Kmmunstyrelsen är kmmunens ledande plitiska förvaltningsrgan. Den leder ch samrdnar planeringen ch uppföljningen av kmmunens eknmi, finanser ch verksamhet. Kmmunstyrelsens verksamhet är uppdelad i ett kmmunledningskntr ch en samhällsutvecklingsförvaltning. Kmmunledningskntret är kmmunens övergripande service ch stödrgan till förvaltningar ch plitik. Här finns enheterna kmmunkansli, eknmi, utredning, persnal, infrmatin ch IT. Samhällsutvecklingsförvaltningen är kmmunstyrelsens verksamhetsrgan ch bedriver verksamhet inm enheterna: Plan ch bygg, utvecklingsprjekt, fastighet, gata/park, städ, fritid, miljö, räddningstjänst, biblitek, musik ch kultur, fritidsgårdar, energi- ch knsumentrådgivning. BUDGET I 19

23 KOMMUNSTYRELSEN Arbetstillfällen Antal förvärvsarbetande skall under 217 vara lägst 8 85 st ch under öka till st. Antal företagsförekmster skall under vara lägst 1 78 st. Utbildning Andel invånare med eftergymnasial utbildning på mindre än 3 år skall öka till 14 % 217 ch under till 16 %. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning på mer än 3 år skall öka till 14 % 217 ch under till 16 %. Mått: SCB Infrastruktur ch kmmunikatin Kllektivtrafikutbudet skall under öka. Företagens ch hushållens tillgång till 1 Mbit/s bredband skall under 217 öka till 75 % ch under till 85 %. Utbudet av mark för näringsverksamhet skall under 217 öka till 18 planlagda tmter ch under till 2 st. Mått: SCB samt egen mätning Bende Utbudet av mark för lika typer av bstadsbebyggelse skall under 217 öka till 55 byggklara villatmter ch under till 57 st. Byggklara tmter för flerfamiljhus skall under 217 öka till 7 st ch under till 8 st. Mått: Egen mätning Kultur ch fritid Tillgången till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur skall 217 vara lägst betyg 61 ch 219 lägst 63. Nöjdheten med idrtts- ch mtinsanläggningar skall 217 vara lägst betyg 61 ch 219 lägst 63. Nöjdheten med kulturverksamheten skall 217 vara lägst betyg 65 ch 219 lägst 67. Andelen elever 7-15 år i musikskla skall 217 vara 2 % ch %. Mått: SCB medbrgarundersökning BUDGET I 2

24 KOMMUNSTYRELSEN Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 217 ha lägst betyg 51 ch 219 lägst 53. Utbudet av ffentlig service från andra aktörer skall bibehållas. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 217 ha lägst betyg 59 ch 219 lägst 61. Antalet hektar naturskyddade mråden skall bibehållas. Miljöarbetet skall 217 ha lägst betyg 56 ch 219 lägst 58. Av de reginala miljömålen skall 217 minst 16 st vara uppfyllda ch 219 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning Mångfald Antalet genmförda åtgärder i mångfaldsplanen skall 217 vara lägst 11 st ch st. Antalet genmförda åtgärder i jämställdhetsplanen skall 217 vara lägst 5 st ch 219 lägst 6 st. Möjligheten för medbrgarna till inflytande på beslut skall 217 ha lägst betyg 34 ch 219 lägst 36. Mått: Egen mätning samt SCB medbrgarundersökning BUDGET I 21

25 UTBILDNINGSNÄMND Budget Tkr Nettram drift Investeringsbudget Förändringar ch extra anslag inm vanstående budgetramar: Nettramar drift Extra anslag flyktingkstnader Investeringsbudget Nämndens ansvarsmråde Utbildningsnämnden ansvarar för barnmsrg ch skla för barn, ungdmar ch vuxna. Verksamhet bedrivs inm förskla, förskleklass, fritids/sklbarnmsrg, grundskla, grundsärskla, gymnasieskla, vuxenutbildning samt samarbete kring högskleutbildning Utbildning Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet skall 217 vara lägst 83 % ch 219 lägst 85 %. Andelen elever behöriga till högskla skall på högskleförberedande prgram 217 vara lägst 94 % ch 219 lägst 95 %. Andelen elever behöriga till högskla på yrkesförberedande prgram skall 217 vara lägst 35 % ch 219 lägst 36 %. Andel invånare med eftergymnasial utbildning på mindre än 3 år skall öka till 14 % 217 ch under till 16 %. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning på mer än 3 år skall öka till 14 % 217 ch under till 16 %. Mått: SCB Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 217 ha lägst betyg 51 ch 219 lägst 53. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 217 ha lägst betyg 59 ch 219 lägst 61. Miljöarbetet skall 217 ha lägst betyg 56 ch 219 lägst 58. Av de reginala miljömålen skall 217 minst 16 st vara uppfyllda ch 219 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning BUDGET I 22

26 OMSORGSNÄMND Budget Tkr Nettram drift Investeringsbudget Förändringar ch extra anslag inm vanstående budgetramar: Nettramar drift Extra anslag flyktingkstnader Investeringsbudget Nämndens ansvarsmråde Omsrgsnämnden ansvarar för att stödja människr sm på grund av ålder, funktinsnedsättning, eknmiska eller familjeprblem behöver lika frmer av stöd ch hjälp. Verksamhet bedrivs inm mrådena: individ- ch familjemsrg, stöd ch msrg, biståndshandläggarenheten, äldremsrg, arbetsmarknadsenhet, kstservice samt integratinsverksamhet. Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 217 ha lägst betyg 51 ch 219 lägst 53. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 217 ha lägst betyg 59 ch 219 lägst 61. Miljöarbetet skall 217 ha lägst betyg 56 ch 219 lägst 58. Av de reginala miljömålen skall 217 minst 16 st vara uppfyllda ch 219 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning BUDGET I 23

27 ÖVRIGA NÄMNDER Budget Myndighetsnämnd Tkr Nettram drift Nämndens ansvarsmråde Myndighetsnämnden ansvarar för prövning ch tillsyn inm bygg-, räddnings, samt miljö- ch hälsskyddsmrådet. Revisin Tkr Nettram drift Nämndens ansvarsmråde Revisinen granskar m nämndernas verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt ch ur eknmisk synpunkt tillfredsställande sätt. Valnämnd Tkr Nettram drift Nämndens ansvarsmråde Valnämnden ansvarar för val i enlighet med bestämmelserna i vallagen, kmmunallagen ch lagen m kmmunala flkmröstningar. Överförmyndarnämnd Tkr Nettram drift Nämndens ansvarsmråde Överförmyndarnämnden skall verka för att reglerna i enlighet med förmyndarlagstiftningen efterlevs. Den huvudsakliga uppgiften är att utöva tillsyn över förmyndare, gde män ch förvaltare. BUDGET I 24

28 AB LJUSDAL ENERGIFÖRETAG KONCERN Blagets verksamhet AB Ljusdal Energiföretag bedriver i kncern prduktin, inköp ch försäljning av el, fjärrvärme, vatten, renhållning samt bredband. Inm kncernen finns helägda Ljusdal Energi AB, Ljusdal Elnät AB, Ljusnet AB, Ljusdal Vatten AB, Ljusdal Renhållning AB samt Ljusdal Energiförsäljning AB. Kncernen prducerar fjärrvärme i fyra anläggningar ch elkraft i två vattenkraftsstatiner. Infrastruktur ch kmmunikatin Företagens ch hushållens tillgång till 1 Mbit/s bredband skall under 217 öka till 75 % ch under till 85 %. Mått: Mätning utifrån bredbandsstrategin Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 217 ha lägst betyg 51 ch 219 lägst 53. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 217 ha lägst betyg 59 ch 219 lägst 61. Miljöarbetet skall 217 ha lägst betyg 56 ch 219 lägst 58. Renhållningen skall 217 ha lägst betyg 71 ch 219 lägst 73. Av de reginala miljömålen skall 217 minst 16 st vara uppfyllda ch 219 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning BUDGET I 25

29 AB LJUSDALSHEM KONCERN Blagets verksamhet Kncernen bedriver fastighetsförvaltning ch skall främja kmmunens försörjning av bstäder ch lkaler. Ljusdalshem förvaltar 17 lägenheter ch 12 affärslkaler. Inm kncernen finns helägda AB Ljusdals servicehus sm skall främja försörjningen av benden för kmmunens msrgsverksamhet. Bende Utbudet av bstäder för lika hushållstyper skall under 217 ha lägst betyg 61 ch 219 lägst betyg 63. Byggklara tmter för flerfamiljhus skall under 217 öka till 7 st ch under till 8 st. Mått: Egen mätning Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 217 ha lägst betyg 51 ch 219 lägst 53. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 217 ha lägst betyg 59 ch 219 lägst 61. Miljöarbetet skall 217 ha lägst betyg 56 ch 219 lägst 58. Av de reginala miljömålen skall 217 minst 16 st vara uppfyllda ch 219 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning BUDGET I 26

30 STIFTELSEN NÄRLJUS Stiftelsens verksamhet Ljusdals kmmuns näringsplitiska stiftelse, NärLjus, bildades 1986 av kmmunen ch det lkala näringslivet. NärLjus ska arbeta för ett långsiktigt, miljömässigt, livskraftigt ch differentierat näringsliv sm bidrar till tillväxt med fler arbetstillfällen ch fler invånare i Ljusdals kmmun. Närljus skall göra det så enkelt sm möjligt att starta, etablera ch driva företag i Ljusdals kmmun. Arbetstillfällen Antal förvärvsarbetande skall under 217 vara lägst 8 85 st ch under öka till st. Antal företagsförekmster skall under vara lägst 1 78 st. Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 217 ha lägst betyg 51 ch 219 lägst 53. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 217 ha lägst betyg 59 ch 219 lägst 61. Miljöarbetet skall 217 ha lägst betyg 56 ch 219 lägst 58. Av de reginala miljömålen skall 217 minst 16 st vara uppfyllda ch 219 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning BUDGET I 27

31

32 Ljusdals kmmun Ljusdal ljusdal.se