Delårsrapport. ljusdal.se

Transkript

1 Delårsrapport 218 ljusdal.se

2 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrmodell 1 Utvecklingsstrategi 2 Ekonomisk översikt 12 Ekonomiska sammanställningar Resultaträkning 15 Balansräkning 15 Kassaflödesanalys 16 Drift- & investeringsredovisning 17 Noter 18 Redovisningsprinciper 25 Helårsprognos 27 Koncernbolag 28 Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen 29 Utbildningsnämnden 31 Omsorgsnämnden 33 Överförmyndarnämnden 35

3 STYRMODELL Så styrs Ljusdals kommun Visionen är den övergripande nivån i styrmodellen. Visionens roll är att långsiktigt visa vilket samhälle vi önskar uppnå i Ljusdal. Den Lokala utvecklingsstrategin är tidsbestämd och skall konkretisera visionen. Strategin skall innehålla nedbrytbara mål och inriktningar för vidare hantering i Ekonomisk långtidsplan och Årsbudget. I årsbudget skall antas vilket utgör fullmäktiges styrning av respektive nämnd. en är baserade på mål och inriktningar som fastställts i Vision, Strategi och Långtidsplan. Utifrån fullmäktigemålen fastställer nämnderna egna mål. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 1

4 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI LjUS LjUS är Ljusdals kommuns utvecklingsstrategi för de kommande sex åren. I LjUS konkretiseras visionen med mål och indikatorer. LjUS ska styra de fullmäktigemål som antas i ekonomisk långtidsplan (ELP) och årsbudget. Arbetstillfällen Vision För de människor som bor i kommunen eller önskar flytta hit behövs arbetstillfällen. Människorna i vår kommun måste ha möjlighet till egen försörjning. Ljusdals kommun är, med dess utbud av samhällsviktiga funktioner, den största arbetsgivaren. Vi vill ge bästa möjliga förutsättningar för företagens utveckling, eftersom vi tror att de flesta nya arbetena skapas inom våra befintliga rörelser och näringar. Samtidigt välkomnar och stödjer vi etableringar av nya verksamheter i kommunen. Mål Antal arbetstillfällen ska öka. Indikatorer - Antal förvärvsarbetande. Antal företagsförekomster. Mått o o Förvärvsarbetande nattbefolkning, kvinnor respektive män, RAMS, SCB. Antal företagsförekomster per kommun, RAMS, SCB. RAMS: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Ansvarig nämnd/bolag Mål nr 1-2: Kommunstyrelsen och Närljus. Motivering valda indikatorer och mått Antal förvärvsarbetande mäter indirekt om antalet arbetstillfällen i kommunen minskat eller ökat. Antal företagsförekomster kan ge en indikation på om förutsättningarna för ökat antal arbetstillfällen försämras eller förbättras Antal förvärvsarbetande 2. Antal företagsförekomster FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 2

5 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Bildning och utbildning Vision Bildning och utbildning måste vara en självklarhet som genomsyrar vårt samhälle. De möjligheter som skapas kommer att vara avgörande för framtid och utveckling. För att ytterligare höja utbildningsnivån satsar Ljusdals kommun medvetet på utbildningens alla delar, från förskola till högskola. Kvalitet och resurser ger ständiga förbättringar och stigande resultat, för såväl den enskilde som för det gemensam. Mål Utbildningsnivån ska öka Andel elever som avslutar grundskolan med behörighet till gymnasiet, anges i % Indikatorer - Andel elever som avslutar grundskolan med behörighet till gymnasiet. Andel elever behöriga till högskolan. Andel invånare med eftergymnasial utbildning. Mått o o o Behörighet till gymnasieskolan, flickor respektive pojkar, SIRIS, Skolverket. Andel elever med högskolebehörighet, kvinnor respektive män, SIRIS, Skolverket. Antal invånare år med eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år, respektive 3 år eller mer, kvinnor respektive män, SCB. Ansvarig nämnd/bolag Mål nr 3-5: Utbildningsnämnden. Mål nr 6-7: Utbildningsnämnden och kommunstyrelsen. Motivering av valda indikatorer och mått För att den totala utbildningsnivån i kommunen ska öka behöver vi fler personer med genomförd utbildning på alla nivåer. För att få fler med högre utbildning behöver vi fler gymnasieutbildade med behörighet till högskola. För att få fler gymnasieutbildade behöver vi fler med behörighet till gymnasiet Andel elever behöriga till högskolan. Högskoleförberedande program, Andel elever behöriga till högskolan. Yrkesförberedande program, anges i % FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 3

6 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Bildning och utbildning 6. Andel invånare med eftergymnasial utbildning, minst 3 år, anges i % Andel invånare med eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år, anges i % FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 4

7 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Infrastruktur och kommunikation Vision Att kommunicera med människor, träffas och berikas, är en naturlig del av våra dagliga liv. En väl utbyggd infrastruktur av kommunikationer i form av kollektivtrafik och vägar, liksom teknik för vår tids digitala mötesplatser, är absolut avgörande. Mål Den totala kapaciteten på infrastruktur och kommunikationsförbindelser ska öka. Indikatorer - Kollektivtrafikutbud inom kommunen och regionen. Företagens och hushållens tillgång till Mbit/s bredband. Utbud av mark för näringsverksamhet. Mått o o o Antal resor, linjer och avgångar med kollektivtrafik, olika kategorier, X- trafik. Andel av befolkningen respektive företagen med tillgång till Mbit bredband. Antal byggklara tomter för näringsverksamhet inom kommunen, SUF. Ansvarig nämnd/bolag Mål nr 8, : Kommunstyrelsen. Mål nr 9: Kommunstyrelsen och Ljusdal Energiföretag Antalet dubbelturer med buss och tåg till och från Ljusdal Företagen och hushållens tillgång till Mbit/s bredband, anges i % Motivering av valda indikatorer och mått Teknisk utveckling och utveckling av sätt att kommunicera kan göra att behovet av infrastruktur både för transport och kommunikation snabbt förändras. Därför är målet formulerat som att den totala kapaciteten på infrastruktur och kommunikation ska öka. Att kollektivtrafik och tillgång till bredband är två viktiga indikatorer framgår av och är motiverat i texten till målområdet. Att särskilt mäta tillgången av mark för näringsverksamhet understryker ytterligare vikten av att insatser för näringslivet ska prioriteras Antal planlagda industritomter FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I

8 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Boende Vision En fungerande boendemarknad är nödvändig för att människor ska kunna bo och verka i kommunen. Ett brett utbud av attraktiva boenden av olika karaktär, och i lägen där människor önskar leva, måste finnas för naturlig generationsväxling och nyinflyttning. Mål Ett varierat utbud av lämpliga boendeformer och boendemiljöer för olika behov och hushållstyper. Indikatorer - Mått o o Bostadsbestånd för olika hushållstyper. Utbud av mark för olika typer av bostadsbebyggelse. Nöjdhet bostäder, medborgarundersökning, SCB. Antal byggklara tomter för bostäder. Ansvarig nämnd/bolag Mål nr 11: Ljusdalshem. Mål nr 12: Kommunstyrelsen Mål nr 13: Kommunstyrelsen och Ljusdalshem. Motivering valda indikatorer och mått Måttet nöjdhet med bostäder mäter hur man ser på möjligheterna för att hitta bra boende och utbudet av olika boendeformer samt hur trivsam man anser att bebyggelsen är. För att främja ett varierat utbud och underlätta rörlighet på boendemarknaden är tillgång till planerade och byggklara tomter för bostäder en viktig indikator Betyg av medborgarna på utbudet på boenden. Betygsskala Antal byggklara villatomter Antal byggklara tomter för flerfamiljhus FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 6

9 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Kultur och fritid Vision Människor behöver rekreation och inspiration för att upprätthålla sin livskvalitet och hälsa. I kommunen finns kulturmiljöer av världsklass liksom intressant industrihistoria. Det är av stor betydelse att det erbjuds rika möjligheter att såväl delta i som besöka aktiviteter och evenemang inom kultur, idrott och fritid. Mål Kultur- och fritid ska ha en central roll i att skapa ett socialt hållbart samhälle och vara tillgängligt för alla Betyg av medborgarna på tillgången till kultur- och fritidsmöjligheter. Betygsskala Indikatorer - Tillgång till fritidsmöjligheter; idrott, motion och kultur. Nöjdhet med verksamheter och utbud. Andel elever 7-15 år i musikskola. Mått o o Fritidsmöjligheter, medborgarundersökning, SCB. Verksamheter och utbud, medborgarundersökning, SCB. Ansvarig nämnd/bolag Mål nr 14-17: Kommunstyrelsen. Motivering av valda mått De valda måtten mäter hur man ser på fritidsmöjligheter och kulturutbud samt tillgång till idrotts- och kulturevenemang. När det gäller kommunens idrotts- och motionsanläggningar mäts vad man anser om öppettider, utrustning samt skötseln av anläggningarna. För kultur mäts specifikt vad man tycker om biblioteksverksamheten, utställningar samt teaterföreställningar och konserter. 14. Andel elever 7-15 år i musikskola Offentlig service Offentlig service Offentlig service Betyg av medborgarna på idrotts- och motionsanläggningar. Betygsskala FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I Betyg av medborgarna på kulturverksamheten. Betygsskala

10 Offentlig Service LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Vision Den offentliga servicen är avgörande för människors möjligheter att leva, studera och arbeta, liksom därmed även för våra näringar. Kommunens verksamheter måste fortsätta att utveckla sina förmågor som stöd för medborgare och företag. Andra offentliga aktörer ska påverkas att förstärka sin närvaro i kommunen. Mål Nöjdheten med den offentliga servicen ska öka. Indikatorer - Nöjdheten med kommunens verksamheter. Utbudet av offentlig service från övriga aktörer. Mått o o Medborgarundersökningen, SCB. Sammanvägd bedömning av utbudet av offentlig service från övriga aktörer. Ansvarig nämnd/bolag Mål nr 18: Alla nämnder och bolag. Mål nr 19: Kommunstyrelsen Betyg av medborgarna på nöjdheten med kommunens verksamheter. Betygsskala Utbudet av offentlig service från övriga aktörer Motivering av valda mått Då kommunens samtliga verksamheter utför offentlig service har här en sammanvägning av nöjdhetsmåtten i medborgarundersökningen valts för att få en helhetsbild av graden av nöjdhet. Utvecklingen av tjänster kan i vissa fall göra att service som genomförs i annan form än i dag innebär högre mått av servicegrad och tillgänglighet än dagens, trots t.ex. att aktören inte fysiskt finns på orten. Därför är inte ett mått som mäter antalet offentliga serviceaktörer på orten ensamt ett relevant mått. En sammanvägd bedömning av antalet offentliga aktörer på orten och nöjdhet med utbud av samhällsservice inom rimligt avstånd, eventuellt med kompletterande undersökning och analys, kan här ge en indikation på nöjdhet med utbudet FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 8

11 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Aktivt miljöarbete samt Natur och livsmiljö Vision Naturen är och har varit vår bygds grundläggande tillgång. Som betydande källa för skapandet av resurser, och som plats för livgivande aktiviteter. Vi måste bedriva ett aktivt miljöarbete, värna naturen och medvetet arbeta för en sund och framtidsinriktad livsmiljö i kommunens alla delar, i såväl tätorter som på landsbygd. Mål Ljusdal ska vara en kommun med god livsmiljö där kommunen bedriver ett aktivt miljöarbete. Indikatorer - Upplevelse/erfarenhet av kommunens livsmiljö. Naturskydd och bevarande av biologisk mångfald. Aktivt miljöarbete. Mått o o Bedömning av kommunens livsmiljö, medborgarundersökning, SCB. Antal hektar naturskyddade områden, SUF. o Miljöarbete och renhållning, medborgarundersökning, SCB, Regional miljömålsöverenskommelse. Ansvarig nämnd/bolag Mål nr 2-22: Alla nämnder och bolag. Mål nr 23: Ljusdal Energiföretag. Mål nr 24: Kommunstyrelsen. Motivering valda mått Miljö, natur och livsmiljö är till stor del varandras förutsättningar, varför indikatorer och mått i viss mån kan överlappa varandra. De mått som huvudsakligen valts ut för att spegla målet om god livsmiljö handlar om trygghet, tillgång till parker, grönområden och natur, samt en helhetsbedömning av kommunen som en plats att leva och bo på. Som huvudindikator för naturaspekten har måttet andel naturskyddade områden valts. De indikatorer som valts för målet aktivt miljöarbete är indikatorer där vi som kommun och inom kommunens verksamheter kan påverka på sådant sätt att det blir mätbart. Ur medborgarundersökningen har det valts mått som speglar medborgarnas syn på kommunens miljöarbete samt renhållning och sophämtning Betyg av medborgarna på kommunens livsmiljö. Betygsskala Antal utförda miljömålsåtgärder av det regionala åtgärdsprogrammet Betyg av medborgarna på miljöarbetet. Betygsskala FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 9

12 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Aktivt miljöarbete samt Natur och livsmiljö I kommunens överenskommelse kring åtgärdsarbete för de regionala miljömålen finns en åtgärdslista där antalet utförda miljömålsåtgärder har valts som mått på hur aktivt kommunen bedriver sitt miljöarbete. För detta mått kommer mätning påbörjas Betyg av medborgarna på renhållningen. Betygsskala Hektar naturskyddade områden FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I

13 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Mångfald Vision Människorna kommer alltid att vara vår största tillgång. Bygden präglas av en öppen, trygg och välkomnande kultur. I vår kommun arbetar vi aktivt och medvetet för ett demokratiskt engagemang baserat på den rikedom och mångfald som skapas i mötet mellan människor. Mål Ljusdals kommun ska aktivt verka för ett öppet samhälle genomsyrat av mångfald, jämställdhet och jämlikhet. Indikatorer - Aktivt mångfaldsarbete. Aktivt jämställdhetsarbete. Invånarnas demokratiska engagemang. Mått o o o Utförda åtgärder enligt mångfaldsplan. Utförda åtgärder enligt jämställdhetsplan. Invånarnas möjligheter till inflytande på beslut, medborgarundersökning, SCB. Ansvarig nämnd/bolag Mål nr 25-27: Kommunstyrelsen. Motivering av valda mått För kommunen finns en fastställd mångfaldsplan samt jämställdhetsplan. Genom att mäta antalet genomförda åtgärder i respektive plan får vi ett mått på om kommunens arbete bedrivs aktivt och enligt plan. För att mäta det demokratiska engagemanget har vi valt att mäta invånarnas möjlighet till inflytande på beslut inom kommunen. Måttet invånarnas inflytande har fördelen att det mäts årligen, medan resultat av antal valdeltagare endast förnyas vart fjärde år Antal genomförda åtgärder i mångfaldsplanen Antal genomförda åtgärder i jämställdhetsplanen Betyg av medborgarna på möjligheten till inflytande på beslut. Betygsskala FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 11

14 EKONOMISK ÖVERSIKT Omvärldsanalys Den svenska ekonomin går fortfarande på högvarv. Både Konjunkturinstitutets och arbetsförmedlingens återkommande enkäter till företagen pekar på en fortsatt tydlig optimism även om stämningsläget dämpats något sedan förra hösten. Enligt SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) bedömning kommer högkonjunkturen att kulminera under 219. Trots ett allt mer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen är låg. Därmed är det inhemska inflationstrycket svagt. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av 219. I takt med att styrräntan sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi, KPI ökar och konsumtionen dämpas. Förändringen av antalet arbetade timmar beräknas falla från 1,9 % för 218,,3 % för 219 till -,3 % för 22. Den gradvis minskade sysselsättningen innebär att tillväxten av skatteunderlaget förväntas minska från 1,3 % för 218,,7 % för 219 till,1 % för 22. Utvecklingen av de ekonomiska förutsättningarna enligt ovanstående scenario innebär att ett betydande glapp befaras uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Befolkningsutveckling Befolkningen i Ljusdals kommun var innevånare den 31 augusti 218 vilket är en ökning med 8 invånare sedan årsskiftet. God ekonomisk hushållning Kommunallagen stadgar att kommuner måste ha balans i ekonomin där kostnaderna inte får ska överstiga intäkterna. Utöver detta balanskrav ska kommunerna även ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För detta skall kommunerna ta fram riktlinjer. Ljusdals kommun har antagit en ny styrmodell. Utifrån denna har det beslutats om en vision för kommunen och en lokal utvecklingsstrategi. Dessa skall vara styrande för de årliga budgetarna och ELP, den ekonomiska långtidsplanen. Nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning har tagits fram med utgångspunkt i den lokala utvecklingsstrategin och kommunens ekonomi. Utifrån dessa riktlinjer har nya finansiella mål antagits och tillämpats från och med budget 216. Årligt finansiellt mål Kommunens resultat skall vara,5 % av skatteintäkter och statsbidrag. I delårsbokslutet per klaras det årliga finansiella målet. Prognosen för helåret pekar däremot på en förlust vilket skulle innebära att målet inte klaras. Långsiktigt finansiellt mål Kommunens soliditet* (inkl. pensionsskuld) skall år 22 vara 7 %. I delårsbokslutet uppnås en soliditet på 6 % vilket är enligt plan men utifrån den negativa prognosen bedöms soliditeten vara lägre vid årsskiftet än i delårsbokslutet. Mål ur ett verksamhetsperspektiv Den lokala utvecklingsstrategin innehåller mål för kommunens utveckling. Kommunfullmäktige har i fullmäktigemål satt nivån för den önskade utvecklingen av dessa mål. Grunden i utvecklingsstrategin är de tre hållbarhetsperspektiven; social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Utvecklingsstrategin och därmed också fullmäktigemålen är kommunens verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Utifrån fullmäktigemålen skall nämnderna sätta nämndmål. För de kommunala bolagen finns också fullmäktigemål. Kommunfullmäktige styr bolagen genom ägardirektiv. I denna delårsrapport följs fullmäktigemålen för 218 upp på sidorna Här är också tydliggjort vilken/vilka nämnder/bolag som är ansvariga för respektive mål. Analysen av uppföljningen av fullmäktigemålen görs årligen till Kommunfullmäktige efter årsredovisningen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 12

15 EKONOMISK ÖVERSIKT Delårsrapport januari-augusti Resultat Kommunens resultat per uppgår till Tkr ( Tkr ). Nämndernas budgetavvikelse Nämnderna redovisar sammanlagt en negativ avvikelse i förhållande till budget med -3 Mkr. Omsorgsnämnden visar det största underskottet med -28,7 Mkr. Redovisade underskott återfinns inom individ- och familjeomsorg -15,1 Mkr, stöd och omsorg -3,7 Mkr samt äldreomsorg -9,4 Mkr. Utbildningsnämnden redovisar ett underskott med -6,8 Mkr där avvikelserna främst återfinns inom grundskola -5,8 Mkr och gymnasieskola -1,9 Mkr. Kommunstyrelsen rapporterar ett överskott med 4,6 Mkr varav kommunledningskontoret redovisar ett negativt resultat med -,8 Mkr medan samhällsutvecklingsförvaltningen redovisar ett positivt resultat med 5,3 Mkr. Övriga nämnder redovisar relativt små avvikelser. Kostnader och intäkter Utöver nämndernas kostnader finns centrala poster. De viktigaste är kapitalkostnader, kostnader för pensioner, semesterlöneskuld och övriga förvaltningsövergripande kostnader. På intäktssidan finns det kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och finansiella intäkter. I detta bokslut har periodiseringar gjorts angående dessa poster. De viktigaste är: pensionskostnader har beräknats utifrån prognoser från vår pensionsadministratör KPA. semesterlöneskuld har beräknats utifrån upparbetad skuld samt periodisering av i augusti rapporterad semester. intäkter har periodiserats utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i cirkulär 18:27 per Minskning av semesterlöneskulden innebär en resultatförbättring med +24 Mkr per Denna resultatförbättring kommer inte kvarstå vid årsskiftet då bedömningen är att semesterlöneskulden återigen har ökat. Se skulder och finansnetto. Skulder och finansnetto Semesterlöneskulden minskat med 24 Mkr från årsskiftet. I augusti är semesterlöneskulden som lägst under året. De anställda har tagit ut årets semester i normal omfattning samtidigt som semester intjänas under återstående månader av året. Kvarvarande semesterskuld är till stor del hänförligt till sparade semesterdagar sedan tidigare år. Pensionsförbindelsen (utanför balansräkningen) har minskat med 7,3 Mkr jämfört med årsskiftet Det redovisade finansnettot är positivt med 9 Mkr. Borgensavgifter för bolagen, överskottsutdelning från Kommuninvest samt försäljningar av fonder ger finansiella intäkter samtidigt som räntekostnaderna är låga. Investeringar Genomförda nettoinvesteringar första halvåret var 28 Mkr. Detta utgör cirka 44 % av årets budgeterade investeringar om 62,6 Mkr. Största enskilda objekt är en förskoleavdelning i Järvsö. Sommarens skogsbränder Kostnader relaterade till sommarens omfattande skogsbränder inom kommunen har redovisningsmässigt kompletterats med dimensioner för att särskilja kostnader för direkt räddningsinsats från övriga indirekta kostnader och kostnader för efterarbete. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ersätter kommunen med stöd av Lagen om skydd mot olyckor (LSO) för kostnader avseende direkt räddningsinsats med avdrag för kommunens självrisk om 67 Tkr. I bokslutet har 12,2 Mkr kostnadsförts avseende direkt räddningsinsats och knappt 2 Tkr avseende övriga indirekta kostnader och kostnader för efterarbete. I delårsbokslutet kvarstår 7,6 Mkr som fordran efter delutbetalning från MSB. Länsstyrelsen i Jämtlands län har fått i uppdrag av regeringen att administrera ersättningar till kommuner och länsstyrelser för kostnader hänförliga till sommarens skogsbränder i riket som inte är hänförliga till direkt räddningsinsats enligt LSO. Närmare detaljer om sådana ersättningar är inte klargjorda utan kommer att lämnas i förordning enligt pressmeddelande på regeringens hemsida. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 13

16 EKONOMISK ÖVERSIKT Helårsprognos Resultat Helårsprognosen för 218 visar på ett negativt resultat om -23,1 Mkr. Avvikelserna återfinns i huvudsak hos Omsorgsnämnden med -29, Mkr och Utbildningsnämnden med -,5 Mkr. Balanskravsavstämning Kommunen har ett negativt balanskrav från 217 täcka i tillägg till årets förväntade balanskravsresultat. Mkr Balanskrav Årets resultat -23,1-13,5 Avgår reavinster -1,7 -,9 Årets resultat efter justeringar Medel till RUR* Medel från RUR Årets balanskravsresultat -24,8-24,8-14,4-14,4 Balanskravsunderskott ,4 Resultat enligt Balanskravet -39,2-14,4 Ett negativt balanskravsresultat måste enligt kommunallagen regleras inom tre år. Nämndernas budgetavvikelse Nämnderna redovisar sammantaget en förväntad budgetavvikelse med -37,7 Mkr. Omsorgsnämndens prognos resulterar i en avvikelse med -29, Mkr i förhållande till budget, Utbildningsnämndens prognos avviker -,5 Mkr medan Kommunstyrelsens prognos innebär ett överskott på 1,3 Mkr. Vad kan påverka utfallet för 218 En hel del faktorer som kan påverka resultatet för 218: Pensionskostnader: Det är årligen stora belopp som kostnadsförs. et kan många gånger avvika kraftigt från prognoserna. Semesterlöneskulden: Det är svårt att prognosticera hur mycket semester anställda tar. Nämndernas prognoser: Det är alltid svårt att göra prognoser och procentuellt små avvikelser ger stora belopp. Det finns en osäkerhet gällande intäkter för återsökta medel från Migrationsverket. Detta gäller främst Individ och familjeomsorgen (IFO) inom Omsorgsförvaltningen. Skatteunderlagsprognosen: Prognosen uppdateras vid två tillfällen under hösten och påverkar resultatet bl.a. genom slutavräkningarna på kommunalskatten. Kommentarer För att klara balanskravet för 218 kräver stora insatser. Omsorgsnämndens stora underskott hänför sig till Individ- och familjeomsorg där kostnaderna för placeringar i familjehem överskrider ramarna, Stöd och omsorg med kostnadsavvikelser för socialpsykiatri, personlig assistans och hög sjukfrånvaro samt Äldreomsorg med avvikelser för hemsjukvård. Utbildningsnämndens underskott hänför sig till högre kostnader än budgeterat för grundskola och gymnasieskola. Verksamhetens nettokostnader beräknas under 218 öka med 38,9 Mkr, d.v.s. 3,3 %. Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag inklusive slutavräkningar, fastighetsavgift och mellankommunal utjämning beräknas bli Mkr. Detta är 23 Mkr mer än 217 men 4 Mkr mindre än budgeterat. Preliminär slutavräkning för 218 beräknas bli 19 Tkr och den preliminära slutavräkningen för 217 justeras med Tkr. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 14

17 RESULTAT & BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING (Tkr) NOT KOMMUNEN Budget Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat BALANSRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar varav mark, byggnader o tekn.anl varav maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar 16 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelse som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser 19, Leasing 17 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 15

18 KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS (Tkr) KOMMUNEN Not Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för i anspråktaqgna avsättningar 21-3 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital Lager (ökning- / minskning+) Korta fordringar (ökning- / minskning+) Korta skulder (ökning+ / minskning-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Investering i anläggningar Försäljning av anläggningar Omklassificering -111 Investering i finansiella anläggningstillgångar -42 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Förändring investeringsbidrag Förändring leasingskuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettoskuld vid årets början Räntebärande nettoskuld vid årets slut EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 16

19 DRIFTREDOVISNING & INVESTERINGSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING(Tkr) Nämnd/Styrelse Redovisning Budget Redovisning Avvikelse Intäkt Kostnad Netto mot budget Kommunfullmäktige Revisionen Kommunstyrelse varav kommunledningskontor varav samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Valnämnd Myndighetsnämnd Överförmyndarnämnd Summa nämnder, förvaltningar INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Redovisat Budget Redovisning Avvikelse Intäkt/bidrag Kostnad Netto mot budget Kommunstyrelse varav kommunledningskontor varav samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Finansen INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Projekt Redovisat Redovisat ack Total tom budget Förskoleavdelning Järvsö Älvvallen, omklädningsrum Slottegymnasiet, tak hus F Vij förskola, tillbyggnad EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 17

20 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) Not 1 KOMMUNEN Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Taxor o avgifter Hyror o arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet o konsulttjänster Exploateringsintäkter Realisationsvinster Försäkringsersättningar Övriga intäkter Summa Varav jämförelsestörande post Not 2 Not 3 Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter Pensionskostnader Inköp av anläggnings och underhållsmaterial Bränsle energi o vatten Köp av huvudverksamhet Lokal o markhyror Övriga tjänster Lämnade bidrag Realisationsförluster Förändring avsättning 3 3 Övriga kostnader Summa Varav jämförelsestörande post Pensioner inkluderar löneskatt med 24,26%. Till pensionsavsättningen tillkommer ränta tkr som redovisas bland fin.kostn Avskrivningar Avskrivning byggnader och anläggningar Planenliga avskrivningar övr materiella anl Summa Not 4 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Strukturbidrag Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag LSS-utjämning Regleringsbidrag Kommunal fastighetsavgift Generellt bidrag Summa EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 18

21 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 6 Finansiella intäkter Utdelningar på aktier o andelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader Ränta på pensionsavsättningar Övriga finansiella kostnader Summa varav jämförelsestörande post Not 8 Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande intäkter Återföring nedskrivning fordran Samkraft NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Not 9 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Ackumulerad nedskrivning Bokfört värde Avskrivningstider -5 år -5 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Redovisat värde vid årets början Investeringar Försäljningar och utrangeringar Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Årets avskrivningar Överfört till annat slag av tillgång 111 Redovisat värde vid årets slut EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNNGAR I 19

22 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 9 Forts Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Ackumulerad nedskrivning Bokfört värde Avskrivningstider 3- år 3- år Linjär avskrivnings tillämpas för samtliga maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början Investeringar Försäljningar och utrangeringar Övriga justeringar Årets avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Summa Materiella anläggningstillgångar Not Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning/placering Kommun Invest Ljusdals IF 9 9 Ljusdals Betongpark 3 3 Järvsö Is hockeyklubb Summa Aktier och andelar AB Ljusdalshem Ljusdals Energiföretag AB Kommuninvest Fleruppgiftskommunalförbund X-trafik AB Övriga aktier o andelar Summa Summa Finansiella anläggningstillgångar Till Ljusdals Hem har lämnats ett villkorat aktieägartillskott 25 tkr, varav tkr återstår EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 2

23 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 11 Förråd Tomtmark till försäljning Förråd Summa korta fordringar Not 12 Fordringar Kundfordringar Mervärdesskattefordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Övriga fordringar Summa korta fordringar Not 13 Not 14 Kortfristiga placeringar Pensionsmedel Nordea Pensionsmedel Handelsbanken Summa Marknadsvärde Eget kapital Ingånde eget kapital Årets resultat Summa Fullmäktige har under år 213 beslutat att avsätta 37 miljoner kronor av tidigare års resultat till resultatutjämningsreserv. Under 214 har uttag gjorts med 3,1 mkr, kvar i resultatutjämningsfonden är 33,9 mkr. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 21

24 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 15 Avsättningar till pensioner Avsättningar till pensioner exkl. ÖK-SAP Avsättningar till pensioner avs. ÖK-SAP Avsättningar till pensioner förtroendevalda Avsättning särskild löneskatt Summa ÖK-SAP= Övereskommen särskild avtalspension Pensionsbehållning Förmånsbestämd ÅP Pension till efterlevande PA-KL pensioner Summa avs pensioner exkl ÖK-SAP Särskilda avtalspensioner 128 Visstidspensioner Summa avs pensioner ÖK-SAP Ingående avsättning pensioner Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsförändring Pensionsutbetalningar Förändring av löneskatt Summa avsatt till pensioner Aktualiseringsgrad 95% 95% Antal visstidsförordnanden Förtroendevalda med visstidspension Personer med särskild avtalspension Pensionsförpliktelser i form av ansvarsförbindelser Ingående ansvarsförbindelse Ränte- och basbeloppsförändring Sänkning av diskonteringsränta Aktualisering Pensionsutbetalningar Övrigt Summa pensionsförpliktelser Förändring av löneskatt Utgående ansvarsförbindelse Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknat enligt RIPS 7. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 22

25 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 16 Övriga avsättningar Avsättning försäkringsskador Ingående balans 3 I anspråktagande under året -3 Utgående balans Summa Not 17 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Förfaller - 5 år efter balansdagen 3 3 Summa 3 3 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Investeringsbidrag Summa förutbetalda intäkter Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjande tid som motsvarande tillgång har. Återstående år(vägt snitt) 13 Skuld finansiell leasing maskiner och inventarier - som förfaller inom ett år som förfaller inom ett till fem år Summa Summa långfristiga skulder Totala minimileasavgifter Nuvärde totala minimileasavgifter Operationella leasingavtal överstigande 3 år - som förfaller inom ett år som förfaller inom ett till fem år som förfaller efter fem år Summa Not 18 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter* Preliminärskatt Skulder till staten Checkräkningskredit Övriga korta skulder Summa *varav Beräknad upplupna pensioner individuell del Beräknad upplupen löneskatt Beräknad upplupen semesterlön och okompenserad tid Förutbetalda intäkter avseende flyktingverksamhet EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 23

26 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 19 Övriga ansvarsförbindelser, borgensåtaganden AB Ljusdalshem Ljusdals servicehus AB Ljusdals Energi koncernen AB (Samkraft upphört 215 Borgen för egnahem Ljusdals Golfklubb Region Gävleborg* Summa Not 2 Borgensförbindelse Kommuninvest Ljusdals kommun har i augusti 23 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 26 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ljusdals kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångarna till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor Not 21 Justering för gjorda avsättningar Förändring avsättning pensioner Skuldförändr löneskatt på pens.avs Återföring försäkringsskada -3 Summa Not 22 Justering för ej likviditetspåverkande poster Realisationsvinst{förlust anläggningstillgångar Återförda investeringsbidrag Summa EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 24

27 REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning RKR. Kommunen följer lag och rekommendationer i allt väsentligt. I de fall undantag förekommer så redovisas de under respektive punkt. Intäkterna redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till ett anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Jämförelsestörande poster (RKR 3.1) Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till verksamhetens intäkter/kostnader. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande. I år redovisas återbetalningen av nedskriven fodran Samkraft som jämförelsestörande post. Intäkter Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kommunal redovisning har kommunalskatten periodiserats. I delårsrapporten för år 218 har bokförts den definitiva slutavräkningen för 217 och en preliminär slutavräkning för 218, baserats på SKL:s augustiprognos. Slutavräkningen 217 uppgår till -,4 Mkr. Den preliminära slutavräkningen för 218 har bokförts till,1 Mkr. Övriga intäkter Barnomsorgs-, äldreomsorgsavgifter etc. intäktsförs i samband med fakturering, som sker löpande. Kostnader Avskrivningar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider I huvudsak används följande avskrivningstider: 3 år Datorinvesteringar 5- år Bilar, maskiner och inventarier samt räddningsfordon -15 år IT-infrastruktur samt vissa tilläggsinvesteringar i fastigheter 2-5 år Fastigheter av enklare utförande 5 år Dagvattenledningar Avskrivningsmetod Linjär avskrivning tillämpas. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Komponentavskrivning Under 215 genomfördes arbetet med att dela upp de befintliga fastigheterna i komponenter. Grundläggande principer för fastigheterna är: En komponent ska i princip vara större än 25 tkr. Befintliga fastigheter har delats upp i två grupper, gamla objekt och nygamla objekt. Ett markvärde har satts för alla fastigheter med 2 procent på restvärdet 151. Nya investeringar fördelas efter bedömd nyttjandetid. Under 216 har ett arbete genomförts med att dela upp gator och vägar i komponenter. Grundläggande principer för gator o vägar är att uppdelningen har gjorts i två komponenter, vägkropp och slitlager. Under 217 har parkanläggningar fördelats i två grupper av komponenter, mark och växter samt utrustning. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett basbelopp. Anläggningstillgångar (RKR 11.4) Investeringsbidrag tas fr.o.m. 212 upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades det så att det reducerade anskaffningsvärdet. Övriga avsättningar Inga övriga avsättingar i år. Pensioner(RKR 2:1, 7.1,17) Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknande enligt RIPS7. Pensionsskulden är den framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden, inklusive löneskatt, återfinns under rubrikerna: avsättning, kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser. Under avsättningar redovisas kompletterande ålderspension, särskild avtalspension före 65 samt efterlevandepension. Som kortfristig skuld finns redovisat de pensioner som intjänats av de anställda under 218, men som betalats ut under 219. Under ansvarsförindelser finns de pensionsförpliktelser som har intjänats före EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 25

28 REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Leasingavtal(RKR 13.2) Kommunen redovisar finansiellt leasingavtal för fordon som leasats från 214 samt en gascontainer. Fordonen och containern tas upp som en anläggningstillgång, Operationella leasingavtal beskrivs i not 17. Omsättningstillgångar Kommunens pensionsmedelsportfölj är klassificerad som en omsättningstillgång. Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet.. Ord och begrepp Mkr = Miljoner kronor, Tkr =Tusental kronor Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda för stadigvarande bruk t.ex. byggnader, mark, aktier, inventarier, maskiner. Avskrivningar Årlig värdeminskning av anläggningstillgångar där avskrivningen sker utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Avsättning Utgörs av de betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst, men där osäkerhet föreligger beträffande beloppets storlek eller tidpunkt för betalning. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen per den 31 december samt hur kapitalet har använts (tillgångar) och hur de har anskaffats (skulder och eget kapital) Drift- och investeringsredovisning Redovisar utfallet i förhållande till budgeterade intäkter och kostnader på nämndsnivå. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar respektive skulder och avsättningar. Finansiell leasing Äganderätten kan övergå till leasetagaren (kommunen), vilket innebär att de ekonomiska risker och fördelar som är förknippat med ägandet också övergår. Finansnetto Finansiella intäkter (t.ex. utdelningar, ränteintäkter) minus finansiella kostnader (t.ex. räntekostnader). Jämförelsestörande poster Ekonomiska händelser som inte är extraordinära, men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser mellan olika år. Kapitalkostnader Samlingsbegrepp för planmässig avskrivning och internränta. Kassaflödesanalys Beskriver hur verksamhet och investeringar har finansierats under året och hur likvida medel har förändrats. Kortfristiga fordran/skulder Kortfristiga lån, fordran eller skuld med en löptid understigande ett år. Kommunalt koncernföretag En juridisk person där kommunen har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt t.ex. kassa- och banktillgångar samt värdepapper. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Långfristig fordran/skuld Långfristig fordran, lån eller skuld som förfaller till betalning senare än ett år efter räkenskapsårets utgång. Nettokostnader Driftskostnader inklusive avskrivningar, efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgångar, exempelvis förråd, fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank. Resultaträkning Sammanfattar intäkter och kostnader samt visar årets förändring av det egna kapitalet (årets resultat). Självfinansieringsgrad Beskriver hur stor del av tillgångarna som är finansierade genom lån och övriga skulder Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna.. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 26

29 HELÅRSPROGNOS RESULTATRÄKNING Redovisning Budget Prognos Avvikelse mot budget Nämndernas nettokostnad Finansiering KS till förfogande KS utvecklingsreserv Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Slutavräkning Prel. Slutavräkning Prel. Slutavräkning Kommunalekonomisk utjämning Fastighetsavgift Flyktingbidrag Återförda flyktigbidrag i balans Vindkraftspremie Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat DRIFTSREDOVISNING Nämnd/styrelse Budget Prognos Avvikelse mot budget Kommunfullmäktige Revision 1 1 Kommunstyrelse, Kommunledningskontoret Kommunstyrelse, Samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsorgsnämnden Valnämnd 3 3 Överförmyndarnämnden 9 9 Myndighetsnämnd 3 3 Nämndernas nettokostnad INVESTERINGSREDOVISNING Nämnd/styrelse Budget 218 Prognos 218 Avvikelse mot budget Kommunstyrelse varav kommunledningskontor varav samhällsutveckling varav internleasing varav finansiell leasing 3-3 Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd 1 1 Nämndernas investeringar EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 27

30 DELÅRSRESULTAT SAMT PROGNOS KONCERN BOLAG DELÅRSRAPPORT SAMT PROGNOS 218 Ljusdal Energiföretag koncern Prognos Intäkter Kostnader Avskrivningar Rörelse resultat Finansiella intäkter 128 Finansiella kostnader Resultat AB Ljusdalshem koncern Prognos Intäkter Kostnader Avskrivningar Rörelse resultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse Närljus Prognos Intäkter Kostnader Avskrivningar Rörelse resultat 584 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat 584 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 28

31 KOMMUNSTYRELSEN Delårsbokslut samt helårsprognos Delårsbokslut Helårsprognos Verksamhet Redovisning Avvikelse Redovisning Budget Helårs- Avvikelse mot budget prognos mot budget Kommunledningskontor Verksamhetsledning Ramsjöbygden Turistverksamhet Inköpsverksamhet Information Kommunkansli Ekonomi Medlemsavg.,försäkr.,anslag IT-enhet HR-enhet Utredningsenhet Utvecklingsprojekt Kraftverk Kvarndammen Samhällsutveckling Verksamhetsstöd Ungas inflytande Plan & bygg Fastigheter Näringslivsfr.åtg/Information Gator & vägar Parker & lekplatser Miljö Räddningstjänst Biblioteksverksamhet Musik- & kulturverksamhet Fritidsgårdar Fritidsverksamhet Bostadsanpassningsbidrag Städ Totalt: VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 29

32 KOMMUNSTYRELSEN Kommentarer: Delårsbokslut: Kommunledningskontoret redovisar ett underskott på 778 tkr varav 697 tkr är underskott på kapitalkostnader för investeringar hos IT-enheten. Det är inom enheterna Stenegård, IT-enheten, HR-enheten samt Utredningsenheten som de största avvikelserna finns. Stenegård redovisar ett underskott på grund av oförutsedda personalkostnader samt att personalbudgeten inte är tillräcklig för verksamheten. IT-enheten redovisar ett underskott på kapitalkostnader på grund av ökad investeringstakt under förra året samt högre personalkostnader till följd av organisationsförändring. HR-enheten har ett underskott på grund av ej budgeterade medel för Kommunens SAM-utbildningar samt ökade IT-kostnader. Utredningsenheten redovisar ett överskott på grund av vakanta tjänster samt sjukskrivningar under delar av året samt att tilldelade projektmedel för tillgänglighet samt jämställdhet inte har upparbetats. Samhällsutvecklingsförvaltningen redovisar ett överskott på tkr. De största avvikelserna finns på enheterna Plan och bygg, Fastigheter samt Räddningstjänst. Plan och bygg har ett överskott som beror på vakanta tjänster och föräldraledigheter under delar av året samt att tillskjutna medel för utredning av GC-väg mellan Ljusdal Järvsö samt översiktsplan i Järvsö ännu inte har upparbetats. Mätstationen på Östernäs ger ett överskott på markhyran. Hos enheten finns även kostnader för bostadsanpassningsbidrag som har varit lägre än beräknat. Fastighetsenheten har haft lägre driftkostnader främst avseende uppvärmning samt att externa intäkter har varit högre än beräknat vilket ger ett överskott. Räddningstjänsten visar ett underskott främst beroende på högre utryckningskostnader på grund av många larm samt kommunens självrisk för den stora skogsbranden. Helårsprognos Prognosen för Kommunledningskontoret visar på ett underskott på 2 6 tkr. De enheter som i delårsbokslutet uppvisar de största avvikelserna mot budget är även de som beräknas få den största avvikelsen mot budget för 218. Prognosen för Samhällsutvecklingsförvaltningen visar på ett överskott på 3 9 tkr. De enheter som i delårsbokslutet uppvisar de största avvikelserna mot budget är även de som beräknas få den största prognosavvikelsen för 218. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 3

33 Delårsbokslut samt helårsprognos Verksamhet Nämndverksamhet Idrotts- & fritidsanläggning Delårsbokslut Redovisning UTBILDNINGSNÄMND Avvikelse mot budget 174 Helårsprognos Redovisning Budget Helårsprognos Avvikelse mot budget 74 Barnomsorg Förskoleklass Grundskola & särskola Gymnasieskola & gymnasiesärskola Vuxenutbildning Övrig utbildning Verksamhetsstöd Summa: Kommentarer: Delårsbokslut: Enligt kommunallagen ska kommunens budget avse kalenderår, medan utbildningsnämnden har verksamheter som är kopplat till skolans läsår. Skolans läsår börjar i augusti vilket gör att vårterminen och höstterminen spänner över två verksamhetsår som genererar olika kostnader och intäkter, eftersom elevantalet kan variera mellan terminerna. Delåsbokslutet för utbildningsförvaltningen visar på ett underskott på 6 76 tkr. Underskottet finns framför allt inom verksamheterna barnomsorg, förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Förskolan: Trots att det är färre barn i verksamheterna än vad budgeten är lagd för så beräknas ett underskott mot budget. Detta tyder på att nyckeltalen per barn inte håller. Mat- och materialnyckeltalet behöver förstärkas utifrån nya priser. Personalen skulle kunna samordnas bättre om förskoleavdelningarna låg närmare varandra. Förskoleklass: Hösten 218 blev förskoleklassen obligatorisk. Ljusdals kommun har under många år arbetat med en så kallad samlad skoldag, vilket gör att eleverna får vara på skolan längre tid än vad läroplanen kräver. På detta sätt har skolskjutsarna kunnat samordnas mer effektivt. Däremot behövs det mer personal då eleverna är på skolan längre. Nyckeltalet för förskoleklass är inte anpassat för längre skoldag än vad läroplanen anger vilket innebär överdrag mot budgeten. Grundskolan: Elever i behov av särskilt stöd behöver mycket extra resurser och enligt skollagen är rektor skyldig att tillgodose elevers behov för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Ordinarie undervisning kostar mer än vad nyckeltalen medger. Arbetet med att få en välskött skola håller på för fullt, dock har detta arbetssätt inte implementerats än utan väntas ske först under 219. Även utnyttjandet av lokaler är något som håller på att ses över och en effektivisering skulle kunna leda till att pengarna kan användas till behov i verksamheterna istället för hyror. Gymnasiet: et per augusti redovisar ett underskott som främst beror på att mer personal har använts än vad som är budgeterat. Här pågår arbetet med att samordna små program så att kostnaden kan minskas. Helårsprognos: Utbildningsnämndens helårsprognos visar att budgeten för 218 kommer att överskridas med ca 52 tkr. Idrotts- och fritidsanläggning är en verksamhet som under året övertagits av samhällsutvecklingsförvaltningen och drivs nu mer av Slottehubben. Barnomsorg omfattar både förskola och fritidsverksamhet. Förskolan håller inte sina tilldelade nyckeltal i prognosen utan underskottet som redovisas i delårsbokslutet väntas fortsätta i samma takt. Däremot väntas fritidsverksamheten bidra med ett litet överskott. Fritidspersonalen används ofta tillsammans med både förskoleklass och grundskolans verksamheter. Överskottet beror delvis på att det är en svår gränsdragning mellan VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 31

34 UTBILDNINGSNÄMND de olika verksamheterna i och med att de har en så kallad samlad skoldag där fritidsverksamheten träder in under skoldagen. Förskoleklass visar på ett underskott som hänförs till den samlade skoldagen där elever i förskoleklass endast har ett nyckeltal anpassat för verksamhet, tre timmar om dagen, medan skoldagen sträcker sig upp till sex timmar. Grundskolan och grundsärskolan visar tillsammans en prognos på tkr. I denna prognos ingår ett underskott för grundskolan med 7 53 tkr och ett överskott på tkr för grundsärskolan. Underskottet på grundskolan har att göra med elever i behov av särskilt stöd. Överskottet på grundsärskolan har att göra med att elevantalet har sjunkit medan samma budget som tidigare har tilldelats. På gymnasiet har en verksamhetschef tillika rektor anställts i slutet av 217. Prognosen visar att kostnaderna för hösten 218 beräknas lägre än under våren 217. Kostnadsminskningen beror främst på ett mer effektivt utnyttjande av personal då flera program samläser i större utsträckning än tidigare. IKE prognosen visar på ett överskott mot budgeten vilket är positivt då fler elever än beräknat har valt att gå på Slottegymnasiet Vuxenutbildning och övrig utbildning visar på en positiv prognos vilket har att göra med att stor återhållsamhet råder då övriga delar i Utbildningsnämndens budget förväntas gå med underskott. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 32

35 OMSORGSNÄMNDEN Delårsbokslut samt helårsprognos Delårsbokslut Helårsprognos Verksamhet Redovisning Avvikelse Redovisning Budget Helårs- Avvikelse mot budget prognos mot budget Omsorgsnämnd Verks.stöd och Biståndshandl Färdtjänst, Glesbygdsservice Individ- o familjeomsorg Stöd och Omsorg Äldreomsorg Arbetsmarknadsverksamhet Integrationsverksamhet Kostservice Summa: Kommentarer: Delårsbokslut: Omsorgsförvaltningen har upprättat delårsbokslut per augusti. Delårsbokslutet visar ett underskott om tkr. Helårsprognos: Omsorgsförvaltningen har upprättat en helårsprognos för 218. Helårsprognosen visar ett underskott om tkr. Engångskostnader på ca 6 4 tkr förrycker delvis delårsbokslut och prognos. Exempel på dessa kostnader är bl.a. överenskommelser om avslut, ett flertal gjorda utredningar, uteblivna intäkter p.g.a. brand, avslutade projekt, extremt dyr placering för IFO (3 månader), nytt schema hemsjukvården mm Verksamhetsstöd och biståndshandläggning beräknas redovisa ett positivt resultat om 5 tkr till följd av att förvaltningen ännu ej tillsatt en vakant tjänst som verksamhetschef Stöd och omsorg samt att införande av den nya upphandlade versionen av verksamhetssystemet Treserva har blivit framskjutet. Färdtjänst och glesbygdsservice redovisar ett positivt resultat om 22 tkr. Det största underskottet redovisar verksamheten Individ och Familjeomsorg (IFO) med ett underskott på helårsbasis på tkr. Framförallt uppvisar Familjehemsverksamheten ett kraftigt minus på tkr. Den plan som tidigare ställdes upp inför med kraftigt minskat antal placeringar och kraftigt minskade dygnskostnader har inte visat sig hålla. Kostnaderna för familjehemsplaceringar har alltså underskattats. Ett nytt arbetssätt - att arbeta med egna förstärkta familjehem - är påbörjat och bedöms för 219 kunna leda till mindre kostsamma placeringar än i dyrare externa konsultstödda familjehem. Nya rutiner och avtal görs löpande och alla avtal om ersättningar för placeringar omförhandlas när möjlighet finns. För IFO har kostnader för skydds-placeringar, till följd av våld i nära relation, fortsatt på en hög nivå och till och med ökat under 218. Inför 219 kommer en ny strategi för att välja rätt nivå på skyddsplaceringar att tillämpas, vilket bör kunna ge billigare placeringar i snitt. Nya placeringar av ungdomar med neuropsykiatrisk problematik och svåra beteendeproblem har behövt ske även under 218. En extern placering av en individ skedde under augusti till en dygnskostnad om ca 11 : -/dygn, vilket motsvarar ungefär 1 tkr för 3 månaders placering och utredning. Fortsatt behov av placeringar med anledning av föräldrars kognitiva funktionsnedsättningar har också fortsatt att öka nämndens nettokostnader. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 33

36 OMSORGSNÄMNDEN Stöd och omsorg redovisar (SO) i denna prognos ett underskott på -7 7 tkr. Ökade behov inom socialpsykiatrin, helårseffekt på nya kunder personlig assistans som tillkom redan under 217, samt fortsatt hög sjukfrånvaro - är de primära anledningarna till underskottet. Här kan också påminnas om det faktum att Omsorgsnämndens begäran om 3 tkr från kommunfullmäktige - med anledning av de ökade kostnaderna inom personlig assistans - avslogs i kommunfullmäktige. Den beslutade åtgärden av omstruktureringen av boende-platser har inte klarat att genomföras enligt tidsplanen. Den tidigare beslutade effektiviseringen på ca 1 tkr kommer därmed ej att kunna genomföras förrän våren 219. Äldreomsorgen (ÄO) beräknas redovisa ett underskott vid årets slut på -8 9 tkr. Här är det kostnader för beslutad hemsjukvård och delegerad hemsjukvård som utförs av hemtjänst som uppvisar merparten av underskottet. De ökade behoven inom hemsjukvården innebar ett underskott redan under 217. Ett arbete har påbörjats med nytt schema för hemsjukvården som beräknas ge klart minskade kostnader 219. Vad gäller hemtjänst så har Omsorgsnämnden sedan tidigare fokuserat på stabilisering av antalet beviljade timmar hemtjänst. Detta har gett god ekonomisk effekt och genom nya rutiner för planering och utförande av hemtjänst så har omsorgsnämndens kostnader för hemtjänst fortsatt sjunka. En genomlysning av hela hemtjänstprocessen håller på att genomföras, från biståndshandläggning till verkställighet, som stöd i förvaltningens arbete. Det prognostiserade underskott på helår på tkr på Vård- och omsorgsboende får ses som ett osäkert underskott. Utifrån denna verksamhets storlek så kan små procentuella förändringar innebära mycket pengar, både upp och ned. Beslutet som fattades 216 om rätt till heltid för alla anställda inom kommunen har inneburit och innebär fortfarande för SO och ÄO att personalkostnaderna de facto har ökat. Verksamheterna har inte haft möjlighet att finansiera detta inom ram. Förvaltningen arbetar efter bästa förmåga med schemaförändringar och införande av en arbetstids modell för att använda resurserna så effektivt som möjligt. Arbetsmarknadsverksamhet redovisar ett positiv resultat om 2 tkr. Antalet individer i växlingsprojektet har under året varit något mindre än budgeterat men verksamheten planerar för utvecklad och utökad verksamhet för att möta behovet av fler människor i arbete. Projekt extra stöd som bedrivs i samverkan med Integrationsverksamheten och IFO beräknas t.ex. sänka Försörjningskostnaderna under 219 med i storleksordningen 4 tkr. Integrationsverksamheten redovisar trots fortsatt minskade statliga ersättningar för mottagande av ensamkommande barn ett positivt resultat om ca 2 tkr. Verksamheten har under kort tid både växlat upp och sedermera minskat på sin verksamhet utifrån nationella behov och förändrade ekonomiska förutsättningar. Överskottet fonderas för att täcka framtida kostnader för flyktingmottagandet samt kostnader inom andra verksamheter och redovisas som ett noll-resultat i omsorgsnämndens årsredovisning. Kostservice prognostiserar med ett underskott på -1 tkr. Den stora anledningen är att intäkterna för verksamheten minskar när antalet boende på Vård- och omsorgsboenden minskat samt att skolan köper färre matportioner från centralköket än tidigare, samt fortsatta kostnader till följd av Ramsjöprojektet. Därutöver prognostiserar omsorgsnämnden med ökade livsmedelskostnader när nuvarande avtal upphör. Osäkerhetsfaktorer Gällande statlig ersättning för unga f.d. ensamkommande i 18-plus utsluss så pågår idag ett överklagande-ärende gällande utbetalt försörjningsstöd efter 2 års ålder. Idag räknar förvaltningen inte med att erhålla ersättning från Migrationsverket. Skulle nämnden vinna i rätten så kan dock resultatet förbättras gentemot prognosen i storleksordningen 2 tkr. I övrigt vill nämnden påminna om att det generellt råder en osäkerhetsfaktor kring prognosers träffsäkerhet. En en-procentig felräkning motsvarar i sig närmare 5,5 miljoner för Omsorgsnämndens totala fögderi. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 34

37 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Delårsbokslut samt helårsprognos Delårsbokslut Helårsprognos Verksamhet Redovisning Avvikelse Redovisning Budget Helårs- Avvikelse mot budget prognos mot budget Överförmyndarnämnd Summa: Kommentarer Delårsbokslut: Av nämndens budget för arvoden till ställföreträdare och den politiska verksamheten är 81,2 % förbrukade Anledningen till detta är att huvuddelen av arvoden till ställföreträdare betalas ut under årets första två kvartal. Helårsprognos: Denna del av budgeten följer tidigare års utfall och beräknas vara i balans vid årsskiftet. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 35

38 Ljusdals kommun Ljusdal ljusdal.se