Delårsbokslut. Foto; Jakob Dahlström. ljusdal.se

Transkript

1 Delårsbokslut 2014 Foto; Jakob Dahlström ljusdal.se

2 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Vision och styrmodell 1 Styrning och uppföljning 2 Ekonomisk översikt 5 Ekonomiska sammanställningar räkning 7 Balansräkning 7 Kassaflödesanalys 8 Drift- & investeringsredovisning 9 Noter 10 Redovisningsprinciper 17 Helårsprognos 19 Koncernbolag 20 Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen 21 Utbildningsnämnden 25 Omsorgsnämnden 28 Överförmyndarnämnden 31

3 VISION OCH STYRMODELL Vision för Ljusdals kommun Under våren 2014 har kommunfullmäktige antagit en vision för Ljusdals kommun. Kommunfullmäktige har också antagit en ny styrmodell vilken skall ligga till grund för hur arbetet skall utformas för att nå visionen. Detta kommer att ersätta nuvarande övergripande mål och styrning arbetade en fullmäktigeberedning fram en rapport som låg till grund för kommunens vision. I rapporten lyfts tio huvudområden upp som centrala för kommunens utveckling. Av dessa angavs tre vara av större vikt; arbetstillfällen, utbildning och infrastruktur. Styrmodell Visionen är den övergripande nivån i styrmodellen. Visionens roll är att långsiktigt visa vilket samhälle vi önskar uppnå i Ljusdal. Den Lokala utvecklingsstrategin är tidsbestämd och skall konkretisera visionen. Strategin skall innehålla nedbrytbara mål och inriktningar för vidare hantering i Ekonomisk långtidsplan och Årsbudget. I årsbudget skall Fullmäktigemål antas vilket utgör fullmäktiges styrning av respektive nämnd. Fullmäktigemålen är baserade på mål och inriktningar som fastställts i Vision, Strategi och Långtidsplan. Utifrån fullmäktigemålen fastställer nämnderna egna mål. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 1

4 STYRNING OCH UPPFÖLJNING Omvärldsanalys Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på ökad inhemsk konsumtion och investeringar. Däremot har den svenska exportens utveckling varit svag. Sammantaget har tillväxten i ekonomin varit låg och arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 %. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Bedömningen är att tillväxten kommer att öka under till följd av att konsumtion och investeringar växer snabbt. Detta kommer också medföra fler arbetade timmar i den svenska ekonomin och en sjunkande arbetslöshet. Fler arbetade timmar ger ett ökat skatteunderlag och ökade intäkter till kommunerna, Detta är i alla fall SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) bedömning. Befolkningsutveckling Per den 31 juli var vi i Ljusdal invånare. Detta är en ökning med 135 invånare sedan årsskiftet. Främsta orsaken är ett invandringsöverskott på 232 invånare. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige antog inför budget 2005 en finansiell strategi som stöd för god ekonomisk hushållning i Ljusdals kommun. Den finansiella strategin innebär att kommunen skall ha en kostnadsnivå på verksamheten som gör att vi klarar balanskravet även i lågkonjunktur. uppfyllelse av finansiella mål Följande finansiella mål gäller för år 2014: Att soliditeten förbättras med en procentenhet. Obeaktat pensionsskulden utanför balansräkningen har soliditeten per 0831 ökat med 2 procentenheter till 70 %. Om man räknar med pensionsskulden har soliditeten ökat med tre procentenheter till 0 %. För helåret kommer målet inte klaras. Det negativa resultatet i prognosen gör att soliditeten försämras. Att samtliga investeringar i skattefinansierade verksamheter självfinansieras. Klaras per För helåret kommer inte målet att klaras. Det negativa resultatet gör att budgeterade investeringar inte kan självfinansieras. Nämndernas verksamhetsmål Verksamhetsmål med uppföljning finns på nämndsnivå. Dessa redovisas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Verksamhetsmålen ska stödja kommunfullmäktiges övergripande mål. Verksamhetsplanerna binder ihop mål och medel och är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. I nämndernas redovisningar för (sid ) återfinns uppföljningen av verksamhetsmålen. Dessa delas in i fem fokusområden för 2014: - Ekonomi - Kund/medborgare - Medarbetare - Verksamhet - Miljö I högkonjunktur skall därmed inte verksamheten utökas utan istället skall ekonomin stärkas eller engångsåtgärder vidtas. Den finansiella strategin har legat till grund för budget 2014 och till grund för de finansiella målen. Nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning är planerat att antas under hösten. Under slutet av 2013 och hittills under 2014 har fullmäktige beslutat om att sätta av medel till resultatutjämningsreserv, nya riktlinjer för investeringar samt nya riktlinjer för budget och budgetuppföljning. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 2

5 STYRNING OCH UPPFÖLJNING Sammanfattning av nämndernas måluppfyllelse Varje cirkel representerar ett fokusområde. Varje tårtbit är den sammanvägda bedömningen om nämnden klarar eller inte klarar de uppsatta målen i respektive fokusområde. Ekonomi Överförmyndarnämnden Klarar delvis Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar ej Utbildningsnämnden Klarar delvis Kund/medborgare Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klarar delvis Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar delvis Medarbetare Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar delvis Utbildningsnämnden Klarar ej FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 3

6 STYRNING OCH UPPFÖLJNING Verksamhet Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klara delvis Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar delvis Miljö Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar delvis Förklaringstext Grönt Gult Rött Klarar Tveksamt / Klarar delvis Klarar ej FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 4

7 EKONOMISK ÖVERSIKT Delårsbokslut januari augusti et per är tkr ( Tkr ). Nämndernas budgetavvikelse Nämndernas budgetavvikelse är -11,6 Mkr. Omsorgsnämnden visar det största underskottet med -17 Mkr. Det är främst individ- och familjeomsorgen (IFO) som redovisar ett stort underskott samt äldreomsorgen. Utbildningsnämnden redovisar ett underskott med -4 Mkr. Kommunstyrelsen rapporterar för kommunledningskontoret ett negativt resultat med -1,3 Mkr. Kommunstyrelsen rapporterar för samhällsutveckling ett positivt resultat med 10,7 Mkr där flertalet verksamheter räknar med ett överskott. Övriga nämnder redovisar relativt små avvikelser. Kostnader och intäkter Utöver nämndernas kostnader finns centrala poster. De viktigaste är kapitalkostnader, kostnader för pensioner, semesterlöneskuld och övriga förvaltningsövergripande kostnader. På intäktssidan är det kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och finansiella intäkter. I detta bokslut har periodiseringar gjorts angående dessa poster. De viktigaste är: pensionskostnader har beräknats utifrån prognoser från vår pensionsadministratör KPA. semesterlöneskuld har beräknats utifrån upparbetad skuld samt periodisering av i augusti rapporterad semester. intäkter har periodiserats utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i cirkulär 14:32 per Pensionsavsättningens ökning ger kostnadsökning med 5 Mkr per Semesterlöneskuldens minskning ger en resultatförbättring med +17 Mkr per Denna resultatförbättring kommer inte kvarstå vid årsskiftet då bedömningen är att semesterlöneskulden återigen har ökat. Se skulder och finansnetto. Skulder och finansnetto Semesterlöneskulden minskat med 17 Mkr från årsskiftet. I augusti är semesterlöneskulden som lägst under året. De anställda har plockat ut årets semester men har ett halvår kvar att tjäna in den. Att det fortfarande är en skuld beror på att många har sparade semesterdagar kvar sedan tidigare år. Pensionsavsättningen har ökat med 5 Mkr och pensionsförbindelsen (utanför balansräkningen) har minskat med 23 Mkr jämfört med årsskiftet Det redovisade finansnettot är positivt 4,8 Mkr. Främst orsakat av lägre finansiella kostnader vilket är en följd av att låneskulden är noll. Investeringar Genomförda nettoinvesteringar första halvåret var 32,6 Mkr. Detta är drygt 48 % av årets budgeterade investeringar på 67,6Mkr. Soliditet och likviditet Soliditeten med hänsyn till pensionsförbindelsen är noll vilket främst beror på att pensionsförbindelsen har minskat med 23 Mkr enligt prognos från KPA. Ifjol var soliditeten -6% per Soliditeten obeaktat pensionsförbindelsen har ökat med två procentenheter till 70 %. Likviditeten är försämrad sedan årsskiftet, de likvida medlen uppgår till 20,9 Mkr. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 5

8 EKONOMISK ÖVERSIKT Helårsprognos Prognosen för 2014 visar på ett resultat om Tkr. Främsta orsaken till det negativa resultatet är nämndernas beräknade underskott på -28,8 Mkr. Balanskravsavstämning Kommunen har inga tidigare förluster att täcka. Mkr Balanskravet Årets resultat -19,2 10,4 Avgår reavinster -0,1-0,2 Årets resultat efter justeringar Medel till RUR* Medel från RUR Diskonteringsränta pensionsskuld enligt -19, , ,1 balanskravet -19,3 15,3 Ett negativt balanskravsresultat måste enligt kommunallagen regleras inom tre år. Därför är det av yttersta vikt att åtgärder vidtas så resultatet på helåret 2014 blir bättre än prognosen. Nämndernas budgetavvikelse Nämnderna sammantaget redovisar en beräknad budgetavvikelse med -28,8 Mkr. Omsorgsnämnden redovisar ett kraftigt underskott med en prognos på -25,3 Mkr. Individ- och familjeomsorgen står för -19 Mkr vilket är en negativ budgetavvikelse på 30%. Utbildningsnämnden har en prognos på minus 10,5 Mkr medan Kommunstyrelsen beräknar ett överskott på 7 Mkr. Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag inklusive slutavräkningar, fastighetsavgift och mellankommunal utjämning beräknas bli Mkr. Detta är 4,7 Mkr högre än budgeterat och 16 Mkr mer än Preliminär slutavräkning för 2014 beräknas bli Tkr och den preliminära för 2013 beräknas justeras med -718 Tkr. Vad kan påverka utfallet 2014 Det finns en del faktorer som kan påverka resultatet för 2014: Pensionskostnaderna. Det är årligen stora summor som kostnadsförs här. Utfallet kan många gånger avvika kraftigt från prognoserna. Semesterlöneskulden. Är osäker och hur mycket som tas ut i semestrar är svårt att prognostisera. Nämndernas prognoser. Det är alltid svårt att göra prognoser och procentuellt små avvikelser ger stora belopp. Utifrån prognoserna kommer också beslut fattas som gör att man t ex klarar budget eller minskar underskott. Skatteunderlagsprognosen. Kommer att uppdateras under hösten och påverkar resultatet genom slutavräkningarna på kommunalskatten. Kommentarer Verksamhetens nettokostnad beräknas öka med 50 Mkr eller 5 % under Den stora ökningen förklaras till viss del av att kostnaderna 2013 var 20 Mkr lägre p g a återbetalning av AFA-avgifter vilket gör att den verksamhetsdriva kostnadsökningen 2014 beräknas till 30 Mkr. Kostnadernas ökning skall jämföras med ökningen av intäkter (skatteintäkter, utjämning, etc) på 16 Mkr. Det är fjärde året i rad som kostnaderna ökar mer än intäkterna vilket är ohållbart i längden. Åtgärder måste vidtas under 2014 för att minska underskotten på nämndsnivå och för att sänka kostnadsnivån inför Det finns beslutade investeringar på 67,6 Mkr. Vid halvårsskiftet hade 32,6 Mkr (48%) av dessa genomförts. Om beslutade investeringar genomförs 2014 kommer de inte kunna självfinansieras med prognostiserad resultatnivå. Investeringarna kommer också medföra ökade driftskostnader framöver. Befolkningsutvecklingen är en parameter som utifrån utjämningssystemet styr delar av våra intäkter. Vid beslut om budgetramarna för 2015 hade vi en prognos att vi skall vara invånare den 1/11 i år. Per var vi invånare. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 6

9 RESULTAT & BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING (Tkr) NOT KOMMUNEN Utfall Utfall Budget Prognos Utfall Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader före extraordinära poster Årets resultat BALANSRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar varav mark, byggnader o tekn.anl varav maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Årets resultat utjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelse 17, Ansvarsförbindelse pensionsförpliktelse EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 7

10 KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS (Tkr) KOMMUNEN Not Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för i anspråktaqgna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital Lager (ökning- / minskning+) Korta fordringar (ökning- / minskning+) Korta skulder (ökning+ / minskning-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Investering i anläggningar Försäljning av anläggningar Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0 0 Amortering av skuld 0 0 Förändring investeringsbidrag Förändring leasingskuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettoskuld vid årets början Räntebärande nettoskuld vid årets slut EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 8

11 DRIFTREDOVISNING & INVESTERINGSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING(Tkr) Nämnd/Styrelse Redovisning Budget Redovisning Avvikelse Intäkt Kostnad Netto mot budget Kommunfullmäktige Revisionen Kommunstyrelse varav kommunledningskontor varav samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Valnämnd Myndighetsnämnd Överförmyndarnämnd Summa nämnder, förvaltningar INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Redovisat Budget Redovisning Avvikelse Intäkt/bidrag Kostnad Netto mot budget Kommunstyrelse varav kommunledningskontor varav samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Projekt Redovisat Redovisat ack Total tom budget Östernäs park o väg Ombyggnad Gärdeåsskolan,H-hus Folkparken Tillbyggnad Färila skola Gatubelysning EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 9

12 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) Not 1 KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Taxor o avgifter Hyror o arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet o konsulttjänster Exploateringsintäkter 0 0 Realisationsvinster Försäkringsersättningar Övriga intäkter Summa Varav jämförelsestörande post Not 2 Not 3 Verksamhetens kostnader Löner och sociala avgifter Pensionskostnader Inköp av anläggnings och underhållsmaterial Bränsle energi o vatten Köp av huvudverksamhet Lokal o markhyror Övriga tjänster Lämnade bidrag Förändring avsättning Övriga kostnader Summa Pensioner inkluderar löneskatt med 24,26%. Till pensionsavsättningen tillkommer ränta 493 tkr som redovisas bland fin.kostn Avskrivningar Planenliga avskrivningar materiella anl Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar Återf av nedskrivning anläggningstillgångar Summa Not 4 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Bidrag för LSS-utjämning Kostnadsutjämningsbidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag Summa EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 10

13 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Utfall Utfall Utfall Not 6 Finansiella intäkter Utdelningar på aktier o andelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader Ränta på pensionsavsättningar Övriga finansiella kosnader Summa varav jämförelsestörande post NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Not 8 Materiella anläggningstillgångar Utfall Utfall Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Ackumulerad nedskrivning Bokfört värde Avskrivningstider år år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Redovisat värde vid årets början Investeringar Försäljningar och utrangeringar Nedskrivningar 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Årets avskrivningar Redovisat värde vid årets slut EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 11

14 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 8 Forts Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Ackumulerad nedskrivning 0 0 Bokfört värde Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år Linjär avskrivnings tillämpas för samtliga maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början Investeringar Försäljningar och utrangeringar Övriga justeringar -76 Årets avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Summa Materiella anläggningstillgångar Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning/placering Kommun Invest Summa Aktier och andelar AB Ljusdalshem Ljusdals Energiföretag AB Kommuninvest Fleruppgiftskommunalförbund X-trafik AB 0 0 Övriga aktier o andelar Summa Summa Finansiella anläggningstillgångar Till Ljusdals Hem har lämnats ett villkorat aktieägartillskott tkr, varav tkr återstår EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 12

15 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 10 Förråd Tomtmark till försäljning Lager Skogen Förråd Summa korta fordringar Not 10 Fordringar Kundfordringar Mervärdesskattefordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Övriga fordringar Summa korta fordringar Not 11 Kortfristiga placeringar Pensionsmedel Nordea Pensionsmedel Handelsbanken Summa Not 12 Eget kapital Ingånde eget kapital Årets resultat Summa Fullmäktige har under år 2013 beslutat att avsätta 37 miljoner kronor av tidigare års resultat till resultatutjämningsreserv EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 13

16 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 13 Avsättningar till pensioner Avsättningar till pensioner exkl. ÖK-SAP Avsättningar till pensioner avs. ÖK-SAP Avsättningar till pensioner förtroendevalda Avsättning särskild löneskatt Summa ÖK-SAP= Övereskommen särskild avtalspension Pensionsbehållning Förmånsbestämd ÅP Pension till efterlevande PA-KL pensioner Summa avs pensioner exkl ÖK-SAP Särskilda avtalspensioner 955 Visstidspensioner Summa avs pensioner ÖK-SAP Ingående avsättning pensioner Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsförändring Sänkning av diskonteringsränta Pensionsutbetalningar Förändring av löneskatt Summa avsatt till pensioner Aktualiseringsgrad 92% 91% Antal visstidsförordnanden Förtroendevalda med visstidspension 3 3 Personer med särskild avtalspension 3 3 Pensionsförpliktelser i form av ansvarsförbindelser Ingående ansvarsförbindelse Ränte- och basbeloppsförändring Sänkning av diskonteringsränta Aktualisering Pensionsutbetalningar Bromsen Övrigt Summa pensionsförpliktelser Förändring av löneskatt Utgående ansvarsförbindelse Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknat enligt RIPS 07. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 14

17 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 14 Övriga avsättningar Avsättning medel till återställande av avfallstippen Ingående balans Ianspråktagande belopp Utgående balans Avsättning utrivning fastigheter Ingående balans Ianspråktagande belopp under året Utgående belopp 0 Summa 0 0 Not 15 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Förfaller 0-5 år efter balansdagen 0 0 Summa 0 0 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Investeringsbidrag Summa förutbetalda intäkter Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjande tid som motsvarande tillgång har. Återstående år(vägt snitt) 13 Skuld finansiell leasing maskiner och inventarier - som förfaller inom ett år som förfaller inom ett till fem år Summa Totala minimileasavgifter 305 tkr Summa långfristiga skulder Operationella leasingavtal överstigande 3 år - som förfaller inom ett år som förfaller inom ett till fem år som förfaller efter fem år Summa Not 16 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter* Preliminärskatt Skulder till staten Övriga korta skulder Summa *varav Beräknad upplupna pensioner individuell del Beräknad upplupen löneskatt Beräknad upplupen semesterlön och okompenserad tid Förutbetalda intäkter avseende flyktingverksamhet EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 15

18 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 17 Övriga ansvarsförbindelser, borgensåtaganden AB Ljusdalshem Ljusdals servicehus AB Ljusdals Energi koncernen AB Samkraft Borgen för egnahem Ljusdals Golfklubb Region Gävleborg* Nettot av Kommuninvest Summa * Samtliga deltagare i Kommunalförbundet Region Gävleborg har tecknat en solidarisk borgen på tkr. Ljusdals Kommuns andel är tkr. Not 18 Borgensförbindelse Kommuninvest Ljusdals kommun har i augusti 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ljusdals kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångarna till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor Not 19 Justering för gjorda avsättningar Förändring avsättning pensioner Skuldförändr löneskatt på pens.avs Summa Not 20 Justering för i anspråktagna avsättningar Avfallstippen Lappmyra Rivning fastigheter Summa Not 21 Justering för ej likviditetspåverkande poster Realisationsvinst{förlust anläggningstillgångar Återförda investeringsbidrag Summa EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 16

19 REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Redovisningsprinciper samt ord och begrepp Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning RKR. Kommunen följer lag och rekommendationer i allt väsentligt. I de fall undantag förekommer så redovisas de under respektive punkt. Intäkter Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kommunal redovisning har kommunalskatten periodiserats. I bokslutet för år 2014 har bokförts en justering av den preliminära slutavräkningen för 2013 och en preliminär slutavräkning för Justeringen av slutavräkningen för 2013 uppgår till -0,7 Mkr. Den preliminära slutavräkningen för 2014 har bokförts till +3 Mkr. Övriga intäkter Barnomsorgs-, äldreomsorgsavgifter etc. intäktsförs i samband med fakturering, som sker löpande. Kostnader Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Sociala avgifter Sociala avgifter har, i samband med löneredovisningen, bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg med 31,42%. För anställda med kommunala avtal tillkommer ett kalkylmässigt pålägg med 9,58 % avseende avtalsenliga avgifter och pensionskostnader, totalt personalkostnadspålägg 38,46%. Avskrivningar Linjär avskrivningsmetod tillämpas. Avskrivningen påbörjas månaden efter att tillgången har tagits i bruk. I huvudsak används följande avskrivningstider: 3 år Datainvesteringar 5-10 år Bilar, maskiner och inventarier samt räddningsfordon år IT-infrastruktur samt vissa tilläggsinvesteringar i fastigheter år Fastigheter 50 år Dagvattenledningar Anläggningstillgångar RKR:s rekommendation nr Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas, anskaffningsvärde över 1 prisbasbelopp och en beräknad nyttjande period på minst 3 år. Kommunen har erhållit investeringsbidrag av mindre omfattning och dessa har redovisats enligt RKR:s rekommendation nr 18. Någon förändring av tidigare erhållna bidrag har ej gjorts. Semesterdagar och övertid som de anställda har sparade har skuldbokförts. Leasingavtal Kommunen redovisar finansiellt leasingavtal för en gascontainer., Naturbruksgymnasiet. Containern tas upp som en anläggningstillgång. Operationella leasingavtal beskrivs i not 15. Avsättning Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknande enligt RIPS07. Pensionsskulden är den framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden, inklusive löneskatt, återfinns under rubrikerna: avsättning, kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser. Under avsättningar redovisas kompletterande ålderspension, särskild avtalspension före 65 samt efterlevandepension. Som kortfristig skuld finns redovisat de pensioner som intjänats av de anställda under 2014 men som kommer att betalas ut under Under ansvarsförindelser finns de pensionsförpliktelser som har intjänats före Övriga avsättningar Finns upptagna för avfallsdeponi, rivning av fastigheter.. Avsättningen för avfallsdeponin avser framtida återställningskostnader. Avslutningsarbetena vid Lappmyra, etapp 2, fortsätter och beräknas vara klara under Avsättningen tas inte upp som tillgång i balansräkningen och åtagandet har inte nuvärdesberäknats, vi följer alltså inte RKR:s rekommendation 10:2. Kapitalkostnader Benämning på internränta samt avskrivningar. Avskrivningar beräknas linjärt, d.v.s. lika stora belopp varje år på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde Internränta I internredovisningen har verksamheterna belastats med internränta på 2,9 % ( ,9 %). Extraordinära poster Är kostnader eller intäkter som inte ingår i den normala verksamheten. Dessa bortser man vanligen från vid jämförelser med föregående år eller annat. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till verksamhetens intäkter/kostnader. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 17

20 REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgångar, exempelvis förråd, fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank. Eget kapital Kommunens eget kapital består av summa anläggningskapital och rörelsekapital. Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar, utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens kortfristiga finansiella styrka. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder med en löptid understigande ett år. Övriga ansvarsförbindelser, borgensåtaganden Här redovisas kommunens borgensförbindelser mot våra koncernbolag samt till Kommuninvest. Vi redovisar uppgifter per Mkr = Miljoner kronor, Tkr =Tusental kronor Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 18

21 HELÅRSPROGNOS RESULTATRÄKNING Redovisning Budget Prognos Avvikelse mot budget Nämndernas nettokostnad Återförda kalkylmässiga poster Pensionsutbetalning Pensionsavsättningar AFA intäkter Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Slutavräkning Prel. Slutavräkning Prel. Slutavräkning Kommunalekonomisk utjämning Fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat DRIFTSREDOVISNING Nämnd/styrelse Budget Prognos Avvikelse mot budget Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelse, Kommunledn.kontoret Kommunstyrelse, Samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsorgsnämnden Valnämnd Överförmyndarnämnden Myndighetsnämnd Nämndernas nettokostnad EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 19

22 DELÅRSRESULTAT SAMT PROGNOS KONCERN BOLAG DELÅRSBOKSLUT SAMT PROGNOS 2014 Ljusdal Energiföretag koncern Utfall Prognos Intäkter Kostnader Avskrivningar Rörelse resultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader AB Ljusdalshem koncern Utfall Prognos Intäkter Kostnader Avskrivningar Rörelse resultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse Närljus Utfall Prognos Intäkter Kostnader Avskrivningar 0 0 Rörelse resultat Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 20

23 KOMMUNSTYRELSEN Delårsbokslut samt helårsprognos Delårsbokslut Helårsprognos Verksamhet Redovisning Avvikelse Redovisning Budget Helårs- Avvikelse mot budget prognos mot budget Kommunledningskontor Verksamhetsledning Turistverksamhet Information Kommunkansli Ekonomi & utredare Medlemsavg.,försäkr.,anslag Personal IT-enhet Samhällsutveckling Verksamhetsstöd Råd Planering & bygglov Utvecklingsprojekt Fastigheter Näringslivsfr.åtg/Information Gator & vägar Parker & lekplatser Miljö Räddningstjänst Biblioteksverksamhet Musik- & kulturverksamhet Fritidsgårdar Fritidsverksamhet Bostadsanpassningsbidrag Kraftverk Kvarndammen Städ Totalt: VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 21

24 KOMMUNSTYRELSEN Kommentarer: Delårsbokslut: Kommunledningskontoret redovisar ett underskott på tkr. Det är inom enheterna Kommunkansliet och ITenheten som de största avvikelserna finns. Kommunkansliet uppvisar ett överskott beroende på att kostnaderna för löner blivit lägre på grund av en vakant arkivarietjänst samt att kostnaderna för material samt reparationer för interntryckeriet har varit lägre. IT-enheten uppvisar dock ett underskott på grund av ökade telefon-, licens-, konsult- och kapitalkostnader samt minskade intäkter. Samhällsutvecklingsförvaltningen redovisar ett överskott på tkr. En anledning till detta är det bromspaket som infördes före sommaren. Detta har gjort att i princip samtliga enheter redovisar ett överskott. De största avvikelserna finns på enheterna Planering och bygglov, Fastigheter, Gator och vägar, Bostadsanpassning samt kraftverket Kvarndammen. Enheten för planering och bygglov har haft högre bygglovsintäkter än beräknat. Enheten har även fått tillskjutna medel i budgeten för utredning om GC-väg mellan Ljusdal och Järvsö samt för en ny översiktsplan Järvsö. Utredningen av GC-vägen pågår för närvarande men när det gäller arbetet med en ny översiktsplan för Järvsö så har kostnaderna blivit lägre än beräknat på grund av mindre nyttjande av konsulter vilket resulterat i ett överskott. Enheten har under perioden haft deltidstjänstledigheter vilket gett lägre lönekostnader samt att markhyran på Östernäs ger ett överskott. Fastighetsenheten har haft lägre driftkostnader främst avseende uppvärmningskostnader. På grund av att tjänsten som enhetschef fortsatt är vakant så redovisar enheten ett överskott på administrationen. Kostnaderna för periodiskt underhåll har under perioden varit lägre vilket även det har gett ett överskott. Gatuenheten visar på ett överskott för vinterväghållning på grund av en snöfattig vinter samt att planerad underhållsasfaltering inte har kunnat genomföras på grund av överklagad upphandling. Kostnaderna för bostadsanpassningsåtgärder har under perioden varit lägre än beräknat. För kraftverket Kvarndammen har det tidigare år avsatts medel för skadeståndskrav vilka nu återförts då skadeståndet blev lägre än befarat. Helårsprognos: Helårsprognosen för Kommunledningskontoret beräknas ge ett underskott på tkr. Ökade kostnader och minskade intäkter för IT-enheten är det som till största delen påverkar resultatet. Samhällsutvecklingsförvaltningens prognos för helåret 2014 visar på ett överskott på tkr. De enheter som i delårsbokslutet uppvisar de största avvikelserna mot budget är även de som beräknas få den största prognosavvikelsen för VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 22

25 KOMMUNSTYRELSEN uppfyllelse augusti 2014 Kommunstyrelsen har beslutat ett antal mål inom fem fokusområden. Trafikljusen symboliserar nämndens sammanvägda måluppfyllelse vid årets slut. Ekonomi Kund/medborgare Medarbetare Verksamhet Miljö Ekonomi Genom ökad samordning och samarbete mellan förvaltningens enheter samt externa aktörer tillse att optimal verksamhet uppnås för avsatta medel. Under 2014 ta fram förslag på en ny tydligare budgetprocess. Klarar. Klarar. Kund/medborgare Genom kontinuerlig dialog samt kundundersökningar säkerställa att verksamheten uppfyller medborgarnas förväntningar. Tveksamt. Fler kundundersökningar på fler enheter behövs. Medarbetare Genom behovsstyrd kompetensutveckling av personalen tillse att nya kunskaper tillförs verksamheten. Klarar. Verksamhet Genom verksamhetsplaner säkerställa att förvaltningen alltid arbetar för att uppnå kommunens övergripande mål. Tveksamt. en bör konkretiseras. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 23

26 KOMMUNSTYRELSEN Verksamhet Under 2014 ta fram förslag på en lokal utvecklingsstrategi för Ljusdals kommun. Klarar. Miljö Genom att i all verksamhet beakta de nationella och regionala miljömålen säkerställa en god miljö för människor, djur och natur. Klarar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 24

27 Delårsbokslut samt helårsprognos Verksamhet Nämndverksamhet Idrotts & fritidsanläggning Delårsbokslut Redovisning UTBILDNINGSNÄMND Avvikelse mot budget 119 Helårsprognos Redovisning Budget Helårsprognos Avvikelse mot budget Barnomsorg Förskoleklass Grundskola & särskola Gymnasieskola & gymnasiesärskola Vuxenutbildning Övrig utbildning Verksamhetsstöd Summa: Kommentarer: Delårsbokslut: Enligt kommunallagen skall kommunens budget avse kalenderår, medan skolan har läsår med verksamhet terminsvis. Skolans läsår börjar i augusti vilket gör att vårterminen och höstterminen är två olika verksamhetsår som genererar olika kostnader och intäkter, eftersom elevantalet kan variera mellan terminerna. Helårsprognos: Prognosen för utbildningsförvaltningen 2014 hamnar på ett underskott om tkr. Inom verksamhetsområdet barnomsorg ingår öppen förskola, barnomsorg gemensamt, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskola och öppen fritidsverksamhet. Dessa verksamheter prognostiserar ett överskott som främst härrör till fritidshemmen. Dessa har en nära samverkan med grundskolans lägre stadier och därmed är samordningsvinster möjliga. I budgetramen för 2014 har inte tillräcklig hänsyn till enskilda enheters socioekonomiska förutsättningar tagits. Det är en förändrad situation för samtliga skolformer där behovet av resurser och stöd ökat markant för nyanlända samt för asylsökande som får uppehållstillstånd och blir kvar i kommunen. Skolledare har skyldighet att utreda och skapa åtgärder för elever i behov av särskilt stöd enligt skollagen. Dessa elever är fler än tidigare, dels genom våra nyanlända, en förändrad målgrupp i särskolan och att fler elever mår sämre vilket resulterat i att skolan står för flertalet anmälningar till IFO. Skolledare upplever sig inte ha något val eftersom denna målgrupp elever har rätt till ökat stöd enligt skollagen. Flera små skolenheter gör det svårt att få ekonomin att gå ihop och att kunna göra strukturella förändringar för ett bättre resursutnyttjande. Undervisning i form av svenska som andraspråk, studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisning är områden som kostat mer än beräknat och har blivit större under hösten Insatser för elever i behov av särskilt stöd förklarar merparten av underskottet förutom IKE. Den största avvikelsen mot budget står den interkommunala ersättningen (IKE) för. Det avser elever som väljer en gymnasieskola på annan ort. Utifrån den organisation som är idag på gymnasieskolan med två skolenheter, stort antal program, många inriktningar och fler elever som vill läsa högskolebehörighet även på yrkesprogrammen klarar gymnasieskolorna inte av att hålla sin personalbudget. För litet antal elever gör att undervisningsgrupperna blir små och kostsamma. Viss samordning inom organisationen sker men inte i tillräcklig omfattning i förhållande till beslutad programpeng. Samläsning försvåras också genom att undervisningen ska planeras och genomföras utifrån respektive programmål. Återhållsamhet på kompetensutveckling ger en positiv prognos på verksamhetsstöd. Ytterligare anledning till överskott mot budget på verksamhetsstöd är ej tillsatta vakanta tjänster del av året på förvaltningen. Åtgärder som vidtagits är regelbundna uppföljningar med chefer. Utökade behov och situationen av en för stor kostym för gymnasieskola och grundskola har kommunicerats med KS budgetberedning och har lyft upp av förvaltningschef i utbildningsnämnden. Översyn av skolskjutsar har genomförts där ett mer restriktivt förhållningssätt utifrån skollagen råder. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 25

28 UTBILDNINGSNÄMND uppfyllelse 2014 Utbildningsnämnden har beslutat ett antal mål inom fem fokusområden. De fem fokusområdena har sedan kopplats till de mål som finns i Utbildningschefens strategiska plan. Trafikljusen symboliserar nämndens bedömning av den sammanvägda måluppfyllelsen vid årets slut. Ekonomi Kund/medborgare Medarbetare Verksamhet Miljö Ekonomi och mål i balans Fastställa socioekonomisk beräkningsmodell. Löneutvecklingen för pedagoger ska ligga över nationellt riktmärke. En socioekonomisk fördelningsmodell som bygger på indikatorerna föräldrars utbildningsnivå och elever med utländsk bakgrund har tagits fram. Statistikunderlag hämtas från SCB. Beslut tas av nämnden i september. Den genomsnittliga löneökningen för pedagoger i Ljusdals kommun 2014 är 2,5%. Preliminär statistik från SKL anger att löneökningarna för pedagoger i riket kan komma att bli ca 3,2% Kund medborgare Förskola 100 % språklig medvetenhet i förskoleklass. Grundskola/grundsärskola Undervisningen ska ge varje elev, med utgångspunkt från individuella förutsättningar, möjlighet att uppnå behörighet till gymnasieprogram. Gymnasieskolan Undervisningen ska ge varje elev, med utgångspunkt från individuella förutsättningar, möjlighet att uppnå fullständiga gymnasiebetyg. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen ska ge varje elev, med utgångspunkt från individuella förutsättningar, möjlighet att fullgöra sin utbildning. Screeningmaterialet Bornholmsscreeningen visar att 89,7% av eleverna i förskoleklassen uppnår kravnivån, 93,5% av flickorna och 84,9% av pojkarna. I avgångsklassen 2014 var 79% av eleverna behöriga till gymnasiets yrkesprogram, 83% av flickorna och 74% av pojkarna. en ligger i linje med 2013 års resultat. På de högskoleförberedande programmen har 91% av avgångseleverna uppnått gymnasieexamen, 92% av flickorna och 87% av pojkarna. På de yrkesförberedande programmen har 76% uppnått gymnasieexamen, 78% av flickorna och 74% av pojkarna. Detta är den första elevgrupp som får slutbetyg enligt Lgy 11. Digitala individuella studieplaner (ISP) implementeras under ht -14 vilket ökar möjligheten för både lärare och elev att följa studieupplägget. Detta ökar elevernas förutsättningar att uppnå de individuella studiemålen. Analys av orsaker till eventuella studieavbrott genomförs under hösten. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 26

29 UTBILDNINGSNÄMND Medarbetare Utbildning och behov i balans. Kompetensförsörjningsplan och kompetensutvecklingsplan upprättas. Ht 2014 saknas behörig personal inom alla skolformer. Det finns behov av att kompetensutveckla befintlig personal i flera ämnen. Framförallt saknas specialpedagoger, speciallärare, lärare i svenska som andraspråk och förskollärare. Kartläggning av lärarkompetenser och lärarlegitimationer är genomförd. Komptensutvecklingsplanen har påbörjats. Verksamhet Likvärdiga processer för resultatuppföljning. Användbara mätresultat i Incito Personal, 100 % deltagande Elever, 90 % deltagande Vårdnadshavare, 65 % deltagande Samtliga verksamheter har skriftliga planer över samverkan med näringsliv, andra fristående organisationer samt övrig offentlig sektor. Underlag och organisation för analysarbete och resultatuppföljning har tagits fram och implementerats i alla skolformer. Kommungemensam sambedömning och resultatanalys av nationella prov på grundskolan genomfördes under vårterminen. Kommunens förstelärare ansvarade för detta. Inför våren planeras för att både gymnasiet och vuxen-utbildningen ska delta i sambedömning och resultatanalys. Detta läsår genomförde Skolinspektionen enkäter i samband med tillsynen. Incito-enkätfrågorna är under revidering i syfte att säkerställa att de är förenliga med nuvarande nationella styrdokument och skollag. Skriftliga planer för samverkan med näringsliv, fristående organisationer och offentlig sektor finns i 43% av verksamheterna, 43% håller på att ta fram planer och 14% har för närvarande ingen plan. Miljö Samtliga verksamheter har skriftliga planer över sitt miljöarbete. Minska onödig resursförbrukning genom att minska mängden slängd mat i kommunens skolmatsalar, detta sker i samarbete med kostservice. et är att minska den totala andelen slängd mat med 50 % under perioden januari till december Verksamheterna ska övergå till att servera ekologiskt producerat och rättvisemärkt kaffe och te. Skriftliga miljöplaner finns i 43% av verksamheterna, 43% håller på att ta fram miljöplaner och 14% har för närvarande ingen plan. Pågår, uppföljning av resultatet sker i december Detta har planerats och organiserats i samarbete med kostenheten. Har genomförts. Detta medför en merkostnad på ca kr per år. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 27

30 OMSORGSNÄMNDEN Delårsbokslut samt helårsprognos Delårsbokslut Helårsprognos Verksamhet Redovisning Avvikelse Redovisning Budget Helårs- Avvikelse mot budget prognos mot budget Omsorgsnämnd Verks.stöd och Biståndshandl Färdtjänst, Glesbygdsservice Individ- o familjeomsorg Stöd och Omsorg Äldreomsorg Arbetsmarknadsverksamhet Integrationsverksamhet Kostservice Summa: Kommentarer: Delårsbokslut: Delårsbokslutet för omsorgsförvaltningen visar ett underskott på tkr. Underskottet finns framförallt inom individ- och familjeomsorgen (IFO) och består av höga kostnader för placeringar av både barn/unga och missbrukare. Antalet aktuella inom IFO har aldrig varit så högt som det är nu och antalet personer som får insatser är också högre än någonsin. Underskotten inom äldreomsorgen samt stöd och omsorg beror bland annat på att de haft stora utbildningsinsatser under våren inom värdegrund och socialdokumentation. I hemtjänsten har vårdtyngden ökat vilket lett till att vi i flera fall måste ha två personal som åker ut till samma brukare vilket också dubblerar kostnaden. Helårsprognos: Omsorgsförvaltningens prognos för helåret 2014 visar ett underskott på tkr. Underskottet på helår har i stort sett samma förklaringar som de för delåret. Individ- och familjeomsorgen har ett prognostiserat underskott för helåret Även om förvaltningen har stora kostnader för placeringar kan vi se att kostnaden för försörjningsstöd, som under ett flertal år ökat dramatiskt, nu verkar ha stabiliserats och kostnaden under 2014 ser ut att landa i nivå med budget. Stöd och Omsorg har också ett beräknat underskott. Framförallt beror det även här på ökad vårdtyngd vilket leder till dubbelbemanning. I de ärenden där vi har personlig assistans beviljar inte alltid försäkringskassan de antal timmar som vi som utförare behöver för att kunna bemanna vilket leder till extra kostnader för kommunen. Äldreomsorgen beräknas på helår visa ett underskott men det blir inte mycket större än det var i delårsbokslutet på grund av insatser som bromspaketet och schemaomläggningar. Eftersom vi saknar en flexibel arbetstidsförläggning så kämpar omsorgen med spill-tid, tid där de anställda är på arbetet för att få ut sina timmar i schemat men som inte motiveras av behov hos kunden. Inom hemtjänsten kan det vara tid på eftermiddagarna då inte så många kunder har insatser men personalen har arbetstid. För hemtjänsten kan denna tid beräknas till ca 6 heltidsanställningar vilket är en extrakostnad på ca 3 miljoner. Samma fenomen finns även inom vård och omsorgsboenden och inom stöd och omsorg men troligtvis inte i samma omfattning. Arbetsmarknadsverksamheten visar ett överskott på helåret. Överskottet beror på att verksamheten fått in mer intäkter än budgeterat framförallt för rivningsarbeten och röjning av kommunala skogar på uppdrag av Mellanskog. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 28