Delårsbokslut. ljusdal.se

Transkript

1 Delårsbokslut 2013 ljusdal.se

2 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Kommunprogrammet 1 Styrning och uppföljning 2 Ekonomi 5 Ekonomiska sammanställningar räkning 7 Balansräkning 7 Kassaflödesanalys 8 Drift- & investeringsredovisning 9 Noter 10 Redovisningsprinciper 17 Helårsprognos 19 Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen 20 Utbildningsnämnden 24 Omsorgsnämnden 27 Överförmyndarnämnden 30

3 VISION Kommunprogrammet I Ljusdal är det möjligt. Vi välkomnar alla som vill ge sina barn en trygg och samtidigt stimulerande och utvecklande uppväxtmiljö. Vi erbjuder en grundtrygghet och social stabilitet som är en exklusiv tillgång i vår mer storskaliga omvärld. Trygghet ser vi som självklart i alla kommunala verksamheter, speciellt barnens situation och utveckling i förskola och skola. Vi som bor i Ljusdal har nära till fjäll och hav och förmånen att kunna växla mellan storstadens utbud och kulturlandskapets naturnära livskvalitet. Vi som lever i Ljusdals kommun vet att vår kommun har många fördelar. Ljusdal är en ovanligt bra plats för barn att växa upp på. Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktige har under 2007 utifrån den vision som finns antagen i kommunprogrammet identifierat befolkningsutvecklingen som den enskilt viktigaste framtidsfrågan för kommunen. Antalet invånare påverkar kommunens intäkter och därmed den kommunala servicen. Antalet invånare påverkar också övrig service till kommuninvånarna. Genom att bli attraktivare kan vi vända befolkningsutvecklingen till att bli positiv. et är att Ljusdal skall bli Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling. För att detta skall lyckas har fullmäktige identifierat fyra målområden. Utbildning; Arbete och Näringsliv; Fritid, Kultur och Folkhälsa; Boende och Miljö. En unik kombination av möjligheter. Landskapet, människorna och hälsingekulturen är grundläggande förutsättningar för Ljusdals kommun. Detta gör oss väl rustade och öppna för att möta omvärlden. Ett uttryck för detta är de nyetableringar samt expansionen av moderna och internationellt inriktade företag som påbörjades under 90-talet. Det som gör Ljusdal unikt är småskaligheten, mångfalden av olika kulturer, rikliga idrotts- och fritidsmöjligheter, engagemanget hos medborgarna och den moderna IT-profil som präglar det expansiva näringslivet i kommunen. Det breda utbildningsbehovet och högskolemöjligheterna ingår i denna mix. Att njuta av den naturnära kommunens alla fördelar och samtidigt ha närhet till städernas pulserande nöjesliv och handelsutbud tillhör de faktorer som gör Ljusdal attraktivt. Modern informationsteknologi och distansteknik kännetecknar Ljusdals näringsliv och kunskapssektor sedan början av 90- talet. Nytt visionsarbete Ljusdals kommun har påbörjat arbetet med att ta fram en ny vision och nya övergripande mål som kommer att ersätta nuvarande kommunprogram och övergripande mål. Under 2012 har kommunfullmäktige beslutat att den viktigaste frågan för kommunens utveckling är: Hur skapar vi en hållbar samhällsutveckling med hög livskvalitet-trygghet-välfärd. Kommunstyrelsen beslutade sedan att visionsarbetet övergår i att först ta fram en Lokal utvecklingsstrategi (LUS). Det primära målet i LUSen är att skapa fler arbetstillfällen genom att fokusera på utbildning/kompetens och infrastruktur/kommunikationer. LUSens områden följer den Regionala utvecklingsstrategin (RUS). FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 1

4 STYRNING OCH UPPFÖLJNING Omvärldsanalys Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl i Sverige som internationellt. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock stärkts men återhämtningen blir inledningsvis svag. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Detta är i alla fall SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) bedömning. Befolkningsutveckling Vid halvårsskiftet per 30 juni var vi i Ljusdal invånare. Detta är en minskning med 2 personer sedan årsskiftet. Hittills i år är födelsenettot är negativt. Endast 76 barn är födda under det första halvåret. Flyttnettot är i år positivt, 351 personer flyttade till Ljusdal medan 299 flyttade från Ljusdal. uppfyllelse av fullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktige har för åren antagit det övergripande målet att Ljusdals kommun skall vara Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling. Detta mål är förlängt att gälla fram tills dess att det påbörjade visionsarbetet ger nya målsättningar. uppfyllelse av finansiella mål Följande finansiella mål gäller för år 2013: Att soliditeten förbättras med en procentenhet. Obeaktat pensionsskulden utanför balansräkningen har soliditeten per 0630 ökat med 1 procentenheter. Om man räknar med pensionsskulden har soliditeten minskat med sex procentenheter. Orsaken är en ökad pensionsskuld i och med sänkningen av diskonteringsräntan. Att samtliga investeringar i skattefinansierade verksamheter självfinansieras. Klaras per Nämndernas verksamhetsmål Verksamhetsmål med uppföljning finns på nämndsnivå. Dessa redovisas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Verksamhetsmålen ska stödja kommunfullmäktiges övergripande mål. Verksamhetsplanerna binder ihop mål och medel och är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. I nämndernas redovisningar för (sid ) återfinns uppföljningen av verksamhetsmålen. Dessa delas in i fem fokusområden för 2013: - Ekonomi - Kund/medborgare - Medarbetare - Verksamhet - Miljö Med befolkningsutvecklingen som mått på attraktiviteten uppfyller kommunen under första halvåret inte fullmäktiges målsättning. Finansiell strategi Kommunfullmäktige antog inför budget 2005 en finansiell strategi för kommunen. Den finansiella strategin innebär att kommunen skall ha en kostnadsnivå på verksamheten som gör att vi klarar balanskravet även i lågkonjunktur. I högkonjunktur skall därmed inte verksamheten utökas utan istället skall ekonomin stärkas eller engångsåtgärder vidtas. Den finansiella strategin har legat till grund för budget 2013 och till grund för de finansiella målen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 2

5 STYRNING OCH UPPFÖLJNING Sammanfattning av nämndernas måluppfyllelse Varje cirkel representerar ett fokusområde. Varje tårtbit är den sammanvägda bedömningen om nämnden klarar eller inte klarar de uppsatta målen i respektive fokusområde. Ekonomi Överförmyndarnämnden Klarar ej Kommunstyrelsen Klarar delvis Omsorgsnämnden Klarar delvis Utbildningsnämnden Klarar delvis Kund/medborgare Överförmyndarnämnden Klarar delvis Kommunstyrelsen Klarar delvis Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar ej Medarbetare Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar ej FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 3

6 STYRNING OCH UPPFÖLJNING Verksamhet Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klara delvis Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar delvis Miljö Överförmyndarnämnden Klarar delvis Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar delvis Förklaringstext Grönt Gult Rött Klarar Tveksamt / Klarar delvis Klarar ej FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 4

7 EKONOMISK ÖVERSIKT Delårsbokslut januari juni et per är tkr ( Tkr ). Nämndernas budgetavvikelse Nämndernas budgetavvikelse är 0,8 Mkr (10,7 Mkr). Utbildningsnämnden redovisar ett underskott med 4 Mkr. Det är främst grundskola & särskola som visar ett stort underskott. Omsorgsnämnden redovisar ett överskott med 4,5 Mkr. et skulle behövt varit större för att klara av de ökade kostnaderna under semesterperioden. Kommunstyrelse samhällsutveckling rapporterar ett positivt resultat med 1,2 Mkr medan Kommunstyrelsen kommunledningskontoret rapporterar ett negativt resultat med 0,7Mkr. Övriga nämnder redovisar relativt små avvikelser. Kostnader och intäkter Utöver nämndernas kostnader finns centrala poster. De viktigaste är kapitalkostnader, kostnader för pensioner, semesterlöneskuld och övriga förvaltningsövergripande kostnader. På intäktssidan är det kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och finansiella intäkter. I detta bokslut har periodiseringar gjorts angående dessa poster. De viktigaste är: Skulder och finansnetto I januari amorterades det sista lånet och nu är kommunen skuldfri. Investeringsbidragen är from årsskiftet bokförda som långfristig skuld. Tidigare år nettobokfördes de bland investeringarna. Diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen har sänkts med 0,75 procentenheter. Detta har medfört att pensionsavsättningen ökat med 5 mkr och pensionsförbindelsen (utanför balansräkningen) har ökat med 48 Mkr jämfört med årsskiftet Det redovisade finansnettot är negativ med 2,0 Mkr. Det beror främst på att räntekostnader från ökningen på pensionsskulden med 6 Mkr. Investeringar Genomförda nettoinvesteringar första halvåret var 25,6 Mkr. Detta är endast drygt 29 % av årets budgeterade investeringar på 88,7 Mkr. Soliditet och likviditet Soliditeten med hänsyn till pensionsförbindelsen är i år negativ(-6%), vilket främst beror på att pensionsförbindelsen har ökat med 48 Mkr enligt prognos från KPA. Ifjol var soliditeten 0 vid samma period. Soliditeten obeaktat pensionsförbindelsen har ökat med en procentenhet till 67 %. pensionskostnader har beräknats utifrån prognoser från vår pensionsadministratör KPA. semesterlöneskuld har beräknats utifrån upparbetad skuld samt periodisering av i juli rapporterad semester. intäkter har periodiserats utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i cirkulär 13:40 per Likviditeten är lite sämre än samma period föregående år, men nu har det sista lånet amorterats med 20 Mkr. Nämndernas måluppfyllelse Nämndernas delårsuppföljning av verksamhetsmålen för 2013 hittas i resp. nämndsredovisning. En samlad bild av måluppfyllelsen per fokusområde finns på sidan 3. För de olika fokusområdena (ekonomi, kund/medborgare, medarbetare, verksamhet, miljö) redovisas en måluppfyllelse med blandad framgång. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 5

8 EKONOMISK ÖVERSIKT Helårsprognos Prognosen för 2013 visar på ett resultat om Tkr. Främsta orsaken till det negativa resultatet är nämndernas underskott med -23,6 Mkr. Två jämförelsestörande poster påverkar också: et förbättras med återbetalning av AFA-premier gällande åren med 19,7 Mkr. et försämras med ökade finansiella kostnader med 5 Mkr p g a sänkningen av diskonteringsräntan gällande pensionsskulden. Balanskravsavstämning Kommunen har inga tidigare förluster att täcka. Mkr Balanskravet Årets resultat -8,6 23,2 Avgår reavinster -0,1-0,1 enligt balanskravet -8,7 23,5 Ett negativt balanskravsresultat måste enligt kommunallagen regleras inom tre år. Därför är det av yttersta vikt att åtgärder vidtas så resultatet på helåret 2013 blir bättre än prognosen. Nämndernas budgetavvikelse Nämnderna sammantaget redovisar en budgetavvikelse med -23,6 Mkr. Samtliga verksamhetsnämnder redovisar underskott i prognosen. Omsorgsnämnden med ett underskott om 9,6 Mkr. Stöd och omsorg samt äldreomsorgen står för de största underskotten. Utbildningsnämnden har en prognos på minus 9,5 Mkr. Där är det främst grundskola & särskola samt gymnasieskola & gymnasiesärskola som beräknas visa stora underskott. Kommunstyrelsen visar ett underskott med 4,3 Mkr. Här är kostnader för itenheten, bostadsanpassningsbidrag samt kraftverket kvarndammen som är de viktigaste orsakerna. Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag inklusive slutavräkningar, fastighetsavgift och mellankommunal utjämning beräknas bli Mkr. Detta är 1 Mkr lägre än budgeterat. Preliminär slutavräkning för 2013 beräknas bli -5,1Mkr och den preliminära för 2012 beräknas justeras med +2,1 Mkr. Vad kan påverka utfallet 2013 Det finns en del faktorer som kan påverka resultatet för 2013: Pensionskostnaderna. Det är årligen stora summor som kostnadsförs här. Utfallet kan många gånger avvika kraftigt från prognoserna. Enligt KPA s beräkning kommer skulden att minska vid årsskiftet i förhållande till skulden per Semesterlöneskulden. Är osäker och hur mycket som tas ut i semestrar är svårt att prognostisera. Nämndernas prognoser. Det är alltid svårt att göra prognoser och procentuellt små avvikelser ger stora belopp. Skatteunderlagsprognosen. Kommer att uppdateras under hösten och påverkar resultatet genom slutavräkningarna på kommunalskatten. Kommentarer Verksamhetens nettokostnad beräknas öka med 52 Mkr (borttaget jämförelsestörande poster) eller 5,2 % under Kostnadernas ökning med 52 Mkr skall jämföras med ökningen av intäkter (skatteintäkter, utjämning, etc) på 31 Mkr. Det är ohållbart över tiden att kostnaderna ökar mer än intäkterna. Åtgärder måste vidtas under 2013 för att minska underskotten på nämndsnivå och för att sänka kostnadsnivån inför Det finns beslutade investeringar på 88,7 mkr. Vid halvårsskiftet hade endast 29 % (25,6 Mkr) av dessa genomförts. Om beslutade investeringar genomförs 2013 kommer de inte kunna självfinansieras med prognostiserad resultatnivå. Investeringarna kommer också medföra ökade driftskostnader framöver. Framförallt om räntenivån höjs. Befolkningsutvecklingen är en parameter som utifrån utjämningssystemet styr delar av våra intäkter. Vid beslut om budgetramarna hade vi en prognos att vi skall vara invånare den 1/11 i år. Per var vi invånare. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 6

9 RESULTAT & BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING (Tkr) NOT KOMMUNEN Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader före extraordinära poster Årets resultat BALANSRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar varav mark, byggnader o tekn.anl varav maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital varav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelse 17, Ansvarsförbindelse pensionsförpliktelse EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 7

10 KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS (Tkr) KOMMUNEN Not Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för i anspråktaqgna avsättningar Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital Lager (ökning- / minskning+) Korta fordringar (ökning- / minskning+) Korta skulder (ökning+ / minskning-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Investering i anläggningar Försäljning av anläggningar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamheten Amortering av skuld 0 0 Ökning av investeringsbidrag 373 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettoskuld vid årets början Räntebärande nettoskuld vid årets slut EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 8

11 DRIFTREDOVISNING & INVESTERINGSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING(Tkr) Nämnd/Styrelse Redovisning Budget Redovisning Avvikelse Intäkt Kostnad Netto mot budget Kommunfullmäktige Revisionen Kommunstyrelse varav kommunledningskontor varav samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Valnämnd Myndighetsnämnd Överförmyndarnämnd INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Redovisat Budget Redovisning Avvikelse Intäkt Kostnad Netto mot budget Kommunstyrelse varav kommunledningskontor varav samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Projekt Redovisat Redovisat ack Budget ack tom Ombyggnad Industriprogrammet Ombyggnad Gärdeåsskolan Renovering Kläppa fritidsgård Släckbil Färila Östernäs park o väg EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 9

12 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 1 Not 2 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enl driftsredovisning Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillg Statsbidrag, moms Kommungem. Intäkter Intäkter skogen Återförda investeringsbidrag 120 Intäkter personal 306 Avgår: interna poster Summa Varav jämförelsestörande post Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enl driftsredovisning Avgår: kapitalkostnad Avgår Kalkylm pensions.pålägg Avgår: interna poster Personalomkostnader Förändring semesterlöneskuld Kommungemens kostn Kostnader skogen Pensionskostnader varav: Pensionsutbetalning Individuell del Förändring pensionsavsättningar Summa Pensioner inkluderar löneskatt med 24,26%. Till pensionsavsättningen tillkommer ränta tkr som redovisas bland fin.kostn Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar materiella anl Summa Not 4 Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Strukturbidrag Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS utjämning Regleringsbidrag Kommunal fastighets avgift Summa EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 10

13 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 6 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån Räntor likvida medel Utdeln Koncernbolag Återbet del av villkorat aktieägartillskott Ljusdals Hem 176 Provisionsint koncbolag Utdeln, reavinst övriga aktier Återföring nedskrivning av finansiella omsättningstillgångar Summa Not 7 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån Ränta på pensionsskuldsförändringen Övriga finans. kostnader Summa v arav jämförelsestörande post Not 8 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Ackumulerad nedskrivning Bokfört värde EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 11

14 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 8 Forts Materiella anläggningstillgångar Redovisat värde vid årets början Investeringar Försäljningar och utrangeringar Nedskrivningar 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Årets avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Ackumulerad nedskrivning 0 0 Bokfört värde Redovisat värde vid årets början Investeringar Försäljningar och utrangeringar -77 Årets avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Summa Materiella anläggningstillgångar Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning/placering Telge Energi Kommun Invest Summa EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 12

15 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 9 Forts Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar AB Ljusdalshem Ljusdals Servicehus AB Ljusdals Energiföretag AB Kommuninvest Fleruppgiftskommunalförbund X-trafik AB 0 0 Övriga aktier o andelar Summa Summa Finansiella anläggningstillgångar Till Ljusdals Hem har lämnats ett villkorat aktieägartillskott tkr, varav tkr återstår Not 10 Fordringar Kundfordringar Mervärdesskattefordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Övriga fordringar Summa korta fordringar Not 11 Kortfristiga placeringar Pensionsmedel Nordea Pensionsmedel Handelsbanken Summa Not 12 Eget kapital Ingånde eget kapital Årets resultat Summa Anläggningskap Rörelsekapital Summa EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 13

16 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 13 Avsättningar till pensioner Avsättningar till pensioner exkl. ÖK-SAP Avsättningar till pensioner avs. ÖK-SAP Avsättning särskild löneskatt Summa ÖK-SAP= Övereskommen särskild avtalspension Ingående avsättning pensioner Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsförändring Pensionsutbetalningar Förändring av löneskatt Summa avsatt till pensioner Aktualiseringsgrad 90% 90% Antal visstidsförordnanden Förtroendevalda med visstidspension 2 2 Personer med särskild avtalspension 2 2 Pensionsförpliktelser i form av ansvarsförbindelser Ingående ansvarsförbindelse Ränte- och basbeloppsförändring Pensionsutbetalningar Övrigt Summa pensionsförpliktelser Förändring av löneskatt Utgående ansvarsförbindelse Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknat enligt RIPS 07. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 14

17 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 14 Övriga avsättningar Avsättning medel till återställande av avfallstippen Ingående balans Avsättningar under året Ianspråktagande belopp under året Utgående balans Avsättning utrivning Kvarndammen Ingående balans Avsättningar under året 0 0 Ianspråktagande belopp under året Utgående balans Avsättning rivning fastigheter Ingående balans Avsättningar under året 0 0 Ianspråktagande belopp under året 0 0 Utgående balans Summa Not 15 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Förfaller 0-5 år efter balansdagen Förfaller senare än 5 år efter balansdagen Rörliga lån som löper på obestämd tid Summa Investeringsbidrag IB Årets bidrag 493 förda bidrag -120 Summa Investeringsbidrag UB Summa långfristiga skulder Operationella leasingavtal överstigande 3 år - som förfaller inom ett år som förfaller inom ett till fem år 327 Summa Not 16 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter* Preliminärskatt Skulder till staten Övriga korta skulder Summa *varav Beräknad upplupna pensioner individuell del Beräknad upplupen löneskatt Beräknad upplupen semesterlön och okompenserad tid Förutbetalda intäkter avseende flyktingverksamhet EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 15

18 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Not 17 Övriga ansvarsförbindelser, borgensåtaganden AB Ljusdalshem Ljusdals servicehus AB Ljusdals Energi koncernen AB Samkraft Borgen för egnahem Ljusdals Golfklubb Region Gävleborg* Nettot av Kommuninvest Summa * Samtliga deltagare i Kommunalförbundet Region Gävleborg har tecknat en solidarisk borgen på tkr. Ljusdals Kommuns andel är tkr. Not 18 Borgensförbindelse Kommuninvest Ljusdals kommun har i augusti 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ljusdals kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångarna till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Not 19 Justering för gjorda avsättningar Förändring avsättning pensioner Skuldförändr löneskatt på pens.avs Avsättning återställande avfallstippen Summa Not 20 Justering för i anspråktagna avsättningar Avfallstippen Lappmyra Utrivning Kvarndammen Summa EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 16

19 REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Redovisningsprinciper samt ord och begrepp Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning RKR. Kommunen följer lag och rekommendationer i allt väsentligt. I de fall undantag förekommer så redovisas de under respektive punkt. Intäkter Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kommunal redovisning har kommunalskatten periodiserats. I bokslutet för år 2013 har bokförts en justering av den preliminära slutavräkningen för 2012 och en preliminär slutavräkning för Justeringen av slutavräkningen för 2012 uppgår till +2,1 Mkr. Den preliminära slutavräkningen för 2013 har bokförts till -2,5 Mkr. Övriga intäkter Barnomsorgs-, äldreomsorgsavgifter etc. intäktsförs i samband med fakturering, som sker löpande. Kostnader Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Sociala avgifter Sociala avgifter har, i samband med löneredovisningen, bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg med 31,42%. För anställda med kommunala avtal tillkommer ett kalkylmässigt pålägg med 9,58 % avseende avtalsenliga avgifter och pensionskostnader, totalt personalkostnadspålägg 38,46%. Avskrivningar Linjär avskrivningsmetod tillämpas. Avskrivningen påbörjas månaden efter att tillgången har tagits i bruk. I huvudsak används följande avskrivningstider: 3 år Datainvesteringar 5-10 år Bilar, maskiner och inventarier samt räddningsfordon år IT-infrastruktur samt vissa tilläggsinvesteringar i fastigheter år Fastigheter av enklare utförande 50 år Dagvattenledningar Internränta I internredovisningen har verksamheterna belastats med internränta på 2,9 % ( ,9 %). Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till verksamhetens intäkter/kostnader. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 17 Anläggningstillgångar RKR:s rekommendation nr Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas, anskaffningsvärde över 1 prisbasbelopp och en beräknad nyttjande period på minst 3 år. Kommunen har erhållit investeringsbidrag av mindre omfattning och dessa har redovisats enligt RKR:s rekommendation nr 18. Någon förändring av tidigare erhållna bidrag har ej gjorts. Semesterdagar och övertid som de anställda har sparade har skuldbokförts. Leasingavtal Redovisningsrådets rekommendation RR nr Finansiella leasingavtal av icke obetydliga värden ska aktiveras i balansräkningen, d.v.s. som anläggningstillgång och långfristigskuld. Ljusdals kommun har inte redovisat några avtal enligt denna rekommendation. En fullständig genomgång och klassificering av kommunens samlade leasingavtal är inte genomförd. From 2012 har inga avtal tecknats som klassificeras som finansiella. Operationella leasingavtal överstigande 3 år beskrivs i not 15. Avsättning Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknande enligt RIPS07. Pensionsskulden är den framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden, inklusive löneskatt, återfinns under rubrikerna: avsättning, kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser. Under avsättningar redovisas kompletterande ålderspension, särskild avtalspension före 65 samt efterlevandepension. Som kortfristig skuld finns redovisat de pensioner som intjänats av de anställda under 2013 men som kommer att betalas ut under Under ansvarsförindelser finns de pensionsförpliktelser som har intjänats före Övriga avsättningar Finns upptagna för avfallsdeponi, rivning av fastigheter samt utrivning av Kvarndammen. Avsättningen för avfallsdeponin avser framtida återställningskostnader. Avslutningsarbetena vid Lappmyra, etapp 2, fortsätter och beräknas vara klara under Angående utrivningen av dammen i Sillerboån har de avsatta medlen använts under Avsättningen Rivning av fastigheter uppkom år 2004 då kommunen rev fastigheter åt Ljusdalshem, och nu återstår 586 tkr som beräknas användas under Avsättningen tas inte upp som tillgång i balansräkningen och åtagandet har inte nuvärdesberäknats, vi följer alltså inte RKR:s rekommendation 10:2. Kapitalkostnader Benämning på internränta samt avskrivningar. Avskrivningar beräknas linjärt, d.v.s. lika stora belopp varje år på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde

20 REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Extraordinära poster Är kostnader eller intäkter som inte ingår i den normala verksamheten. Dessa bortser man vanligen från vid jämförelser med föregående år eller annat. Kortfristiga placeringar Kommunens pensionsmedelsportfölj har i ifjol omklassificerats till kortfristiga placeringar enligt RKR 20 och är värderad till marknadsvärde. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgångar, exempelvis förråd, fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank. Eget kapital Kommunens eget kapital består av summa anläggningskapital och rörelsekapital. Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar, utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens kortfristiga finansiella styrka. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder med en löptid understigande ett år. Övriga ansvarsförbindelser, borgensåtaganden Här redovisas kommunens borgensförbindelser mot våra koncernbolag samt till Kommuninvest. Vi redovisar uppgifter per Mkr = Miljoner kronor, Tkr =Tusental kronor Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 18

21 HELÅRSPROGNOS RESULTATRÄKNING Redovisning Budget Prognos Avvikelse mot budget Nämndernas nettokostnad Återförda kalkylmässiga poster Pensionsutbetalning Pensionsavsättningar AFA intäkter Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Slutavräkning Prel. Slutavräkning Prel. Slutavräkning Kommunalekonomisk utjämning Fastighetsavgift Mellankommunal utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat DRIFTSREDOVISNING Nämnd/styrelse Budget Prognos Avvikelse mot budget Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelse, Kommunledn.kontoret Kommunstyrelse, Samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsorgsnämnden Valnämnd Överförmyndarnämnden Myndighetsnämnd Nämndernas nettokostnad EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 19

22 KOMMUNSTYRELSEN Delårsbokslut samt helårsprognos Delårsbokslut Helårsprognos Verksamhet Redovisning Avvikelse Redovisning Budget Helårs- Avvikelse mot budget prognos mot budget Kommunledningskontor Verksamhetsledning Turistverksamhet Information Kommunkansli Ekonomi & utredare Personal IT-enhet Samhällsutveckling Verksamhetsstöd Råd Fysisk & teknisk planering Utvecklingsprojekt Fastigheter Näringslivsfr.åtg/Information Gator & vägar Parker & lekplatser Miljö Räddningstjänst Biblioteksverksamhet Musik- & kulturverksamhet Fritidsgårdar Fritidsverksamhet Bostadsanpassningsbidrag Kraftverk Kvarndammen Städ Totalt: Varav anslag och lönebidrag VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 20

23 KOMMUNSTYRELSEN Kommentarer: Delårsbokslut: Kommunledningskontoret redovisar ett underskott på 679 tkr. Det är inom Verksamhetsledning, Ekonomi- och utredarenhet samt IT-enheten som de största avvikelserna finns. Kommunstyrelsen som finns under verksamhetsledning har haft högre kostnader för arvoden samt konsulttjänster. Under verksamhetsledning finns även ett ofördelat sparkrav för förvaltningen. För ekonomi- och utredarenhet har lönekostnaderna var it lägre på grund av projektfinansierat arbete. IT-enheten uppvisar dock ett underskott på grund av ökade telefon-, licens-, konsult- och kapitalkostnader samt minskade intäkter. Samhällsutvecklingsförvaltningen redovisar ett överskott på tkr. De största avvikelserna finns på enheterna Fysisk och teknisk planering, Fastigheter, Gator och vägar och Bostadsanpassning. Fysisk och teknisk planering (planering och bygglov) har fått tillskjutna medel i budgeten för utredning om GCväg mellan Ljusdal och Järvsö samt för ny översiktsplan Järvsö vilka ännu inte har upparbetats. Enheten har även under perioden haft deltidstjänstledigheter samt haft högre intäkter för bygglov. Fastighetsenheten har haft lägre driftkostnader främst avseende uppvärmningskostnader. På grund av att tjänsten som enhetschef fortsatt är vakant så redovisar enheten ett överskott på administrationen. Enheten för gator och vägar redovisar ett underskott på grund av kostnaderna för dagvatten. Kostnaderna för bostadsanpassningar har under perioden varit högre än vad som finns budgeterat. Helårsprognos: Helårsprognosen för Kommunledningskontoret beräknas ge ett underskott på tkr. Det ofördelade sparkravet, löner för ekonomienheten samt ökade kostnader och minskade intäkter för IT-enheten är det som till största delen påverkar resultatet. Samhällsutvecklingsförvaltningens prognos för helåret 2013 visar på ett underskott på tkr. Åtgärder har vidtagits för att förvaltningen ska hålla sin budgetram för året då vissa enheter befaras få ett underskott, däribland bostadsanpassningen. Det underskott som förvaltningen trots detta uppvisar i helårsprognosen är kostnader för Kvarndammen där förvaltningen kommer att behandla detta som ett eget ärende till kommunstyrelsen. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 21

24 KOMMUNSTYRELSEN uppfyllelse juni 2013 Kommunstyrelsen har beslutat ett antal mål inom fem fokusområden. Trafikljusen symboliserar nämndens sammanvägda måluppfyllelse vid årets slut. Ekonomi Kund/medborgare Medarbetare Verksamhet Miljö Ekonomi Genom ökad samordning och samarbete mellan förvaltningens enheter samt externa aktörer tillse att optimal verksamhet uppnås för avsatta medel. Klarar. Under 2013 ta fram förslag på en ny budgetprocess. Klarar inte. Möjligen förslag till våren Kund/medborgare Genom kontinuerlig dialog samt kundundersökningar säkerställa att verksamheten uppfyller medborgarnas förväntningar. Fler kundundersökningar på fler enheter behövs. Medarbetare Genom behovsstyrd kompetensutveckling av personalen tillse att nya kunskaper tillförs verksamheten. Klarar. Verksamhet Genom verksamhetsplaner säkerställa att förvaltningen alltid arbetar för att uppnå kommunens övergripande mål. Tveksamt. en bör konkretiseras. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 22

25 KOMMUNSTYRELSEN Verksamhet Under 2013 ta fram förslag på en lokal utvecklingsstrategi för Ljusdals kommun. Klarar. Under 2013 ta fram förslag på en ny målstruktur. Klarar inte. Möjligen förslag till våren Miljö Genom att i all verksamhet beakta de nationella och regionala miljömålen säkerställa en god miljö för människor, djur och natur. Klarar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 23

26 Delårsbokslut samt helårsprognos Verksamhet Nämndverksamhet Idrotts & fritidsanläggning UTBILDNINGSNÄMNDEN Delårsbokslut Redovisning Avvikelse mot budget 14 Helårsprognos Redovisning Budget Helårsprognos Avvikelse mot budget Barnomsorg Förskoleklass Grundskola & särskola Gymnasieskola & gymnasiesärskola Vuxenutbildning Övrig utbildning Verksamhetsstöd Summa: Kommentarer: Delårsbokslut: Enligt kommunallagen skall kommunens budget avse kalenderår, medan skolan har läsår med verksamhet terminsvis. Skolans läsår börjar i augusti vilket gör att vårterminen och höstterminen är två olika verksamhetsår som genererar olika kostnader och intäkter, eftersom elevantalet kan variera mellan terminerna. Helårsprognos: Prognosen för Utbildningsförvaltningen 2013 hamnar på ett underskott om tkr. Inom verksamhetsområdet barnomsorg ingår öppen förskola, barnomsorg gemensamt, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskola och öppen fritidsverksamhet. Prognosen för barnomsorg är -675 tkr. Underskottet beror bland annat på att det har startat ett nytt förskolekooperativ i Färila som det inte finns någon budget för. Underskottet minskas dock något av att fritidsverksamheten har färre barn än budget både inom de kommunala och de fristående verksamheterna. Förskoleklassen förväntas gå med ett överskott på 108 tkr som beror på ökade IKE- intäkter (interkommunala ersättningar). Prognosen om ett underskott på grundskola & särskola beror på ett överdrag av lärarresurserna samt ett stort behov av svenska som andra språk och modersmålsundervisning. Även ett stort tryck på elevassistenter bidrar till det prognostiserade underskottet. Budgeten för friskolor väntas också gå med underskott då de har tagit emot fler elever. Prognosen för gymnasieskolan visar på ett underskott om tkr. Underskottet återfinns bl.a. i undervisning och SvA (svenska som andra språk). Liksom grundskolan har gymnasieskolan en ökad efterfrågan på elevassistenter. Utfallet för IKE är positivt. Gymnasiesärskolan ligger -181 tkr påverkat av negativ IKE (interkommunal ersättning). Vuxenutbildningens prognos visar ett överskott om 360 tkr till följd av vakant tjänst verksamhetschef. Hösten 2013 startar en ny omgång yrkeshögskoleutbildning inom skogsteknik. Verksamheten täcks inte till sin helhet via statliga medel och visar ett underskott om -345 tkr. Verksamhetsstöd visar på ett underskott om 40 tkr som bland annat beror på extra administration på gymnasiet samt ett projekt om det kommunala informationsansvaret som var budgeterat till årsskiftet men förlängdes till april. Detta underskott vägs dock upp till viss del av vakanta chefstjänster inom förvaltningen.. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 24

27 UTBILDNINGSNÄMNDEN uppfyllelse 2013 Utbildningsnämnden har beslutat ett antal mål inom fem fokusområden. De fem fokusområdena har sedan kopplats till de mål som finns i Utbildningschefens strategiska plan. Trafikljusen symboliserar nämndens prognos för den sammanvägda måluppfyllelsen vid årets slut. Ekonomi Kund/medborgare Medarbetare Verksamhet Miljö Ekonomi och Pedagogiska processer Professionell Samverkan med Hållbarhet mål i balans personal omvärlden Ekonomi och mål i balans Inslaget av socioekonomiska faktorer i resursfördelningen inom förskola och grundskola skall öka. Användandet av de socioekonomiska faktorerna skall utvecklas till högre träffsäkerhet. Klarar. Inslaget har ökat främst tack vare extratilldelat budgetutrymme under 2012 och Påbörjat, men mycket arbete återstår.. Pedagogiska processer Andelen godkända i nationella prov i åk 3 ska under en treårsperiod visa en stigande trend Antalet modersmålsspråk som erbjuds ska öka. Meritvärdet för avgångseleverna i åk 9 ska under en treårsperiod visa en stigande trend med en ökning på 20 poäng per år. Andelen elever med behörighet till gymnasieskolan ska under en treårsperiod visa en stigande trend med en ökning av 7 procentenheter per år. Andelen elever med gymnasieexamen ska under en treårsperiod visa en stigande trend med en ökning av 3 procentenheter per år. et på elevenkäten ska förbättras Klarar inte. Klarar. Antalet språk och elever har ökat. Klarar inte. Meritvärdena i åk 9 var 198,1 i genomsnitt jämfört med 199,4 för föregående år. De har dock ökat jämfört med samma elevgrupps snittmeritvärde i åk 8, som var 191,1. Klarar inte. Andelen behöriga sjunker från 82,1 till 77,9 %. Klarar inte. Förändringarna är relativt små. Snittvärdet på elevenkäten sjunker från 8,2 till 8,0. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 25

28 UTBILDNINGSNÄMNDEN Pojkarnas kunskapsresultat skall öka Analys av pedagogiska möjligheter att stimulera pojkars inlärande ska genomföras. Klarar inte. Pojkarnas genomsnittliga meritvärde i år 9 har minskat från 186,2 till 178,9. Skillnaden mot flickornas genomsnittliga värde har ökat från 27,2 till 41,5. Klarar. Analyser görs. Professionell personal på Medarbetarenkät ska förbättras. på Föräldraenkäter ska förbättras. Förändringarna är relativt små. Snittvärdet på medarbetarenkäten sjunker från 8,4 till 8,2. Förändringarna är relativt små. Snittvärdet på föräldraenkäten sjunker från 8,3 till 8,2. Samverkan med omvärlden Satsningen på datorer, läsplattor och IT-pedagoger skall leda till nya arbetsformer i vår verksamhet IT-satsningen skall leda till ökat internationellt utbyte. Klarar. Nya arbetsformer utvecklas. Antalet internationella projekt är oförändrat. Hållbarhet Antalet verksamheter med miljökvalitetsutmärkelser ska öka Samtliga verksamheter ska ha fungerande källsortering utifrån upprättade planer. Antalet miljömärkningar är oförändrat. Klarar inte. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 26

29 OMSORGSNÄMNDEN Delårsbokslut samt helårsprognos Delårsbokslut Helårsprognos Verksamhet Redovisning Avvikelse Redovisning Budget Helårs- Avvikelse mot budget prognos mot budget Omsorgsnämnd Verks.stöd och Biståndshandl Färdtjänst, Glesbygdsservice Individ- o familjeomsorg Stöd och Omsorg Äldreomsorg Arbetsmarknadsverksamhet Integrationsverksamhet Kostservice Summa: Kommentarer: Delårsbokslut: Delårsbokslutet för omsorgsförvaltningen visar ett överskott på tkr. Delårsbokslutet per juni visar resultatet före hela semesterperioden det innebär att kostnaden för alla semestervikarier kommer under årets andra halva och påverkar därmed endast helårsprognosen. Det största underskottet finns inom Stöd och Omsorg och beror till stor del på personligassistansärenden där kunderna fått ersättningen från Försäkringskassan indragen helt eller delvis. Helårsprognos: Omsorgsförvaltningens prognos för helåret 2013 visar ett underskott på tkr. Gemensamt för verksamheterna Stöd och omsorg (SO) och Äldreomsorg (ÄO) är att de under årets första månader haft en stor andel korttidsfrånvaro bland annat på grund av influensa, vilket gett stora vikariekostnader. Dessutom har utbetalningar av inarbetad flextid skett inför återgången till Allmänna bestämmelser (AB) som skedde den 1 mars. Avtalet AB innebär bland annat att personal har återgått till fasta scheman och har även resurspass på annan arbetsplats. Tendensen verkar vara att detta skapar högre personalkostnader bland annat i form av ersättning för övertid och förskjuten arbetstid samt ökat antal timmar i schemat för att alla ska få ut sin heltid. Dessutom har administrationen kring schema och planering ökat. Även den obudgeterade utbildningssatsningen Omvårdnadslyftet ger högre personalkostnader för de som studerar på arbetstid. Individ- och familjeomsorgen har ett prognostiserat underskott för helåret Fortfarande har vi stora kostnader för familjehemsplaceringar och försörjningsstöd men detta vägs under året upp av en avsättning som gjordes 2010 för ett skadeståndkrav som nu avgjorts i rättsliga instanser till kommunens fördel. Kostnader för försörjningsstöd har minskat jämfört med SO har ett beräknat underskott. De största anledningarna är att ett antal kunder fått sin personliga assistans från Försäkringskassan indragen vilket leder till att kommunen måste täcka hjälpbehovet på annat sätt samt att nya kunder med stora behov tillkommit. På vissa boenden inom SO har behovet hos kunderna förändrats vilket lett till ökad bemanning och högre kostnader. ÄO beräknas på helår visa ett underskott. Det huvudsakliga underskottet finns inom hemtjänsten. Där pågår fortfarande arbetet med att anpassa och förändra den egna verksamheten till modellen med ersättning per planerad timme. Inom verksamheten vård- och omsorgsboende skapas underskottet bland annat av kostnader för tomma lägenheter när vi har vakanta platser och inte får in hyra och avgifter som planerat. En annan stor kostnad är livsmedel, då upphandlingen återigen har blivit överprövad, och kommunen därmed är avtalslös, fortsätter priserna att vara högre än budgeterat. Dagverksamheten går med överskott eftersom resorna till och VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 27

30 OMSORGSNÄMNDEN från verksamheten samt antal besök minskat. Kostnaderna gällande betalningsansvar mot sjukhus för utskrivningsklara patienter har minskat och visar ett överskott mot budget. Arbetsmarknadsverksamheten visar ett överskott. Högre kostnader för arbetsmarknadsinsatser vägs upp av det arbete som verksamheten utför i kommunens skogar som ger intäkter till verksamheten. Integrationsverksamheten finansieras med statliga medel och är därför nollbudgeterad. Om enheten visar ett över eller underskott kvittas detta mot fonderade medel från tidigare år. Kostservice visar ett underskott. Underskottet beror till stor del på att livsmedelsupphandlingen återigen har blivit överprövad och det resulterar i att livsmedelskostnaden bli högre än budgeterat. En annan orsak är färre sålda kostportioner. VERKSAMHETSBERÄTTELSE I 28