Budget ljusdal.se

Transkript

1 Budget ljusdal.se

2 Planeringsförutsättningar Styrmodell 1 Fullmäktigemål 2 Omvärld och förutsättningar 3 God ekonomisk hushållning 4 Ekonomisk sammanställning Resultatbudget 5 Balansbudget 6 Finansieringsbudget 7 Nämndernas nettoramar 8 Investeringsbudget 9 Nämnderna Kommunstyrelse 10 Samhällsservicenämnd 11 Utbildningsnämnd 12 Omsorgsnämnd 13 Arbetsmarknads- och socialnämnd 14 Jävsnämnd 15 Revision 15 Valnämnd 15 Överförmyndarnämnd 15 Bolagen AB Ljusdal Energiföretag 16 AB Ljusdalshem 17 Stiftelsen Närljus 18

3 STYRMODELL Så styrs Ljusdals kommun Visionen är den övergripande nivån i styrmodellen. Visionens roll är att långsiktigt visa vilket samhälle vi önskar uppnå i Ljusdal. Den Lokala utvecklingsstrategin är tidsbestämd och skall konkretisera visionen. Strategin skall innehålla nedbrytbara mål och inriktningar för vidare hantering i Ekonomisk långtidsplan och Årsbudget. I årsbudget skall Fullmäktigemål antas vilket utgör fullmäktiges styrning av respektive nämnd. Fullmäktigemålen är baserade på mål och inriktningar som fastställts i Vision, Strategi och Långtidsplan. Utifrån fullmäktigemålen fastställer nämnderna egna mål. Fullmäktige har i juni 2018 antagit ett nytt måldokument för budget 2019 och ELP BUDGET I 1

4 LJUSDALS KOMMUNS FULLMÄKTIGEMÅL Måldokument 2019 Välfärd med kvalitet för alla Från tre dimensioner av hållbar utveckling till sex utmaningar Begreppet hållbar utveckling innehåller tre dimensioner: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar Ljusdals kommuns äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver Ljusdals kommun står inför sex särskilt viktiga utmaningar för en hållbar utveckling. Kommunens invånare har arbete Kommunens invånare känner sig hemma Ljusdals kommun har de bästa skolorna Ljusdals kommun bidrar inte till klimatförändringarna Kommunens invånare är friska och mår bra Kommunens invånare har förtroende för varandra och för demokratin Målområden och mål i flerårsplanen De sex målområdena är: Ljusdals kommuns invånare, Framtidens jobb, Välfärd med kvalitet för alla, Grön bygd i rörelse, Kultur och kreativitet ger kraft och En effektiv och kreativ kommunal organisation. Under respektive målområde finns nedanstående mål uppsatta: Ljusdals kommuns invånare Kommunens invånare är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Kommunens invånare har jämlika förutsättningar och jämställda möjligheter Kommunens invånare är friskare och mår bättre Framtidens jobb Grön bygd i rörelse Fler företag och hushåll använder förnybara energikällor, är fossilbränslefria och energieffektiva I Ljusdals kommun byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och en mer levande bygd Kompostering av avfall från hushåll och företag byggs ut i kommunen Andelen ekologiska samt närproducerade livsmedel inom skola och omsorg ska öka Ljusdals kommun ska aktivt arbeta för att begränsa användandet av plast, kemikalier och allergener Kultur och kreativitet ger kraft Ljusdals kommun stimulerar kreativitet och entreprenörskap Fler invånare i Ljusdals kommun har möjlighet att uppleva och skapa kultur En effektiv och kreativ kommunal organisation Ljusdals kommun har en effektiv organisation med hög kvalitet och rätt kompetens En fossilbränslefri kommunal organisation senast 2022 Ljusdals kommun ska jobba med tydliga riktlinjer för en god arbetsmiljö och human personalpolitik Kommunens invånare kan försörja sig på eget arbete eller företagande Ljusdals kommun attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar BUDGET

5 OMVÄRLD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Sveriges ekonomi Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under de senaste åren. Detta har till största delen varit en följd av stark utveckling av den inhemska efterfrågan. Framförallt har investeringarna, speciellt byggnadsinvesteringarna, vuxit mycket snabbt. Även den offentliga konsumtionen har ökat betydligt mer än normalt. Denna utveckling hänger samman med en relativt kraftig befolkningstillväxt främst orsakad av den kraftiga migrationen Den svenska ekonomins utveckling gör att vi befinner oss i en högkonjunktur med kraftig sysselsättningsökning och bra tillväxt i skatteunderlaget. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019 samtidigt som utvecklingen i omvärlden blir något bättre vilket gynnar svensk export. Högkonjunkturen förväntas nå sin topp under I och med att antalet arbetade timmar inte beräknas öka alls under 2019 sker en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Konjunkturen planar ut och ekonomin förväntas successivt återgå till ett normaltillstånd. Ökningen av antalet sysselsatta stagnerar och skatteunderlaget utvecklas betydligt svagare än tidigare år. Efter flera år med ökningstal på 4,5 % eller mer förväntas ett par år med en ökningstakt under det historiska genomsnittet. En svag utveckling av skatteunderlaget i riket innebär att utvecklingen av skatteintäkterna för kommunsektorn dämpas. Det innebär att ett betydande glapp riskerar att uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den befolkningsutvecklingen för med sig. Förutom nödvändiga besparings-, rationaliserings- och effektiviseringsåtgärder i kommunens olika verksamheter kommer även strukturella förändringar att behöva genomföras. Skattesats Skattesatsen för åren är i denna budget oförändrat 22,36 kr per skattekrona. Skatteintäkter och statsbidrag Befolkningsprognos Utifrån framtagen befolkningsprognos, vilken är underlag till denna budget, beräknas invånarantalet i Ljusdal vara stycken den 1/ vilket är avstämningsdag för budgetår För 2020 års budget beräknas invånarantalet vara stycken den 1/ och för stycken den 1/ Budgetförutsättningar Internräntan för 2019 är 1,5 % vilket är i enlighet med SKL:s rekommendationer. Påslaget för personalomkostnad (PO-påslaget) är för ,17 % vilket är i enlighet med SKL:s rekommendationer. För lönekostnader enligt löneöversyn får respektive nämnd årligen tilläggsbudget utifrån utfall. För övriga nettokostnadsökningar har nämnderna fått kompensation i budgetram utifrån konsumentprisindex KPIF (KPI beräknat med fast ränta). Interna priser har för 2019 antagits där fastighetshyror och städpriser hålls oförändrade medan portionspriser för kosten justeras med hänsyn till minskad volym och höjda livsmedelspriser. För att finansiera extra anslag till nämnderna för ökade flyktingkostnader används under budgetperioden tidigare balanserade flyktingmedel. Resultatutjämningsreserv I resultatutjämningsreserven återstår 33,9 Mkr inför budgetperioden Utifrån riktlinjerna beräknas den årliga tillväxten av skatteunderlaget år 2019 och 2021 vara lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. I denna budget planeras uttag ur resultatutjämningsreserven med Tkr för 2019, Tkr för 2020 och Tkr för Skatteintäkter och statsbidrag för är baserat på Sveriges kommuner och landstings (SKL) cirkulär 18:18 Budgetförutsättningar för åren BUDGET I 3

6 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning Kommunallagen stadgar att kommuner måste ha balans i ekonomin där kostnaderna inte får ska överstiga intäkterna. Utöver detta balanskrav ska kommunerna även ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För detta skall kommunerna ta fram riktlinjer. Ljusdals kommun har antagit en ny styrmodell. Utifrån denna har det beslutats om en vision för kommunen och en lokal utvecklingsstrategi. Dessa skall vara styrande för de årliga budgetarna och ELP, den ekonomiska långtidsplanen. Nya riktlinjer för god ekonomisk hushållning har tagits fram med utgångspunkt i den lokala utvecklingsstrategin och kommunens ekonomi. Till dessa riktlinjer har kopplats finansiella mål för den ekonomiska utvecklingen Under 2013 har kommunfullmäktige beslutat införa en resultatutjämningsreserv. Till den avsattes 37 Mkr för åren Resultatutjämningsreserven innebär en uppmjukning av balanskravet där det är möjligt att utjämna skatteintäkter över tiden. Balanskrav Ljusdals kommun har ett balanskravsunderskott på 14,4 miljoner att reglera. Underskottet ska enligt kommunallagen återställas under åren Finansiella mål Ljusdals kommun har ett årligt finansiellt mål och ett långsiktigt finansiellt mål. Det årliga finansiella målet är ett resultatmål vars syfte är att klara balanskravet, att nettokostnaderna inte ökar snabbare är intäkterna och att betalningsförmågan är god. Det långsiktiga finansiella målet är ett balansmål för att säkerställa att det egna kapitalet inte urholkas, att skuldsättningen inte ökar och att den långsiktiga betalningsförmågan är god. Årligt finansiellt mål Kommunens resultat skall vara 0,5 % av skatteintäkter och statsbidrag. Budget är lagd utifrån en resultatnivå som klarar det årliga finansiella målet. Långsiktigt finansiellt mål Kommunens soliditet* (inkl. pensionsskuld) skall år 2020 vara 7 %. Enligt denna budget beräknas soliditeten uppgå till 4,7 % år Mål ur ett verksamhetsperspektiv Den lokala utvecklingsstrategin innehåller mål för kommunens utveckling. Kommunfullmäktige har i fullmäktigemål satt nivån för den önskade utvecklingen av dessa mål. Grunden i utvecklingsstrategin är de tre hållbarhetsperspektiven; social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Utvecklingsstrategin och därmed också fullmäktigemålen är kommunens verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Utifrån fullmäktigemålen skall nämnderna sätta nämndmål. För de kommunala bolagen finns också fullmäktigemål. Kommunfullmäktige styr bolagen genom ägardirektiv. * Soliditet mäter hur mycket av tillgångarna som finansierats med egna medel. BUDGET I 4

7 RESULTATBUDGET Intäkt/kostnad Budget Budget Plan Plan (Tkr) Nämndernas nettokostnad Tilläggsbudget Finansiering Balanserade flyktingmedel Avskrivning Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Kommunal utjämning Kommunal fastighetsavgift Välfärdsmiljard flyktingfördelad Vindkraftspremie Planerat uttag resultatutjämningsreserv Slutavräkning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Årets resultat BUDGET I 5

8 BALANSBUDGET Tillgång/Skuld Utfall Budget Budget Plan Plan (Tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter o inventarier Finansiella tillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Pensionsmedel Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Borgensförbindelser Pensionsförbindelser BUDGET I 6

9 FINANSIERINGSBUDGET Tillförda och disponerade Utfall Budget Budget Plan Plan medel (Tkr) Löpande verksamhet Årets resultat Resultatutjämningsreserv Av- och nedskrivningar Avsättningar Internt tillförda medel Kortfristiga poster och lager Netto löpande verksamhet Investeringar Investering anläggningar Finansiella tillgångar Extraordinära poster Netto investeringar Finansiering Långfristiga skulder Amorteringar Netto finansiering Förändring likvida medel Summa likvida medel BUDGET I 7

10 BUDGETRAMAR DRIFT Nämnd Budget Plan Plan (Tkr) Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelse Kommunstyrelsen till förfogande Kommunstyrelsen utvecklingsreserv* Samhällsservicenämnd Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Arbetsmarknads- och socialnämnd Valnämnd Jävsnämnd Överförmyndarnämnd * Kommunstyrelsens utvecklingsreserv Reserv för att kommunstyrelsen aktivt skall kunna agera för att möta en omvärld i förändring. BUDGET I 8

11 INVESTERINGSRAMAR Nämnd Budget Plan Plan (Tkr) Kommunstyrelse * Samhällsservicenämnd ** Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Arbetsmarknads- och socialnämnd KS Investeringsutrymme Internleasing skogsmaskiner Internleasing Extra anslag vilka ingår i ovanstående budget : (Tkr) Självfinansierade * Kommunstyrelse, kommunledningskontor IT-investeringsplan (2019), (2020), (2021) 2019 Naturbruk hus L och K byte fönster ** Samhällsservicenämnd Asfaltsplan (2019), (2020) 2019 Släck-/räddningsbil Gata/park Hjullastare (2019), 300 (2020) 2021 Förbindelse Centrum Östernäs (2020), (2021) Kursiv text=nya eller reviderade objekt budget BUDGET I 9

12 KOMMUNSTYRELSEN Budget Tkr Nettoram drift Medel till förfogande Utvecklingsreserv Investeringsbudget KS Investeringsutrymme Internleasing Nämndens ansvarsområde Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi, finanser och verksamhet. Kommunledningskontoret, som är kommunens övergripande service- och stödorgan till förvaltningar och politik, består av enheterna kommunkansli, personal, ekonomi, inköp, information, utredningsenhet med strateger, projektstöd och intern service. Kommunledningskontoret ansvarar även för strategiska utvecklingsfrågor. Inom intern service sorterar enheterna IT, fastighet, kost och städ samt verksamheterna bilpool, interntryckeri, post, reception och säkerhetssamordning. BUDGET I 10

13 SAMHÄLLSSERVICENÄMND Budget Tkr Nettoram drift Investeringsbudget Förändringar och extra anslag inom ovanstående budgetramar: Investeringsbudget Asfaltsplan Gata/park Hjullastare Förbindelse Centrum-Östernäs Nämndens ansvarsområde Samhällsservicenämnden bedriver verksamhet inom enheterna bibliotek, miljö, räddningstjänst, plan och bygg, gata och park, kultur och fritid, Slottehubben samt fritidsgårdar. BUDGET I 11

14 UTBILDNINGSNÄMND Budget Tkr Nettoram drift Investeringsbudget Nämndens ansvarsområde Utbildningsnämnden ansvarar för barnomsorg och skola för barn, ungdomar och vuxna. Verksamhet bedrivs inom förskola, förskoleklass, fritids/skolbarnomsorg, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, vuxenutbildning samt samarbete kring högskoleutbildning BUDGET I 12

15 OMSORGSNÄMND Budget Tkr Nettoram drift Investeringsbudget Nämndens ansvarsområde Omsorgsnämnden ansvarar för äldreomsorg, stöd och omsorg/lss, biståndsbedömning och hälso- och sjukvård. BUDGET I 13

16 ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALNÄMND Budget Tkr Nettoram drift Investeringsbudget Nämndens ansvarsområde Arbetsmarknads- och socialnämnden ansvarar för individ- och familjeomsorg, arbetsmarknadsenhet, arbetsmarknadsprojekt och socialpsykiatri. BUDGET I 14

17 ÖVRIGA NÄMNDER Budget Jävsnämnd Tkr Nettoram drift Nämndens ansvarsområde Jävsnämnden ansvarar för myndighetsutövning när ett jävsförhållande råder. Revision Tkr Nettoram drift Nämndens ansvarsområde Revisionen granskar om nämndernas verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Valnämnd Tkr Nettoram drift Nämndens ansvarsområde Valnämnden ansvarar för val i enlighet med bestämmelserna i vallagen, kommunallagen och lagen om kommunala folkomröstningar. Överförmyndarnämnd Tkr Nettoram drift Nämndens ansvarsområde Överförmyndarnämnden skall verka för att reglerna i enlighet med förmyndarlagstiftningen efterlevs. Den huvudsakliga uppgiften är att utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. BUDGET I 15

18 AB LJUSDAL ENERGIFÖRETAG KONCERN Bolagets verksamhet AB Ljusdal Energiföretag bedriver i koncern produktion, inköp och försäljning av el, fjärrvärme, vatten, renhållning samt bredband. Inom koncernen finns helägda Ljusdal Energi AB, Ljusdal Elnät AB, Ljusnet AB, Ljusdal Vatten AB, Ljusdal Renhållning AB samt Ljusdal Energiförsäljning AB. Koncernen producerar fjärrvärme i fyra anläggningar och elkraft i två vattenkraftsstationer. BUDGET I 16

19 AB LJUSDALSHEM KONCERN Bolagets verksamhet Koncernen bedriver fastighetsförvaltning och skall främja kommunens försörjning av bostäder och lokaler. Ljusdalshem förvaltar ca.1700 lägenheter och 110 affärslokaler. Inom koncernen finns helägda AB Ljusdals servicehus som skall främja försörjningen av boenden för kommunens omsorgsverksamhet. BUDGET I 17

20 STIFTELSEN NÄRLJUS Stiftelsens verksamhet Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse, NärLjus, bildades 1986 av kommunen och det lokala näringslivet. NärLjus ska arbeta för ett långsiktigt, miljömässigt, livskraftigt och differentierat näringsliv som bidrar till tillväxt med fler arbetstillfällen och fler invånare i Ljusdals kommun. Närljus skall göra det så enkelt som möjligt att starta, etablera och driva företag i Ljusdals kommun. BUDGET I 18

21

22 Ljusdals kommun Ljusdal ljusdal.se