Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Transkript

1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar - Kommunstyrelsen 6 - Personalnämnden 10 - Överförmyndaren 12 - Revisionen Valnämnden 16 - Miljö- och Byggnadsnämnden 18 - Tekniska nämnden Barn- och Utbildningsnämnden Socialnämnden... 34

2 Kommunfakta 2004 Antal invånare 1/ Personal 1/ Antal årsarbetare Antal anställda Politisk ställning Utdebitering Parti Mandat m 9 c 5 fp-lib 3 Kommunalskatt kd 3 Landstingsskatt mp 1 Summa utdebitering s 12 v 2 totalt 35 Från och med inkomståret 2000 finns inte längre någon församlingsskatt. Den kommunala inkomstskatten består numera bara av kommunalskatt och landstingsskatt. Församlingsskatten har ersatts av begravningsavgift (som betalas av alla) och kyrkoavgift (som betalas av medlemmar i svenska kyrkan). I Kils kommun finns tre församlingar, Stora Kil, Frykerud och Boda, som alla har samma avgift: begravningsavgift 0:39 och kyrkoavgift 1:05. Summan av kommunal inkomstskatt och avgifter till kyrkan blir således: medlem i svenska kyrkan ej medlem i svenska kyrkan

3 Nämnder/förvaltningar KILS KOMMUNS ORGANISATION Kommunala bolag 2

4 Ekonomisk översikt Utveckling Resultatutvecklingen från 1997 har i stort sett varit positiv med undantag för 2001, då kommunen redovisade ett underskott på 2,3 Mkr. Underskottet var hänförligt till ett obudgeterat ägartillskott till koncernbolag. Prognosen för 2003 pekar på ett nollresultat. Den ekonomiska återhämtningen har kunnat genomföras delvis genom förbättrad budgetdisciplin och framför allt kraftig tillväxt i skatteintäkter. Denna starka tillväxt under slutet av 90-talet har planat ut och den förväntade konjunkturuppgången har ännu inte tagit fart. Behoven av kommunal service t ex skola, barn- och äldreomsorg har stadigt fortsatt att öka och kräver ökade resurser. Investeringar Investeringsvolymen uppgår till 11,2 Mkr, vilket är en mycket låg nivå och knappast långsiktigt hållbar. I planen ökas dock investeringarna till 14 Mkr respektive 19 Mkr för de kommande åren. Nämndernas ursprungliga äskanden uppgick till 23 Mkr och har alltså mer än halverats i den slutliga budgeten för att undvika nyupplåning. Det är därför viktigt att överskottsmålen kommande år uppfylls för att skapa ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar. Osäkerhet / sårbarhet Obefintlig säkerhetsmarginal för obudgeterade behovsförändringar. Osäker konjunktur- och skattekraftsutveckling. Budget 2004 samt ekonomisk plan Drift Kommunens driftbudget för 2004 visar nollresultat och uppfyller därmed minimikravet enligt kommunallagen. Nämndernas nettokostnader har kunnat tillåtas öka med 14,5 Mkr (3,6%) jämfört med I den tidigare ekonomiska planen var målet 2004 ett överskott på 10 Mkr. Det som förändrats sedan dess är högre pensionskostnader, sämre skatteutfall och att verksamhetskostnaderna ökat mer än vad som bedömdes i planen. I den nuvarande planen finns överskottsmål för 2005 på 4,5 Mkr och för 2006 på 9,6 Mkr. Detta motsvarar 1% respektive 2% av skatteintäkter och statsbidrag. Nämndernas nettokostnader kan enligt planen tillåtas öka med knappt 3% respektive år och innebär således en avsevärt mindre uppräkning än för Framtiden Kommunförbundet ger i sin skrift Kommunernas ekonomiska läge sin syn på perioden fram till Kommunernas ekonomi kommer att vara ansträngd de kommande åren. Genom svagare sysselsättningsutveckling än tidigare kommer skatteintäkterna att utvecklas svagare. Samtidigt kommer kraven på kommunal service att öka på grund av befolkningsstrukturella faktorer och på grund av statliga reformer. För att långsiktigt klara detta måste kommunerna bygga upp den ekonomiska styrkan genom en god ekonomisk hushållning och tydligare och troligen mer hårdhänta prioriteringar. Det måste också finnas beredskap för och förmåga att genomföra strukturella förändringar i kommunala verksamheter så att behovsförändringarna kan hanteras. 3

5 Resultatbudget (Belopp i tkr) Verksamhetens nettokostnader Kapitaltjänst Pensioner Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatter och bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader; ränta lån Finansiella kostnader; ränta pensionsskuld ÅRETS RESULTAT Finansieringsbudget (Belopp i tkr) Årets resultat Avskrivningar Ökning långa skulder Tillförda medel Nettoinvesteringar Amorteringar Använda medel FÖRÄNDRING RÖRELSEKAPITAL

6 Sammandrag per nämnd / styrelse Driftbudget (Beloppp i tkr) Nämnd / styrelse Netto Kostnader Intäkter Kommunstyrelsen Valnämnden Revisionen Överförmyndaren Miljö- och Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Barn- och Utbildningsnämnden Socialnämnden Personalnämnden Totalt Investeringsbudget (Belopp i tkr) Nämnd / styrelse Kommunstyrelsen Valnämnden Revisionen Överförmyndaren Miljö- och Byggnadsnämnden Tekniska nämnden Barn- och Utbildningsnämnden Socialnämnden 700 Personalnämnden Totalt