Budget ljusdal.se. Foto; Jakob Dahlström

Transkript

1 Budget Ft; Jakb Dahlström ljusdal.se

2

3 Planeringsförutsättningar Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Fullmäktigemål 6 Omvärld ch förutsättningar 8 Gd eknmisk hushållning 9 Budget ch planering 10 Eknmisk sammanställning Resultatbudget 11 Balansbudget 12 Finansieringsbudget 13 Nämndernas nettramar 14 Investeringsbudget 15 Nämnderna Kmmunstyrelse 16 Utbildningsnämnd 19 Omsrgsnämnd 20 Myndighetsnämnd 21 Revisin 21 Valnämnd 21 Överförmyndarnämnd 21 Blagen AB Ljusdal Energiföretag 22 AB Ljusdalshem 23 Stiftelsen Närljus 24

4 STYRMODELL Så styrs Ljusdals kmmun Visinen är den övergripande nivån i styrmdellen. Visinens rll är att långsiktigt visa vilket samhälle vi önskar uppnå i Ljusdal. Den Lkala utvecklingsstrategin är tidsbestämd ch skall knkretisera visinen. Strategin skall innehålla nedbrytbara mål ch inriktningar för vidare hantering i Eknmisk långtidsplan ch Årsbudget. I årsbudget skall Fullmäktigemål antas vilket utgör fullmäktiges styrning av respektive nämnd. Fullmäktigemålen är baserade på mål ch inriktningar sm fastställts i Visin, Strategi ch Långtidsplan. Utifrån fullmäktigemålen fastställer nämnderna egna mål. BUDGET I 1

5 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI LjUS LjUS är Ljusdals kmmuns utvecklingsstrategi för de kmmande sex åren. I LjUS knkretiseras visinen med mål ch indikatrer. LjUS skall styra de fullmäktigemål sm antas i eknmisk långtidsplan, ELP, ch årsbudget. Arbetstillfällen Visin För de människr sm br i kmmunen eller önskar flytta hit behövs arbetstillfällen. Människrna i vår kmmun måste ha möjlighet till egen försörjning. Ljusdals kmmun är med dess utbud av samhällsviktiga funktiner, den största arbetsgivaren. Vi vill ge bästa möjliga förutsättningar för företagens utveckling eftersm vi trr de flesta nya arbetena skapas inm våra befintliga rörelser ch näringar. Samtidigt välkmnar ch stödjer vi etableringar av nya verksamheter i kmmunen. Mål Antal arbetstillfällen ska öka. Indikatrer Delmål Antal förvärvsarbetande. Antal företagsförekmster. Mått Förvärvsarbetande nattbeflkning, kvinnr respektive män, RAMS, SCB. Antal företagsförekmster per Kmmun, RAMS, SCB. RAMS: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Mtivering valda indikatrer ch mått Antal förvärvsarbetande mäter indirekt m antalet arbetstillfällen i kmmunen minskat eller ökat. Antal företagsförekmster kan ge en indikatin på m förutsättningarna för ökat antal arbetstillfällen försämras eller förbättras. Bildning ch utbildning Visin Bildning ch utbildning måste vara en självklarhet sm genmsyrar vårt samhälle. De möjligheter sm skapas kmmer att vara avgörande för framtid ch utveckling. För att ytterligare höja utbildningsnivån satsar Ljusdals kmmun medvetet på utbildningens alla delar, från förskla till högskla. Kvalitet ch resurser ger ständiga förbättringar ch stigande resultat, för såväl den enskilde sm för det gemensam. Mål Utbildningsnivån ska öka. Indikatrer Delmål Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet. Andel elever behöriga till högsklan. Andel invånare med eftergymnasial utbildning. Mått Behörighet till gymnasiesklan, flickr respektive pjkar, SIRIS, Sklverket Andel elever med högsklebehörighet, kvinnr resp. män, SIRIS, Sklverket Antal invånare år med eftergymnasial utbildning mindre än 3 år respektive 3 år eller mer, kvinnr respektive män, SCB Mtivering valda indikatrer ch mått För att den ttala utbildningsnivån i kmmunen ska öka behöver vi fler med genmförd utbildning på alla nivåer. För att få fler med högre utbildning behöver vi fler gymnasieutbildade med behörighet till högskla. För att få fler gymnasieutbildade behöver vi fler med behörighet till gymnasiet. BUDGET I 2

6 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Infrastruktur ch kmmunikatin Visin Att kmmunicera med människr, träffas ch berikas, är en naturlig del av våra dagliga liv. En väl utbyggd infrastruktur av kmmunikatiner i frm av kllektivtrafik ch vägar liksm teknik för vår tids digitala mötesplatser är abslut avgörande. Mål Den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatinsförbindelser ska öka. Indikatrer Delmål Kllektivtrafikutbud inm kmmunen ch reginen. Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband. Utbud av mark för näringsverksamhet. Mått Antal resr, linjer ch avgångar med kllektivtrafik, lika kategrier, X-trafik. Andel av beflkningen respektive företagen med tillgång till 100 Mbit bredband. Antal byggklara tmter för näringsverksamhet inm kmmunen, SUF. Mtivering valda indikatrer ch mått Teknisk utveckling ch utveckling av sätt att kmmunicera kan göra att behvet av infrastruktur både för transprt ch kmmunikatin snabbt förändras. Därför är målet frmulerat sm att den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatin ska öka. Vissa av måtten kan därmed uppvisa en minskning utan att det ttalt innebär en försämring det kan då innebära att behv ch förutsättningar förändrats. Att kllektivtrafik ch tillgång till bredband är två viktiga indikatrer framgår ch är mtiverat i texten till målmrådet. Att särskilt mäta tillgången av mark för näringsverksamhet understryker ytterligare vikten av att insatser för näringslivet ska pririteras. Bende Visin En fungerande bendemarknad är nödvändig för att människr ska kunna b ch verka i kmmunen. Ett brett utbud av attraktiva benden av lika karaktär, ch i lägen där människr önskar leva, måste finnas för naturlig generatinsväxling ch nyinflyttning. Mål Ett varierat utbud av lämpliga bendefrmer ch bendemiljöer för lika behv ch hushållstyper. Indikatrer Delmål Bstadsbestånd för lika hushållstyper. Utbud av mark för lika typer av bstadsbebyggelse. Mått Nöjdhet bstäder, medbrgarundersökning, SCB. Antal byggklara tmter för bstäder, SUF. Mtivering valda indikatrer ch mått Måttet nöjdhet med bstäder mäter hur man ser på möjligheterna för att hitta bra bende ch utbudet av lika bendefrmer samt hur trivsam man anser att bebyggelsen är. För att främja ett varierat utbud ch underlätta rörlighet på bendemarknaden är tillgång till planerade ch byggklara tmter för bstäder en viktig indikatr. BUDGET I 3

7 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Kultur ch fritid Visin Människr behöver rekreatin ch inspiratin för att upprätthålla sin livskvalitet ch hälsa. Vi har kulturmiljöer av världsklass liksm intressant industrihistria på flera platser inm kmmunen. Det är av str betydelse att det erbjuds rika möjligheter att såväl delta i sm besöka aktiviteter ch evenemang inm kultur, idrtt ch fritid. Gda förutsättningar för alla kulturarbetare ch idrttare är grunden. Ett utvecklande av dessa sektrer, i nära samarbete med föreningar ch ideella, utgör viktiga byggstenar för vår hållbara kmmun. Mål Kultur- ch fritid ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle ch vara tillgängligt för alla. Indikatrer Delmål Tillgång till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur Nöjdhet med verksamheter ch utbud Andel elever 7-15 år i musikskla Mått Fritidsmöjligheter, medbrgarundersökning, SCB. Verksamheter ch utbud, medbrgarundersökning, SCB. Mtivering valda mått Kultur ch fritid har ch ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle. Detta förutsätter ett rikt utbud av kultur- ch fritidsaktiviteter ch evenemang samt att det är tillgängligt för alla. De valda måtten mäter hur man ser på fritidsmöjligheter när det gäller nöjesutbud, tillgång till parker, grönmråden ch natur samt tillgång till idrtts- ch kulturevenemang samt möjligheterna att kunna utöva t.ex. sprt, kultur, friluftsliv ch föreningsliv. När det gäller kmmunens idrttsch mtinsanläggningar mäts vad man anser m öppettider samt utrustning ch skötseln av anläggningarna. För kultur mäts specifikt vad man tycker m bibliteksverksamheten, utställningsch knstverksamheter samt teaterföreställningar ch knserter. Offentlig service Visin Den ffentliga servicen är avgörande för människrs möjligheter att leva, studera ch arbeta, liksm därmed även för våra näringar. Kmmunens verksamheter måste frtsätta att utveckla sina förmågr sm stöd för medbrgare ch företag. Andra ffentliga aktörer ska påverkas att förstärka sin närvar i kmmunen. Mål Nöjdheten med den ffentliga servicen ska öka. Indikatrer Delmål Nöjdheten med kmmunens verksamheter. Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Mått Medbrgarundersökningen, SCB. Sammanvägd bedömning av utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Mtivering valda mått Då kmmunens samtliga verksamheter utför ffentlig service har här en sammanvägning av nöjdhetsmåtten i medbrgarundersökningen valts för att få en helhetsbild av graden av nöjdhet. Utvecklingen av tjänster kan i vissa fall göra att service sm genmförs i annan frm än i dag innebär högre mått av servicegrad ch tillgänglighet än dagens trts t.ex. att aktören inte fysiskt finns på rten. Därför är inte ett mått sm mäter antalet ffentliga serviceaktörer på rten ensamt ett relevant mått. En sammanvägd bedömning av antalet ffentliga aktörer på rten ch nöjdhet med utbud av samhällsservice inm rimligt avstånd, eventuellt med kmpletterande undersökning ch analys kan här ge en indikatin på nöjdhet med utbudet. BUDGET I 4

8 LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Aktivt miljöarbete samt Natur ch livsmiljö Visin Naturen är ch har varit vår bygds grundläggande tillgång. Sm betydande källa för skapandet av resurser, ch sm plats för livgivande aktiviteter. Vi måste bedriva ett aktivt miljöarbete, värna naturen ch medvetet arbeta för en sund ch framtidsinriktad livsmiljö i kmmunens alla delar, i tätrter såväl sm på landsbygd. Mål Ljusdal ska vara en kmmun med gd livsmiljö där kmmunen bedriver ett aktivt miljöarbete. Indikatrer Delmål Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö. Naturskydd ch bevarande av bilgisk mångfald. Aktivt miljöarbete. Mått Bedömning av kmmunens livsmiljö, medbrgarundersökning, SCB. Antal hektar naturskyddade mråden, SUF. Miljöarbete ch renhållning, medbrgarundersökning, SCB. Antal utförda miljömålsåtgärder, Reginal miljömålsöverenskmmelse. Mtivering valda mått Miljö, natur ch livsmiljö är till str del varandras förutsättningar varför indikatrer ch mått i viss mån kan överlappa varandra. De mått sm huvudsakligen valts ut för att spegla målet m gd livsmiljö handlar m trygghet, tillgång till parker, grönmråden ch natur samt en helhetsbedömning av kmmunen sm en plats att leva ch b på. Sm huvudindikatr för naturaspekten har måttet andel naturskyddade mråden valts. De indikatrer sm valts för målet aktivt miljöarbete är indikatrer där vi sm kmmun ch inm kmmunens verksamheter kan påverka på sådant sätt att det blir mätbart. Ur medbrgarundersökningen har valts mått sm speglar medbrgarnas syn på kmmunens miljöarbete samt renhållning ch sphämtning. I kmmunens överenskmmelse kring åtgärdsarbete för de reginala miljömålen finns en åtgärdslista där antalet utförda miljömålsåtgärder har valts sm mått på hur aktivt kmmunen bedriver sitt miljöarbete. Mångfald Visin Människrna kmmer alltid att vara vår största tillgång. Bygden präglas av en öppen, trygg ch välkmnande kultur. I vår kmmun arbetar vi aktivt ch medvetet för ett demkratiskt engagemang baserat på den rikedm ch mångfald sm skapas i mötet mellan människr. Mål Ljusdals kmmun ska aktivt verka för ett öppet samhälle genmsyrat av mångfald, jämställdhet ch jämlikhet. Indikatrer Delmål Aktivt mångfaldsarbete. Aktivt jämställdhetsarbete. Invånarnas demkratiska engagemang. Mått Utförda åtgärder enligt mångfaldsplan. Utförda åtgärder enligt jämställdhetsplan. Invånarnas möjligheter till inflytande på beslut, medbrgarundersökning, SCB. Mtivering valda mått För kmmunen finns en fastställd mångfaldsplan samt jämställdhetsplan. Genm att mäta antalet genmförda åtgärder i respektive plan får vi ett mått på m kmmunens arbete bedrivs aktivt ch enligt plan. För att mäta det demkratiska engagemanget har vi valt att mäta invånarnas möjlighet till inflytande på beslut inm kmmunen. Måttet invånarnas inflytande har fördelen att det mäts årligen medan resultat av antal valdeltagande förnyas endast vart fjärde år. BUDGET I 5

9 FULLMÄKTIGEMÅL MÅL INDIKATORER NULÄGE Mål 2015 Mål 2017 Ansvar Antal Antal förvärvsarbetande st st st KS/N arbetstillfällen skall öka - - Kvinnr st Män st Antal företagsförekmster st st Bibehålla Bibehålla KS/N Utbildningsnivån skall öka Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet. 79 % - Flickr 83 % - Pjkar 74 % 81 % 83 % UN Andel elever behöriga till högsklan. Högskleförberedande prgram: 91 % - Flickr 92 % - Pjkar 87 % 92 % 94 % UN Yrkesförberedande prgram: 29 % - Flickr 34 % - Pjkar 26 % 32 % 35 % Den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatinsför bindelser ska öka. Andel invånare med eftergymnasial utbildning. Kllektivtrafikutbud inm kmmunen ch reginen. Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband. Mindre än 3 år: 11 % - Kvinnr 13 % - Män 9 % Mer än 3 år. 11 % - Kvinnr 16 % - Män 6 % Antal dubbelturer per vecka till ch från Ljusdal: Buss 507 st Tåg 74 st 40 % ttalt - Företag - Hushåll 12 % 12 % Bibehålla 55 % 14 % 14 % Bibehålla 75 % UN/KS KS KS/LE Ett varierat utbud av lämpliga bendefrmer ch bendemiljöer för lika behv ch hushållstyper. Utbud av mark för näringsverksamhet. Bstadsbestånd för lika hushållstyper. Utbud av mark för lika typer av bstadsbebyggelse. 10 planlagda industritmter. Betyg 61 av medbrgarna på utbudet. * 48 byggklara villatmter 5 byggklara tmter för flerfamiljhus KS LH KS KS/LH KS=Kmmunstyrelsen ON=Omsrgsnåmnden UN=Utbildningsnämnden LE=Ljusdal Energiföretag kncern LH=Ljusdalshem kncern N=Närljus BUDGET I 6

10 MÅL INDIKATORER NULÄGE Mål 2015 Mål 2017 Ansvar Kultur- ch fritid ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle ch vara tillgängligt för alla. Tillgång till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur Nöjdhet med verksamheter ch utbud Betyg 54 av medbrgarna på tillgången. * Betyg 58 av medbrgarna på idrtt- ch mtinsanläggningar. * KS KS Betyg 63 på kulturverksamheten. * Andel elever 7-15 år i musikskla 18 % 19 % 20 % KS Nöjdheten med den ffentliga servicen ska öka. Nöjdheten med kmmunens verksamheter. Betyg 52 av medbrgarna på nöjdheten. * Alla Ljusdal ska vara en kmmun med gd livsmiljö där kmmunen bedriver ett aktivt miljöarbete. Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö. Naturskydd ch bevarande av bilgisk mångfald. Aktivt miljöarbete. 7 st aktörer finns lkalt Betyg 57 av medbrgarna på kmmunens livsmiljö. * X hektar naturskyddade mråden. ** Betyg 51 av medbrgarna på miljöarbetet. * Betyg 65 på renhållningen. * Bibehålla 58 Bibehålla Bibehålla 60 Bibehålla KS Alla KS Alla LE Ljusdals kmmun ska aktivt verka för ett öppet samhälle genmsyrat av mångfald, jämställdhet ch jämlikhet. Aktivt mångfaldsarbete. Aktivt jämställdhetsarbete. Invånarnas demkratiska engagemang. X st av de reginala miljömålen uppfyllda.** 9 av 12 åtgärder i mångfaldsplanen gjrda. 3 av 6 åtgärder i jämställdhetsplanen gjrda. Betyg 36 av medbrgarna på möjligheten till inflytande på beslut. * Alla KS KS KS * SCB medbrgarundersökning. Betygsskala 0 till 100. ** X = inget känt nuläge. Nuläge fastställs utifrån mätning BUDGET I 7

11 OMVÄRLD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Omvärldsanalys Den glbala återhämtningen i världseknmin efter lågknjunkturen går långsamt. Detta trts att det vidtagits kraftfulla struktur- ch stimulansåtgärder för att stärka knkurrenskraft ch tillväxt. Prgnsen är dck frtsatt glbal återhämtning, m än mer tudelad ch långsammare. Framförallt växer eknmin i eurmrådet långsammare med låg tillväxt under budgetperiden. Sveriges eknmi Även svensk eknmi har utvecklats sämre än väntat tillföljd av att exprten inte har kmmit igång. Nästan 40 % av den svenska exprten går till eurmrådet där efterfrågan är svag. Den svenska eknmin drivs främst av en hög inhemsk knsumtin ch ett ökat bstadsbyggande. Arbetsmarknaden visar dck på en stadig förbättring. Såväl sysselsättningen sm arbetskraften växer i gd takt. Men den pressade exprtindustrin, vilken är utgångspunkt för avtalsförhandlingarna, gör att lönerna bedöms öka i måttlig takt under budgetperiden. Inflatinen bedöms stiga under periden men inte nå 2-prcentmålet vilket medför att räntrna frtsatt bedöms vara på en låg nivå m än långsamt stigande. Skatteunderlagets utveckling under periden bedöms vara relativt gd. En utveckling sm genereras av en stark inhemsk efterfrågan. Hushållens knsumtin ökar ch msvängningen i bstadsbyggandet ger en allt starkare tillväxt ch fler arbetade timmar. Ljusdals kmmuns eknmi Ljusdals kmmuns eknmi har i många delar utvecklats starkt under de senaste åren: Resultatnivån de senaste 10 åren har i snitt varit 18 mkr per år. Nettkstnadens andel av skatteintäkter ch statsbidrag har de senaste ti åren uppgår till i genmsnitt 98,1 % (SKL:S mått 98 %). Utifrån resultatnivåer samt rganisatriska förändringar har kmmunen gått från en låneskuld på 230 mkr 2007 till 0 mkr Sliditeten, exkl. pensinsskulden, har sedan bttennteringen år 2004 på 46 % stärkts till 68 % Finansnettt har de två senaste åren varit psitiva vilket ur ett histriskt perspektiv är unikt. Men trts vanstående siffrr så finns det samtidigt mindre psitiva delar: 2012 ch 2013 har kmmunen fått återbetalningar av AFA-premier med sammanlagt 40 mkr vilket gett psitiva resultat dessa år. Men undantaget återbetalningarna av AFA-premier har nettkstnaderna under ökat med 82 mkr medan skatteintäkter ch statsbidrag ökat med 36 mkr. De årliga nettkstnadsökningarna de två senaste åren har varit mer än dubbelt så höga sm intäktsökningarna. Prgnsen för 2014 pekar på ett resultat på -19,2 Mkr vilket betyder att balanskravet inte klaras. Ett negativt resultat sm måste regleras under budgetperiden. Nämndernas budgetavvikelse bli alltmer negativ. I prgnsen för 2014 beräknas nämnderna göra ett samlat undersktt på - 28,8 Mkr. Sliditeten medräknat pensinsskulden är - 3 %. Kmmunen har med andra rd ett negativt eget kapital. De sammanlagda skulderna överstiger värdet på tillgångarna. BUDGET I 8

12 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Gd eknmisk hushållning Kmmunallagen stadgar att kmmuner måste ha balans i eknmin där kstnaderna inte får ska överstiga intäkterna. Utöver detta balanskrav ska kmmunerna även ha en gd eknmisk hushållning i sin verksamhet. För detta skall kmmunerna ta fram riktlinjer. Ljusdals kmmun har antagit en ny styrmdell. Utifrån denna har det beslutats m en visin för kmmunen ch en lkal utvecklingsstrategi. Dessa skall vara styrande för de årliga budgetarna ch ELP, den eknmiska långtidsplanen. Nya riktlinjer för gd eknmisk hushållning har tagits fram med utgångspunkt i den lkala utvecklingsstrategin ch kmmunens eknmi. Utifrån dessa riktlinjer skall ett arbete vidtagas för att sätta finansiella mål sm är kpplade till strategin. Detta skall vara genmfört till budget Därför föreslås i denna budget finansiella mål enbart för Mål ur ett verksamhetsperspektiv Den lkala utvecklingsstrategin innehåller mål för kmmunens utveckling. Kmmunfullmäktige har i fullmäktigemål satt nivån för den önskade utvecklingen av dessa mål. Grunden i utvecklingsstrategin är de tre hållbarhetsperspektiven; scial, miljömässig ch eknmisk hållbarhet. Utvecklingsstrategin ch därmed ckså fullmäktigemålen är kmmunens verksamhetsmål för gd eknmisk hushållning. Utifrån fullmäktigemålen skall nämnderna sätta nämndmål. För de kmmunala blagen finns ckså fullmäktigemål. Kmmunfullmäktige styr blagen genm ägardirektiv. Under 2013 har kmmunfullmäktige beslutat införa en resultatutjämningsreserv. Till den avsattes 37 Mkr för åren Resultatutjämningsreserven innebär en uppmjukning av balanskravet där det är möjligt att utjämna skatteintäkter över tiden. Utifrån riktlinjerna är det inte aktuellt att använda resultatutjämningsreserven under periden Balanskrav Ljusdals kmmun har inga tidigare balanskravsundersktt att reglera. Men prgnsen för 2014 pekar på ett undersktt med -19 Mkr. Ett negativt balanskravsresultat måste återställas inm tre år. Blir detta verklighet kmmer det att påverka budget 2015 samt ELP Mål ur ett finansiellt perspektiv Budget 2015: Att sliditeten ökar med en prcentenhet. Målet är ett mått på styrkan i eknmin. Sliditeten påverkas bl a av resultatnivå, investeringsnivå ch skuldsättning. Sliditeten mäts både inklusive samt exklusive pensinsförbindelsen. BUDGET I 9

13 BUDGET OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Driftbudgetramar Nettbudgetramar för nämnderna antgs i Kmmunfullmäktige i juni. Utifrån gällande regelverk har tilläggsbudget gällande löneöversyn 2014 lagts till beslutade ramar. För löneöversyn kmmer ckså tilläggsbudgetar för den faktiska löneutvecklingen att anslås respektive nämnds budgetramar. Investeringar Investeringsramar för nämnderna antgs i Kmmunfullmäktige i juni. Investeringsramarna följer den framtagna investeringsplanen samt gällande riktlinjer för investeringar. Skattesats Skattesatsen för 2015 beslutades i Kmmunfullmäktige i juni till förändrat 22,36 kr per skattekrna. Kalkylerade förutsättningar Internräntan för 2015 är 2,5 % vilket är i enlighet med SKL:s rekmmendatiner. Påslaget för persnalmkstnad (PO-påslaget) är för ,46 % vilket är i enlighet med SKL:s rekmmendatiner. För lönekstnader enligt löneöversyn får respektive nämnd årligen tilläggsbudget utifrån utfall. För övriga nettkstnadsökningar har nämnderna fått kmpensatin i budgetram utifrån knsumentprisindex KPIX. Interna priser har för 2015 antagits där fastighetshyrrna sammantaget skall vara förändrade ch där städpriset skall vara förändrat. Prtinspriserna för ksten höjs däremt med sammanlagt 1,9 %. Resultatutjämningsreserv Kmmunen har avsatt 37 Mkr i resultatutjämningsreserv. Utifrån riktlinjerna är det inte aktuellt att använda denna reserv under budgetperiden. Skatteintäkter ch statsbidrag Skatteintäkter ch statsbidrag för är baserat på Sveriges kmmuner ch landstings (SKL) cirkulär 14:38 Budgetförutsättningar för åren Beflkningsprgns Utifrån framtagen beflkningsprgns, vilken är underlag till denna budget, beräknas invånarantalet i Ljusdal vara st den 1/ vilket är avstämningsdag för budgetår För 2016 års budget beräknas invånarantalet vara st den 1/ ch för st den 1/ BUDGET I 10

14 RESULTATBUDGET Intäkt/kstnad Prgns Budget ELP ELP (Tkr) Nämndernas nettkstnad Övriga intäkter KS till förfgande Tilläggsbudget Finansiering Avskrivning Verksamhetens nettkstnad Skatteintäkter Kmmunal utjämning Kmmunal fastighetsavgift Slutavräkning Finansiella intäkter Finansiella kstnader Resultat efter finansnett Årets resultat BUDGET I 11

15 BALANSBUDGET Tillgång/Skuld Utfall Prgns Budget Plan Plan (Tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter inventarier Finansiella tillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Krtfristiga frdringar Pensinsmedel Kassa ch bank Summa msättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Krtfristiga skulder Summa skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAP Brgensförbindelser Pensinsförbindelser BUDGET I 12

16 FINANSIERINGSBUDGET Tillförda ch dispnerade Utfall Prgns Budget Plan Plan medel (Tkr) Löpande verksamhet Årets resultat Av ch nedskrivningar Avsättningar Internt tillförda medel Krtfristiga pster ch lager Nett löpande verksamhet Investeringar Investering anläggningar Finansiella tillgångar Extrardinära pster Nett investeringar Finansiering Långfristiga skulder Amrteringar Nett finansiering Förändring likvida medel Summa likvida medel BUDGET I 13

17 BUDGETRAMAR DRIFT Nämnd Budget Budget ELP ELP (Tkr) Kmmunfullmäktige Revisin Kmmunstyrelse* Varav Kmmunledningskntr Varav Samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsrgsnämnd Valnämnd Myndighetsnämnd Överförmyndarnämnd Förändringar ch extra anslag vilka ingår i vanstående budgetramar: * Kmmunstyrelse Tkr per år för bredbandsutbyggnad enligt strategi ELP 200 Tkr per år för lördagsöppet på fritidsgårdar BUDGET I 14

18 INVESTERINGSRAMAR Nämnd Budget Budget ELP ELP (Tkr) Kmmunstyrelse Varav Kmmunledningskntr* Varav Samhällsutveckling** Varav Kläppa industrimråde**** Utbildningsnämnd Omsrgsnämnd*** KS Investeringsutrymme Internleasing skgsmaskiner***** Internleasing Extra anslag vilka ingår i vanstående budget: (Tkr) Självfinansierade * Kmmunledningskntr IT-investeringsplan 2000 (2014), 4000 (2015), 4000 (2016), 4250 (2017) ** Samhällsutveckling Asfaltplan (2012), (2013), (2014), (2015), (2016) Gatubelysning per år Ombyggnad Bfinken Betngpark Ljusdals flkpark Östernäs anslutning Magasinsgatan 570 ur KS investeringsutrymme Räddningstjänst beslut- ch ledningssystem Räddningstjänst hydraulikbyte Näridrttsplats Ramsjö Fritid energisnål belysning Ombyggnad Källbacka Ombyggnad Prpellerns förskla Nybyggnad Tallåsen förskla Förbindelse Centrum Östernäs Förbindelse Centrum Östernäs *** Omsrgsnämnd 2015 Minisktare Tidigare beslut i investeringsutrymme Knstgräs utgår då detta övergår till utlåning. Lånefinansierade **** Kläppa industrimråde ***** 2015 Internleasing skgsmaskiner BUDGET I 15

19 KOMMUNSTYRELSEN Budget Tkr Nettram drift Investeringsbudget Förändringar ch extra anslag inm vanstående budgetramar: Nettramar drift Bredband Fritidsgårdar Investeringsbudget IT investering Asfaltsplan Gatubelysning Bfinken förskla Betngpark Flkparken Räddningstjänst/ledn.system 600 Räddningstjänst hydraulik 800 Fritid/idrttsplats Ramsjö 700 Fritid/energisnål belysning Källbacka Prpellern förskla Tallåsen skla Östernäs/Centrum Kläppa industrimråde Internleasing skgsmaskiner Nämndens ansvarsmråde Kmmunstyrelsen är kmmunens ledande plitiska förvaltningsrgan. Den leder ch samrdnar planeringen ch uppföljningen av kmmunens eknmi, finanser ch verksamhet. Kmmunstyrelsens verksamhet är uppdelad i ett kmmunledningskntr ch en samhällsutvecklingsförvaltning. Kmmunledningskntret är kmmunens övergripande service ch stödrgan till förvaltningar ch plitik. Här finns enheterna kmmunkansli, eknmi, utredning, persnal, infrmatin ch IT. Samhällsutvecklingsförvaltningen är kmmunstyrelsens verksamhetsrgan ch bedriver verksamhet inm enheterna: Plan ch bygg, utvecklingsprjekt, fastighet, gata/park, städ, fritid, miljö, räddningstjänst, biblitek, musik ch kultur, fritidsgårdar, energi- ch knsumentrådgivning. BUDGET I 16

20 KOMMUNSTYRELSEN Fullmäktigemål Arbetstillfällen Antal förvärvsarbetande skall under 2015 öka till st ch under till st. Antal företagsförekmster skall under bibehållas med st. Mått: SCB, RAMS Utbildning Andel invånare med eftergymnasial utbildning på mindre än 3 år skall öka till 12 % 2015 ch under till 14 %. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning på mer än 3 år skall öka till 12 % 2015 ch under till 14 %. Mått: SCB Infrastruktur ch kmmunikatin Kllektivtrafikutbudet skall under bibehållas. Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband skall under 2015 öka till 55 % ch under till 75 %. Utbudet av mark för näringsverksamhet skall under 2015 öka till 16 planlagda tmter ch under till 18 st. Mått: SCB samt egen mätning Bende Utbudet av mark för lika typer av bstadsbebyggelse skall under 2015 öka till 52 byggklara villatmter ch under till 55 st. Byggklara tmter för flerfamiljhus skall under 2015 öka till 6 st ch under till 7 st. Mått: Egen mätning Kultur ch fritid Tillgången till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur skall 2015 vara lägst betyg 55 ch 2017 lägst 57. Nöjdheten med idrtts- ch mtinsanläggningar skall 2015 vara lägst betyg 59 ch 2017 lägst 60. Nöjdheten med kulturverksamheten skall 2015 vara lägst betyg 64 ch 2017 lägst 65. Andelen elever 7-15 år i musikskla skall 2015 vara 19 % ch %. Mått: SCB medbrgarundersökning KOMMUNSTYRELSE I 17

21 KOMMUNSTYRELSEN Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2015 ha lägst betyg 53 ch 2017 lägst 55. Utbudet av ffentlig service från andra aktörer skall bibehållas. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2015 ha lägst betyg 58 ch 2017 lägst 60. Antalet hektar naturskyddade mråden skall bibehållas. Miljöarbetet skall 2015 ha lägst betyg 52 ch 2017 lägst 53. Av de reginala miljömålen skall 2015 minst 8 st vara uppfyllda ch 2017 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning Mångfald Antalet genmförda åtgärder i mångfaldsplanen skall 2015 vara lägst 10 st ch st. Antalet genmförda åtgärder i jämställdhetsplanen skall 2015 vara lägst 4 st ch 2017 lägst 5 st. Möjligheten för medbrgarna till inflytande på beslut skall 2015 ha lägst betyg 37 ch 2017 lägst 39. Mått: Egen mätning samt SCB medbrgarundersökning KOMMUNSTYRELSE I 18

22 UTBILDNINGSNÄMND Budget Tkr Nettram drift Investeringsbudget Förändringar ch extra anslag inm vanstående budgetramar: Nettramar drift Investeringsbudget Nämndens ansvarsmråde Utbildningsnämnden ansvarar för barnmsrg ch skla för barn, ungdmar ch vuxna. Verksamhet bedrivs inm förskla, förskleklass, fritids/sklbarnmsrg, grundskla, grundsärskla, gymnasieskla, vuxenutbildning samt samarbete kring högskleutbildning Fullmäktigemål Utbildning Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet skall 2015 vara lägst 81 % ch 2017 lägst 83 %. Andelen elever behöriga till högskla skall på högskleförberedande prgram 2015 vara lägst 92 % ch 2017 lägst 94 %. Andelen elever behöriga till högskla på yrkesförberedande prgram skall 2015 vara lägst 32 % ch 2017 lägst 35 %. Andel invånare med eftergymnasial utbildning på mindre än 3 år skall öka till 12 % 2015 ch under till 14 %. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning på mer än 3 år skall öka till 12 % 2015 ch under till 14 %. Mått: SCB Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2015 ha lägst betyg 53 ch 2017 lägst 55. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2015 ha lägst betyg 58 ch 2017 lägst 60. Miljöarbetet skall 2015 ha lägst betyg 52 ch 2017 lägst 53. Av de reginala miljömålen skall 2015 minst 8 st vara uppfyllda ch 2017 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning UTBILDNINGSNÄMND I 19

23 OMSORGSNÄMND Budget Tkr Nettram drift Investeringsbudget Förändringar ch extra anslag inm vanstående budgetramar: Nettramar drift Investeringsbudget Minisktare skg 750 Nämndens ansvarsmråde Omsrgsnämnden ansvarar för att stödja människr sm på grund av ålder, funktinsnedsättning, eknmiska eller familjeprblem behöver lika frmer av stöd ch hjälp. Verksamhet bedrivs inm mrådena: individ- ch familjemsrg, stöd ch msrg, biståndshandläggarenheten, äldremsrg, arbetsmarknadsenhet, kstservice samt integratinsverksamhet. Fullmäktigemål Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2015 ha lägst betyg 53 ch 2017 lägst 55. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2015 ha lägst betyg 58 ch 2017 lägst 60. Miljöarbetet skall 2015 ha lägst betyg 52 ch 2017 lägst 53. Av de reginala miljömålen skall 2015 minst 8 st vara uppfyllda ch 2017 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning BUDGET I 20

24 ÖVRIGA NÄMNDER Budget Myndighetsnämnd Tkr Nettram drift Nämndens ansvarsmråde Myndighetsnämnden ansvarar för prövning ch tillsyn inm bygg-, räddnings, samt miljö- ch hälsskyddsmrådet. Revisin Tkr Nettram drift Nämndens ansvarsmråde Revisinen granskar m nämndernas verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt ch ur eknmisk synpunkt tillfredsställande sätt. Valnämnd Tkr Nettram drift Nämndens ansvarsmråde Valnämnden ansvarar för val i enlighet med bestämmelserna i vallagen, kmmunallagen ch lagen m kmmunala flkmröstningar. Överförmyndarnämnd Tkr Nettram drift Nämndens ansvarsmråde Kmmunstyrelsen är kmmunens ledande plitiska förvaltningsrgan. Den leder ch samrdnar planeringen ch uppföljningen av kmmunens eknmi, finanser ch ver BUDGET I 21

25 AB LJUSDAL ENERGIFÖRETAG KONCERN Blagets verksamhet AB Ljusdal Energiföretag bedriver i kncern prduktin, inköp ch försäljning av el, fjärrvärme, vatten, renhållning samt bredband. Inm kncernen finns helägda Ljusdal Energi AB, Ljusdal Elnät AB, Ljusnet AB, Ljusdal Vatten AB, Ljusdal Renhållning AB samt hälftenägda Ljusdal Energiförsäljning AB. Kncernen prducerar fjärrvärme i fyra anläggningar ch elkraft i två vattenkraftsstatiner. Fullmäktigemål Infrastruktur ch kmmunikatin Företagens ch hushållens tillgång till 100 Mbit/s bredband skall under 2015 öka till 55 % ch under till 75 %. Mått: Mätning utifrån bredbandsstrategin Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2015 ha lägst betyg 53 ch 2017 lägst 55. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2015 ha lägst betyg 58 ch 2017 lägst 60. Miljöarbetet skall 2015 ha lägst betyg 52 ch 2017 lägst 53. Renhållningen skall 2015 ha lägst betyg 66 ch 2017 lägst 67. Av de reginala miljömålen skall 2015 minst 8 st vara uppfyllda ch 2017 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning BUDGET I 22

26 AB LJUSDALSHEM KONCERN Blagets verksamhet Kncernen bedriver fastighetsförvaltning ch skall främja kmmunens försörjning av bstäder ch lkaler. Ljusdalshem förvaltar 1700 lägenheter ch 120 affärslkaler. Inm kncernen finns helägda AB Ljusdals servicehus sm skall främja försörjningen av benden för kmmunens msrgsverksamhet. Fullmäktigemål Bende Utbudet av bstäder för lika hushållstyper skall under 2015 ha lägst betyg 62 ch 2017 lägst betyg 64. Byggklara tmter för flerfamiljhus skall under 2015 öka till 6 st ch under till 7 st. Mått: Egen mätning Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2015 ha lägst betyg 53 ch 2017 lägst 55. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2015 ha lägst betyg 58 ch 2017 lägst 60. Miljöarbetet skall 2015 ha lägst betyg 52 ch 2017 lägst 53. Av de reginala miljömålen skall 2015 minst 8 st vara uppfyllda ch 2017 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning BUDGET I 23

27 STIFTELSEN NÄRLJUS Stiftelsens verksamhet Ljusdals kmmuns näringsplitiska stiftelse, NärLjus, bildades 1986 av kmmunen ch det lkala näringslivet. NärLjus ska arbeta för ett långsiktigt, miljömässigt, livskraftigt ch differentierat näringsliv sm bidrar till tillväxt med fler arbetstillfällen ch fler invånare i Ljusdals kmmun. Närljus skall göra det så enkelt sm möjligt att starta, etablera ch driva företag i Ljusdals kmmun. Fullmäktigemål Arbetstillfällen Antal förvärvsarbetande skall under 2015 öka till st ch under till st. Antal företagsförekmster skall under bibehållas med st. Mått: SCB, RAMS Offentlig service Nöjdheten med kmmunens verksamheter skall 2015 ha lägst betyg 53 ch 2017 lägst 55. Mått: SCB medbrgarundersökning Aktivt miljöarbete samt natur ch livsmiljö Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö skall 2015 ha lägst betyg 58 ch 2017 lägst 60. Miljöarbetet skall 2015 ha lägst betyg 52 ch 2017 lägst 53. Av de reginala miljömålen skall 2015 minst 8 st vara uppfyllda ch 2017 minst 16 st. Mått: SCB medbrgarundersökning samt egen mätning BUDGET I 24

28 Ljusdals kmmun Ljusdal ljusdal.se