Kvalitetsberättelse för omvårdnadsförvaltningen, Falu kommun 2016

Transkript

1 Kvalitetsberättelse för mvårdnadsförvaltningen, Falu kmmun 2016 Scialtjänstlagen (SL) 3 kap. 3 säger: Insatser inm scialtjänsten ska vara av gd kvalitet. För utförande av scialnämndens uppgifter skall finnas persner med lämplig utbildning ch erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt ch frtlöpande utvecklas ch säkras. Av SL 5 kap. 4 framgår att scialtjänstens msrg m äldre ska inriktas på att äldre persner får leva ett värdigt liv ch känna välbefinnande (värdegrund). Scialnämnden ska verka för att äldre människr får möjlighet att leva ch b självständigt under trygga förhållanden ch ha en aktiv ch meningsfull tillvar i gemenskap med andra. Den 1 januari 2012 trädde Scialstyrelsens föreskrifter ch allmänna råd m ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) i kraft. I föreskriften lämnas ett allmänt råd m att scialtjänsten bör upprätta en kvalitetsberättelse. I SOSFS 2011:9 definieras kvalitetsbegreppet sm i vilken grad uppsatta krav ch mål uppfylls. Denna kvalitetsdefinitin, tillsammans med mvårdnadsnämndens kvalitetsplicy, utgör utgångspunkten för mvårdnadsförvaltningens syn på kvalitetsbegreppet. Tina Berg Sakkunnig inm scialt arbete ch scial msrg Maria Skg Enhetschef Kvalitet ch utvecklingsenheten 1

2 Omvårdnadsnämndens kvalitetsplicy Kvalitetsplicyn är ett övergripande dkument sm beskriver det långsiktiga kvalitetsarbetet samt den inriktning ch det förhållningssätt sm ska känneteckna all verksamhet sm bedrivs på nämndens uppdrag. Kvalitetsarbetet ska: Bidra till att medbrgarnas behv av service ch stöd tillgdses. Skapa förutsättningar för ett kntinuerligt förändrings- ch utvecklingsarbete. Bedrivas systematiskt. Vara en integrerad del i det dagliga arbetet. Målsättningen med kvalitetsarbetet är att de tjänster sm tillhandahålls är av gd kvalitet ch tydligt definierade. Kvalitetsdefinitin Kvalitet är ett svårfångat begrepp ch låter sig inte enkelt definieras. Människr uppfattar begreppet kvalitet lika då det är berende av sitt sciala ch kulturella sammanhang. I en tjänsteprducerande verksamhet skapas till str del kvalitet i möten ch i dialg mellan människr. Därför är en gemensam värdegrund viktig. Värdegrunden frmuleras både i den lagstiftning sm reglerar verksamheten inm scialtjänstens ch häls- ch sjukvårdens mråde samt i mvårdnadsförvaltningens gemensamma värdegrund. En allmän definitin av begreppet är: Kvalitet är att tillfredsställa uttalade ch uttalade behv ch infria förväntningar hs människr. Vad är gd kvalitet? Gd kvalitet i scialtjänst ch kmmunal häls- ch sjukvård 1 kan beskrivas i termer av att tjänsterna svarar mt de mål (lagar, förrdningar, föreskrifter) sm beslutats samt att de: Bygger på respekt för människrs självbestämmande ch integritet. Utgår från en helhetssyn, är samrdnade ch präglade av kntinuitet. Utgår från att alla ska få leva ett värdigt liv ch ges möjlighet att känna välbefinnande. Är kunskapsbaserade ch effektivt utförda. Är tillgängliga ch jämlikt fördelade. Är trygga, säkra ch präglade av rättssäkerhet i myndighetsutövningen. Strategi För att uppnå gd kvalitet ska förvaltningen utarbeta, förvalta, infrmera, följa ch följa upp Kvalitetsplicyn. Verktyget för detta är Ledningssystem för kvalitet enligt scialstyrelsens föreskrifter ch allmänna råd inm respektive ansvarsmråde samt Omvårdnadsnämndens kvalitetskriterier. 1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 2

3 Organisatriskt ansvar för kvalitetsarbete Omvårdnadsförvaltningens arbete ska präglas av långsiktigt förbättringsarbete med fkus på förbättrad kvalitet. Arbete ska inriktas på att den enskilde ska kunna åldras i trygghet ch självbestämmande med tillgång till en gd vård ch msrg. I detta stycke beskrivs rller ch ansvarsfördelning för planering, ledning ch uppföljning av kvalitetsarbetet på mvårdnadsförvaltningen. Omvårdnadsnämnden fullgör kmmunens uppgifter enligt Scialtjänstlagen (SL) ch Häls- ch sjukvårdslagen (HSL). Nämnden har ett övergripande ansvar för att det finns ett kvalitetsledningssystem för att systematiskt ch frtlöpande utveckla ch säkra kvaliteten i verksamheten. Nämnden fastställer ch följer upp övergripande mål för verksamheten. Sm ett led i detta kmmer kvalitetsberättelsen att årligen rapprteras till nämnden. Förvaltningschefen fastställer riktlinjer ch rutiner kpplade till de mål ch krav sm lagstiftningen ch mvårdnadsnämnden ställt upp. Förvaltningsledningen ska ha en gd insyn ch infrmeras i det kvalitetsarbete sm bedrivs. Kvalitetsledningssystemet förvaltas av kvalitets- ch utvecklingsenheten i samråd med kvalitetsrådet 2 ch de ansvarar för att utveckla ch anpassa systemet efter verksamhetens behv. Förvaltningsledningen värderar m ledningssystemet är tillräckligt ch effektivt. Kvalitet- ch utvecklingsenheten ska säkerställa att gd kvalitet upprätthålls inm mvårdnadsnämndens verksamhetsmråden samt säkerställa att ett långsiktigt hållbart ch krdinerat utvecklingsarbete. Enheten ansvarar för att ta fram ch uppdatera mvårdnadsnämndens kvalitetskriterier inm ramen för mvårdnadsnämndens uppdrag. Dessutm ansvarar enheten för upphandlingar ch genmför kvalitetsuppföljningar. Biståndsenheten utreder, beslutar ch följer upp insatser till enskilda. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har rllen sm kravställare gentemt såväl utförare i kmmunal regi sm externa utförare i den verksamhet sm en kmmun bedriver enligt 18 ch 18a i HSL. MAS arbetar frtlöpande med att upprätthålla, utveckla, styra ch rapprtera till mvårdnadsnämnden hur patientsäkerhetsarbetet bedrivs i verksamheterna. Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) har samma ansvar inm rehabiliteringsmrådet. Sakkunnig inm scialt arbete ch scial msrg (SAS) har det övergripande ansvaret för att gd kvalitet ch en rättssäker myndighetsprcess upprätthålls inm mvårdnadsnämndens verksamhetsmråden vad gäller det sciala mrådet. Genm samarbete med MAS ch MAR bidrar SAS till att en gd vård ch msrg bedrivs. Verksamhetschef HSL, tillika mvårdnadschef, ansvarar för att tillhandahållna tjänster uppfyller de målsättningar ch krav sm ställts upp av mvårdnadsnämnden, lagstiftning ch föreskrifter i den verksamhet sm en kmmun bedriver enligt 18 ch 18a i HSL. Enhetschef ansvarar för att de tillhandahållna tjänsterna uppfyller de målsättningar ch de kvalitetskriterier sm ställts upp av mvårdnadsnämnd, lagstiftning ch föreskrifter. 2 Kvalitetsrådet består av representanter från förvaltningens lika verksamheter. 3

4 Tillvägagångssätt ch upplägg av kvalitetsberättelse Årets kvalitetsberättelse baseras på det arbete ch de resultat sm uppnåtts under 2016 men ckså på att presentera utgångsläge för de målvärden sm pririterats i mvårdnadsnämndens verksamhetsplan ch kvalitetsplan för kmmande år. För att kunna följa lagstiftarens intentiner m en kvalitetssäkrad verksamhet krävs ett samrdnat systematiskt kvalitetsarbete i förvaltningen sm nu börjar ta frm i van nämnda planer. Förbättringshjulet är ett enkelt ch bra sätt att illustrera hur kvalitetsarbete bör gå till. När man planerat ch genmfört insatser utvärderar man resultatet ch frtsätter förbättringsarbetet i ett ständigt rullande hjul. Kilen påvisar vikten av att säkra det nya arbetssättet så att man inte faller tillbaka i gamla hjulspår. Omvårdnadsförvaltningen arbetar i stra delar så men vi behöver frtlöpande utveckla systematik ch dkumentatin gällande förbättringsarbete. Arbetet med ledningssystemet Verksamhetshandbken, vårt ledningssystem för kvalitet, är en beskrivning för hur vi styr, utvecklar ch dkumenterar kvaliteten i verksamheten samt vad, hur ch när uppföljning ch utvärdering ska göras. Det är ett flexibelt system sm innebär att det utvecklas ch förändras när det krävs t.ex. vid ny lagstiftning, nya uppdrag ch uppgifter, reviderade rutiner ch instruktiner m.m. Systemet styrs av Kvalitetsplicy med ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SL ch HSL sm är beslutad i nämnden i december Kvalitets- ch utvecklingsenheten ansvarar för Verksamhetshandbken. Till sin hjälp har enheten ett kvalitetsråd bestående av tre enhetschefer, två undersköterskr, en sjukgymnast, en biståndshandläggare, tre sjuksköterskr samt två verksamhetsutvecklare. Sammankallande är enhetschef på Kvalitet- ch utvecklingsenheten. Kvalitetsrådet har träffats 9 gånger under 2016 ch gått igenm ett strt antal rutiner ch instruktiner. Rådet har ckså gått igenm verksamhetshandbken ch där genmfört förbättringar ch förenklingar. Under 2016 har hemsjukvårdens delar i verksamhetssystemet utvecklats ch anpassats. Arbetet är en ständigt pågående prcess sm nu påbörjats. Verksamhetshandbken har kmpletterats med sidr för biståndshandläggning, våld i nära relatiner samt vård ch msrg vid demenssjukdm. Regelbundna möten har genmförts av MAS/MAR/SAS ch Kvalitet- ch utvecklingsenheten för beslut m förvaltande ch utveckling av handbken ur ett myndighetsperspektiv Under 2017 ska Kvalitetsplicy med ledningssystem för kvalitet uppdateras. Kvalitetsrådets medlemmar kmmer att infrmera m Verksamhetshandbken i sina respektive frum. Verksamhetshandbken kmmer i mars 2017 att döpas m till Ledningssystem för kvalitet. 4

5 Fkusmråde/Temaår Syftet med temaåren är att utveckla vården ch msrgen på mvårdnadsförvaltningen. Genm att lyfta lika teman varje år fkuserar enheterna på lika pusselbitar, en i taget, sm tillsammans skapar en helhet ch bidrar till en utveckling av vård ch msrg med gd kvalitet. Mål för är att Kntaktmannaskapet ska säkerställa vår gemensamma värdegrund ch mvårdnadsnämndens värdighetsgarantier. Den äldre ch dess anhörige ska möta så få persner sm möjligt. Den äldre ch dess anhörige ska få en fördjupad kntakt med två persner i arbetslaget. Hur arbetet går till beskrivs i Temaår Kntaktmannaskap ch återfinns i Verksamhetshandbken. Övergripande måluppfyllelse samt hur arbetet med de lika uppgifterna har gått kmmer att följas upp under första halvåret Omvårdnadsnämndens kvalitetskriterier Omvårdnadsnämndens kvalitetskriterier syftar till att tydliggöra kvalitetskraven för mvårdnadsförvaltningens tjänster. De ska säkerställa att kunden får en msrg ch mvårdnad sm kännetecknas av hög kvalitet. För närvarande finns kvalitetskriterier för hemtjänst, hemtjänstservice, ledsagning ch vård- ch msrgsbende. De uppdateras ch följs upp varje år i lika frmer. Under 2016 har verksamheterna haft i uppdrag att arbeta med de handlingsplaner för icke uppfyllda kriterier sm utarbetades Omvårdnadsnämndens kvalitetskriterier ska kntinuerligt kmmuniceras ch diskuteras av chefer på alla nivåer i samband med arbetsplatsträff ch ledningsmöten så att de är väl kända. Ansvarig chef ska kntinuerligt infrmera m mvårdnadsnämndens kvalitetskriterier till kund, anhöriga, medarbetare, ch andra intressenter på arbetsplatsträffar, anhörigträffar ch i andra lämpliga frum. Under 2016 fanns planer på att upprätta kvalitetskriterier för krttidsvård men det pririterades ned till förmån för andra uppdrag. Kvalitetsarbete aktiviteter ch åtgärder Här redvisas några av de aktiviteter ch åtgärder sm genmförts under Aktiviteterna har skett både inm förvaltningen ch tillsammans med andra aktörer såsm t.ex scialförvaltningen ch landstinget Dalarna. Beslut m ch resultat av aktiviteter ch åtgärder handläggs på lika nivåer i rganisatinerna. Till exempel fattar Omvårdnadsnämnden beslut m övergripande riktlinjer medan handlingsplaner ch liknande beslutas m på tjänstemannanivå. I diarium, verksamhetshandbk ch/eller på Insidan finns alla aktiviteter redvisade. Tillsättning av anhörigkuratr Tjänsten sm anhörigkuratr tillsattes 1 juli med en av förvaltningens mest erfarna biståndshandläggare. På grund av en ansträngd persnalsituatin inm Biståndsenheten startade arbetet i praktiken den 1 ktber. Anhörigkuratrns arbetsuppgifter innebär att ge stöd ch råd till anhöriga, hålla mtiverande ch stödjande samtal, förmedla infrmatin m, hänvisa ch vägleda till samhällets lika möjligheter för stöd ch hjälp. Rutin för handläggningsprcessen I syfte att säkerställa en ändamålsenlig ch rättsäker myndighetsprcess upprättades en rutin för biståndshandläggning enligt scialtjänstlagen. Samrdnare för våld i nära relatiner Funktinen samrdnare för våld i nära relatiner är permanentad från 1 juli Uppdraget innehas av anhörigkuratr. 5

6 Förändrat arbetssätt för biståndshandläggare Från 1 maj 2016 ändrade biståndsenheten uppdelning av ärenden per handläggare från gegrafisk uppdelning till uppdelning efter födelsedatum. Syftet med uppdelningen var: en jämnare fördelning av antal ärenden att uppnå en ökad likabedömning en jämnare fördelning av typ av ärenden bättre kmpetensmässig spridning En uppdelning utifrån gegrafi påverkar till viss del vilken typ av ärenden handläggaren får, det kan skilja mellan centralrt ch landsbygd, vilken scieknmisk status mrådet har ch så vidare. Kartläggning av prcesser Kartläggning av brukarens väg genm myndighetsutövningen inm LSS ch SL genmfördes i samarbete med scialförvaltningen. Kartläggningen redvisades ch överlämnades till sektins- ch förvaltningschefer. Kartläggning av genmförandet av häls- ch sjukvårdsuppgifter inm LSS-mrådet påbörjas i samarbete med scialförvaltningen. Uppdraget handlar m att beskriva ch förtydliga ansvar, mandat ch rller. Kartläggningen beräknas vara klar februari I syfte att identifiera arbetsuppgifter sm kan flyttas över till Kntaktcenter listades ch kartlades alla inkmmande externa prcesser från icke etablerade kunder. Omvårdnadsförvaltningen går in i Kntaktcenters verksamhet 1 juni Parallellt med detta arbete pågår prjekt Prcesstyrning. Här ska kmmunens alla huvudprcesser beskrivas i enhetlig mall. Syftet med arbetet är att förbättra kvaliteten i de tjänster sm kmmunen tillhandahåller. Flexite avvikelsehantering Flexite är ett system för autmatisering av prcesser, vilket gör att alla avvikelser hanteras enligt en given prcess. Under 2016 har arbetet stagnerat då systemförvaltningen har saknat persnella resurser. Då vi går in i 2017 pågår rekrytering av ny systemadministratör. Förberedelserna för att införliva prcessen för Lex Sarah ch hantering av synpunkter ch klagmål i Flexite är klara. BPSD Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga ch psykiska symptm vid demens) har frtsatt på mvårdnadsförvaltningens vård- ch msrgsbenden ch dagverksamheter under Syftet är att få igång ett aktivt arbete med Natinella riktlinjer för persner med demenssjukdm. Det leder i sin tur till en mer persncentrerad vård ch msrg, utvärdering av mvårdnadsåtgärder, teamarbete, kvalitetssäkring samt verksamhetsutveckling. Individens behv i centrum (IBIC) Omvårdnadsförvaltningen har beslutat införa arbetssättet Individens behv i centrum. Tre prcessledare är utbildade. Utbildning ch implementering kmmer inledas under hösten Under 2016 har infrmatinstillfällen anrdnats ch frtsättning sker under våren Hittills har mvårdnadsnämnden, sektinschefer för Ordinärt bende, Vård- ch msrgsbende ch Bistånd, vård ch utveckling, enhetschefer inm rdinärt bende ch vård- ch msrgsbende, referensgrupp för anhörigstöd samt 8 av 15 hemtjänstgrupper fått infrmatin. 6

7 Scial dkumentatin Rutin för scial genmförandedkumentatin har reviderats under 2016 samt kmpletterats med en instruktin. Största förändringen innebär att den sm är närmast berörd av händelsen ckså ska dkumentera i jurnalen, vilket innebär att även mvårdnadspersnal ska dkumentera i genmförandejurnalen. Tidigare har mvårdnadspersnalen endast dkumenterat i daganteckningar ch enhetschefen har haft ansvar för att föra över de daganteckningar sm även är jurnalanteckningar till jurnalen. Nu gör mvårdnadspersnalen det mmentet själva ch då direkt i anslutning till att händelsen dkumenteras. Syftet är att undvika en indirekt dkumentatin sm inte är att föredra ch att dkumentatin i jurnal sker i direkt anslutning till händelsen utan nödig fördröjning. Mbil dkumentatin Under 2016 infördes mbil dkumentatin i rdinärt bende ch under 2017 frtsätter införandet i vård- ch msrgsbenden. Mbil dkumentatin har möjliggjrt för mvårdnadspersnal att kunna läsa ch skriva mbilt ch syftet är att rätt persn ska ha tillgång till rätt infrmatin vid rätt tid. Trygg hemkmst Trygg hemkmst är en ny insats sm mvårdnadsnämnden beslutat m ch sm ingår i vägledande riktlinjer för biståndsbedömning på mvårdnadsförvaltningen. I samband med hemgång från sjukhus eller krttidsvård kan det finnas behv av insats för att öka känsla av trygghet hs den enskilde. För att uppnå en känsla av trygghet kan persnal dels behöva möta upp vid hemkmst, men även stanna under en tid ch se till att tillvarn fungerar tillfredställande i hemmet. En trygg hemgång för den enskilde består av fler delar än själva hemkmsten. Planering ch infrmatinsöverföring måste ckså fungera för att den enskildes hemgång ska bli trygg ch säker. Insatsen Trygg hemkmst ersätter inte övriga aktiviteter sm måste ske, utan ska ses sm ett kmplement till helheten för en trygg hemgång. Nytt arbetssätt i hemtjänstgrupp: Knppenmdellen Hemtjänstgruppen Lustigknpp prvade nytt arbetssätt sm fick benämningen Knppenmdellen. Fkus i arbetssättet är att persnalen ansvarar för planeringen ch utgångspunkt är kntaktmannaskapet. Små arbetsgrupper bildas efter gegrafiska mråden ch varje mrgn går man igenm dagen i den mindre gruppen. Sekretessen stärks när infrmatin m våra kunder endast går till den begränsade grupp persnal sm ska gå till kunden. Direkta effekter har varit bättre kntinuitet ch ett ökat lugn ch känsla av kntrll hs persnalen. För enhetschefen innebär det en förändring till ett mer cachande ledarskap istället för det "traditinella ledarskapet". Enhetschefen måste följa upp persnalens behv ch mål hela tiden ch finnas tillgänglig för stöd i arbetet. Arbetssättet kmmer följas upp innan smmaren Äldres syn på hemtjänstens kärnvärden 9 december 2016 genmförde mvårdnadsförvaltningens kmmundktrand halvvägspresentatinen för sin frskning Äldres syn på hemtjänstens kärnvärden på Karlinska institutet i Stckhlm. Två datainsamlingar är genmförda. Den första datainsamlingen innefattar 16 intervjuer med äldre persner utan demensdiagns från hemtjänstens verksamheter. Intervjuerna är analyserade ch ett färdigt manus för artikel kmmer att presenteras i början av Den andra datainsamlingen innefattar 14 intervjuer med persner sm har en demensdiagns från hemtjänstens verksamheter är insamlad ch analysen påbörjas efter halvtidsseminariet 9 december. Artikeln till studie 2 förväntas vara klar innan smmaren I januari 2017 påbörjas datainsamling 3; sm innefattar fkusgruppsintervjuer med persnal inm hemtjänsten. Resultatet av studierna kmmer att ge en djupare kunskap ch förståelse för viktiga värden för äldre ch öka kunskapen m skillnader i värderingar inm ch mellan den äldre ch persnalen. Denna 7

8 kunskap ger vårdgivare ch persnal mera kmpetens ch möjlighet att faktiskt möta de äldres behv ch erhålla ett värdigt liv ch uppleva välbefinnande. Lycksamma förhandlingar med högsklan har lett fram till att kmmundktranden kan använda de 20 % sm, inm ramen för dktrandens anställning, är vikta för utbildning på mvårdnadsförvaltningen. Det innebär att vi under ca två års tid får tillgång till kstnadsfri grundutbildning i demens. Samverkan Samverkan för kvalitetssäkring ch utveckling sker inm flera lika mråden ch på både kmmunal, reginal ch natinell nivå. Att samarbeta aktivt i kmmunala nätverk ses sm en av åtta framgångsfaktrer inm äldremsrgen ch någt sm mvårdnadsnämnden ch mvårdnadsförvaltningen tillsammans tagit fram en handlingsplan att arbeta utifrån. Några exempel på nätverk sm mvårdnadsförvaltningen deltar i är: En tvärprfessinell arbetsgrupp träffar regelbundet mtsvarande grupp från Minnesmttagningen på Ger/rehab ch primärvården. Kmmundietister i Dalarna träffas regelbundet ch samarbetar bland annat genm att genmföra dygnsfastemätning på alla vård- ch msrgsbenden. Utförarfrum sm sker fyra gånger per år där mvårdnadsförvaltningen, entreprenörer för vård- ch msrg samt LOV-utförare träffas för att dela infrmatin ch erfarenheter. Utförarfrum kmmer att utökas med ett utförarfrum för HSL-frågr på förslag från Temab AB. Nätverk via Regin Dalarna för arbetssättet Individens behv i centrum. Referensgrupp för välfärdsteknlgi tillsammans med Regin Dalarna, utvecklingsgrupper ch Landstinget Dalarna. Olika samverkansfrum finns internt på mvårdnadsförvaltningen t.ex biståndshandläggare ch utförare hemtjänst. Samverkansfrum finns även med scialförvaltningen t.ex. mellan biståndshandläggare på respektive förvaltning samt LSS-handläggarna. Samverkansgrupp för samverkan mellan kmmun ch landsting. Utöver dessa exempel finns fler nätverk ch samverkansfrum på lika nivåer sm ska redvisas i verksamheternas årsberättelse. Kvalitetsuppföljning Kvalitetsuppföljning sker efter ett beslutat årshjul. Under 2016 genmgick Annikas hemtjänst en fördjupad uppföljning där man fick ett antal påpekanden. Företaget har fått stöd ch råd vid ett flertal tillfällen ch arbetar nu vidare med att skapa ett ledningssystem. Uppföljning har ckså skett av Temabs utvecklingsplaner för de lika verksamheterna. Där klarheter har funnits har kmpletteringar begärts in till februari Beviljad tid utförd tid följdes under 2015 upp i tre hemtjänstenheter från egen regi. Under 2016 genmfördes samma uppföljning på två andra hemtjänstenheter från egen regi ch två enheter från privat regi. Resultaten återkpplades vid besök på enheten. 8

9 Uppföljning av följsamheten till Rutin för teamträff genmfördes under första kvartalet. Det ligger nu till grund för frtsatt utvecklingsarbete för kmmande temaår Rehabiliterande förhållningssätt. Mätning av matsvinn på Rishlnsgården ch Bjursåsgården är genmförd. Resultatet är presenterat i en övergripande rapprt samt i två enhetsspecifika rapprter. Redvisning har skett på enheterna samt på vård- ch msrgsbendes sektinsledning. Uppföljning har gjrts av registrerade ärenden innehållande våldsutsatthet. Tre av sju registrerade ärenden är granskade utifrån specifika frågeställningar. Resultatet är sammanställt ch analyserat samt även presenterat för mvårdnadsnämnden. Analysen ger grund för frtsatt förbättringsarbete för hur vi ska registrera ch dkumentera dessa ärenden. Resultatet av vanstående granskningar finns i förvaltningens diarium. De erfarenheter sm samlas leder till kntinuerlig utveckling av hur vi genmför uppföljning. Under 2016 har förslag på en mer långsiktig plan för uppföljning ch rutiner för riskanalys ch egenkntrll att tagit fram. Internkntrll Internkntrllplanen består varje år av kntrllmment sm dels är bligatriska för hela kmmunens verksamheter ch dels sm är specifika för mvårdnadsförvaltningen. Kvalitet ch utvecklingsenheten är samrdnare för mvårdnadsförvaltningens internkntrll. Obligatrisk granskningsmråden 2016 för samtliga förvaltningar. Allmänna handlingar sm inkmmer via e-pst ska diarieföras i enlighet med dkumenthanteringsplanen. Kntrll genm stickprv. Granskningen visar att dkumenterad beskrivning finns ch fungerar enligt beskrivning. Inga avvikelser har knstaterats. Kännedm ch förståelse finns hs verksamhetens persnal m kmmunens plicy avseende mutr ch andra tillbörliga förmåner. Kntrll genm enkät, stickprv. Granskningen visar ett bra resultat. Infrmatin m plicyn ingår i förvaltningens intrduktinsprgram. Granskningen visar att 97 % av svarande (375) har kännedm m detta ch nästan lika många vet vem de ska rapprtera till m de erbjuds en tillbörlig förmån eller gåva. Registrering av ingångna avtal ska ske i databasen e-avrp hs Upphandlingscenter (UhC). Detta var en fullständig kntrll, d.v.s. granskning av alla avtal. Granskningen visar att avtal diarieförs i den egna avtalsdatabasen men inga skickas till UhC. Omvårdnadsförvaltningens uppfattning att instruktiner är tydliga delas av andra förvaltningar. Eknmikntret ch UhC ska utarbeta tydligare riktlinjer. Omvårdnadsförvaltningen ska utse ansvarig för hantering av avtalen. Omvårdnadsförvaltningens granskningsmråden 2016: Behörigheter till verksamhetssystem ska vara aktuella ch krrekta genm att anmälan sker vid nyanställning, förändring av anställning/enhet samt vid avslut. Kntrll av behörigheter har skett på fem enheter. Granskningen visar att instruktin ch rutin finns, men fungerar inte tillfredsställande. Flera medarbetare har kvar behörighet till persnuppgifter på enheter trts att de inte arbetar där längre. Sm åtgärd 2017 ska samtliga enhetschefer infrmeras ch delges rutin ch instruktin. Avvikelser gällande läkemedelshantering. Kntrll av registrerade avvikelser under september 2016 visar att en övervägande del av dessa klassificerats sm försumlighet ch bristande infrmatin. Sm åtgärd 2017 ska prcessen för överlämnande av läkemedel analyseras. Medarbetare ska genmgå särskild utbildning före hantering av persnlyft. Kntrll genm enkät till 33 enheter. Granskningen visar att 57 % av de sm hanterar persnlyft saknar den utbildning sm krävs. Flera åtgärder ska ske under Utbildningen ska inkluderas i intrduktinschecklistan, flera utbildningstillfällen planeras, ryggmbud bör finnas på enheterna ch nätverk för ryggmbuden ska säkerställas. 9

10 Natinell kvalitetsplan På regeringskansliet pågår en utredning m en natinell kvalitetsplan för äldremsrgen, S 2015:03. Utredare är Susanne Rlfner Suvant. Syftet är att identifiera behvet av långsiktiga insatser inm strategiskt viktiga mråden för att säkra utvecklingen av gd kvalitet i den framtida äldremsrgen. Utredningen ska presenteras 31 mars Omvårdnadsförvaltningen arbetar med en lkal kvalitetsplan för mvårdnadsförvaltningen sm följer utredarens förslag. Natinell ch lkal kvalitetsplan LOV Under 2016 har tre LOV-ansökningar behandlats. Två av dem har avslagits då ansökan inte varit kmplett. En är vid årets utgång frtfarande under handläggning. Ett företag sm fick sin ansökan avslagen ansökte m rättelse i förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten beslutade till Omvårdnadsförvaltningens fördel ch avslg ansökan. Riskanalys ch egenkntrll Riskanalyser Riskanalyser genmförs efter ledningsbeslut i samband med rganisatinsförändringar, införande av nya tekniska system, start av nya prjekt samt inm mråden sm identifierats via avvikelse- ch synpunktshantering samt kvalitetsuppföljning. Alla enheter inm vård- ch msrgsbende registrerar i Senir alert. Riskbedömningar av mrådena trycksår, undernäring, fall ch hälsa i munnen utförs. Syftet är att resultatet ska analyseras ch att ska åtgärder planeras, genmföras ch följas upp. Det fungerar dck väldigt lika på lika enheter. Rutin ch prcessbeskrivning finns. Omvårdnadsnämnden beslutar varje år m en Internkntrllplan i enlighet med Falu kmmuns riktlinjer. Planen innehåller riskanalys, sannlikhet- samt knsekvensbedömning. Internkntrll redvisas under egen rubrik. Se föregående sida. Egenkntrll Egenkntrller utförs efter ledningsbeslut m vilka egenkntrller sm ska göras. Resultat analyseras, bakmliggande rsaker identifieras ch åtgärder sätts in ch följs upp på lika nivåer i verksamheten. Rutiner ch instruktiner innehåller uppföljningspunkter sm kntrlleras på förvaltnings- ch på enhetsnivå. Exempel på egenkntrller sm utförts 2016: Individuppföljning av upplevd kvalitet Uppföljning av biståndsbeslut Uppföljning av genmförandeplaner Kstplicyn genm dygnsfastemätning Internkntrllplanens kntrllpunkter Livsmedelshygien Brandskydd Analys av resultat från Natinell brukarundersökning, Äldreguiden, Öppna jämförelser ch övrig natinell statistik. 10

11 Avvikelser, Synpunkter ch klagmål Förbättringsarbete, lärande, analys Avvikelsehantering är en viktig del i frtlöpande systematiskt kvalitetssäkring ch förbättringsarbete. Att sammanställa ch analysera inkmna rapprter av avvikelser, klagmål ch synpunkter är nödvändigt för att kunna se mönster sm indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Synpunkter ch klagmål Syftet med synpunkts- ch klagmålshantering är att samla in ch ta tillvara synpunkter, klagmål ch förbättringsförslag för att förbättra ch utveckla verksamheterna. Synpunkter ch klagmål är viktiga infrmatinskällr för att åtgärda brister för den enskilde samt för att identifiera mråden sm behöver förbättras. Möjligheten att lämna in synpunkter ch klagmål har ckså ett brett demkratiskt syfte, att fånga in medbrgarnas åsikter ch förmedla dessa till plitikerna. Ett flertal av de synpunkter ch klagmål sm kmmer in till förvaltningen hanteras frtfarande utanför synpunktsmdulen Ltus Ntes vilket gör att statistiken inte blir tillförlitlig. Av de 22 registrerade synpunkterna kan man ändå knstatera att de flesta handlar m utförande (8) ch bemötande (6). Övriga handlar m tillgänglighet (4), infrmatin (2), handläggningstid (1) ch delaktighet/inflytande (1). I ch med att så få synpunkter hanteras inm mdulen är det svårt att sammanställa, analysera ch dra slutsatser utifrån resultatet på en övergripande nivå. I samband med att hanteringen lyfts in i det nya systemet Flexite bör en utbildningsinsats genmföras gällande såväl praktiskt handhavande såsm syftet med synpunkts- ch klagmålshantering. Under en perid från mitten av februari till mitten av augusti visade det sig att 14 synpunkter inte hade vidarebefrdrats från den databas sm tar emt synpunkter från Då felet upptäcktes tgs synpunkterna skyndsamt m hand ch ett infrmerande brev sändes med till synpunktslämnaren i samband med återkppling av ärendet. Avvikelsehantering Redvisas i Patientsäkerhetsberättelse Lex Sarah Under 2016 gjrdes ingen anmälan enligt lex Sarah till IVO 3. En rapprt har inkmmit ch utredning gjrts enligt Lex Sarah. Av de avvikelser sm sker i Flexite går allvarligare avvikelser till MAS/MAR/SAS för fördjupad utredning, vilket kan leda fram till att en utredning enligt Lex Sarah inleds. Tillsammans med scialförvaltningen har förberedande arbete för att få in prcessen för rapprtering enligt Lex Sarah i Flexite pågått under Idag görs rapprtering enligt lex Sarah på separat blankett. Att ha registrering av avvikelser ch rapprtering enligt Lex Sarah i samma system, men i lika prcesser, bedöms underlätta för medarbetare att efterfölja rapprteringsskyldigheten. Dagens arbetssätt innebär en risk för att rapprter enligt lex Sarah hamnar i det övriga flödet av avvikelser ch då inte tydliggörs ch utreds på ett krrekt sätt. Avvikelser mellan mvårdnadsförvaltningen ch Landstinget Dalarna Under 2016 tilldelades mvårdnadsförvaltningens MAS, MAR ch SAS behörighet i landstingets verksamhetssystem för avvikelser i syfte att underlätta samarbete ch förbättringsarbete. Behöriga företrädare både upprättar ch tar emt avvikelser direkt i Landstinget Dalarnas verksamhetssystem Synergi. 3 Inspektinen för vård ch msrg 11

12 Kartläggningar ch utredningar Förslag till införande av arbetsmdeller för ständigt förbättringsarbete är överlämnat till kmmundirektören. Arbetsgruppen ska i ett följduppdrag ta fram en mdell för hur det skulle kunna se ut samt skissa på en mdell för ett ledningssystem. Genmlysning vid krttidsenheten Lunden har genmförts under hösten. Genmbrttsmetden har använts samt deltagande bservatiner. Rapprt ch handlingsplan för förbättringsmråden är upprättad i samarbete med två utsedda förbättringsledare. Lundens enhetschefer samt ledningsgruppen har fått rapprt ch handlingsplanen. Frtsatt utvecklings-ch förbättringsarbete kmmer att ske på Lunden under våren Utbildningsinsatser De utbildningar sm finns tillgängliga internt finns publicerade i mvårdnadsförvaltningens utbildningskatalg. I katalgen framgår vilka utbildningar sm bligatriska ch vilka sm sker på behvsbasis. Utöver det träffas alla mbudsfunktiner i sina nätverk ch får där kunskapspåfyllning ch infrmatin att förmedla vidare på arbetsplatsträff. Utöver de utbildningarna har följande utbildningssatsningar genmförts: Grundläggande demensutbildning Omvårdnadsförvaltningens kmmundktrand har sedan många år utbildat i demens. Genm ett nära samarbete med högsklan Dalarna får förvaltningen nu tillgång till denna grundutbildning i demens utan kstnad. Samarbetet inleddes under maj månad ch kmmer att frtgå under de närmaste två åren. Medarbetarintrduktin Förvaltningens medarbetarintrduktin genmfördes vid ett tillfälle under hösten. Vårens utbildning ställs in p.g.a. för få anmälda. Utbildningen utvärderas med jämna mellanrum ch innehållet kan då förändras. Nytt för året var att utbildningen bytte namn till medarbetarintrduktin ch att våld i nära relatiner samt hygien införlivades i intrduktinen. BPSD (Beteendemässiga ch psykiska symptm vid demens) Två enhetschefer ch två sjuksköterskr är utbildade till licensierade utbildare i BPSD-registret. De utbildar i arbetssättet samt stödjer verksamheterna i det frtsatta arbetet ute på varje enhet. Under 2016 har det frtsatt utbildats BPSD-team i kmmunens vård- ch msrgsbenden. Alla enheter förutm en är införda i registret under Inplanerade enheter för utbildning våren 2017 är Hälsingebacken under januari månad samt Nrshöjden under februari ch mars. Under hösten planeras uppsamlingstider samt vidare stöd ute i verksamheterna. Under året genmförs nätverksträffar för utbildade BPSD-team i april ch nvember. Våld i nära relatiner Under 2016 slutfördes satsningen på utbildning till all tills vidareanställd persnal ch nu har 78 % av baspersnalen en grundutbildning inm mrådet. Utbildningen har genmförts på arbetsplatsen under ledning av enhetschef eller gruppledare. En strategi för kmpetensförsörjning avseende våld i nära relatiner är framtagen ch fastställd. Den innebär att all nyanställd persnal ska få utbildning inm våld i nära relatiner via en webbaserad basutbildning. Under 2016 har tre sådana utbildningstillfällen genmförts tillsammans med scialförvaltningen. 12

13 Stimulansmedel för kmpetensutveckling Förvaltningen har under 2016 haft tillgång till särskilt avsatta medel för kmpetensutveckling. Utbildning sm då har pririterats är: 1 sjuksköterska ch 2 undersköterskr får gå Silviautbildning 12 persner får utbildning i samtalsmetdik 5 enheter inm vård- ch msrgsbende har haft utbildning i bemötande vid demenssjukdm med Ola Plmé Utöver det har en grupp handläggare ch en grupp leg. persnal fått 2 dagars MI-utbildning. Planering finns för frtsatt utbildning inm mrådet. Natinell vårdplan för palliativ vård NVP Sedan 2015 har arbetet för att implementera NVP pågått. Smmaren 2016 meddelas att NVP nu är klar ch att implementeringsarbetet kan påbörjas. Befintlig arbetsgrupp förbereder temadagar ch verksamhetsnära aktiviteter för byte från LCP till NVP i vård- ch msrgsbende. Implementeringen kmmer att pågå under hela Övriga utbildningssatsningar sm genmförts beskrivs i respektive sektins verksamhetsberättelse. Natinella register ch undersökningar Det finns många slutsatser att dra av all data sm samlas in ch många lika sätt att hämta fakta ur lika undersökningar. Det viktigaste arbetet för att kunna använda resultatet i verksamhetsutveckling är att tillsammans diskutera ch analysera de lika mrådena sm frågrna berör. Det kan t.ex. göras med mvårdnadsförvaltningens värdegrund, de lkala värdighetsgarantierna eller den enskilda frågan sm utgångspunkt. Under 2016 har ett antal mål ch mått plckats fram till mvårdnadsnämndens verksamhetsplan ch kvalitetsplan. Utgångsläget för dessa mål ch mått presenteras i bilaga 1. Mål ch mått sm pririterats i mvårdnadsnämndens verksamhetsplan ch kvalitetsplan för kmmande år presenteras i Bilaga 1 ch 2. Natinella brukarundersökningen (Vad tycker de äldre m äldremsrgen?) Alla över 65 år med hemtjänst eller sm br på ett äldrebende tillfrågas m vad de tycker m sin vård ch msrg. Vad tycker de äldre m äldremsrgen? Undersökningarnas resultat ska ge beslutsfattare ch verksamhetsansvariga underlag för utvecklingsarbete. Kmmun- ch enhetsundersökningen Kmmun- ch enhetsundersökningen är en natinell datakälla för rikstäckande uppgifter på kmmunch enhetsnivå. I årets undersökning tillfrågades endast hemtjänstverksamheter ch särskilda benden, då frågr till kmmunerna tillfälligt uteslöts Uppgiftslämnare ch kntaktpersner för verksamheter inm hemtjänst ch särskilda benden har svarat på frågr m verksamheternas innehåll. Natinella kvalitetsregister Verksamheterna registrerar lika uppgifter i natinella kvalitetsregister. Svenska palliativregistret sm beskriver vård i livets slut. BPSD-registret sm beskriver vård ch msrger för persner med Beteendemässiga ch Psykiska Symtm vid Demens. Senir alert sm beskriver det förebyggande arbetet inm mrådena undernäring, fall, trycksår ch hälsa i munnen. Kvalitetsindikatrer/RKA RKA (Rådet för kmmunala analyser) samlar in uppgifter m lika kvalitetsindikatrer i äldremsrgen. Presenteras i öppna jämförelser, KKiK, Äldreguiden m.fl. ställen. RKA är en ideell förening sm bildats i samarbete mellan staten ch Sveriges Kmmuner ch Landsting. Uppdraget är att underlätta uppföljning ch analys av lika verksamheter i kmmuner ch landsting genm att tillhandahålla statistik i en öppen databas - Klada. 13

14 Nyckeltalsjämförelser ur ett Falu perspektiv Denna rapprt gör på ett enkelt sätt natinella jämförelser tillgängliga med kmmunens egna kmmentarer. De utvalda nyckeltalen ger en övergripande bild av Falun i jämförelse med andra kmmuner ch används sm en del i planeringsarbetet ch för ledning ch styrning. Se rapprt: apprten+2017_1.pdf 14

15 Bilaga 1 Mål ch mått från Verksamhetsplan avseende Trygghet ch välfärd Kundens upplevelse av att persnalen har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete i vårdch msrgsbende. (U23459) 77 % uppger att persnalen har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete. Kundens upplevelse av att persnalen har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete i rdinärt bende. (U21461) Kundens möjlighet att alltid eller ftast kunna påverka sin vardag i vård- ch msrgsbende. (U23461) Kundens möjlighet att alltid eller ftast kunna påverka sin vardag i rdinärt bende. (U21463) Persnalkntinuitet: Antal persnal sm kund i rdinärt bende möter under 14 dagar. (U21436) 90 % uppger att persnalen har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete. 81 % uppger möjlighet att alltid eller ftast kunna påverka sin vardag. 93 % uppger möjlighet att alltid eller ftast kunna påverka sin vardag. 12 stycken 14 stycken 79 % uppger att persnalen har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete. 91 % uppger att persnalen har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete. 84 % uppger möjlighet att alltid eller ftast kunna påverka sin vardag. 94 % uppger möjlighet att alltid eller ftast kunna påverka sin vardag. Verksamhetsmål: Kundens rätt till trygghet ch hälsa Kundens upplevda nöjdhet med sitt vård- ch msrgsbende. (U23471) 83 % uppger att de är ganska eller mycket nöjda med sitt vård- ch msrgsbende. Kundens upplevda nöjdhet med sin hemtjänst. (U21468) Antal fallskadr/1000 invånare i åldern 80+ sm inneburit behv av slutenvård (N20402) 94 % uppger att de är ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst. 85 % uppger att de är ganska eller mycket nöjda med sitt vård- ch msrgsbende. 95 % uppger att de är ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst. 67 stycken Uppgift saknas Verksamhetsmål: Kundens egenupplevda hälsa Kundens upplevda allmänna hälstillstånd sm mycket eller ganska gtt i vård- ch msrgsbende. (U23448) 31 % uppger att deras allmänna hälstillstånd är mycket eller ganska gtt. Kundens upplevda allmänna hälstillstånd sm mycket eller ganska gtt i rdinärt bende. (U21447) Kundens gda eller mycket gda möjligheter att kmma utmhus i vård- ch msrgsbende. (U23469) 34 % uppger att deras allmänna hälstillstånd är mycket eller ganska gtt. 63 % uppger gda eller mycket gda möjligheter att kmma utmhus. 27 % uppger att deras allmänna hälstillstånd är mycket eller ganska gtt. 33 % uppger att deras allmänna hälstillstånd är mycket eller ganska gtt. 65 % uppger gda eller mycket gda möjligheter att kmma utmhus. 15

16 Verksamhetsmål: Äldre persner i Falun har tillgång till öppna ch förebyggande verksamheter Antal besök på Träffpunkterna Uppgift saknas i stycken verksamhetsberättelsen. Antal timmar sm anhöriga får Uppgift saknas i 1744 stycken avlösning Antal utförda uppdrag av Kmmunfixar n verksamhetsberättelsen. Uppgift saknas i verksamhetsberättelsen. 858 stycken Resultatmål: I Falun bedrivs ett aktivt scialt ch brttsförebyggande arbete Verksamhetsmål: Följa handlingsplan för mvårdnadsnämndens arbete för att mtverka våld i nära relatiner Antal registrerade ärenden med inslag av våld Uppgifter ej registrerade. 9 stycken 16

17 Bilaga 2 Mål ch mått från Kvalitetsplan Trygghet för den äldre ch anhöriga Andel persner sm fick persnligt besök genm uppsökande verksamhet. Utskick genmfört till persner 75 + sm inte har hjälp från mvårdnadsförvaltningen. Uppgift m hur många besök sm gjrts finns ej. Checklista för fall ch brand har utarbetats ch den följde med i van Hur lätt eller svårt är det att få kntakt hemtjänstpersnal/persnalen på ditt äldrebende vid behv? (U21481/U23483) 90% / 84% anser att det är lätt eller mycket lätt. nämnda utskick. 92 % / 89 % anser att det är lätt eller mycket lätt. Hur tryggt eller tryggt känns det att b hemma med stöd från hemtjänsten/på ditt äldrebende? (U21505/U23521) Har du besvär av ängslan, r eller ångest? (rdinärt bende/äldrebende) (U21449/U23450) Känner du förtrende för persnalen sm kmmer hem till dig/på ditt äldrebende? (U21477/U23480) Brukar persnalen ta hänsyn till dina åsikter ch önskemål m hur hjälpen ska utföras? (U21463/U23461) Antal beviljade ärenden med aktuell genmförandeplan där brukaren är delaktig i att utfrma denna. (rdinärt bende/äldrebende) (U21452/U20443) 90 % / 88 % uppger att de kände sig mycket trygga/ganska trygga där de br. 4 % / 7 % uppger att de har svåra besvär med ängslan, r eller ångest. 95 % / 89 % har förtrende för all eller flertalet av persnalen. 93 % / 81 % uppger att persnalen alltid eller ftast tar hänsyn till åsikter ch önskemål. 72 % / 94 % av kunderna har aktuell genmförandeplan. 92 % / 92 % uppger att de kände sig mycket trygga/ganska trygga där de br. 7 % / 10 % uppger att de har svåra besvär med ängslan, r eller ångest. 96 % / 89 % har förtrende för all eller flertalet av persnalen. 94 % / 84 % uppger att persnalen alltid eller ftast tar hänsyn till åsikter ch önskemål. 70 % / 94 % av kunderna har aktuell genmförandeplan. Antal persnal en hemtjänsttagare möter under 14 dagar. (U21436) 12 stycken 14 stycken 17

18 Respektfullt bemötande Brukar persnalen bemöta dig på ett bra sätt? (rdinärt bende/äldrebende) (U21466/U23463) Ingen i våra verksamheter ska kränkas på grund av etnisk bakgrund, religin, sexuell läggning eller funktinshinder. (äldrebende) (U23485) 84 % / 60 % uppger att de var mycket nöjda med persnalens bemötande. Ingen uppgift. 84 % / 65 % uppger att de var mycket nöjda med persnalens bemötande. Ingen uppgift. Har du under det senaste året upplevt någt av följande i dina kntakter med persnalen? (-) Att persnalen: inte visat respekt för din integritet genm att de t.ex. inte knackat på dörren innan de kliver in i ditt rum/lägenhet kmmenterat dig, dina saker eller ditt rum/lägenhet negativt behandlat dig respektlöst genm rdval, tilltal eller gester talat förminskande till dig t.ex. sm m du vre ett barn nnchalerat dina önskemål i samband med den hjälp du får ignrerat dina önskemål i samband med måltidssituatinen inte visat respekt vid t.ex. talettbesök, dusch eller påklädning varit hårdhänt i samband med t.ex. talettbesök, dusch eller påklädning visat avsmak i samband med mvårdnad på annat sätt agerat lämpligt Nej, jag har under det senaste året inte upplevt någn av vanstående Ingen uppgift. Ingen uppgift. Delaktighet i beslut Fick du välja utförare av hemtjänst? (U21473) 72 % uppger att de 72 % uppger att de fått välja utförare. fått välja utförare. Brukar persnalen ta hänsyn till dina åsikter ch önskemål m hur hjälpen ska utföras? (Ordinärt bende (U21463)/Vård- ch msrgsbende (U23461)) Är handläggarens beslut anpassat efter dina behv? (U21472) 93 % / 81 % uppger att persnalen alltid eller ftast tar hänsyn till åsikter ch önskemål. 78 % uppger att beslut är anpassat efter behv. 94 % / 84 % uppger att persnalen alltid eller ftast tar hänsyn till åsikter ch önskemål. 80 % uppger att beslut är anpassat efter behv. 18

19 Brukar du kunna påverka vid vilka tider persnalen kmmer? (Ordinärt bende (U21462)/Vård- ch msrgsbende U23460)) Antal beviljade ärenden med aktuell genmförandeplan där brukaren varit delaktig i att utfrma denna. (Ordinärt bende (U21452)/Vård- ch msrgsbende (U20443) Andel persner sm fick minst ett av sina beslut uppföljt under 2015 respektive % / 67 % uppger att de alltid eller ftast kan påverka vilka tider persnalen kmmer. 72 % / 94 % av kunderna har aktuell genmförandeplan % / 67 % uppger att de alltid eller ftast kan påverka vilka tider persnalen kmmer. 70 % / 94 % av kunderna har aktuell genmförandeplan. Andel kunder sm känner till vart man ska vända sig när man har synpunkter på vård ch msrg. (Ordinärt bende (U21464)/Vård- ch msrgsbende (U23516)) 70 % / 52 % uppger att de vet vart man vänder sig med synpunkter. 71 % / 52 % uppger att de vet vart man vänder sig med synpunkter. Gd ch näringsriktig mat (äldrebende) Är det trivsamt i de gemensamma utrymmena? (U23465) 67 % uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena Brukar persnalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hs dig? (U23459) Upplever du att måltiderna är en trevlig stund på dagen? (U23468) Hur brukar maten smaka?(u23467) 77 % uppger att persnalen på bendet alltid eller ftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet 73 % uppger att måltiderna sm serveras på det särskilda bendet alltid eller ftast är en trevlig stund på dagen. 79 % uppger att maten sm serveras på det särskilda bendet smakar mycket eller ganska bra 71 % uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena 79 % uppger att persnalen på bendet alltid eller ftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet 74 % uppger att måltiderna sm serveras på det särskilda bendet alltid eller ftast är en trevlig stund på dagen. 83 % uppger att maten sm serveras på det särskilda bendet smakar mycket eller ganska bra Dygnsfastemätning medel ch median Medelvärde 11,9 h. Median 13,0 h. Åtgärder sm är genmförda för de sm har risk för fall, undernäring, trycksår ch nedsatt munhälsa för persner i särskilt bende, andel i prcent. (U23433) 29 % har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa ch minst en åtgärd mt riskmrådet har utförts. 45 % har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa ch minst en åtgärd mt riskmrådet har utförts. 19

20 Bättre, förebyggande ch rehabiliterande åtgärder Antalet fall ska minska i en fallande skala X - X - X utifrån 2016 års resultat i Flexite. Alla fall med skada eller återkmmande fall utan skada ska ha en vårdplan för hur arbetet bedrivs. Antalet uppkmna händelser, i exemplet fall. --- Följs upp separat inm ramen för arbetet med fallpreventin. Är möjligheterna att kmma utmhus bra eller dåliga? (U23469) Antal platser i Vård- ch msrgsbende där den äldre erbjuds daglig utevistelse. (U23405) Åtgärder sm är genmförda för de sm har risk för fall, undernäring, trycksår ch nedsatt munhälsa för persner i särskilt bende, andel i prcent. (U23433) Antal fallskadr/1000 invånare i åldern 80+ sm inneburit behv av slutenvård (N20402) Läkemedel sm bör undvikas bland äldre (75+), andel (%) (U20454) 63 % uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att kmma utmhus. 95 % av bendeplatserna i särskilt bende inm äldremsrg sm erbjuder daglig utevistelse. 29 % har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa ch minst en åtgärd mt riskmrådet har utförts. 65 % uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att kmma utmhus. 94 % av bendeplatserna i särskilt bende inm äldremsrg sm erbjuder daglig utevistelse. 45 % har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa ch minst en åtgärd mt riskmrådet har utförts. 67 stycken Uppgift saknas. Uppgift saknas. Uppgift saknas. Tryggad persnalförsörjning Medarbetarindex lägst sm kmmunens medelvärde. (Medarbetaren upplever meningsfullhet, delaktighet ch glädje i arbetet.) Måttet finns ej kvar. Minskad sjukfrånvar högst 7,0 % 9,6 9,2 % Öka andelen medarbetare med undersköterskeutbildning till 75% Uppfyllt 75 %. Uppfyllt 75 %. 20

21 Flexibla frmer för beslut m äldremsrg Vägledande riktlinjer för biståndsbedömning Beslutade i nämnd Implementering pågår ch uppföljning planeras till Rutin för handläggningsprcess Framtagen ch fastställd. Ärendehandledning för biståndshandläggare varje vecka Arbete med att stärka prfessinen biståndshandläggare, bland annat genm att ändra rdning av uppdelning, från gegrafiska distrikt till fördelning efter datum. Genmförs. Genmfört. 21