Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse Vård ch msrg Vellinge Kmmun År Helen Hanssn Malmgren, medicinskt ansvarig sjuksköterska

2 Innehåll Patientsäkerhetsberättelse Vård ch msrg... 1 Vellinge Kmmun... 1 Sammanfattning... 4 Övergripande målsättning... 5 Organisatriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Struktur för uppföljning/utvärdering... 6 Organisatin... 6 Utbyggnad... 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder sm genmförts för en ökad patientsäkerhet... 7 Vårdhygien... 7 Lkalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd ch Frtbildning i den kmmunala häls- ch sjukvården... 8 Ledningskraft Skåne Häls- ch sjukvårdsavtalet... 8 Samrdnad individuell plan (SIP)... 9 Läkemedelsgenmgångar Läkemedelsförråd Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering utförd av farmaceut Delegering Jurnalgranskning ch dkumentatin Beslutsstöd Natinell patientöversikt (NPÖ) Kvalitetsuppföljning av infrmatinsöverföring vid samrdnad vårdplanering i samband med utskrivningar från sjukhus Intern kntrll av signeringslistr för läkemedel Natinella kvalitetsregister Riskanalys Häls- ch sjukvårdspersnalens rapprteringsskyldighet Patientnämnden Inspektinen för vård ch msrg (IVO) Samverkan med patienter ch närstående Aktiviteter Avvikelser Falllyckr

3 Avvikelser enligt häls- ch sjukvårdslagen Sammanfattning av några framgångsfaktrer inm vård ch msrg under Utvecklingsmråden

4 Sammanfattning Målet är att häls- ch sjukvården i Vellinge kmmun ska bedrivas så att den upprätthåller kraven på en gd ch säker vård enligt de krav sm finns i Häls- ch sjukvårdslagen (1982:763) samt i Patientsäkerhetslagen (2010:659). Arbetet med att förbättra följsamheten till basala hygienrutiner ch klädregler har varit ett frtsatt utvecklingsmråde under Kmmunen deltg i en natinell mätning sm Sveriges kmmuner ch landsting ansvarade för. Antalet genmförda samrdnade individuella planer (SIP) har ökat med 37% under 2016, vilket ses sm en mycket psitiv utveckling. Vellinge är frtfarande den kmmun i Skåne där legitimerad persnal använder Natinell patientöversikt (NPÖ) mest. Antal tillfällen har ökat med drygt 500 sedan föregående år. Användningen ger en ökad vårdkvalitet eftersm man får en helhetsbild av patientens hälstillstånd. Vård- ch msrgsbendet S:t Knut i Skanör har byggts ut med ytterligare 35 platser under året. Nyvångsvägen är en gruppbstad sm har startat i Skanör ch består av fem lägenheter för vuxna persner med funktinsnedsättning Str vikt har under året lagt på upprättande ch revidering av rutiner ch riktlinjer i häls- ch sjukvården, för att därigenm stärka ch förbättra patientsäkerheten. 4

5 Övergripande målsättning Den övergripande målsättningen med kmmunens patientsäkerhetsarbete är att minska antalet undvikbara vårdskadr ch att patienten ska erhålla en säker ch ändamålsenlig häls- ch sjukvård av gd kvalitet. Patienten skall inte kmma till skada eller utsättas för risk för skada i vårdarbetet. Några av de viktigaste vägarna dit är arbetet med avvikelser, synpunkter ch riskanalyser samt dkumentatin, kmpetensförsörjning ch att vårdprcesser hålls samman. All persnal sm arbetar utifrån häls- ch sjukvårdslagen ska: arbeta utifrån gällande författningar ch lagstiftning arbeta följsamt till utarbetade riktlinjer ch rutiner för häls- ch sjukvården arbeta preventivt i syfte att förebygga skadr arbeta för att öka patientens ch/eller närståendes delaktighet i häls- ch sjukvården arbeta med kvalitetssäkring ch kvalitetsutveckling Patientsäkerhetsarbetet ska ske kntinuerligt i nära samarbete mellan kmmunens medicinskt ansvarig sjuksköterska ch utförare inm kmmunens vård ch msrg i såväl privat sm egen regi. Det ska även finnas en tydlig samverkan med primär- ch specialistvård kring patientsäkerhetsfrågr. Organisatriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsberättelsen beskriver hur häls- ch sjukvården inm msrgsavdelningen arbetat med att identifiera, analysera ch minska riskerna inm vården samt det resultat sm uppnåtts under året. Ansvarig vårdgivare i Vellinge kmmun är msrgsnämnden sm beslutar hur häls- ch sjukvården skall rganiseras med hänsyn till lkala behv ch förutsättningar. Medicinskt ansvarig sjuksköterska bevakar att häls- ch sjukvårdens patientsäkerhet upprätthålls enligt Häls- ch sjukvårdslagen i den sjukvård sm bedrivs inm kmmunens ansvarsmråde. Medicinskt ansvarig sjuksköterska utför på delegatin av msrgsnämnden anmälningar enligt Lex Maria till Inspektinen för vård ch msrg (IVO) samt felaktigheter på medicintekniska prdukter till läkemedelsverket. Medicinskt 5

6 ansvarig sjuksköterska ansvarar även för att det finns rutiner ch riktlinjer för att en hög patientsäkerhet ska uppnås. Verksamhetschefen enligt Häls- ch sjukvårdslagen 29 ansvarar för att identifiera ch initiera prcesser, metder, rutiner ch uppföljningar sm säkerställer en gd patientsäkerhet i verksamheten. Samtlig häls- ch sjukvårdspersnal har en skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Persnal ska rapprtera risker för vårdskadr samt händelser sm har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Struktur för uppföljning/utvärdering Kvalitets- ch verksamhetsuppföljning genmförs årligen sm ett led i att långsiktigt säkra ch utveckla vård- ch msrg i egen regi samt i de verksamheter sm Vellinge kmmun har avtal med, enligt LOU ch LOV. Ett antal skriftliga frågr till ansvarig verksamhetschef kmpletteras med besök i verksamheten, där intervjuer med verksamhetschef samt med vårdpersnal genmförs. Kvalitetsuppföljningarna har frtlöpande rapprterats till msrgsnämnden under Vårdskadr mäts genm uppföljning av inkmna avvikelser i avvikelsesystemet, genmgång av inkmna klagmål samt jurnalgranskning. Under 2016 har respektive verksamhet analyserat ch åtgärdat avvikelser ch klagmål löpande. Natinella kvalitetsregister sm exempelvis Senir alert ch Palliativregistret ger möjlighet att följa det kvalitetsarbete sm utförs. Statistik följs upp ch utvärderas av kmmunens Häls- ch sjukvårdsenhet ch leverantören på vård- ch msrgsbende sm övertagit driften av sjuksköterskr. Förbättringsmråden identifieras, åtgärdas ch följs upp. Patientsäkerhetsberättelse ska skrivas en gång m året av samtliga verksamheter sm bedriver häls- ch sjukvård. Rapprtering sker till medicinskt ansvarig sjuksköterska senast den siste februari varje år. Organisatin En mrganisatin inm kmmunens häls- ch sjukvårdsenhet genmfördes under mars 2016 då tre enhetschefstjänster inrättades, en för hemsjukvård i Vellinge, en för hemsjukvård i Höllviken, Skanör ch Falsterb ch en för rehabilitering. Därmed har varje chef färre medarbetare vilket ger möjligheter till ett nära chefskap ch bättre fördelning av arbetsuppgifter. 6

7 Antalet sjukskötersketjänster mtsvarar behven till att även arbeta förebyggande, t.ex. genm att göra riskbedömningar, bistå vid läkemedelsgenmgångar mm. I syfte att få ett mer verksamhetsnära ledarskap, stöd ch handledning avseende lika yrkesgrupper har vård ch msrgsbenden på S:t Knut, Månstrps ängar ch Pstiljnen tagit över ansvar för utförandet av sjuksköterskeinsatser. Verksamheten upplever att kntinuitet, kmpetens ch delaktigheten hs persnalen har ökat. Från ch med januari 2017 kmmer alla leverantörer på vård ch msrgsbende ansvara för sjuksköterskeinsatser. Utbyggnad Vård ch msrgsbendet S:t Knut i Skanör har byggts ut med ytterligare 35 platser under S:t Knut har åtta avdelningar för permanent bende med ttalt 99 lägenheter inkluderat Aspen ch krttidsbende/avlösningsplatser. Bendet bemannas dygnet runt. En gruppbstad för vuxna persner med funktinsnedsättning bestående av fem lägenheter har startat i Skanör. Inflyttning på Nyvångsvägen skedde successivt under våren 2016 ch gruppbstaden är bemannad dygnet runt. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder sm genmförts för en ökad patientsäkerhet Vårdhygien Den 1 januari 2016 trädde föreskriften m basala hygienrutiner, SOSFS 2015:10 i kraft. Basala hygienrutiner bidrar till att hindra smittspridning ch skydda de sm är extra utsatta, t ex äldre ch multisjuka. Det innebär att persnal inm hemtjänsten, särskilda benden ch vissa LSS-benden ska tillämpa samma basala hygienrutiner sm gäller inm vården. Det nya regelverket mfattar bland annat bestämmelser m handhygien, arbetskläder ch hur skyddshandskar ch förkläden ska användas. Till följd av den nya föreskriften från Scialstyrelsen ch egna ambitinshöjningar har alla berörda verksamheter inm vård ch msrg i Vellinge kmmun infört arbetskläder till sina medarbetare. Vellinge kmmun deltg våren 2016 i en natinell mätning av följsamhet till basala hygienrutiner ch klädregler sm Sveriges kmmuner ch landsting 7

8 ansvarade för. Resultatet visar att andelen krrekta klädregler för Vellinge var 82% vilket ckså var resultatet för ttalt antal deltagande kmmuner. När det gäller följsamhet till hygienrutiner var kmmunens resultat 54% vilket var någt under resultatet för alla kmmuner sm var 59%. Hygienrnd har genmförts på häls- ch sjukvårdsenheten vilket gav en bra insikt i vad sm kan vara vårdhygieniska risker. Vellinge kmmun följer Scialstyrelsen rekmmendatin m att införa hygienmbud sm en kvalitetshöjande funktin. Det finns hygienmbud inm alla berörda verksamheter inm vård ch msrg i Vellinge kmmun ch två nätverksträffar för hygienmbud har genmförts under Medicinskt ansvarig sjuksköterska deltar i en referensgrupp för vårdhygienisk expertis sm Regin Skåne erbjuder Skånes kmmuner. Vård ch msrg i Vellinge kmmun använder de vårdhygieniska riktlinjer ch PM sm är utarbetade av vårdhygien i Regin Skåne. Lkalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd ch Frtbildning i den kmmunala häls- ch sjukvården Vellinge kmmun har avtal med Näsets läkargrupp ch Vårdcentralen Vellinge sm reglerar läkarmedverkan för rådgivning, stöd ch frtbildning i den kmmunala häls- ch sjukvården i såväl rdinärt sm särskilt bende. Samarbetat fungerar mycket väl med båda vårdcentralerna. Tillgängligheten till läkare uppfattas sm gd. Läkarna gör hembesök på både vård ch msrgsbende ch rdinärt bende vid behv. Det finns avsatta tider vid vilka sjuksköterskrna kan kmma till vårdcentralerna ch gå igenm patienter sm br hemma. Sjuksköterskrna kan även ringa in ch få råd ch stöd. Frtbildningar sm genmförts i avtalet 2016 är: Symtmlindring vid palliativ vård Diabetes vård Yrsel Ledningskraft Skåne Häls- ch sjukvårdsavtalet Ledningskraft Skåne har varit en satsning för att förbättra vård ch msrg för de mest sjuka äldre. I ktber 2016 hade ledningskraft en avslutande träff för alla skånska kmmuner. Arbetet med utveckling avseende häls- ch sjukvården för de mest sjuka i Skåne frtsätter inm ramen för det nya hälsch sjukvårdsavtalet, sm är ett avtal mellan varje kmmun ch Regin Skåne. Ett mål i avtalet är att vi ska upplevas sm en gemensam rganisatin 8

9 utifrån patientens/brukarens perspektiv. Olika arbetsgrupper med kmpetens från kmmun, primärvård ch slutenvård kmmer att arbeta vidare med implementering ch etablering av avtalet. Läkarstödet i kmmunen kmmer att ske inm ramen för Hälsvalet i Regin Skåne. Samrdnad individuell plan (SIP) När en patient/brukare avsett målgrupp eller ålder har behv av insatser både från häls- ch sjukvården ch från scialtjänsten, (t.ex. kmmun, primärvård, sjukhus) ch då ett behv av samverkan ch samrdning finns kring stöd ch insatser, ska kmmunen tillsammans med Regin Skåne upprätta en samrdnad individuell plan (SIP). Detta anges både i Scialtjänstlagen (SL 2 kap 7 ) ch i Häls- ch sjukvårdslagen (HSL 3 f ). Målet med SIP är att utifrån patientens/brukarens behv ch önskemål skapa en tydlig helhetsbild av behven, långsiktigt planera insatser ch ansvarsfördelning samt öka den enskildes inflytande ch delaktighet kring insatser ch stöd. Antalet SIP sm genmfördes i samverkan mellan vård ch msrg i Vellinge kmmun, Vellinge vårdcentral ch Näsets läkargrupp har ökat med 37% under 2016 vilket ses sm mycket psitivt. Bild 1. Antal genmförda SIP 9

10 Läkemedelsgenmgångar En mfattande läkemedelsanvändning medför en ökad risk för läkemedelsrelaterade prblem. Hs äldre är risken större på grund av åldersrelaterade förändringar i krppen sm ökar känsligheten för många läkemedel. En läkemedelsgenmgång är en metd för analys, uppföljning ch mprövning av en individs läkemedelsanvändning, sm genmförs enligt ett förutbestämt strukturerat ch systematiskt arbetssätt. Det övergripande syftet med att genmföra läkemedelsgenmgångar är att öka kvaliteten ch säkerheten i läkemedelsbehandlingen. Läkemedelsgenmgång i samarbete med Vellinge vårdcentral ch Näsets läkargrupp har skett löpande under året för såväl patienter inm hemsjukvården sm på vård ch msrgsbende. Av cirka 500 patienter i hemsjukvården ch på särskilt bende har drygt hälften fått en läkemedelsgenmgång, vilket är samma resultat sm under Läkemedelsförråd Kmmunens läkemedelsförråd innehåller de viktigaste ch vanligaste läkemedlen sm patienten kan behöva i akuta situatiner. Uttag ur förråden begränsar behvet av akutbesök under jurtid samt minskar antalet akuta rdinatinsändringar i dsdispenserade läkemedel. Av bland annat säkerhetsskäl är innehållet i de kmmunala läkemedelsförråden harmniserat över hela Skåne. Beställningar av läkemedel till förråden görs av de sjuksköterskr sm ansvarar för respektive förråd. Beställningar görs enligt specifik lista sm är framtagen av Läkemedelsrådet ch även bekstas av Regin Skåne Rutiner ch blanketter har reviderats för att säkerställa säkerheten i läkemedelsförråden. Tillsyn av alla läkemedelsförråd har gjrts av medicinskt ansvarig sjuksköterska tillsammans med ansvarig sjuksköterska. Tillsynen av läkemedelsförråden bedöms vara förenligt med en gd ch säker vård. 10

11 Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering utförd av farmaceut Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering har genmförts på två vård- ch msrgsbende. Specialutbildad farmaceut har tillsammans med sjuksköterska, undersköterska ch medicinskt ansvarig sjuksköterska granskat hela kedjan i läkemedelshanteringen. På ett av vård- ch msrgsbendena genmfördes även en kvalitetsgranskning under Farmaceuten bedömde att det har gjrts stra förbättringar i läkemedelshanteringen sedan föregående år ch det är mycket i läkemedelshanteringen sm är bra. Verksamheten fick ta del av en sammanfattande rapprt ch åtgärdsplan med syfte att stärka kvalitetsarbetet. Delegering Delegering innebär att legitimerad persnal överlåter en häls- ch sjukvårdsuppgift till mvårdnadspersnal. Arbetsuppgift får bara överlåtas då det är förenligt med en gd ch säker vård, vilket ställer krav på utbildning ch kmpetens. Rutinen för delegering reviderades inför smmaren 2016 ch en nyhet är att legitimerad persnal inte bör ansvara för fler än 30 delegeringar. Detta för att kunna handleda ch följa upp delegeringar regelbundet så att vården blir gd ch säker. Antal delegeringar i relatin till patientens behv av häls- ch sjukvårdsinsatser har följts upp inm alla verksamheter via den årliga kvalitetsuppföljningen. Resultatet visar på både gd kvalité ch kntinuitet. Jurnalgranskning ch dkumentatin Under 2016 har det inm kmmunens häls- ch sjukvårdsenhet genmförts jurnalgranskningar på specifika medarbetares dkumentatin för att kvalitetssäkra dkumentatinen. Månstrpsängar ch Pstiljnen har genmfört en större jurnalgranskning ch S:t Knut genmför löpande granskningar varje månad. Utbildning inm dkumentatin har skett frtlöpande ch all nyanställd legitimerad persnal inm både kmmunens egen verksamhet ch hs leverantören har utbildats vid två tillfällen ch erbjudits ytterligare stöd m behv funnits. Samverkansmöte för rapprtering ch dkumentatin startade hösten Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Vellinge ansvarar för att bjuda in chefer 11

12 ch medicinskt ansvariga sjuksköterskr från leverantörer på vård ch msrgsbende samt enhetschefer på Häls- ch sjukvårdsenheten till regelbundna möten för att säkerställa patientsäkerheten avseende infrmatinsöverföring. Beslutsstöd Kliniskt beslutstöd infördes i februari 2016 för alla sjuksköterskr i kmmunen. Det används m patienten försämras i sitt allmäntillstånd ch sjuksköterskan behöver ta ställning till vilken vårdnivå sm är adekvat. Sjuksköterskan bedömer patientens tillstånd efter kntrll av exempelvis andningsfrekvens, hjärtfrekvens, temperatur yrsel, smärtr ch allmäntillstånd. Syftet är att patienten ska få vård på ptimal vårdnivå ch infrmatinsöverföringen till nästa vårdgivare säkras. Natinell patientöversikt (NPÖ) Natinell patientöversikt (NPÖ) gör det möjligt för legitimerad persnal att snabbt få en översikt av patientens vårdhistria ch vårdbehv, avsett landsting, kmmun eller privat vårdgivare. Användningen av NPÖ ger en ökad vårdkvalitet eftersm det ger en helhetsbild av patientens hälstillstånd ch tidkrävande dubbelarbete minimeras. Ökningen i användningen av NPÖ frtsätter i de skånska kmmunerna ch har fördubblats jämfört med Vellinge är frtfarande den kmmun i Skåne där legitimerad persnal använder NPÖ mest. Vellinge har ökat användningen av NPÖ från 3683 tillfällen under 2015 till 4195 tillfällen under Kvalitetsuppföljning av infrmatinsöverföring vid samrdnad vårdplanering i samband med utskrivningar från sjukhus 2016 Samrdnad vårdplanering är en vårdprcess sm syftar till bästa möjliga frtsatt vård ch msrg för den enskilde vid utskrivning från sjukhus. Det medicinska ansvaret ch/eller samrdningsansvaret överförs från en vårdgivare till en annan. Under 2015 granskades utskrivningar från lasarettet i Trellebrg samt vid Skånes universitetssjukhus i Malmö ch Lund sm ledde till nya ch/eller förändrade häls- ch sjukvårdsinsatser utförda av Hälsch sjukvårdsenheten i Vellinge kmmun. Granskningen visade att infrmatinsöverföringen var bristfällig vid 62 % av utskrivningarna från sjukhus till kmmun. 12

13 En kvalitetsuppföljning av infrmatinsöverföringen vid utskrivningar från sjukhus till kmmun har genmförts hösten Resultatet visar en förbättring av infrmatinsöverföringen från 62% år 2015 till 71 % under Infrmatinen i vårdplanen till sjuksköterskrna var betydligt mer överensstämmande än till persnalen inm rehabilitering. Kvalitetsförbättringar med infrmatin ch diskussin kring rutiner för samrdnad vårdplanering har genmförts i samarbete med lasarettet i Trellebrg ch häls- ch sjukvården i Vellinge kmmun under 2016 ch detta arbete kmmer att frtsätta 2017 i den lkala samverkansgruppen för Häls- ch sjukvårdavtalet. Intern kntrll av signeringslistr för läkemedel I september 2016 gjrdes en granskning av 100 slumpmässigt utvalda pappersbaserade signeringslistr för läkemedel hs patienter på vård ch msrgsbende samt i rdinärt bende. Detta mtsvarar 25 % av det ttala antalet patienter sm har hjälp med att administrera läkemedel. Resultatet visade på att det fanns brister i signeringen för överlämnande av läkemedel. Med anledning av resultatet från genmförd granskning har en åtgärdsplan tagits fram för att säkerställa kvalité, utbildning ch samverkan för läkemedelshantering inm vård ch msrg i Vellinge kmmun. Resultat av åtgärder ch uppföljning återkpplas till msrgsnämnden senast nvember Natinella kvalitetsregister Vård ch msrg i Vellinge kmmun arbetar aktivt med registreringar i de natinella kvalitetsregistren. Registren medverkar till utvecklandet av nya arbetssätt, vilket ckså ökar möjligheten för bästa möjliga vård avsett vem sm tillhandahåller den. I ch med att vård ch msrgsbenden på S:t Knut, Månstrps ängar ch Pstiljnen tg över ansvar för utförandet av sjuksköterskeinsatser 2016 har ckså registreringen i kvalitetsregister överförts till ansvarig leverantör. Senir Alert är ett natinellt kvalitetsregister preventin för äldre persner sm riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla hälsa i munnen ch/eller har prblem med blåsdysfunktin. Med hjälp av Senir alert kmmer den äldres perspektiv ch teamets rll i fkus. Det förebyggande arbetssättet ch lgiken i Senir alert bygger på att identifiera risker ch analysera rsaker för fall, trycksår, viktminskning, hälsa i munnen ch blåsdysfunktin. Planera ch genmföra förebyggande åtgärder. Följa upp åtgärder ch utvärdera resultat. 13

14 Antalet registreringar har minskat under 2016 i jämförelse med Utbildning, rutiner ch nätverksträffar i Senir Alert för nya sjuksköterskr på vård ch msrgsbende sm tg över ansvaret för sjuksköterskeinsatser har varit en bidragande rsak. Bild 2. Antal riskbedömningar i Senir Alert Alla vård ch msrgsverksamheter i Vellinge kmmun har ökat kmpetensen inm munhälsa genm utbildning till persnalen. På vård ch msrgsbende har samtliga vårdtagare erbjudits tandvårdsintyg ch munhälsbedömning. Palliativregistret är till för alla sm vårdar människr i livets slutskede. Palliativ vård i livets slutskede är en str utmaning då 80 prcent av de sm varje år dör har palliativa vårdbehv under en krtare eller längre tid avsett var man vårdas. För att utveckla den palliativa vården har persnal inm vård ch msrg utbildats ch sjuksköterskr har gett handledning till mvårdnadspersnal i bland annat smärtskattning. BPSD-registret är ett svenskt kvalitetsregister för beteendemässiga ch psykiska symtm vid demenssjukdm. Vid en BPSD-skattning kartläggs symtm ch åtgärder planeras för att öka individens livskvalitet. BPSDskattning är ett tvärprfessinellt teamarbete med kntaktpersn, mvårdnadsansvarig sjuksköterska, fysiterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut ch demenssjuksköterska men även andra nyckelpersner kan bjudas in vid behv. 14

15 Antalet registreringar i BPSD registret inm vård ch msrg i Vellinge kmmun har ökat från 44 registreringar 2015 till 74 stycken Alla verksamheter satsar på utbildning till persnal inm BPSD sm ett led i att öka kmpetensen inm demensmrådet Riskanalys Riskanalyser innebär att sannlikheten för att en händelse ska inträffa skattas samt att en bedömning görs av vilka negativa knsekvenser sm skulle kunna bli följden av händelsen. Sm ett led i det systematiska förbättringsarbetet arbetar samtliga verksamheter inm vård ch msrg arbeta med att identifiera risker i verksamheten. Riskanalyserna ligger sedan till grund för ständiga förbättringar, intern kntrll ch egenkntrll. Häls- ch sjukvårdspersnalens rapprteringsskyldighet Häls- ch sjukvårdspersnal rapprterar löpande avvikelser via avvikelsesystemet Prcapita. Sammanställning, utredning samt åtgärd ansvarar ansvarig chef för inm respektive verksamhet. Händelser sm har medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada ska anmälas till Inspektinen för vård ch msrg (IVO). Medicinskt ansvarig sjuksköterska inm ansvarig verksamhet ansvarar för att utföra en Lex Maria anmälan i enlighet med SOSFS 2005:28. Lex Maria anmälan sm sker hs leverantör av häls- ch sjukvård ska meddelas kmmunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. Patientnämnden Vellinge kmmun har avtal med Patientnämnden i Skåne ch medicinskt ansvarig sjuksköterska är förvaltningens kntaktpersn. Två ärenden har inkmmit från Patientnämnden i Skåne. Ett ärende gällde klagmål från anhörig på kst ch nutritin på vård ch msrgsbende. Ärendet avslutades efter det att kntakt tagits med verksamhetschef ch anhörig var nöjd. Det andra ärendet handlade m klagmål från anhörig m den medicinska bedömningen på vård ch msrgsbende. Ärendet avslutas då anhörig inte återkmmit efter åtgärd från Patientnämnden Skåne. Inspektinen för vård ch msrg (IVO) En Lex Maria anmälan har gjrts till Inspektinen för vård ch msrg (IVO) m bristfällig vård ch behandling efter en fallincident på vård ch 15

16 msrgsbende. IVO bedömde att vårdgivaren uppfyllt kraven i sin utrednings- ch anmälningsskyldighet. En gemensam föreläsning m fall ch trauma riktad till sjuksköterskr, persnal inm rehabilitering ch mvårdnadspersnal genmfördes i februari 2016 sm en åtgärd efter Lex Maria anmälan. Föreläsning ch diskussiner har bidragit till att persnal inm vård ch msrg fått en ökad kunskap m risker ch hantering av patienter sm faller, vilket bidrar till en ökad patientsäkerhet. Samverkan med patienter ch närstående Samverkan med patienter ch närstående sker dagligen i samband med lika möten. Om den enskilde önskar är närstående fta delaktiga i vårdplaneringen ch/eller när en samrdnad individuell plan (SIP) upprättas. Patienter blir infrmerade när avvikelser sker. Vid beslut m Lex Maria anmälan erbjuds patienter/närstående att beskriva sin syn på händelsen Skriftlig infrmatin m kmmunens häls- ch sjukvård, anmälan av klagmål ch synpunkter, natinella kvalitetsregister, anhörigstöd m.m. finns att läsa på anslagstavlr på servicecentra ch på vård ch msrgsbende. Aktiviteter Demensförbundet i Vellinge anrdnade tillsammans med Vellinge kmmun en föreläsning m fysisk aktivitet ch träning för demenssjuka i maj Föreläsningen hölls av fysiterapeut från minneskliniken i Malmö ch riktade sig till närstående för persner med kgnitiv sjukdm samt till persnal inm vård ch msrg i Vellinge kmmun. Föreläsningen var mycket uppskattad av deltagarna. Vecka 40, 2016 deltg Vellinge kmmun i den natinella kampanjen Balansera Mera sm initieras av Scialstyrelsen. Kampanjen syftar till att uppmärksamma fallpreventin genm mtin, mat ch mediciner. Aktiviteter arrangerades hela veckan på både vård ch msrgsbende ch på servicecentra. Exempelvis erbjöds balansträning med sjukgymnast, samtal med tips ch råd för att förhindra falllyckr samt föreläsningar. 16

17 Avvikelser Falllyckr Falllyckr står för en str andel av rapprterade avvikelser. Under 2015 rapprterades 1133 falllyckr. Denna siffra har ökat till 1359 falllyckr under 2016 ch av dessa är det 413 unika persner sm har fallit. Vanligaste rsaken till fall är att persnen glider eller ramlar ur/av. Att fallet sker när persnen reser eller sätter sig har ökat under Det finns ingen specifik rsak sm detta kan härledas till. I det preventiva arbetet med falllyckr är en tvärprfessinell samverkan av största betydelse för att nå framgång ch det frtsatta förbättringsarbetet med Senir Alert kan minska risken för falllyckr. Bild 3. Typ av falllycka Avvikelser enligt häls- ch sjukvårdslagen Det har rapprterats 463 avvikelser enligt häls- ch sjukvårdslagen under 2016 vilket är en minskning jämfört med 2015 då 512 avvikelser rapprterats. Den vanligaste förekmmande avvikelsen är läkemedelshantering. Vid 12 avvikelser har läkare kntaktats. Den vanligaste vidtagna åtgärden för att förebygga att händelsen inte ska ske igen är enskilda samtal med berörda ch 17

18 samtal i grupp. Vid två avvikelser har mvårdnadspersnal fått sin delegering indragen. Bild 4. Häls- ch sjukvårdsavvikelser Sammanfattning av några framgångsfaktrer inm vård ch msrg under 2016 Vård ch msrgsbende Månstrps Ängar Persnal har fått utbildning i demenssjukdmar. Minneskliniken har gett handledning till persnalen. Mätning av nattfasta har gjrts ch nattfastan har blivit mycket krtare än tidigare. S:t Knut Förbättring av kvalitetsarbete inm häls- ch sjukvård. Identifiering av medarbetarnas kmpetens. Pstiljnen Sjuksköterska ch sårmbud har utbildats i sårvård vilket inneburit ny kunskap m ett bra ch adekvat sätt att behandla sår. 18

19 Utveckling av arbetet för palliativambud, sårvårdsmbud ch inkntinensmbud. Detta har inneburit ett prfessinellt sätt avseende palliativ vård, upptäcka ch förebygga smärta samt kunskap i att bättre rdinera inkntinens hjälpmedel. Krndalsgården Persnalen får kntinuerlig demens handledningen av Förenade Cares Silvia syster. Persnalen får tips ifrån handledaren m hur man kan bemöta vårdtagaren i lika situatiner. Nattfastemätning görs 2 gånger/år för att inte ha längre än 11 timmars fasta. Skulle någn vårdtagare ha mer än 11 timmars nattfasta görs en analys ch åtgärdsplan tillsammans med sjuksköterska, kntaktpersn ch vårdtagare. Eskilsgården Implementering av PARUS systemet. PARUS systematiska förbättringsarbete är förebyggande åtgärder, såsm riskanalyser för att kunna förhindra att vård skadr, missförhållanden ch andra avvikelser inträffar, ett viktigt mråde ch ett eget kapitel. Här ingår aktiviteterna Riskanalys, Lex Maria, Lex Sarah, Synpunkter ch klagmål ch Avvikelsehantering. Alla medarbetare invlveras i arbetet med avvikelsehantering genm infrmatin på exempelvis kvalitetsråd, arbetsplatsträffar ch andra möten. Hemtjänst Bäckagården Anställa utbildade undersköterskr samt uppmanat vårdbiträden att utbilda sig. All persnal har genmgått demens ABC-plus samt fått utbildning i demens sjukdmar av demenssköterska. Även vikarier har genmgått denna utveckling. Detta leder till högre kvalitet ch säkerhet för vårdtagare med demenssjukdm eller minnessvikt. Pstgården Större delen av persnalen har utbildats i demenssjukdmar ch mvårdnad kring dessa. Detta har gjrt att persnalen känt sig säkrare ch tryggare i att utföra insatser hs vårdtagare. 19

20 Utbildning kring användning ch administrering av BPSD har genmförts. Målet är att använda registerdata till att förbättra mvårdnaden. Krndalsgården Bra samarbete ch en gd kmmunikatin med Vellinge kmmuns sjuksköterskr, arbetsterapeuter, sjukgymnaster samt biståndshandläggare. Teamträffar en gång per månad för alla persnal kategrier gör att man får en bättre förståelse hur det ser ut i hemtjänstmrådet med diskussiner m lika åtgärder sm eventuellt måste göra hs vårdtagarna. Persnalen rapprterar till sjuksköterska m någn vårdtagare äter sämre. Persnalen sitter med vid frukst, lunch ch kvällsmat sm sällskap till vårdtagaren. När vårdtagaren har sällskap äter vårdtagaren bättre ch man blir piggare, gladare ch fallrisken minskar. Almgården Ett språkmbud är utbildat. Målet är bland annat att få ett bättre språk i dkumentatinen. Större delen av persnalen har genmfört utbildning i demenssjukdmar ch mvårdnad kring dessa. Även handledning har erbjudits. Detta har gjrt att persnalen känt sig säkrare ch tryggare i att utföra insatser hs våra kunder med denna prblematik. LSS/Scialpsykiatri Humana gruppbstäder Strgatan ch Falsterbvägen i Vellinge samt Bäckahästen i Skanör. Verksamheterna har husmöten minst en gång i månaden där kunderna får möjlighet att påverka verksamhetens utfrmning. Vid väsentliga förändringar sm rör kunden hålls nätverksmöten med berörda parter för att hitta nya samverkansvägar ch förbättrade rutiner. Anhörigträffar två gånger m året där dessa ges möjlighet att dela synpunkter ch feedback till persnalen. Anhöriga får infrmatin m det övergripande arbetet ch vad sm händer i verksamheten. Varje månad skickas brev till samtliga anhöriga med infrmatin m 20

21 vad sm genmförts under månaden ch vad sm planeras inför nästa månad. Kmmunal LSS/Scialpsykiatri Inm LSS har persnal har utbildats i Tecken sm alternativ ch kmpletterande kmmunikatin (TAKK ) ch lösningsfkuserat förhållningssätt. Båda utbildningarna är ett viktigt verktyg för persnalen för att skapa delaktighet för brukare. Aktivitetshuset Krnet har genmsyrats av arbete med delaktighet, Besökare, persnal ch chef har i strmöten lyft frågr kring förväntningar på varandra, persnal ch chef. Delaktighet i planering av aktiviteter samt planering för ett brukarstyrt café i verksamheten. Häls- ch sjukvård Häls- ch sjukvårdsenheten Stabilare persnalgrupp ch ökad kntinuitet. Kmpetenshöjning inm inkntinens, demens samt BPSD. Häls- ch sjukvård nattpatrull Översyn av samarbete mellan undersköterska ch sjuksköterska. När behv har funnits har sjuksköterska besökt patient tillsammans med undersköterska för att stödja ch handleda. Förenade Cares demenssjuksköterska har utbildad persnalen i demenssjukdmar ch bemötande. Utvecklingsmråden 2017 Vård ch msrgsbende Månstrps Ängar Värdegrundsarbete för de lika rdens betydelse i:gtt bemötande, insatser av gd kvalitet, självbestämmande, meningsfull tillvar ch sammanhang, trygghet, respekt för privatliv ch persnlig integritet, individanpassning ch delaktighet. Minska läkemedelsavvikelser ch fall 21

22 S:t Knut Analys ch åtgärder av avvikelser, prcesser fördjupa kvalitetsteamen Bygga upp ch utveckla teamsamverkan runt individen i syfte att utveckla ch identifiera kmpetensutveckling för/runt individen Pstiljnen Utveckla arbetet med Palliativa registret, Senir alert ch BPSD registret. Tillämpa kvalitetsbarmetern sm är ett instrument för att sammanställa ett antal parametrar för att mäta kvaliteten i verksamheten Krndalsgården Bilda avvikelseråd. Kmpetenshöjningen i verksamheten inm demens. Eskilsgården Alla avvikelser kmmer att behandlas på arbetsplatsträffar ch på kvalitetsråd. Arbeta med de lika kvalitetsregisterna såsm BPSD, Senir Alert ch Palliativa registret. Skapa egna lkala rutiner kring dessa register för att säkerställa registrering. Hemtjänst Bäckagården Uppmuntra persnal till att utbilda sig till undersköterska. Teamarbete tillsammans med sjuksköterska i BPSD registret. Pstgården Signering av häls- ch sjukvårdsinsatser. Arbeta mer aktivt med BPSD registrering. Krndalsgården Bilda avvikelseråd sm består av verksamhetschef, gruppledare ch vårdpersnal. Demensutbildning 22

23 Almgården Utveckla teamarbete kring den enskilda patienten ch se helheten utifrån lagrummen scialtjänstlagen ch häls- ch sjukvårdslagen. Påbörja arbete med bemötandeplaner. LSS/Scialpsykiatri Humana gruppbstäder Strgatan ch Falsterbvägen i Vellinge samt Bäckahästen i Skanör All persnal ska få utbildning i arbetsmetden FUNCA. Arbeta vidare mt att utvecklas kring detta ch hitta gda sätt för att registrera ch bedöma utmanande beteende. Arbeta vidare med certifieringen av kntaktmannaskap. Kmmunal LSS/Scialpsykiatri Samverkan mellan daglig verksamhet ch andra instanser inm ch utanför kmmun. Arbeta systematiskt med brukarinflytande ch delaktighet. Häls- ch sjukvård Häls- ch sjukvårdsenheten Elektrnisk signering av läkemedel Pririteringsrutin för arbetsterapeuter, fysiterapeuter/sjukgymnaster Häls- ch sjukvård nattpatrull Rekrytering av sjuksköterskr till nattpatrullen. Samverkansfrmer ch kmpetensutveckling mellan sjuksköterska i företagets dag- ch nattverksamhet. 23