REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Relevanta dokument
b) S Ø aa, A Ø aa» bb, B Ø aa» bc, C Ø ac» bc» 2. Låt L vara språket över 8a< som nedanstående NFA accepterar.

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Föreläsning 10: Kombinatorik

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Stokastiska variabler

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Tentamen i Sannolikhetsteori III 13 januari 2000

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

101. och sista termen 1

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Föreläsning G04: Surveymetodik

Cartesisk produkt. Multiplikationsprincipen Ï Ï Ï

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

SAMMANFATTNING TAMS79 Matematisk statistik, grundkurs

Trigonometriska polynom

Intervallskattning. c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad. Antag att vi har ett stickprov x 1,..., x n på X som vi vet är N(µ, σ) men vi vet ej

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

Kompletterande kurslitteratur om serier

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Andra ordningens lineära differensekvationer

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Datastrukturer och algoritmer

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

1. Test av anpassning.

Introduktion till statistik för statsvetare

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 5 juni 2004, kl

Grammatik för språkteknologer

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Universitetet: ER-diagram e-namn

Kontextfri grammatik (CFG)

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Räkning med potensserier

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Sannolikhetslära. c 2015 Eric Järpe Högskolan i Halmstad

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

RESTARITMETIKER. Avsnitt 4. När man adderar eller multiplicerar två tal som t ex

(a) Skissa täthets-/frekvensfunktionen och fördelningsfunktionen för X. Glöm inte att ange värden på axlarna.

================================================

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

Enkät inför KlimatVardag

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

Analys av algoritmer. Beräkningsbar/hanterbar. Stora Ordo. O(definition) Datastrukturer och algoritmer. Varför analysera algoritmer?

Befolkning per födelseland Reviderad metod vid framskrivningar. Version: 2

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

PROV I MATEMATIK Automatateori och formella språk DV1 4p

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Tentamen i Matematisk statistik för V2 den 28 maj 2010

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Operativsystem - Baklås

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

a) Beräkna E (W ). (2 p)

7 Sjunde lektionen. 7.1 Digitala filter

Bertrands postulat. Kjell Elfström

Frasstrukturgrammatik

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Föreläsningar 7,8 sept 24, sept 26 v 39). delvis DD Chapter 6.

1. Hur gammalt är ditt barn?

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN kl

Transkript:

CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA EGUJÄA SPÅK (8p + 6p). DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följade NFA över alfabetet {,}:, a) kovertera ovaståede till e miimal DFA. b) skriv ett reguljärt uttryck som maskie accepterar. a. 2 23 2 3 b. [+(+)(+)*]* (+)(+)* 2. eguljärt eller ite? Bevisa! (8 p) Problem. l a) = { a b är e multipel av l} [INZ, Problem 3: (23/9c)] l b) = { a b där l = 2} l c) = { a b + = }

CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA l a) = { a b är e multipel av l} ICKEEGUJÄT Ata motsatse, att is reguljärt. Eftersom språket är reguljärt och oädligt säger pumpsatse att det fis ett m för varje sträg w i språket av lägde mist m som ka skrivas på forme w = xyz sådat att xy m, y = k >, och då äve alla strägar xy i z i hör till språket. Ta e sträg w = xyz = a m b m vars lägd är 2m > m. Eftersom xy m, xy a m y = a k Ta xy 2 z a (m+k) b m l (m+k) = m (defiitio = { a b är e multipel av l} ) me k < m m = m < m+k < m+m = 2m (m+k) = m vilket är motsägelse. är ickereguljär! l b) = { a b där l = 2} ICKEEGUJÄT Vi aväder pumpsatse ige. Vi atar att är reguljär. åt w =xyz = a m b (m-2) ( (m) (m 2) == 2) Eftersom xy < m, xy a m y = a k 2

CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA Ta xy 2 z a (m+k) b (m-2) (m+k) (m 2) = k + 2 = k + 2 = 2 (defiitio av ) k = me k > (defiitio av reguljärt) vilket är motsägelse. är ickereguljär! l c) = { a b + = } EGUJÄT är fiit ( elemet), och alla fiita språk är reguljära; därför är reguljär. SAMMANHANGSFIA SPÅK (6p + 8p) 3. PDA (6 p) Problem: Vilket språk accepteras av följade PDA? (Sipser p.5) : ={a i b j c k i, j, k och i = j eller i = k} 3

CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA 4. Sammahagsfria språk (8 p) Problem Vilka av följade språk är sammahagsfria? Bevisa ditt svar! a) : = { a b j a b j :,j } b). = { a b j a j b :,j a) Ite sammahagsfritt Ka bevisas med hjälp av pumpsatse. Om är sammahagsfritt skall varje sträg w i av lägd w K kua söderdelas i w = uvxyz där vxy K, så att v och y ka repeteras uta att de resulterade strägar faller ur. Se t.ex sträge a K b K a K b K. För att e pumpad versio av dea sträg skall ligga i så måste åtmistoe båda förekomstera av a: eller b: påverkas. Dessa ligger mist K tecke ifrå vara (atalet tecke mella det sista tecket av de första delsträge a K och det första tecket av de sista delsträge a K, och motsvarade för b). Med ett pumpblock som iehåller högst K tecke så är detta omöjligt, och alltså är ite sammahagsfritt. b) Sammahagsfritt Följade sammahagsfria grammatik producerar språket: S asb X X bxa λ 4

CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA ESTIKTIONSFIA SPÅK (6p + 6p) 5. Turigmaski (6 p) (Sallig, tetame mars 22) Problem Turigmaskie i figure är e fuktiosberäkade typ med iputalfabet { } och tapealfabet {, X, }. Vilke fuktio beräkar de? Provkör! C X / X / X X / S Hjälpmaskiera,,, S och C är stadardmaskiera frå kursboke. Maskie beräkar 2, för godtyckliga aturliga tal represeterade uärt. MOTIVEING: Efter ett varv i (de stora) sliga frå de iledade -maskie och tillbaka till desamma förädras tapekofiguratioe X X till. Dvs efter ett varv har tape delats i i två block som vart och ett består av ickeblaka tecke. Efter två varv har tape delats i i tre block: X X X 2 2 2 2 Osv.... Efter varv fås block: 2 2 3 3 X X X X När i detta läge de iledade -maskie körs igåg ige drivs de giva Turigmaskie ite rut i ämda sliga lägre. Nej, u drivs de istället "rakt fram" mot -maskiera. Strax ia första startas ser tape ut så här: 5

CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA 2 2 3 3 X X X X Dea -maski kommer efter varv i si ögla att förädra tape till 2 2 3 3 X X X Därefter står de adra -maskie i begrepp att dras igåg och därmed kommer e y (stor) sliga att gås igeom, ärmare betstämt frå de seast ämda -maskie och tillbaka ige. För varje varv i sliga västershiftas blocket lägst till höger ihop med blocket till väster om detsamma, samtidigt som samtliga X i det seare blocket skrivs om till :or. Uder tex första varvet förädras tape till 2 2 3 3 X X X Efter varv har samtliga block shiftats ihop till ett eda block som iehåller :or som eda ickeblaka tecke, ärmare bestämt stycke. äshuvudet står u till väster om detta block är -et står i begrepp att dras igåg för sista gåge. Nu bär det iväg till stopptillstådet, och resultatet av beräkige är att stycke :or blev till 2 dvs de fuktio som beräkas är. stycke, 6. Avgörbart? Motivera! (6p) a) åt vara ett språk som edast består av sträge s där: om det fis adra itelligeta varelser i vår galax s = aars Är avgörbart? Varför? Varför ite? Motivera ditt svar! b) Är (M) oädlig? Givet att M är e godtycklig DFA. c) Är (M) oädlig? Givet att M är e godtycklig TM. 6

CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA a. AVGÖBAT! Oavsett om det fis adra itelligeta varelser i vår galax, består språket av ebart e sträg. Eftersom varje fiit språk är avgörbart (fiita språk är reguljära) så är äve avgörbart. b. AVGÖBAT! Ma behöver bara kotrollera om M iehåkker ågo sliga på väg till acceptas, vilket ka göras i ädligt måga steg. Formellt: Se kursboke uppgift 7.2. c. OAVGÖBAT! Följer av ices sats, om ma väljer Ω som mägde av alla oädliga Turigaccepterbara språk, eftersom dea mägd är icketrivial. efereser. Sallig: Formella språk, automater och beräkigar 2 2. iz, A Itroductio to Formal aguages ad Automata, Joes & Bartlett 2 3. Sipser, Itroductio to the Theory of Computatio, PWS 997 4. Sudkamp, aguages ad Machies, Addiso Wesley 998 5. Kiber-Smith, Theory of Computig, A Getle Itroductio, Pretice Hall 2 7