Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Relevanta dokument
Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

PK-INR PT-INR D-dimer

PK (INR) och D-dimer

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA

Venös tromboembolism och D-dimer

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Framtida möjligheter och möjliga hinder

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

APTT konstiga resultat och lupus

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

3.1 Utvärdering av diagnostiska metoder

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Handledarsida. Två remisser till arbetsprov

Patientmedian. Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

Venös tromboembolism inkl. D-dimer. Henry Eriksson, Doc emeritus Göteborgs universitet Equalis Sthlm

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion

Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Analys av fria lätta kedjor i cerebrospinalvätska vid MS-diagnostik

Herpes simplexmeningit

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

Klinisk lägesrapport NOAK

Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog

3.10 Diagnostiska strategier

Utfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Jordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet

egfr hos barn Peter Ridefelt

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Meddelande 6/2011. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)

Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik. Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Datum Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Aortadissektion - patofysiologi

HCC-övervakning (surveillance)

Patientnära analyser en introduktion

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

Graviditetsutlöst leversvikt Obstetriska aspekter. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, KS SFOG, Varberg 2014

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

Differentiell psykologi

Dugga Klinisk Kemi, DS

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Immunometoder för serum digoxin analys

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

Instrument för bedömning av suicidrisk

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Redovisning av utskick Protein elfores Aleksandra M. Havelka Lars-Olof Hansson

Tolkning av QuantiFERON Gold Plus

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Nötprovokationer. Susanne Glaumann, Med dr, Barnläkare Ann-Charlotte Sundqvist, barnssjuksköterska Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Datum /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m

Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi

Laboratorienytt. Nr 3, Maj Innehåll: Klinisk Mikrobiologi. - Ändrad analysmetod för streptokockserologi

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

Syfilis - diagnostik och fallbeskrivning Owe Källman, överläkare Specialistläkare i klinisk bakteriologi, klinisk virologi och infektionssjukdomar

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Influensa Förra säsongen och nytt för i år. Malin Bengnér Bitr. smittskyddsläkare

Transkript:

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2015-01-28 Maria Farm, ST-läkare

Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie

Plasmakoagulation Sabir et al, Nature Rew Card 2014

Fibrinpolymerer D-dimer kan endast uppstå genom korsbindning mellan fibrinogenets γ-kedjor genom inverkan av FXIIIa I fibrinolysen frisläpps D-dimerderivat av olika storlek till plasma De viktigaste korsbundna fibrinderivaten är DD, E och DD/ E-komplex Lippi et al, Clin Chem Lab Med 2014

DDI analyseras med immunkemiska metoder (Latexförstärkt turbidimetri eller elisa) Det finns ca 30 olika DDI-metoder (med olika ak) varav 8 olika används i Sverige Metoderna har olika syntetiska kalibratorer (görs av företagen) Metoderna påverkas olika av fragmentstorlek Två olika enheter: mg/l och mg/l FEU Kan störa den immunkemiska mätningen: Lipemi och antikroppar (ex RFak >50 kie/l)

Tillstånd med förhöjd D-dimer utan propp Infektion och inflammation Graviditet, HELLP och puerperium Vävnadsskada Malignitet (speciellt gynekologisk cancer) Förmaksflimmer och hjärtsvikt Aortadissektion och -aneurysm Blödning, DIC Lever- och Njursvikt Vasoocclusiv sicklecellkris Allvarlig kronisk urtikaria Hög ålder

Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie

DDI i frisk äldre population Haase et al (Thromb Res, -13) - Referensvärden från 1 352 friska vuxna (23-93 år) - Försumbara skillnader mellan kön - Testade även åldersanpassade beslutsgränser Ålder 95% referensintervall mg/l < 50 <0,92 FEU mg/l <0,46 mg/l 50-60 <1,21 FEU mg/l <0,61 mg/l 60-70 <1,52 FEU mg/l <0,76 mg/l >70 <2,39 FEU mg/l <1,20 mg/l % pos DDI (<0,5 FEU mg/l) 11% 16% 29% 50% % pos DDI (<år x0.01) - 13% 18% 26%

DDI vid lungemboli >60 års ålder Righini et al (Thr Haemost, -01) - 1029 patienter som sökt akuten med misstänkt lungemboli - Undersökte olika cutoff för DDI med ROC-kurvor - Rekommenderade att EJ åldersanpassa cutoff eftersom man förlorar för mycket sensitivitet om man vill nå samma spec som hos unga (47%)

Förslag till åldersanpassad cutoff Harper et al. (Intern Med J, -07) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 60 år och <1,0 FEU mg/l >60 år. Haas et al. (Thromb Res, -13) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 60 år och <0,75 FEU mg/l >60 år. Raviv et al. (Emerg Med Int, -12) Rekommenderade att öka cutoff till <0,9 mg/l FEU i alla åldersgrupper. Douma et al. (Br Med J, -10) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 50 år och <ålder * 0,01 mg/l FEU >50 år.

DDI vid lungemboli >50 års ålder Douma et al (Br Med J, -10) 1721 patienter som sökt akuten med låg sannolikhet för lungemboli (retrospektiv multicenterkohort) Undersökte cut-off med sensitivitet 100% och högsta motsvarande spec Tog fram modell där cutoff hos patienter >50 år räknas fram genom: ålder x 0,01 mg/l FEU (x 0,005 mg/l) Denna modell har därefter studerats och rekommenderats i flera ytterligare studier

Exempel på cutoff i olika åldrar Ålder Åldersjusterad (mg/l) Åldersjusterad (mg/l FEU) 46 år <0,25 <0,50 51 år <0,255 <0,51 66 år <0,33 <0,66 76 år <0,38 <0,76 86 år <0,43 <0,86 96 år <0,48 <0,96

Analysverksamhet Resultatstatistik D-dimer på Karolinska 2014 medicinska krav på laboratorieanalyser

Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie

D-dimerstudie: Åldersstratifierade beslutsgränser för D-dimer Akutmottagningen K Huddinge Klinisk Kemi Huddinge

Inklusion av patienter till VTE-studien Misstänkt VTE: Patientsamtycke Låg klinisk sannolikhet à D-DIMER Hög klinisk sannolikhet à D-DIMER Neg Pos Neg Pos D-dimer D-dimer D-dimer D-dimer Ej VTE Bilddiagnostik Bilddiagnostik Bilddiagnostik 3 mån uppföljning jnl + SoS diagnosregister 3 mån uppföljning jnl + SoS diagnosregister 3 mån uppföljning jnl + SoS diagnosregister 3 mån uppföljning jnl + SoS diagnosregister

Studiepopulation N Andel Inkluderade 943 Ej Trombos 813 86% Trombos 129 14% Lungemboli. 36 4% DVT. 95 10% Kvinnor 547 58% Män 396 42% 50år (n= 363) 51-60 år (n=152) 61-70 år (n=196) 71-80 år (n=138) > 80 år (n=94) VTE 35 (10%) 15 (10%) 40 (20%) 24 (17%) 16 (17%) PE 13 (4%) 5 (3%) 7 (4%) 8 (6%) 3 (3%) DVT 22 (10%) 11 (7%) 33 (17%) 16 (12%) 13 (14%)

Utvärdering av analysmetoder Sensitivitet och specificitet beror på - Testets egenskaper (andel sjuka som hittas och andel friska som frikänns) Sensitivitet beror också på - Trombospatienternas egenskaper ex. Storlek/läge trombosen? Antikoagulantia? Symtomdebut? Specificitet beror också på - De friska patienternas egenskaper ex. Ålder? Malignitet? Inflammation?

Åldersanpassade beslutsgränser förbättrar DDI (Roche TinaQuant DDI) Beslutsgräns <0,25 mg/l Beslutsgräns åldersanpassad D-dimer TinaQuant VTE Ej VTE Pos 126 303 Neg 3 511 Sens 97,7% Spec 62,8% PPV 29,4% NPV 99,4% D-dimer TinaQuant VTE Ej VTE Pos 126 249 Neg 3 565 Sens 97,7% Spec 69,4% PPV 33,6% NPV 99,5%

Specificitetsvinster i högre åldersgrupper Ålder Sens (<0.25 mg/l) Sens (adj) Spec (<0.25 mg/l) Spec (adj) LR(+) (<0.25 ) LR(+) (adj) 50 91% - 51-60 100% 100% 61-70 100% 100% 71-80 100% 100% 80 100% 100% 82% - 63% 66% 56% 65% 37% 51% 33% 59% 5,04-2,69 2,91 2,28 2,85 1,58 2,04 1,50 2,44

Övriga utvärderade metoder Analys N Cut off Instrument D-Dimer Roche Tina-quant 943 <0.25 mg/l CS2001i D-Dimer Medirox 812 <0.20 mg/l CS2001i D-Dimer Siemens Innovance 875 <0.50 mg/l FEU CS2001i D-Dimer Stago Liatest 171 <0.50 mg/l FEU CompactMax

Minskat antal falskt positiva D-dimer 80.0% 70.0% 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% DDI DDI + (<0.25 mg/l) DDI + (anpassad) True Pos VTE VTE DDI + DDI + Ålder (<0.25 mg/l) (adj) (anpassad) 50 9,6% 25% - 51-60 9,9% 43% 41% 61-70 20,4% 55% 48% 20.0% 10.0% 0.0% 18-50 51-60 61-70 71-80 80 71-80 17,4% 70% 58% 80 17,0% 72% 51%

90.0% 80.0% 70.0% 60.0% Roche TinaQuant DDI + (<0.25 mg/l) DDI + (anpassad) True Pos VTE 55.0% 70.0% 72.0% 90% 80% 70% 60% Siemens Innovance 59% 72% 71% 50.0% 40.0% 30.0% 25.0% 43.0% 41.0% 48.0% 58.0% 51.0% 50% 40% 30% 25% 43% 42% 50% 56% 59% 20.0% 10.0% 0.0% 20.4% 17.4% 17.0% 9.6% 9.9% 18-50 51-60 61-70 71-80 80 20% 10% 0% 20% 18% 16% 9% 10% 18-50 51-60 61-70 71-80 80 90% 80% Medirox DDI 90% 80% Stago DDI 77% 85% 70% 63% 63% 70% 65% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 53% 38% 40% 43% 40% 23% 30% 22% 16% 17% 9% 10% 18-50 51-60 61-70 71-80 80 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 68% 65% 62% 45% 31% 41% 31% 30% 19% 14% 13% 9% 18-50 51-60 61-70 71-80 80

Sammanfattning D-dimer Sensitivitet och NPV är utmärkta D-dimer stiger vid många kliniska tillstånd så Specificitet och är PPV låga Med åldersanpassad cut-off ses färre falskt positiva D-dimer bör fortfarande bara användas för att utesluta VTE Karolinska planerar att införa åldersanpassad cut-off under 2016

Maria Farm Anwar Siddiqui Ingela Järnberg Liselotte Onelöv Jaak Eintrei Anders Kallner Jovan P. Antovic