Venös tromboembolism och D-dimer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Venös tromboembolism och D-dimer"

Transkript

1 Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra

2 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens ,454 Annual mortality rate in Europe (25 countries) VTE 86,831 Breast cancer 63,636 53,599 Prostate cancer Transport accidents 5860 AIDS Cohen et al. Thromb Haemost 2007;98:756

3 Venös tromboembolism Djup venös trombos (DVT) Symtomatisk Asymtomatisk Lungemboli (LE) Fatal LE Pulmonell hypertension (Kronisk LE) Djup venös insufficiens och bensår (Posttrombotiskt syndrom)

4 Dagens budskap D-dimer viktigast för att utesluta DVT/LE D-dimer kanske bra vid sekundärprevention D-dimer ibland svårtolkad för vissa patienter D-dimer sparar tid och pengar för akutsjukvården

5 Två läkare fälls för missad LE Använde inte klinisk sannolikhet och D-dimer Läkartidningen 2003

6 Diagnostiska hjälpmedel 2013 Pulmonalisangio kr DTLA ( spiral - CT) Lungscintigrafi Flebografi Ultraljud ben (1-2 ben) D-dimer ca 100 Klinisk sannolikhet -

7 Få patienter med misstänkt VTE har % DVT eller LE DVT LE H Bounameaux 2003

8 Flebo/US vid misstänkt DVT 2004 (Akuten SU Östra) 128 DVT bland ca 600 undersökta ben = 21% positiva = 79% negativa (ca 1.3 milj. Kr) FLEBOGRAFI - Hela SU/ÖS: Akuten Medicin.: Tekniska problem: 44 (10%) - DVT påvisad: 70 (17 %) ULTRALJUD - Hela SU/ÖS: Akuten Medicin: Problem: (?) - DVT påvisad: 58 (41%)

9 270 DTLA pga misstänkt LE Akuten SU-ÖS (13%) påvisade lungembolier 236 (87%) negativa DTLA (ca 1.2 miljoner kr)

10 Dagens utmaningar 2013 Att misstänka DVT och lungemboli på rätt patient kan spara liv Att utesluta DVT och lungemboli på ett enkelt sätt inkluderar D-dimer

11 Vad är sannolikheten för DVT?

12 Klinisk sannolikhet räcker ej ensamt för diagnos av DVT eller lungemboli (SBU 2002)

13 D-dimer räcker ej ensamt för diagnos av DVT eller lungemboli (SBU 2002)

14 D-dimer screening vid DVT? DD < 500 µg/l (27%) no treatment Vidas D-dimer DD > 500 µg/l Proximal venous US 3-month thromboembolic risk 2.6% ( ) compared with 1.9% ( ) for a normal phlebogram No DVT DVT (23%) treatment Consider clinical probability of DVT low-intermediate, (49%) no treatment high Phlebography (< 1%) Lancet 1999;353:

15 D-dimer screening vid LE? J Thromb Haemost 2005;3:1926

16 Nationella riktlinjer i Sverige 2004

17 Diagnostikstöd vid misstänkt DVT Kliniska symtom/fynd Poäng Cancer (behandling senaste 6 mån) 1 Paralys, pares, nyligen gipsat ben 1 Immobilisering >3d el. större kir. senaste 4v 1 Lokaliserad ömhet djupa vensystemet 1 Lår och vadsvullnad 1 Vadomfång (> 3 cm jmf. med friska benet) 1 Pittingödem (endast symptomatiskt ben) 1 Ytliga kollateralvener, ej varicer 1 Tidigare diagnostiserad VTE 1 Alternativ diagnos lika eller mer sannolik - 2 > 2 = hög, < 2 = låg sannolikhet Wells, NEJM, 2003

18 Nationella riktlinjer i Sverige 2004

19 Diagnostikstöd vid lungemboli Cancer beh. senaste 6 mån eller palliation + 1 (poäng) Immobilisering > 3d eller kir. inom 4 veckor Kliniska tecken på DVT + 3 Tidigare verifierad DVT/LE HR > 100/min Hämoptys + 1 LE > sannolik som alternativa diagnoser + 3 Wells låg: 0 1, måttlig: 2 6, hög: > 7 Wells låg: < 4, hög: > 4 Wells. et al. 2001

20 Låg klinisk sannolikhet Neg D-dimer Utesluter DVT/LE

21 Speciella patientgrupper och D-dimer

22 Lång symtomduration Kv 50 år. Akutmott. Smärta och palp.öm vä vad. Började för 10 dgr sedan. Wells PTP = 1p (låg sannolikhet) D-dimer Liatest < 0.5 (neg DD pga lång symtomduration?) DD ska tolkas med försiktighet vid symtom > 14 dgr Br J Haematol 2004;124:15

23 Heparinbehandling Man 70 år. VC under gårdagen pga vadsmärta och svullnad. Bedömdes som hög sannolikhet och fick LMH 10000E Kommer idag till akutmott. Tolkas som låg sannolikhet. D-dimer neg. Kan heparin ha givit falskt neg DD? Låg sannolikhet och fulldos heparin bör genomgå objektiv undersökning Låg sannolikhet och AVK bör genomgå objektiv undersökning

24 Recidivtrombos/LE? Kv 30 år. Akutmott. Hållsmärta och dyspne. DVTbeh. för 4 mån sedan. Wells PTP = 3p (låg sannolikhet) D-dimer (latex) negativ (Kan neg DD säkert utesluta LE?) DD kan användas vid recidivtrombos. Något lägre NPV

25 Ålder och D-dimer? Man 84 år. Akutmott. Vadsmärta och lindrig bensvullnad. Wells PTP = 1p (låg sannolikhet) D-dimer (latex) negativ (Är DD användbar hos äldre pat.?) DD kan användas vid hög ålder men andelen falskt pos ökar Cut-off för DD bör justeras upp?

26 Sjukhusvårdad och D-dimer? Man 64 år inlagd pga magtarmsjukdom/cancer?. Efter 6 dagar plötslig andfåddhet. LE? Wells PTP = 3p (låg sannolikhet) D-dimer (latex) negativ (Är DD användbar hos sjk.husvårdad pat.?) Låg sannolikhet och neg DD kan användas även bland sjukhusvårdade men lägre NPV

27 Graviditet och D-dimer? Man 24 år söker för vadsmärta och bensvullnad Wells PTP = 1p (låg sannolikhet?) D-dimer (latex) negativ (Är DD användbar vid graviditet?) DD kan variera kraftigt under hela graviditeten. Vissa avskriver DVT i första trimestern vid låg sannolikhet och neg DD. Vi avråder i Gbg.

28 Problem vid D dimer Falskt positiva? ålder > 70 sjukhusvårdade malignitet infektion blödning, trauma graviditet Falskt negativa? små distala DVT små lungembolier anamnes >7 dgr nedsatt fibrinolys fibrinolyshämmare typ av D-dimeranalys

29 Svagheter med D-dimer Flera olika metoder Stor variation mellan lab. Svårt jämföra kliniska studier Trombstorlek, pat.s ålder, symtomduration mm. Olika cut-off? Metodval och svar i samråd lab/kliniker

30 D-dimer bra på att avskriva akut trombos men kan D-dimer förutsäga recidiv?

31 D dimer riskfaktor för recidiv? DD pos DD Neg AVK stopp NEJM, 2006; 355: 1780

32 Fortsatt behandling vid pos D-dimer? VKA stopp (4 v) Normal No VKA (n=342) 1 st idiopatisk VTE Ddimer VKA (n=108) VKA 3 mån n = 608 Recidiv n = 5 (0.8%) ökad R Ej VKA (n=87) NEJM, 2006; 355: 1780

33 Recidiv VTE enligt D-dimer och Waran D-dimer Recurrence * (%) Negative Positive No VKA VKA Recurrence (% annual) p = 0.02 p = 0.02 NEJM 2006;355:1780 * Average follow-up 1.4 yr

34 VTE recidiv och D-Dimer D dimer Yes Recurrence No Total PPV 15% < Total Sens 43% NEJM, 2006; 355: Sensitivity and PPV low - Some patients recur during 4 week wait after stop VKA

35 Slutsatser D-dimer D-dimer kan vid låg klinisk sannolikhet utesluta kliniskt relevant lungemboli och proximal DVT D-dimer kan inte utesluta distal DVT men har vid låg klinisk misstanke ändå mycket högt negativt prediktionsvärde Hög D-dimer hos öppenvårdspatient med symtom på VTE = hög sannolikhet för VTE D-dimer för bedömning av behandling och recidivrisk?

36 Slutsats: Klinisk sannolikhet och D-dimer reducerar kostnader och väntetider vid misstänkt DVT/LE

37

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Djup Ventrombos 150-200 /100 000 Vanligare hos män än kvinnor ( 1,2:1) Mortalitet : 21% inom 1 år ( VTE= riskmarkör) Lungembolirisk: 10-15% 15% med

Läs mer

Venös tromboembolism inkl. D-dimer. Henry Eriksson, Doc emeritus Göteborgs universitet Equalis Sthlm

Venös tromboembolism inkl. D-dimer. Henry Eriksson, Doc emeritus Göteborgs universitet Equalis Sthlm Venös tromboembolism inkl. D-dimer Henry Eriksson, Doc emeritus Göteborgs universitet 2018 02 15 Equalis Sthlm Venös tromboembolism (VTE) Djup venös trombos (DVT) 2/1000/år Symtomatisk Asymtomatisk Lungemboli

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Utredningsgång vid misstänkt DVT Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning

Läs mer

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (LE) 9:e plats bland diagnoser på akutmedicinsektionen, Akademiska sjukhuset, 1999 2/3 av patienter med fatal

Läs mer

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska

Läs mer

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK

Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Utredningsgång vid misstänkt DVT, Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i

Läs mer

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2015-01-28 Maria Farm, ST-läkare Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie Plasmakoagulation Sabir et al, Nature Rew Card 2014 Fibrinpolymerer

Läs mer

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje

Läs mer

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DVT Diagnostiseras hos 15.000-20.000 patienter årligen i Sverige (lungemboli ca 4.000 patienter). Båda tillstånden underdiagnostiseras. Fördelningen mellan könen är

Läs mer

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har svaret för betydelse för hur patienten behandlas? Vad har klinikern för nytta av diagnostik

Läs mer

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2018-02-15 Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet D-dimer är specifikt för fibrinpolymerbildning D-dimer uppstår efter att

Läs mer

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992 Venös trombos oftast godartat tillstånd subklinisk lungembolism vanligt 2/3 av pat med proximal DVT 1/3 hos pat med distal DVT viktigt att behandla för att förebygga komplikationer patienten kan mobiliseras

Läs mer

Ventrombos. EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik. Ventrombos, Region Östergötland 2015-03-18, Cecilia Jennersjö Öl

Ventrombos. EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik. Ventrombos, Region Östergötland 2015-03-18, Cecilia Jennersjö Öl Ventrombos EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik Ventrombos, 2015-03-18, Cecilia Jennersjö Öl Ventrombos Vad vet vi, vad tror vi och vad ser vi i vardagen?.. ur en klinikers perspektiv

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

3.10 Diagnostiska strategier

3.10 Diagnostiska strategier 3.10 Diagnostiska strategier Inledning Flera studier har rapporterat lovande resultat avseende diagnostik av venös tromboembolism med hjälp av klinisk sannolikhetsbedömning, utgående från poängbaserade

Läs mer

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö Att kryssa mellan Scylla och Charybdis inte alltid lätt! Venös tromboembolism (VTE)- en sjukdom med många

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Fall 1 23-årig kvinna Morfar hade DVT vid 50 å å Hypertoni Ej rökare P-piller sedan

Läs mer

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.

MEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté Hälsosamma levnadsvanor Övervikt är en riskfaktor för insjuknande i venös tromboembolism

Läs mer

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Mattias Karlman Överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicin Västmanland Målet med föreläsningen Införande av patientnära diagnostik av DVT inom primärvården

Läs mer

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion Granskningsmall och dataextraktion för diagnostiska studier Venös tromboembolism SBU Första författare:... Titel...... Tidskrift... Årtal...

Läs mer

Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV

Annika Ljungh. Blodpropp. SFAM:s STUDIEBREV Annika Ljungh Blodpropp SFAM:s STUDIEBREV Blodpropp När vi som allmänläkare träffar patienter med misstänkt eller genomgången blodpropp uppstår ofta ett visst virrvarr av frågor och antaganden. Ofta blir

Läs mer

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad trombos En webbplats för att öka medvetenheten om venös tromboembolism, hos patienter med cancer och appen FragminPatient för att underlätta följsamheten

Läs mer

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska

Akut lungemboli. Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska Akut lungemboli Erika Fagman Thoraxradiologi SU/Sahlgrenska Lungemboli Diagnostikstöd och diagnostiska algoritmer -icke gravida -gravida Lungröntgen Datortomografi -före undersökningen (val av protokoll)

Läs mer

Uppföljning efter medicinsk abort

Uppföljning efter medicinsk abort Uppföljning efter medicinsk abort, specialistläkare gynekologi och obstetrik Återbesökets vara eller inte vara Rutiner på Östra före 2015 Ingen rutinmässig uppföljning efter VEX Efter med ab v 9-18 återbesök

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jovan P. Antovic MD, PhD Doc. Koagulationsforskning, Inst Mol Med Kir, Karolinska Institutet

Läs mer

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö

Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis. Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö Behandling av VTE- att kryssa mellan Scylla och Charybdis Peter Svensson Koagulations Centrum Malmö Att kryssa mellan Scylla och Charybdis inte alltid lätt! Venös tromboembolism (VTE)- en sjukdom med många

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i RIKTLINJE 3 (22) INNEHÅLL 1 DIAGNOSTIK... 5 1.1 Allmänt...5 1.1.1 Klinisk sannolikhet, D-dimer...5 1.1.2 Anamnes...5 1.1.3 Provtagning...5 1.2

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Behandling av Lungemboli IVA

Behandling av Lungemboli IVA Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Cirkulation Giltig fr.o.m: 2018-03-08 Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Annica Grimsdal, verksamhetschef anestesikliniken Revisions

Läs mer

BEHANDLINGSTIDER VID VTE. SSTH 25 mars 2010. Recidiv eller blödning? Åtta råd till dig som ser patient med DVT eller lungemboli på återbesök

BEHANDLINGSTIDER VID VTE. SSTH 25 mars 2010. Recidiv eller blödning? Åtta råd till dig som ser patient med DVT eller lungemboli på återbesök BEHANDLINGSTIDER VID VTE SSTH 25 mars 2010 1. Litteraturgenomgång 2. Våra riktlinjer på Sahlgrenska 3. Sju patienter från den 26 februari 2010 Leif Lapidus Medicin, Sahlgrenska Recidiv eller blödning?

Läs mer

Dugga 2 T6Qq ht08. MEQ-fråga

Dugga 2 T6Qq ht08. MEQ-fråga Dugga 2 T6Qq ht08 MEQ-fråga 6,5 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på fem sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. Innehållet delger rätt svar på redan

Läs mer

KLOKA LISTAN. Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN. Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2018 Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel Stockholms läns läkemedelskommitté Plasma och Antitrombotiska läkemedel Hälsosamma levnadsvanor Övervikt är en riskfaktor

Läs mer

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt 2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt Slutsatser* Äldre studier visar att heparin reducerar dödligheten och risken för lungemboli och asymtomatisk DVT vid akut hjärtinfarkt men att effekten är blygsam vid

Läs mer

Vena cavafilter. När Var Hur Varför. Anders Gottsäter, Kärlkliniken, SUS Malmö

Vena cavafilter. När Var Hur Varför. Anders Gottsäter, Kärlkliniken, SUS Malmö Vena cavafilter När Var Hur Varför Anders Gottsäter, Kärlkliniken, SUS Malmö Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis Alla lyckliga familjer liknar varandra,

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Behandling av Lungemboli IVA. 1 Allmänt. 2 Diagnos. 3 Riskfaktorer. 4 Klinisk bild. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Behandling av Lungemboli IVA. 1 Allmänt. 2 Diagnos. 3 Riskfaktorer. 4 Klinisk bild. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Cirkulation Giltig fr.o.m: Faktaägare: Pär Lindgren, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions nr: 1 Gäller för: Anestesikliniken

Läs mer

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Djup ventrombos - DVT

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Djup ventrombos - DVT Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 18497 su/med 2018-02-05 3 Innehållsansvarig: Samah Habbouche, Underläkare, ST, Läkare Akutsektion (samha7) Godkänd av: Per-Ove Stotzer, Verksamhetschef,

Läs mer

5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT)

5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT) 5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT) I detta kapitel diskuteras behandling eller profylax med antikoagulantia i en speciell situation, nämligen det sällsynta tillståndet med heparininducerad trombocytopeni

Läs mer

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Det vi vill

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010 Akut internmedicin sprogram 2010 TROMBOEMBOLISM VENÖS Lungemboli...2 Portavenstrombos akut...5 Tromboflebit...6 Profylaktisk antikoagulantiabehandling av medicinska patieter...7 Djup ventrombos i ben eller

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism

Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism Särtryck ur Socialstyrelsens riktlinjer för vård av blodpropp/venös tromboembolism 2004 Hela dokumentet finns på www.sos.se Förord Socialstyrelsen har sedan 1996

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 221BTROMBEMBOLISM - VENÖS 2 222B Djup ventrombos i ben eller arm 2 Lungemboli 5 223B Levernära tromboser. Portavenstrombos och Budd-Chiaris syndrom 10 224B Tromboflebit

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Nya metoder kritiskt granskade

Nya metoder kritiskt granskade SBU om förebyggande, diagnostik och behandling av blodpropp: Nya metoder kritiskt granskade SBUs kartläggning av praxis bekräftar att de metoder som används inom svensk sjukvård för att förebygga, diagnostisera

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-12-08

BESLUT. Datum 2011-12-08 BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-08 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 15200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet

Läs mer

Trombos under graviditetmortalitet

Trombos under graviditetmortalitet Trombos under graviditetmortalitet SFOG-veckan Luleå 2007 Eva Samuelsson, distriktsläkare, docent Allmänmedicin, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Pulmonary embolism is the leading

Läs mer

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Akuta ingrepp: I det akuta skedet vid blödning hos patienter som behandlas med antikoagulantia

Läs mer

Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland Riktlinje för handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland 2011-10-01 1 Innehåll Diagnostik... 3 Allmänt... 3 Wellscore vid djup ventrombos... 4 Flödesschema vid djup ventrombos

Läs mer

Lungor - Lungemboli-riktlinjer

Lungor - Lungemboli-riktlinjer Dok-nr 09497 Författare Version Mathz Vastesson, överläkare, Medicinkliniken ViN 1 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Oweling, Verksamhetschef, Medicinkliniken ViN 2017-04-07 Lungemboli-riktlinjer Detta

Läs mer

Djup ventrombos, riktlinjer för handläggning, Gävle Sjukhus

Djup ventrombos, riktlinjer för handläggning, Gävle Sjukhus Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-234580 Fastställandedatum: 2019-01-09 Giltigt t.o.m.: 2020-01-09 Upprättare: Helena I Gustafsson Fastställare: Roger Westerlund Djup ventrombos, riktlinjer

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort måste ges till alla patienter som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Faktaägare: Peter Kidron, läkare, Röntgenavdelningen. Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Faktaägare: Peter Kidron, läkare, Röntgenavdelningen. Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Venös tromboembolism Giltig fr.o.m: 2009-06-11 Faktaägare: Peter Kidron, läkare Röntgenavdelningen Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

HCC-övervakning (surveillance)

HCC-övervakning (surveillance) HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Delexamen 4 Infektion Facit. MEQ-fråga 2 Sida 1 (5)

Delexamen 4 Infektion Facit. MEQ-fråga 2 Sida 1 (5) MEQ-fråga 2 Sida 1 (5) Du träffar en svensk 60 årig man, rökare med prostatacancer, som inkommer till akutmottagningen på Karolinska Solna. Han har haft feber kring 39 grader av och till sedan 6 dagar.

Läs mer

Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer

Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer Fondaparinux (Arixtra ) blodproppsförebyggande läkemedel efter ortopediska operationer Alerts bedömning Publicerad 2004-06-23 Version 1 Metod och målgrupp: Djup ventrombos (DVT) är en vanligt förekommande

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser Blodpropp i en ven, ventrombos, är vanligt

Läs mer

Akut lungemboli. klinik och vetenskap. ABC om. medicinens abc. symtom och tecken vid lungemboli

Akut lungemboli. klinik och vetenskap. ABC om. medicinens abc. symtom och tecken vid lungemboli medicinens abc Läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se ABC om Akut lungemboli KRISTOFER SKOGLUND, ST-läkare kristofer.skoglund@vgregion.se PENELOPE TRIMPOU, ST-läkare HENRY ERIKSSON,

Läs mer

Venös tromboembolism - akut handläggning

Venös tromboembolism - akut handläggning Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Venös tromboembolism Giltig fr.o.m: 2015-01-27 Faktaägare: Minna Markljung, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska

Läs mer

3.2 Klinisk diagnostik

3.2 Klinisk diagnostik 3.2 Klinisk diagnostik Slutsatser * Inga enskilda symtom eller fynd vid undersökning av patienten, lungröntgen, EKG eller rutinprover är tillräckliga för att bekräfta eller utesluta djup ventrombos eller

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

3.11 Hälsoekonomiska studier av diagnostik

3.11 Hälsoekonomiska studier av diagnostik 3.11 Hälsoekonomiska studier av diagnostik Slutsatser * Underlag saknas för att värdera om en enskild metod eller diagnostisk strategi leder till lägre kostnad per funnet fall av venös tromboembolism (4).

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Giltig fr.o.m: 2016-05-01 Faktaägare: Göran Carlstedt, överläkare, onkologkliniken Fastställd av: Katarina Hörberg, verksamhetschef,

Läs mer

Bröstsmärta på Akuten. Axel Åkerblom MD, PhD Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Bröstsmärta på Akuten. Axel Åkerblom MD, PhD Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Bröstsmärta på Akuten Axel Åkerblom MD, PhD Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Bakgrund Bröstsmärtepatienter Utgör 20% av de intermedicinska patienterna på akutmottagningen.

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.

Läs mer

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013 Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis

Läs mer

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Infektionsvårmötet 24 maj 2013 Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling Per Stål, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum Medicin, KUS Antti Oksanen, överläkare, hepatolog, Gastrocentrum

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

LUNGEMBOLI TROMBOS OCH. Sedan närmare 70 år har behandling. Behandling efter

LUNGEMBOLI TROMBOS OCH. Sedan närmare 70 år har behandling. Behandling efter kolorectal komplikation cancer Behandling efter TROMBOS OCH LUNGEMBOLI Behandlingen av cancerrelaterad trombos, som ofta är komplicerad, har en hel del brister. Vilket blodförtunnande medel ska vi använda

Läs mer

Handledarsida. Två remisser till arbetsprov

Handledarsida. Två remisser till arbetsprov Handledarsida Två remisser till arbetsprov Del 1 Remisstexterna är generellt bra och fokuserade kring patientens besvär. Det finns en tydlig uppdelning mellan anamnes och status. I anamnesdelarna får man

Läs mer

Flebografi eller ultraljud vid diagnostik av djup ventrombos i ben?

Flebografi eller ultraljud vid diagnostik av djup ventrombos i ben? Flebografi eller ultraljud vid diagnostik av djup ventrombos i ben? FÖRFATTARE PROGRAM/KURS OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR Elisabeth Jonsson Fristående kurs Examensarbete i Radiografi Avancerad nivå

Läs mer

Antikoagulation hos gravida. Nadine Gretenkort Andersson Överläkare Koagulationscentrum Skånes Universitetssjukhus

Antikoagulation hos gravida. Nadine Gretenkort Andersson Överläkare Koagulationscentrum Skånes Universitetssjukhus Antikoagulation hos gravida Nadine Gretenkort Andersson Överläkare Koagulationscentrum Skånes Universitetssjukhus Trombos kvarstår som ledande orsak till direkt mödradödlighet i västvärlden Ca 1/6 av de

Läs mer

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2) En 66-årig kvinna söker på vårdcentralen med återkommande buksmärtor, några kilos viktnedgång, nedsatt aptit, trötthet samt illamående av och till. Hon har tidigare

Läs mer

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Diagnostik Undersökning Hälsodeklaration Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor. Undersökning Objektiva symtom Klinisk undersökning Perkussionsömhet

Läs mer

DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR

DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR 1. Dagens datum: 2. PatientID (studiespecifikt): 3. Patient: Ålder 1 man 2 kvinna 4. Vem fyller i (namn): 5. Vem fyller i (titel): 6. Patologisk undersökning av operationspreparat

Läs mer

Prioriteringar inom ögonsjukvård sorterade i sjukdomsgruppsordning

Prioriteringar inom ögonsjukvård sorterade i sjukdomsgruppsordning Prioriteringar inom ögonsjukvård sorterade i sjukdomsgruppsordning Antagna av Sveriges ögonklinikchefer vid nationellt klinikchefsmöte 2008-09-25. 4:e rev. utgåvan Patientgrupper - sjukdomstillstånd Prio

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5:1 På akutmottagningen söker Dan, en tidigare frisk 28 årig lärare med ländryggssmärta sedan tre veckor. För ett dygn sedan lyfte han en TVapparat och fick då

Läs mer

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Hur fungerar AVK-läkemedel? AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar

Läs mer

UpDate 2015 Djup ventrombos Lungemboli

UpDate 2015 Djup ventrombos Lungemboli UpDate 2015 Djup ventrombos Lungemboli Mårten Söderberg, överläkare, med dr VO Internmedicin Södersjukhuset, 118 83 Stockholm marten.soderberg@sodersjukhuset.se tel 08-616 3129 Litteratur Nationella riktlinjer

Läs mer