Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare"

Transkript

1 Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

2 Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie

3 Plasmakoagulation Sabir et al, Nature Rew Card 2014

4 Fibrinpolymerer D-dimer kan endast uppstå genom korsbindning mellan fibrinogenets γ-kedjor genom inverkan av FXIIIa I fibrinolysen frisläpps D-dimerderivat av olika storlek till plasma De viktigaste korsbundna fibrinderivaten är DD, E och DD/ E-komplex Lippi et al, Clin Chem Lab Med 2014

5 DDI analyseras med immunkemiska metoder (Latexförstärkt turbidimetri eller elisa) Det finns ca 30 olika DDI-metoder (med olika ak) varav 8 olika används i Sverige Metoderna har olika syntetiska kalibratorer (görs av företagen) Metoderna påverkas olika av fragmentstorlek Två olika enheter: mg/l och mg/l FEU Kan störa den immunkemiska mätningen: Lipemi och antikroppar (ex RFak >50 kie/l)

6 Tillstånd med förhöjd D-dimer utan propp Infektion och inflammation Graviditet, HELLP och puerperium Vävnadsskada Malignitet (speciellt gynekologisk cancer) Förmaksflimmer och hjärtsvikt Aortadissektion och -aneurysm Blödning, DIC Lever- och Njursvikt Vasoocclusiv sicklecellkris Allvarlig kronisk urtikaria Hög ålder

7 Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie

8 DDI i frisk äldre population Haase et al (Thromb Res, -13) - Referensvärden från friska vuxna (23-93 år) - Försumbara skillnader mellan kön - Testade även åldersanpassade beslutsgränser Ålder 95% referensintervall mg/l < 50 <0,92 FEU mg/l <0,46 mg/l <1,21 FEU mg/l <0,61 mg/l <1,52 FEU mg/l <0,76 mg/l >70 <2,39 FEU mg/l <1,20 mg/l % pos DDI (<0,5 FEU mg/l) 11% 16% 29% 50% % pos DDI (<år x0.01) - 13% 18% 26%

9 DDI vid lungemboli >60 års ålder Righini et al (Thr Haemost, -01) patienter som sökt akuten med misstänkt lungemboli - Undersökte olika cutoff för DDI med ROC-kurvor - Rekommenderade att EJ åldersanpassa cutoff eftersom man förlorar för mycket sensitivitet om man vill nå samma spec som hos unga (47%)

10 Förslag till åldersanpassad cutoff Harper et al. (Intern Med J, -07) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 60 år och <1,0 FEU mg/l >60 år. Haas et al. (Thromb Res, -13) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 60 år och <0,75 FEU mg/l >60 år. Raviv et al. (Emerg Med Int, -12) Rekommenderade att öka cutoff till <0,9 mg/l FEU i alla åldersgrupper. Douma et al. (Br Med J, -10) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 50 år och <ålder * 0,01 mg/l FEU >50 år.

11 DDI vid lungemboli >50 års ålder Douma et al (Br Med J, -10) 1721 patienter som sökt akuten med låg sannolikhet för lungemboli (retrospektiv multicenterkohort) Undersökte cut-off med sensitivitet 100% och högsta motsvarande spec Tog fram modell där cutoff hos patienter >50 år räknas fram genom: ålder x 0,01 mg/l FEU (x 0,005 mg/l) Denna modell har därefter studerats och rekommenderats i flera ytterligare studier

12 Exempel på cutoff i olika åldrar Ålder Åldersjusterad (mg/l) Åldersjusterad (mg/l FEU) 46 år <0,25 <0,50 51 år <0,255 <0,51 66 år <0,33 <0,66 76 år <0,38 <0,76 86 år <0,43 <0,86 96 år <0,48 <0,96

13 Analysverksamhet Resultatstatistik D-dimer på Karolinska 2014 medicinska krav på laboratorieanalyser

14 Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie

15 D-dimerstudie: Åldersstratifierade beslutsgränser för D-dimer Akutmottagningen K Huddinge Klinisk Kemi Huddinge

16 Inklusion av patienter till VTE-studien Misstänkt VTE: Patientsamtycke Låg klinisk sannolikhet à D-DIMER Hög klinisk sannolikhet à D-DIMER Neg Pos Neg Pos D-dimer D-dimer D-dimer D-dimer Ej VTE Bilddiagnostik Bilddiagnostik Bilddiagnostik 3 mån uppföljning jnl + SoS diagnosregister 3 mån uppföljning jnl + SoS diagnosregister 3 mån uppföljning jnl + SoS diagnosregister 3 mån uppföljning jnl + SoS diagnosregister

17 Studiepopulation N Andel Inkluderade 943 Ej Trombos % Trombos % Lungemboli. 36 4% DVT % Kvinnor % Män % 50år (n= 363) år (n=152) år (n=196) år (n=138) > 80 år (n=94) VTE 35 (10%) 15 (10%) 40 (20%) 24 (17%) 16 (17%) PE 13 (4%) 5 (3%) 7 (4%) 8 (6%) 3 (3%) DVT 22 (10%) 11 (7%) 33 (17%) 16 (12%) 13 (14%)

18 Utvärdering av analysmetoder Sensitivitet och specificitet beror på - Testets egenskaper (andel sjuka som hittas och andel friska som frikänns) Sensitivitet beror också på - Trombospatienternas egenskaper ex. Storlek/läge trombosen? Antikoagulantia? Symtomdebut? Specificitet beror också på - De friska patienternas egenskaper ex. Ålder? Malignitet? Inflammation?

19 Åldersanpassade beslutsgränser förbättrar DDI (Roche TinaQuant DDI) Beslutsgräns <0,25 mg/l Beslutsgräns åldersanpassad D-dimer TinaQuant VTE Ej VTE Pos Neg Sens 97,7% Spec 62,8% PPV 29,4% NPV 99,4% D-dimer TinaQuant VTE Ej VTE Pos Neg Sens 97,7% Spec 69,4% PPV 33,6% NPV 99,5%

20 Specificitetsvinster i högre åldersgrupper Ålder Sens (<0.25 mg/l) Sens (adj) Spec (<0.25 mg/l) Spec (adj) LR(+) (<0.25 ) LR(+) (adj) 50 91% % 100% % 100% % 100% % 100% 82% - 63% 66% 56% 65% 37% 51% 33% 59% 5,04-2,69 2,91 2,28 2,85 1,58 2,04 1,50 2,44

21 Övriga utvärderade metoder Analys N Cut off Instrument D-Dimer Roche Tina-quant 943 <0.25 mg/l CS2001i D-Dimer Medirox 812 <0.20 mg/l CS2001i D-Dimer Siemens Innovance 875 <0.50 mg/l FEU CS2001i D-Dimer Stago Liatest 171 <0.50 mg/l FEU CompactMax

22 Minskat antal falskt positiva D-dimer 80.0% 70.0% 60.0% 50.0% 40.0% 30.0% DDI DDI + (<0.25 mg/l) DDI + (anpassad) True Pos VTE VTE DDI + DDI + Ålder (<0.25 mg/l) (adj) (anpassad) 50 9,6% 25% ,9% 43% 41% ,4% 55% 48% 20.0% 10.0% 0.0% ,4% 70% 58% 80 17,0% 72% 51%

23 90.0% 80.0% 70.0% 60.0% Roche TinaQuant DDI + (<0.25 mg/l) DDI + (anpassad) True Pos VTE 55.0% 70.0% 72.0% 90% 80% 70% 60% Siemens Innovance 59% 72% 71% 50.0% 40.0% 30.0% 25.0% 43.0% 41.0% 48.0% 58.0% 51.0% 50% 40% 30% 25% 43% 42% 50% 56% 59% 20.0% 10.0% 0.0% 20.4% 17.4% 17.0% 9.6% 9.9% % 10% 0% 20% 18% 16% 9% 10% % 80% Medirox DDI 90% 80% Stago DDI 77% 85% 70% 63% 63% 70% 65% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 53% 38% 40% 43% 40% 23% 30% 22% 16% 17% 9% 10% % 50% 40% 30% 20% 10% 0% 68% 65% 62% 45% 31% 41% 31% 30% 19% 14% 13% 9%

24 Sammanfattning D-dimer Sensitivitet och NPV är utmärkta D-dimer stiger vid många kliniska tillstånd så Specificitet och är PPV låga Med åldersanpassad cut-off ses färre falskt positiva D-dimer bör fortfarande bara användas för att utesluta VTE Karolinska planerar att införa åldersanpassad cut-off under 2016

25 Maria Farm Anwar Siddiqui Ingela Järnberg Liselotte Onelöv Jaak Eintrei Anders Kallner Jovan P. Antovic

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2018-02-15 Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet D-dimer är specifikt för fibrinpolymerbildning D-dimer uppstår efter att

Läs mer

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl måndag den 13 april 2015 Vilka faktorer mätes med PK(INR)? (med Owrenmetoden) Faktor II (= protrombin) Faktor VII Faktor X Faktor IX påverkar varken Quick eller

Läs mer

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jovan P. Antovic MD, PhD Doc. Koagulationsforskning, Inst Mol Med Kir, Karolinska Institutet

Läs mer

PK-INR PT-INR D-dimer

PK-INR PT-INR D-dimer 2017- Året som gått PK-INR PT-INR D-dimer Tomas Lindahl PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende) Owrenmetod ( PK ) påverkas

Läs mer

PK (INR) och D-dimer

PK (INR) och D-dimer EQUALIS Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Kontrollprogram 2013 PK (INR) och D-dimer Maria Berndtsson 2014-01-30 PK (INR) NPU-koder P-PK (INR) NPU01685 P-Koagulation, vävnadsfaktorinducerad;rel

Läs mer

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska,

Läs mer

Venös tromboembolism och D-dimer

Venös tromboembolism och D-dimer Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra 2013 01-24 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens 600 000 500 000 543,454 Annual

Läs mer

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl 2016- Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl onsdag den 15 februari 2017 PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende)

Läs mer

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje

Läs mer

Framtida möjligheter och möjliga hinder

Framtida möjligheter och möjliga hinder En infarkt - är en infarkt - är en infarkt - eller? Framtida möjligheter och möjliga hinder Intressekonflikt: Arvoderade föreläsningar för Roche Diagnostics och Siemens Roche Diagnostics stått för analyskostnader

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin-Labmetoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin Funktion/ Betydelse Metoder för diagnostik/skillnader Användning i diagnostik av ärftlig brist Provtagning/provhantering

Läs mer

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Mattias Karlman Överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicin Västmanland Målet med föreläsningen Införande av patientnära diagnostik av DVT inom primärvården

Läs mer

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare Maria Berndtsson Karolinska Universitetssjukhuset Ofraktionerat heparin UFH Intravenöst Hämmar i komplex med Antitrombin både Faktor Xa och Trombin

Läs mer

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne Det senaste inom NOAK metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne Labperspektiv-NOAK-metoder Tillgänglighet Finns NOAK? Hur mycket? Principer Vilka används? Ideal analys? Analys när?

Läs mer

APTT konstiga resultat och lupus

APTT konstiga resultat och lupus APTT konstiga resultat och lupus P-Aktiverad partiell tromboplastintid (APTT) Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Equalis användarmöte Koagulation

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013 Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013 Vad är det????? Validering Engelskans validate göra giltigt, bekräfta. Validering fastställer

Läs mer

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne NOAK-metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne NOAK-analyser Aktuella frågor? 1 Dos-Biomarkör-Kliniskt utfall Analys i olika kliniska situationer 2 Tolka resultat? Analysbegränsningar

Läs mer

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten) Datum 2017-11-15 Meddelande 5/201 2017 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m. 2017-11-29 (om inget annat datum anges i texten) Klinisk kemi Nytt referensintervall P- TPO-antikroppar

Läs mer

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre? LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS Kan vi bli bättre? Jovan P. Antovic MD, PhD, Docent Universitetslektor koagulationsforskning Institution Molekylär Medicin och Kirurgi, Karolinska Institutet

Läs mer

3.1 Utvärdering av diagnostiska metoder

3.1 Utvärdering av diagnostiska metoder 3.1 Utvärdering av diagnostiska metoder Sensitivitet och specificitet Ett diagnostiskt tests prestanda anges med testets sensitivitet och specificitet. Uträkning av sensitivitet och specificitet förutsätter

Läs mer

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Utredningsgång vid misstänkt DVT Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning

Läs mer

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi 1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS Innehåll: Sid 2-3 Klinisk Mikrobiologi - Ändrad analysmetod för streptokockserologi - Metodbyte för diagnostik

Läs mer

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser Gergely Talaber, Hans Broberg, Karl Berggren Unilabs AB, Klinisk kemi, Skövde Hematologiska interferenser En hel del hematologiska tillstånd

Läs mer

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad trombos En webbplats för att öka medvetenheten om venös tromboembolism, hos patienter med cancer och appen FragminPatient för att underlätta följsamheten

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009 Nr 3 2009-09-18 LABORATORIET INFORMERAR 1(5) Nyheter från och med 29 september 2009 P-Troponin T - ny förbättrad metod Vi byter nu till en metod med avsevärt bättre prestanda i det låga mätområdet. Beslutsgräns

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering Sammanställning av jämförelse mellan elfores och immunkemi 1 april 1 juni, 331 prover varav 84 med monoklonalt fynd Bakgrund

Läs mer

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Djup Ventrombos 150-200 /100 000 Vanligare hos män än kvinnor ( 1,2:1) Mortalitet : 21% inom 1 år ( VTE= riskmarkör) Lungembolirisk: 10-15% 15% med

Läs mer

Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten

Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten Erfarenhet från Karolinska med fokus på CoaguChek Jovan P. Antovic MD, PhD, Docent Universitetslektor

Läs mer

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har svaret för betydelse för hur patienten behandlas? Vad har klinikern för nytta av diagnostik

Läs mer

Handledarsida. Två remisser till arbetsprov

Handledarsida. Två remisser till arbetsprov Handledarsida Två remisser till arbetsprov Del 1 Remisstexterna är generellt bra och fokuserade kring patientens besvär. Det finns en tydlig uppdelning mellan anamnes och status. I anamnesdelarna får man

Läs mer

Patientmedian. Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

Patientmedian. Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Patientmedian Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov 2018 Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Graham Jones, Chemical Pathology, SydPath, St Vincent s Hospital, Sydney, Australia

Läs mer

Venös tromboembolism inkl. D-dimer. Henry Eriksson, Doc emeritus Göteborgs universitet Equalis Sthlm

Venös tromboembolism inkl. D-dimer. Henry Eriksson, Doc emeritus Göteborgs universitet Equalis Sthlm Venös tromboembolism inkl. D-dimer Henry Eriksson, Doc emeritus Göteborgs universitet 2018 02 15 Equalis Sthlm Venös tromboembolism (VTE) Djup venös trombos (DVT) 2/1000/år Symtomatisk Asymtomatisk Lungemboli

Läs mer

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion Granskningsmall och dataextraktion för diagnostiska studier Venös tromboembolism SBU Första författare:... Titel...... Tidskrift... Årtal...

Läs mer

Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall

Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall Maria Nilsson Ulla Rüetschi Klinisk Kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Varför mäta tu-kortisol? Indikation (S-och/eller

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-08-13 Totalpoäng: 52 Poängfördelning: Per Odencrants

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2014-10-15 Bakgrund Calcium i plasma föreligger

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

Analys av fria lätta kedjor i cerebrospinalvätska vid MS-diagnostik

Analys av fria lätta kedjor i cerebrospinalvätska vid MS-diagnostik Analys av fria lätta kedjor i cerebrospinalvätska vid MS-diagnostik Magnus Hansson Specialistläkare, Klinisk kemi, Karolinska Universitetslaboratoriet Frida Duell ST-läkare, Klinisk kemi, Karolinska Universitetslaboratoriet

Läs mer

Herpes simplexmeningit

Herpes simplexmeningit Herpes simplexmeningit naturalförlopp och suppressionsbehandlling En prospektiv studie i avsikt att kartlägga morbiditeten efter herpesmeningit och betydelsen av suppresionsbehandling med valacyklovir

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Giltig fr.o.m: 2016-05-01 Faktaägare: Göran Carlstedt, överläkare, onkologkliniken Fastställd av: Katarina Hörberg, verksamhetschef,

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos

Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos Aleksandra Antovic, Docent, Karolinska Institutet, Inst. för Medicin Solna, Reumatologi enhet Karolinska Universitetssjukhus, Rheumatologkliniken

Läs mer

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL Anders Jeppsson Professor/överläkare Verksamhetsområde Kärl Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Inledning Endogen fibrinogenkoncentration Hur används fibrinogen

Läs mer

Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog

Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog Kan man förutsäga svårighetsgraden av den allergiska reaktionen? IgE-antikroppar mot aktuellt allergen IgE-antikroppar mot

Läs mer

3.10 Diagnostiska strategier

3.10 Diagnostiska strategier 3.10 Diagnostiska strategier Inledning Flera studier har rapporterat lovande resultat avseende diagnostik av venös tromboembolism med hjälp av klinisk sannolikhetsbedömning, utgående från poängbaserade

Läs mer

Utfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+

Utfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+ 1. Almonte M, et al Int J Cancer. 2007 Peru Spilt sample, fix ordning 5595 kvinnor Landsbygdsbefolkning Peru. Screening. SurePath Signikant sämre spec och PPV Tröskel ASCUS+ Sensitivitet CIN2+ CC 26,2

Läs mer

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på? Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på? Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska, E-post:

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och/eller lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?...

Läs mer

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS BORRELIA En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS Bakgrund Borrelia en av de mest frekventa serologierna

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

Jordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet

Jordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet Jordnötsallergi hos barn och ungdomar ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet Komponentdiagnostik vid jordnötsallergi J Allergy Clin Immunol 2012;130:468-72 Allergena

Läs mer

egfr hos barn Peter Ridefelt

egfr hos barn Peter Ridefelt egfr hos barn Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Uppsala Inst f medicinska vetenskaper, klinisk kemi, Uppsala Universitet Referensintervall egfr formler absolut GFR Iohexol

Läs mer

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi Klinisk kemi Sid 1(5) Immulite2000XPi Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46 000. IGFBP-3

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Meddelande 6/2011. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

Meddelande 6/2011. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Datum 2011-11-0? Meddelande 6/2011 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Förenklad provtagning för Mycoplasma genitalium Separat rör för Mycoplasma genitalium, PCR (DNA) utgår

Läs mer

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar

En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar Karin Knobe Koagulation, Malmö 1 Janus (latin), är en ljus- eller solgud i romersk mytologi. Han öppnar och stänger himlaljusets portar och avbildas därför

Läs mer

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg

Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg Eva Piscator Specialist Internmedicin och Akutsjukvård Capio St Göran Doktorand Centrum för hjärtstoppsforskning

Läs mer

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268) 2018-11-15 17 1(6) IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268) Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46

Läs mer

Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik. Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016

Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik. Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016 Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016 Vad betyder kvalitetssäkring? Systematiskt arbete som säkrar kvaliteten på de objekt

Läs mer

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Datum Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Datum Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten) Datum 2017-11-15 Meddelande 10b/20 /2017 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m. 2017-11-29 (om inget annat datum anges i texten) Till kunder inom Skaraborgs Sjukhus & Primärvården

Läs mer

Aortadissektion - patofysiologi

Aortadissektion - patofysiologi Aortadissektion Aortadissektion - patofysiologi Intimarift => blödning under tryck in i media => dissektion med falska och äkta lumina separerade av intimaflap Ruptur av vasa vasorum i media => intramuralt

Läs mer

HCC-övervakning (surveillance)

HCC-övervakning (surveillance) HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt

Läs mer

Patientnära analyser en introduktion

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson Docent, klinisk kemist Siemens Healthcare AB Patientnära analyser en introduktion Restricted Siemens AG 2014 All rights reserved. Answers for life. Ta med sig hem budskap Limited data indicate

Läs mer

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C MD, Ph.D Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Välkomna dagens program Aktörer i smittskydd Lokalt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion

Läs mer

Graviditetsutlöst leversvikt Obstetriska aspekter. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, KS SFOG, Varberg 2014

Graviditetsutlöst leversvikt Obstetriska aspekter. Gunilla Ajne Kvinnokliniken, KS SFOG, Varberg 2014 Graviditetsutlöst leversvikt Obstetriska aspekter Gunilla Ajne Kvinnokliniken, KS SFOG, Varberg 2014 Akut leversvikt = plötslig leverpåverkan med koagulopac INR > 1.5 Cdigare frisk encefalopac Orsaker

Läs mer

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Resultat kontrollprogram 2016 APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin Inger Fagerberg Blixter Program 103 - programmet omfattar de vanligaste koagulationsanalyserna

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Schematic representation of the cardiac myofibrillar thin filament detectable after 3-9 hours Korff S, et

Läs mer

Immunometoder för serum digoxin analys

Immunometoder för serum digoxin analys Immunometoder för serum digoxin analys Hur exakta och mätsäkra är de? Michèle Masquelier, Klinisk Pharmakologi CHEM: /DGNI Metoder Kemi Digoxin analys jämförelse 2 lab 3 metoder 6 5 4 y = 1,1318x - 0,3691

Läs mer

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och

Läs mer

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos Den vardagliga reumatologin Presentation Srood Dilan Allmän presentation Kliniska frågor Hur sätter man en reumatisk diagnos Anamnes (subjektiv) använd kriterier, andra orsaker till led och mjukdelsbesvär

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,

Läs mer

Instrument för bedömning av suicidrisk

Instrument för bedömning av suicidrisk Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment

Läs mer

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska

Läs mer

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012 Tänk på att kräkningar och diarré inte alltid är vinterkräksjuka Kan vara tecken på allvarlig infektion!! Den typiska infektionen Inkubationstid

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation

Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga. Patientinformation 1 Till dig som behandlas med Xarelto för blodpropp i ben och lunga Patientinformation Innehållsförteckning Vad är en blodpropp?... 5 Vad är venösa blodproppar, djup ventrombos och lungemboli?... 5 Varför

Läs mer

Redovisning av utskick Protein elfores Aleksandra M. Havelka Lars-Olof Hansson

Redovisning av utskick Protein elfores Aleksandra M. Havelka Lars-Olof Hansson Redovisning av utskick Protein elfores 2013-38 Aleksandra M. Havelka Lars-Olof Hansson Prov A Remissinformation: Anamnes: Kvinna, 79 år, tidigare frisk, trillat i hemmet slog i hö sida, höft, arm och thorax.

Läs mer

Tolkning av QuantiFERON Gold Plus

Tolkning av QuantiFERON Gold Plus Tolkning av QuantiFERON Gold Plus Thomas Schön Mikrobiolog och Infektionsläkare, Länssjukhuset i Kalmar Docent, Linköpings Universitet QuantiFERON-TB Gold Plus (QFT+) 4 rör (tidigare 3 QFT-GIT), IFN-y

Läs mer

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens Susanne Samuelsson Biomedicinsk analytiker, sektionsledare Koaglab, Klinisk Kemi, SU/Sahlgrenska, Göteborg 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Nötprovokationer. Susanne Glaumann, Med dr, Barnläkare Ann-Charlotte Sundqvist, barnssjuksköterska Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Nötprovokationer. Susanne Glaumann, Med dr, Barnläkare Ann-Charlotte Sundqvist, barnssjuksköterska Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Nötprovokationer ww på Sachsska barn och ungdomssjukhuset Susanne Glaumann, Med dr, Barnläkare Ann-Charlotte Sundqvist, barnssjuksköterska Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer Bekräfta

Läs mer

Datum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08

Datum 2016-05-25 /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Datum 2016-05-25 Meddelande 4/20 /2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m. 2016-06-08 Klinisk kemi S-Zink, nytt referensintervall fr.o.m. 2016-06-08 Referensintervallet ändras till

Läs mer

Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi

Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi PEth 16:0 18:1 EQUALIS användarmöte för Läkemedel/Toxikologi 21-22 Mars 2013 Stockholm Harmoniseringar 1) Harmonisering av U-Kreatinins

Läs mer

Laboratorienytt. Nr 3, Maj Innehåll: Klinisk Mikrobiologi. - Ändrad analysmetod för streptokockserologi

Laboratorienytt. Nr 3, Maj Innehåll: Klinisk Mikrobiologi. - Ändrad analysmetod för streptokockserologi 1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 3, Maj 2017 Innehåll: Sid 2-3 Klinisk Mikrobiologi - Ändrad analysmetod för streptokockserologi - Metodbyte för diagnostik av toxoplasma IgG samt IgM - Byte av analysinstrument

Läs mer

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!

Läs mer

Syfilis - diagnostik och fallbeskrivning Owe Källman, överläkare Specialistläkare i klinisk bakteriologi, klinisk virologi och infektionssjukdomar

Syfilis - diagnostik och fallbeskrivning Owe Källman, överläkare Specialistläkare i klinisk bakteriologi, klinisk virologi och infektionssjukdomar Syfilis - diagnostik och fallbeskrivning Owe Källman, överläkare Specialistläkare i klinisk bakteriologi, klinisk virologi och infektionssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Epidemiologi

Läs mer

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl 2015- Året som gått PK-INR Antitrombin Tomas Lindahl tisdag den 23 februari 2016 Vitamin K cykeln DNA mrna GLU Inactive protein CO 2 H O O 2 2 GGCX COO 2 OH O CH CH3 3 O R OH O R VKR 1 3 VKOR? O CH3 VKOR

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 2,5 mg, 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

Influensa Förra säsongen och nytt för i år. Malin Bengnér Bitr. smittskyddsläkare

Influensa Förra säsongen och nytt för i år. Malin Bengnér Bitr. smittskyddsläkare Influensa Förra säsongen och nytt för i år Malin Bengnér Bitr. smittskyddsläkare Tid Aktivitet Ansvariga 11.30-12.30 Lunch 12.30-12.45 Introduktion Peter Iveroth, Malin Bengnér, Ing-Marie Einemo, Ingela

Läs mer