Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten"

Transkript

1 Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten Erfarenhet från Karolinska med fokus på CoaguChek Jovan P. Antovic MD, PhD, Docent Universitetslektor koagulationsforskning Institution Molekylär Medicin och Kirurgi, Karolinska Institutet Överläkare, Medicinsk ansvarig koagulation, Klinisk kemi Karolinska Universitetslaboratoriet, Karolinska Universitetssjukhus Stockholm, Sverige

2 Disclosures for JOVAN P ANTOVIC Forskningsstöd /P.I. Shire (tid. Baxalta & Baxter) Konsult - Honoraria Scientific Advisory Board Roche, Sysmex, Siemens Novo Nordisk JPA DOAC Laboratory St Peterburg

3 Antikoagulant behandling Lindhoff-Last et al, Ther Drug Monit 2010

4 Venös trombos Lung emboli 4

5 Förmaksflimmer > 1,5% av befolkning i Sverige på OAT i första hand pga förmaksflimmer (ca 2/3) som finns hos 2,7% av hela befolkningen (3,6% av vuxna)

6 AVK antikoagulant behandling AVK hämmar vitamin K-beroende hepatisk gamma-carboxylering av glutamic syra i FII, VII, IX and X; hämma PC och PS; pga. faktorers halveringstid det tar timmar innan full effekt. PC och FVII 6 timmar halveringstid, passar genom placenta, interaktioner med andra läkemedel, waran halveringstid 40 timmar INDIKATIONER: tromboprofilaks DVT och LE, mekanisk hjärtklaffar, förmaksflimmer

7 Utmaningar Begränsad terapeutisk intervall Variabilitet mellan patienter Interaktioner med kost och andra läkemedel Standardisering av lab tester

8 Terapeutisk intervall PT-INR 2-3 för flesta indikationer Retrombos och blödnings risk stiger under 2 och over 4,5. Scylla och Charybdis av antikoagulant behandling (Rosendaal 1996)

9 Komplikationer

10 PK (INR)

11 Monitorering PK (INR) Protrombintid (koncentration) Rekombinant, isolerad tromboplastin PK (INR) (PKpat./MNPK ISI ) Owren, Quick

12

13

14 Patient nära analys (PNA) UTFÖRNING AV LAB TESTER UTOM LABORATORIET Thomas Willis ( ) smakade urin som test för glykosuria Från urinstickor till avancerade bordanalysatorer

15 PNA PK (INR) Förekomst i tidigt 80-talet FDA godkännande 1997 Flera olika instrumenten Fryst torkad tromboplastin i remsor TORKEMI QUICK METOD

16 SKUP 2015/109

17 SKUP 2007/55

18 Owren vs Quick metoden Owren Quick Provvolumen Exakt Krävs inte exakt Bristplasma Ja Nej Beroende II, VII, X Och fibrinogen och V Provrör Behövs Behövs inte LA Påverkar mer Lättare för patient

19 VÅTKEMI OWREN METOD

20 SKUP 2007/57

21 Rekommendationer CoaguChek (i-stat) behandling kontroll CoaguChek (i-stat) skall enbart användas hos patienter som är inställda på antikoagulantia behandling med Waran eller andra AVK-läkemedel. Metoden bör inte användas förrän stabil terapeutisk nivå (PK(INR) 2,0 3,0) har uppnåtts.

22 Rekommendationer CoaguCheck (i-stat) behandling kontroll Alla nya patienter skall initialt kontrolleras vid 2 olika tillfällen, genom att man vid samma provtagningstillfälle tar ett venöst prov som skickas till centrallaboratoriet och ett kapillärt prov som analyseras på CoaguChek (i-stat). Detta gäller även patienter som återinsatts efter ett längre uppehåll i behandlingen > 6 månader. Resultatet får maximalt skilja ±0,3 INR. En avvikelse som är större än så innebär att det är olämpligt att använda CoaguChek (i-stat) på den aktuella patienten och fortsatta kontroller bör skötas genom venös provtagning och analys på centrallaboratoriet. Om skillnaden överstiger ±0,3 INR vid ett tillfälle men inte vid det andra rekommenderas en tredje provtagning och jämförelse. Om medelskillnaden på de tre olika provjämförelserna inte är större än ±0,3 INR lämpar sig patienten för CoaguChek (i-stat).

23 Rekommendationer CoaguChek (i-stat) behandling kontroll Patienten bör ha normal hemoglobinnivå. Om Hb faller utanför intervallet g/l finns risk att analysresultaten blir missvisande. Analys med CoaguChek (i-stat) rekommenderas inte vid INRvärden > 3,0 om Heparin ges samtidigt. CoaguChek (i-stat) är dock okänslig för ofraktionerat Heparin upp till 0,8 IU/ml och för lågmolekylärt Heparin upp till 2 IU/ml för INR värden < 2,9. Kraftigt förhöjda resultat (PK(INR) >5) skall kontrolleras mot centrallaboratoriet.

24 Rekommendationer från KUL innan 2014 För att Karolinska Laboratoriet ska kunna kvalitetssäkra PK (INR) analysering på CoaguChek åligger det kunden att efterleva följande instruktioner: PK (INR) ska analyseras bara hos patienter som står på antikoagulant behandling med Waran (eller andra AVK läkemedel). Det finns inte undersökningar som kan styrka att CoaguChek får användas för analysering av PK (INR) hos andra patienter (leversjuka, multisjuka, traumapatienter etc.).

25 Kvalitetssäkring Alla patienter skall initialt kontrolleras mot centrallab så att ingen systematisk avvikelse föreligger. PK-INR resultat större än 5 skall kontrolleras mot centrallab. Regular kontroll skall utförs. Intern inbyggd (enligt användarinstruktion) Extern (EQUALIS) för varje avdelning/mottagning Splitprover regelbundet patientprovjämförelse mot C-lab

26 Rekommendationer CoaguChek (i-stat?) vid brådskande akuta tillfälle (2014) CoaguChek (i-stat?) användas i första hand hos patienter som är inställda på antikoagulantia behandling med Waran eller andra AVK-läkemedel. Hos dem bör metoden inte användas förrän stabil terapeutisk nivå (PK(INR) 2,0 3,0) har uppnåtts.

27 Jämförande studie mellan CoaguChek och Sysmex labb-metod Robin Zenlander, Jovan Antovic Mia von Euler, Annika Berglund

28 Trombolys Krav för trombolys Debut <4,5h Ej för lätta eller för svåra symtom Ingen blödning eller risk för blödning Ej för högt blodtryck Ej för lågt eller för högt blodsocker Inga kramper PK (INR) < 1,7

29

30 CoaguChek-studien till patienter 460 patienter hade både värden från Sysmex och CoaguChek

31

32 Generell jämförelse Pat 261: Ej provtaget samma datum Pat 469: Okänd anledning Pat 307: Antifosfolipidsyndrom Pat 169: Okänd anledning n = 460

33 Generell jämförelse

34 I området PK (INR) 1,1-2,1

35 Tidsvinst Minuter

36 Trombolys felklassificering (gräns <1,7)

37 Sammanfattning God överensstämmelse mellan Sysmex och Coagucheck Ingen uppenbar påverkan av kön, ålder, waran Inga tecken till bias i PK (INR) 1,1-2,1 Sysmex-värdet högre än CoaguChek-värdet i endast ett fall Tidsvinst ca 1h

38 Slutsats Coaguchek kan användas initialt istället för C-lab för analys av PK (INR) vid akut stroke Tidsvinsten väger över den lilla skillnad som finns mellan instrumenten

39 Rekommendationer CoaguChek akutvård Trombolys CoaguChek får undantagsvis användas i akuta fall för att avgöra om en misstänkt strokepatient kan bli aktuell för trombolys utan föregående kontroll mot centrallaboratoriet. Den potentiella tidsvinsten med snabbt provsvar bedöms överväga den lilla skillnad som eventuellt kan förekomma mellan metoderna. Undantaget gäller inte för patienter med positiv Lupusantikoagulans (och/eller fosfolipidantikroppar) eller känd antifosfolipidsyndrom. Undantaget gäller inte heller för patienter med känd brist på Faktor V. För dessa patienter måste PK(INR) mätas på centrallaboratoriet.

40 Rekommendationer CoaguChek akutvård Andra akuta tillstånd på akuten?

41 Rekommendationer CoaguChek akutvård Inte lever påverkan (med Quick)! Men Owren? Trotter et al, Am j Transpl 2007 Magnusson et al, Thromb Res 2013

42 Frågor för EQUALIS PNA PK (INR) kan MEST SANNOLIKT användas vid akuten med uppmärksamhet och noggrannhet (lever påverkan!?) GENERALISERING Andra PNA PK (INR) apparater? Alla akuta tillstånd?

43 Att tänka på båda i primär- och akutvård Används i första hand för patienter som är välinställda på antikoagulant behandling med AVK-läkemedel. Alla nya patienter bör initialt kontrolleras vid 2 olika tillfällen mot C-lab. Resultatet får maximalt skilja ±0,3 INR. Patienten bör ha normal hemoglobinnivå. PK (INR) >5 skall kontrolleras mot C-lab. Kontrollrutiner ska uppfyllas.

44 Maria Farm Finn Thormak Fröst Robin Zenlander Mia Von Euler Annika Berglund Agnes Rasmusson Lisbeth Söderblom Eva-Maria Norberg Britta Landin Kristina Höög Hammerström Mats Estonius Gösta Eggersten

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH

Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH 2012-09-14 Tomas Lindahl, professor Linköpings universitetssjukhus Andreas Hillarp, docent Skånes universitetssjukhus, Malmö Viktiga aspekter på patientnära INR

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten

Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten Equalis användarmöte för primärvården 2012-10-19 Tomas Lindahl, professor Linköpings universitetssjukhus

Läs mer

PK (INR) och D-dimer

PK (INR) och D-dimer EQUALIS Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Kontrollprogram 2013 PK (INR) och D-dimer Maria Berndtsson 2014-01-30 PK (INR) NPU-koder P-PK (INR) NPU01685 P-Koagulation, vävnadsfaktorinducerad;rel

Läs mer

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl måndag den 13 april 2015 Vilka faktorer mätes med PK(INR)? (med Owrenmetoden) Faktor II (= protrombin) Faktor VII Faktor X Faktor IX påverkar varken Quick eller

Läs mer

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jovan P. Antovic MD, PhD Doc. Koagulationsforskning, Inst Mol Med Kir, Karolinska Institutet

Läs mer

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Akuta ingrepp: I det akuta skedet vid blödning hos patienter som behandlas med antikoagulantia

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat

Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat Patientuppföljning på AKmottagningen nya eller gamla preparat Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det

Läs mer

PK-INR PT-INR D-dimer

PK-INR PT-INR D-dimer 2017- Året som gått PK-INR PT-INR D-dimer Tomas Lindahl PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende) Owrenmetod ( PK ) påverkas

Läs mer

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på? Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på? Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska, E-post:

Läs mer

Praktiska aspekter av antikoagulantia

Praktiska aspekter av antikoagulantia Praktiska aspekter av antikoagulantia Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det gamla blodförtunnande

Läs mer

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl 2016- Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl onsdag den 15 februari 2017 PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende)

Läs mer

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne Det senaste inom NOAK metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne Labperspektiv-NOAK-metoder Tillgänglighet Finns NOAK? Hur mycket? Principer Vilka används? Ideal analys? Analys när?

Läs mer

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare Maria Berndtsson Karolinska Universitetssjukhuset Ofraktionerat heparin UFH Intravenöst Hämmar i komplex med Antitrombin både Faktor Xa och Trombin

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort måste ges till alla patienter som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre? LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS Kan vi bli bättre? Jovan P. Antovic MD, PhD, Docent Universitetslektor koagulationsforskning Institution Molekylär Medicin och Kirurgi, Karolinska Institutet

Läs mer

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl 2015- Året som gått PK-INR Antitrombin Tomas Lindahl tisdag den 23 februari 2016 Vitamin K cykeln DNA mrna GLU Inactive protein CO 2 H O O 2 2 GGCX COO 2 OH O CH CH3 3 O R OH O R VKR 1 3 VKOR? O CH3 VKOR

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Giltig fr.o.m: 2016-05-01 Faktaägare: Göran Carlstedt, överläkare, onkologkliniken Fastställd av: Katarina Hörberg, verksamhetschef,

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom egenvård och självtest

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom egenvård och självtest Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom egenvård och självtest Kan egenvård och självtest vara något för dig? Tar du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna

Läs mer

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2015-01-28 Maria Farm, ST-läkare Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie Plasmakoagulation Sabir et al, Nature Rew Card 2014 Fibrinpolymerer

Läs mer

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Hur fungerar AVK-läkemedel? AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar

Läs mer

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne NOAK-metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne NOAK-analyser Aktuella frågor? 1 Dos-Biomarkör-Kliniskt utfall Analys i olika kliniska situationer 2 Tolka resultat? Analysbegränsningar

Läs mer

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska

Läs mer

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS

Stroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom

Läs mer

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö Fördelning mellan indikationer

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Fakta om Självtestning och egenvård vid Waranbehandling

Fakta om Självtestning och egenvård vid Waranbehandling Fakta om Självtestning och egenvård vid Waranbehandling Innehåll: Sammanfattning.... 1 Standardrutin för kontroll... 1 Självtestning och egenvård ger ökad frihet och livskvalitet för patienten...... 1

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Prothromplex 23.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Kombinerad brist på de vitamin

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas

Läs mer

P-Protrombinkomplex resultat och 20 år med INR.

P-Protrombinkomplex resultat och 20 år med INR. P-Protrombinkomplex 1994-2018 67 536 resultat och 20 år med INR andreas.hillarp@regionhalland.se Nomenklatur PT/PK(INR) P-Protrombintid (INR), P-PT(INR), Quick IFCC/IUPAC kod: NPU21717 P-Protrombinkomplex

Läs mer

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation AKUT BLÖDNING Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation Hemostas Blödningsbenägenhet Akuta blödningar Hemostas och koagulation: Systemet Risk för att

Läs mer

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER

Läs mer

Metodbeskrivning Pk (INR) Protrombinkomplex - CoaguChek XS Pro

Metodbeskrivning Pk (INR) Protrombinkomplex - CoaguChek XS Pro Metodbeskrivning Pk (INR) Protrombinkomplex - CoaguChek XS Pro Indikation Monitorering av Waranterapi. Bedömning av lever- och tarmfunktion. Medicinsk bakgrund De fyra K-vitaminberoende koagulationsfaktorerna,

Läs mer

Självtestning Ett alternativ vid blodförtunnande behandling

Självtestning Ett alternativ vid blodförtunnande behandling Självtestning Ett alternativ vid blodförtunnande behandling Blodförtunnande AVK-läkemedel* en del av ditt liv? Av din läkare har du fått besked om, att du behöver läkemedel för att minska blodets koagulation

Läs mer

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje

Läs mer

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte 160205 NOAK aktuella laboratorieaspekter Ett drama i två akter Andreas Hillarp, Klinisk kemi och transfusionsmedicin, Halland - Hur mäta och skillnader mellan

Läs mer

NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset NOAK Uppdatering Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS Användarmöte 2017-02-17 NOAK Trombinhämmare FXa-hämmare

Läs mer

vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation februari 2017 Elisabet Eriksson Boija

vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation februari 2017 Elisabet Eriksson Boija Hur ställningen av INRkalibratorer går tillväga och vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation 16-17 februari 2017 Elisabet Eriksson Boija Equalis, arrangör av extern kvalitetssäkring Syfte

Läs mer

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

HbA 1c i diagnostiken (PRO) HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,

Läs mer

Warfarin och NOAK - hur följs de bäst? Camilla Nilsson Landskoordinator Auricula AK-koordiantor SUS

Warfarin och NOAK - hur följs de bäst? Camilla Nilsson Landskoordinator Auricula AK-koordiantor SUS Warfarin och NOAK - hur följs de bäst? Camilla Nilsson Landskoordinator Auricula AK-koordiantor SUS 1 Warfarin och NOAK hur följs de bäst? Hur kan vi fortsatt vara världsledande? avseende behandlingskvalitet

Läs mer

Nya antitrombotiska medel

Nya antitrombotiska medel Nya antitrombotiska medel Anders Själander och Jonas Wallvik Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, Sundsvalls sjukhus Gunde 78 år Gunde har diabetes och hypertoni. Söker för

Läs mer

Koagulation och Antikoagulantia

Koagulation och Antikoagulantia Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2013 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Hemostas - blodstillning Hemostas sker

Läs mer

Anti-vitaminK-behandling (Waran/Warfarin) inför och efter operationer och diagnostiska ingrepp

Anti-vitaminK-behandling (Waran/Warfarin) inför och efter operationer och diagnostiska ingrepp Dok-nr 12402 Författare Version Yvonne Thornberg, Biomedicinsk analytiker, Klinisk kemi 3 Godkänd av Giltigt fr o m Tomas Lindahl, professor/överläkare, Klinisk kemi 2018-11-16 Anti-vitaminK-behandling

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig

Läs mer

Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation

Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation 2018-11-22 25337 1 (5) Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation Sammanfattning Riktlinjen beskriver handläggning vid tillfällig utsättning av antikoagulantia

Läs mer

Equalis användarmöte Patientnära analyser okt 2016

Equalis användarmöte Patientnära analyser okt 2016 Equalis användarmöte Patientnära analyser 13-14 okt 2016 Att ha eller inte ha kostnad kontra nytta med PNAinstrument Maria Berggren Söderlund Öl Klinisk kemi och transfusionsmedicin Region Kronoberg Hur

Läs mer

Expertgruppen för Koagulation

Expertgruppen för Koagulation Nyheter 2018 Expertgruppen för Koagulation Inger Fagerberg Blixter Tromboelastometri eller Tromboelstografi ROTEM/TEG ny extern kontroll ROTEM Delta ROTEM Sigma TEG ROTEM TEG MCF R MA CT Koagulationstid=

Läs mer

APTT konstiga resultat och lupus

APTT konstiga resultat och lupus APTT konstiga resultat och lupus P-Aktiverad partiell tromboplastintid (APTT) Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Equalis användarmöte Koagulation

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation.

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation. 1 (7) ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation. För detaljer se: Waranhandboken på SSTH s hemsida www.ssth.se Ansvarsfördelning i samband med elektiv kirurgi Operationsanmälande läkare Skickar

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 2,5 mg, 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer 2012

SGF Nationella Riktlinjer 2012 SGF Nationella Riktlinjer 2012 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Riktlinjer för handläggande av antikoagulantia och trombocytaggregationshämmare hos patienter som genomgår endoskopi

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Skillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument

Skillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument Skillnader för P-Glukos mellan PNAinstrument och labmetoder är labmetoder riktigare än patientnära mätare och egenmätare? Eva Landberg och Gunnar Nordin 20181115 Glukos en enkel molekyl som är lätt att

Läs mer

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar

Läs mer

Ny analyskatalog 15 april

Ny analyskatalog 15 april 1 (5) 2014-04-08 Till Cosmic-användare Ny analyskatalog 15 april Nedanstående förändringar från Karolinska Universitetslaboratoriet införs den 15 april i analyskatalog för elektroniska beställningar och

Läs mer

Praktisk handläggning av gravida med SLE

Praktisk handläggning av gravida med SLE Praktisk handläggning av gravida med SLE Rekommendation från REUGRA 2017-10-06 Elisabeth Nordborg Estelle Trysberg Margareta Hellgren Hanne Wenkeler Tomas Fritz 1 Prekonceptionell rådgivning. Prekonceptionell

Läs mer

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det!

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det! Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det! Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Equalis användarmöte koagulation

Läs mer

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB Jämviktstillstånd enzymhämmare Koagulation Fibrinolys Hämning Hämning Blödningsbenägenhet Koagulation Kollagendefekt Trombocytopeni/pati

Läs mer

Mårten Söderberg VO Internmedicin, Koagulationsmottagningen, Södersjukhuset Equalis 2016

Mårten Söderberg VO Internmedicin, Koagulationsmottagningen, Södersjukhuset Equalis 2016 Mårten Söderberg VO Internmedicin, Koagulationsmottagningen, Södersjukhuset Equalis 2016 Självtest i Stockholm Landstingsprojekt sedan 2013 för utbildning av ~2.000 pt under två år, men mer behövs projektet

Läs mer

Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK

Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK 49 50 Återinsjuknande i stroke Återinsjuknande i stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död 51 Trombocythämning och antikoagulantia efter ischemisk stroke eller TIA Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Hur högt är för högt blodtryck?

Hur högt är för högt blodtryck? Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK

Läs mer

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2018-02-15 Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet D-dimer är specifikt för fibrinpolymerbildning D-dimer uppstår efter att

Läs mer

Vad händer på Equalis

Vad händer på Equalis Vad händer på Equalis Equalis möte för patientnära analyser Anna Norling och Gunnar Nordin 2018-10-12 2?? HbA1c Hurra vad vi är bra i Sverige! 3 År 1994 År 1995 År 1996 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort ska ges till varje patient som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

1.1 Ange 4 viktiga anamnestiska frågor som du vill komplettera med för att komma vidare i din diagnostik. Motivera! (2p)

1.1 Ange 4 viktiga anamnestiska frågor som du vill komplettera med för att komma vidare i din diagnostik. Motivera! (2p) Du är kardiologjour på akutmottagningen och vid 21-tiden träffar du en 42-årig kvinna som söker pga. andfåddhet. Hon är tidigare väsentligen frisk. Arbetar som ekonom, icke rökare. Hon brukar träna på

Läs mer

Hemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson

Hemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson Hemostassjukdomar ett fall Trine Karlsson Inskrivning MVC 29 år, BMI 24, 1-gravida v 9 Levaxinbeh hypothyreos, i övrigt frisk. Alltid riklig mens, lätt att få blåmärken, näsblödningar Utreda? Hur? V 12

Läs mer

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Läs mer

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

s00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag

s00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag Sida 1199 av 5 av 275 DEL VI.2 Del VI.2.1 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Information om sjukdomsförekomst Ischemisk stroke orsakas av en blodpropp i en artär i hjärnan. Bland personer över 55

Läs mer

Profylax mot och reversering av blödning orsakad av antivitamin-k (AVK)-läkemedel Behandlingsrekommendation

Profylax mot och reversering av blödning orsakad av antivitamin-k (AVK)-läkemedel Behandlingsrekommendation Profylax mot och reversering av blödning orsakad av antivitamin-k (AVK)-läkemedel Behandlingsrekommendation Inledning Behandling med AVK-läkemedel ställer höga krav på förskrivaren på grund av läkemedlens

Läs mer

BESLUT. Datum 2016-06-16

BESLUT. Datum 2016-06-16 BESLUT 1 (5) Datum 2016-06-16 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp and Dohme (Sweden) AB BOX 45192 104 30 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte i Koagulation 2016-02-04 LÄKEMEDEL SOM HÄMMAR KOAGULATIONEN- ANTIKOAGULANTIA

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Patientnära labdiagnostik i glesbygd

Patientnära labdiagnostik i glesbygd Patientnära labdiagnostik i glesbygd Anders Ehnberg Distriktsläkare Nya Närvården, Strömsund ! Min egen historik inom PNA:! Började bygga upp lab i Malå 1991! Apparat för blodstatus, el och leverstatus.

Läs mer

Riktlinjer och införandeplan för självtestning och egenvård vid användning av blodproppsförebyggandemedel i region Skåne

Riktlinjer och införandeplan för självtestning och egenvård vid användning av blodproppsförebyggandemedel i region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2018-01-23 Riktlinjerna giltiga t o m 2021-12-30 Riktlinjer och införandeplan för självtestning och egenvård vid användning av blodproppsförebyggandemedel

Läs mer

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Förlossning Giltig fr.o.m: 2016-11-27 Faktaägare: Maud Carlfalk, Överläkare Förlossningen Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Trombosprofylax

Läs mer

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument

ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument Agenda: Allmän fakta om instrumentet Klinisk användning Patientnära koagulation på gott & ont Analysmeny Viktiga parametrar & tolkning Mätteknik, interferenser

Läs mer

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin

APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Resultat kontrollprogram 2016 APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin Inger Fagerberg Blixter Program 103 - programmet omfattar de vanligaste koagulationsanalyserna

Läs mer

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 9.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2019-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis

Läs mer

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL Anders Jeppsson Professor/överläkare Verksamhetsområde Kärl Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Inledning Endogen fibrinogenkoncentration Hur används fibrinogen

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer