Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet"

Transkript

1 Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet

2 D-dimer är specifikt för fibrinpolymerbildning D-dimer uppstår efter att FXIIIa korsbundit fibrinogenets -kedjor i D-subenheterna I fibrinolysen frisläpps olikstora D-dimerderivat till plasma (vanligast är DD, E och DD/E) Lippi et al, Clin Chem Lab Med 2014

3 DDI analyseras med immunkemiska metoder (Latexförstärkt turbidimetri eller elisa) Det finns ca 30 olika DDI-metoder (med olika ak) varav 8 olika används i Sverige Metoderna har olika syntetiska kalibratorer (görs av företagen) Metoderna påverkas olika av fragmentstorlek Två olika enheter: mg/l FEU och mg/l D-DU Kan störa den immunkemiska mätningen: Lipemi och antikroppar (ex RFak >50 kie/l)

4 D-dimer har stor effekt för den enskilda patienten

5 Tillstånd med förhöjd D-dimer utan propp Infektion och inflammation Graviditet, HELLP och puerperium Vävnadsskada Malignitet (speciellt gynekologisk cancer) Förmaksflimmer och hjärtsvikt Aortadissektion och -aneurysm Blödning, DIC Lever- och Njursvikt Vasoocclusiv sicklecellkris Allvarlig kronisk urtikaria Hög ålder

6 D-dimer stiger hos friska över 50 års ålder

7 Referensintervall kan ej användas för D-dimer Referensintervall för en population (95%) Cutoffnivå effekter på sens/spec Beslutsgränsen bör bestämmas av: 1. Avståndet mellan de två grupperna 2. Sannolikheten för sjukdomen 3. Felklassificeringskostnaderna Subpopulationens variation Källa:

8 Förslag till åldersanpassad cutoff Harper et al. (Intern Med J, -07) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 60 år och <1,0 FEU mg/l >60 år. Haas et al. (Thromb Res, -13) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 60 år och <0,75 FEU mg/l >60 år. Raviv et al. (Emerg Med Int, -12) Rekommenderade att öka cutoff till <0,9 mg/l FEU i alla åldersgrupper. Douma et al. (Br Med J, -10) Rekommenderade cut-off <0,5 mg/l FEU 50 år och <ålder * 0,01 mg/l FEU >50 år.

9 Åldersanpassad cutoff Douma et al (Br Med J, -10) 1721 pat med låg sannolikhet för lungemboli Multicenterkohort från akutmottagningar Åldersanpassad cutoff över 50 års ålder: ålder x 0,01 mg/l FEU (x 0,005 mg/l) Denna modell har därefter studerats och rekommenderats i flera ytterligare studier

10 Cutoff i olika åldrar med Doumas modell Ålder Åldersjusterad (mg/l FEU) Åldersjusterad (mg/l DDU) 46 år <0,50 <0,25 56 år <0,56 <0,28 66 år <0,66 <0,33 76 år <0,76 <0,38 86 år <0,86 <0,43 96 år <0,96 <0,48 Ålder x 0,01 mg/l FEU (x 0,005 mg/l)

11 Referensområde för DDI Haase et al (Thromb Res, -13) - Referensvärden från friska vuxna (23-93 år) - Försumbara skillnader mellan kön - Testade även åldersanpassade beslutsgränser Ålder 95% referensintervall < 50 <0,92 FEU mg/l <1,21 FEU mg/l <1,52 FEU mg/l >70 <2,39 FEU mg/l % pos DDI (<0,5 FEU mg/l) 11% 16% 29% 50% % pos DDI (<år x0.01) - 13% 18% 26%

12 Kritiker av åldersanpassad D-dimer Righini et al (Thr Haemost, -01) 1029 patienter > 60 års ålder sökt akuten med misstänkt lungemboli Undersökte olika cutoff för DDI med ROC-kurvor Rekommenderade att EJ åldersanpassa cutoff eftersom man förlorar för mycket sensitivitet om man vill nå samma spec som hos unga (47%)

13 Kritiker av åldersanpassad D-dimer Van der Pol, JTH -17 YEARS: prospektiv studie av lungeboli Jämförde en ny algoritm med åldersanpassade DDI Algoritmen innebar cutoff beroende på klinisk bild Ingen fördel med åldersanpassad DDI jämfört med algoritmen. Kombination av båda modeller gav sänkt sensitivitet. YEARS Items 1. Klinisk DVT 2. Blodig hosta 3. LE mest sannolikt

14 Kritiker av åldersanpassad D-dimer Takach Lapner et al (Thr Haemost, -16) Prospektiv multicenterstudie, non-intervention 1649 patienter med låg/moderat risk för lungemboli eller DVT 6% av patienterna hade trombos Jämförelse av åldersanpassad cutoff och arbiträrt höjd cutoff gav samma sens/spec

15 D-dimerstudie: Åldersstratifierade beslutsgränser för D-dimer Akutmottagningen Karolinska Huddinge Klinisk Kemi Huddinge

16 Färska plasmaprover till studien Siemens Sysmex CS2100i Roche TinaQuant DDI Siemens Innovance DDI Medirox DDI Akutmottagningen Beställer i Take Care: VTE-studie akut 2 st 5ml-rör Stago CompactMax Stago STA-Liatest DDI

17 Utvärderade metoder Samples Cutoff Age adjusted cutoff Instrument Roche Tina-quant D-dimer 939 <0.50 mg/l FEU Age x 0.01 mg/l FEU (for patients 50 years) Sysmex CS2100i Siemens INNOVANCE 871 <0.50 mg/l FEU Age x 0.01 mg/l FEU (for patients 50 years) Sysmex CS2100i MediRox D-dimer 819 <0.20 mg/l STA -Liatest D-Di 170 <0.50 mg/l FEU Age x mg/l (for patients 50 years) Age x 0.01 mg/l FEU (for patients 50 years) Sysmex CS2100i Stago CompactMax

18 Studiepopulation Enrolled (n=954) Excluded (n=14) Included (n=940) Suspect DVT (n=561) Suspect PE (n=379) Neg D-dimer DVT excluded (n=177) Pos/Neg D-dimer + Imaging (n=384) Neg D-dimer PE excluded (n=247) Pos/Neg D-dimer + Imaging (n=132) DVT verified (n= 90, 16% of susp.) DVT excluded (n=294) PE verified (n=35, 9% of susp) PE excluded (n=97) Proximal DVT (n = 58, 64%) Distal DVT (n= 32, 36%) Segmental PE (n=28, 80%) Sub-segmental PE (n= 7, 20%)

19 Studiepopulation Total n = 940 Female n = 547 (58%) Male n = 393 (42%) Age, median (IQR) No VTE VTE 58 (44-70) 57 (43-70) 65 (48-74) 56 (41-70) 55 (40-70) 66 (45-77) 59 (47-70) 58 (45-70) 64 (51-73) D-dimer (TinaQ) Neg, n (%) Pos, n (%) 514 (55%) 425 (45%) 323 (59%) 223 (41%) 191 (49%) 202 (51%) No VTE Only neg DDI + Imaging 815 (87%) (90%) (82%) Åldersfördelning år 62% >50 åå VTE PE DVT 125 (13%) 35 (4%) 90 (10%) 53 (10%) 18 (3%) 35 (6%) n = 72 (18%) 17 (4%) 55 (14%) I Stagokohorten hade 16% VTE

20 Metodjämförelse: kliniskt jämbördiga metoder AUC (95% CI) Manufacturer specified cutoff Age-adjusted cutoff Sensitivity Efficiency (95% CI) Specificity (95% CI) NPV LR(-) NNT % Neg % FP Tina-quant DDI (n=939) 0.93 ( ) 67% 73% 0.98 ( ) 0.98 ( ) 0.63 ( ) 0.69 ( ) % 60% 32% 27% Innovance DDI (n=871) 0.92 ( ) 66% 72% 0.96 ( ) 0.96 ( ) 0.61 ( ) 0.68 ( ) % 59% 34% 28% MediRox DDI (n=810) 0.90 ( ) 70% 75% 0.94 (0.90-) 0.94 (0.90-) 0.66 ( ) 0.72 ( ) % 64% 30% 24% Stago DDI (n=170) 0.89 ( ) 58% 64% 0.96 ( ) 0.96 ( ) 0.51 ( ) 0.58 ( ) % 49% 41% 35%

21 Sensitivity/specificity Sensitivity/specificity Sensitivity/specificity Sensitivity/specificity Cumulative Data Analysis: Plot av Sens/Spec mot cutoffnivå 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Cutoff [<0.50 mg/l FEU] CDA TinaQuant DDI 0 0,5 1 1,5 2 D-dimer level [mg/l FEU] Sens Spec 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 CDA Innovance DDI Cutoff [<0.50 mg/l FEU] 0 0,5 1 1,5 2 D-dimer level [mg/l FEU] Sens Spec 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 CDA Medirox D-dimer Cutoff [<0.20 mg/l] 0 0,25 0,5 0,75 1 D-dimer level [mg/l] Sens Spec 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Cutoff [<0.50 mg/l FEU] CDA Stago DDI 0 0,5 1 1,5 2 D-dimer level [mg/l FEU] Sens Spec

22 Beslutsgräns åldersanpassad < 0,5 mg/l FEU VTE Ej VTE D-dimer Pos Pos TinaQuant Neg Sens Spec 98% 63% 69% Beslutsgräns åldersanpassad < 0,5 mg/l FEU VTE Ej VTE D-dimer Pos Pos Stago Neg Neg Sens Spec 96,4% 58,0% 51,0% PPV PPV 28% 33% NPV 99% PPV PPV 27,8% 31,0% NPV NPV 98,8% 98,6% Beslutsgräns åldersanpassad < 0,5 mg/l FEU VTE Ej VTE D-dimer Pos PPV % 31% Innovance Neg NPV % Sens Spec 96% 68% 61% Beslutsgräns åldersanpassad < 0,2 mg/l VTE Ej VTE D-dimer Pos PPV Medirox 34% 29% Neg NPV % Sens Spec 94% 72% 66%

23 Specificiteten steg med 6-7%, men mer hos de äldre Specificity (recommended cutoff (95% CI)) Specificity (age-adjusted cutoff (95% CI)) D-dimer Assay <50 years 50 years 60 years 70 years 80 years Tina-quant D-Di [<0.50 mg/l FEU] (n=939) (n=346) 0.82 ( ) - (n=146) 0.51 ( ) 0.61 ( ) (n=195) 0.46 ( ) 0.60 ( ) (n=150) 0.37 ( ) 0.55 ( ) (n=102) 0.33 ( ) 0.56 ( ) INNOVANCE D-Di [<0.50 mg/l FEU] (n=871) (n=318) 0.82 ( ) - (n=133) 0.48 ( ) 0.59 ( ) (n=182) 0.43 ( ) 0.57 ( ) (n=143) 0.35 ( ) 0.52 ( ) (n=95) 0.33 ( ) 0.48 ( ) MRX D-Di [<0.20 mg/l] (n=810) (n=291) 0.83 ( ) - (n=124) 0.56 ( ) 0.66 ( ) (n=174) 0.51 ( ) 0.64 ( ) (n=130) 0.44 ( ) 0.60 ( ) (n=91) 0.41 ( ) 0.59 ( )

24 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% Roche TinaQuant 55,0% 43,0% 48,0% 41,0% 25,0% 70,0% 58,0% 72,0% 51,0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Siemens Innovance 59% 43% 50% 42% 25% 72% 71% 56% 59% 20,0% 10,0% 0,0% 20,4% 17,4% 17,0% 9,6% 9,9% % 10% 0% 20% 18% 16% 9% 10% % 80% Medirox DDI 90% 80% Stago DDI 77% 85% 70% 63% 63% 70% 65% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 53% 38% 40% 43% 40% 23% 30% 22% 16% 17% 9% 10% % 50% 40% 30% 20% 10% 0% 68% 65% 62% 45% 31% 41% 31% 30% 19% 14% 13% 9%

25 Kliniskt likartade förbättringar vid åldersjustering AUC (95% CI) Manufacturer specified cutoff Age-adjusted cutoff Sensitivity Efficiency (95% CI) Specificity (95% CI) NPV PPV NNT % Neg % FP Tina-quant DDI (n=939) 0.93 ( ) - 67% 73% 0.98 ( ) 0.98 ( ) 0.63 ( ) 0.69 ( ) % 60% 32% 27% Innovance DDI (n=871) 0.92 ( ) - 66% 72% 0.96 ( ) 0.96 ( ) 0.61 ( ) 0.68 ( ) % 59% 34% 28% MediRox DDI (n=810) 0.90 ( ) - 70% 75% 0.94 (0.90-) 0.94 (0.90-) 0.66 ( ) 0.72 ( ) % 64% 30% 24% Stago DDI (n=170) 0.89 ( ) - 58% 64% 0.96 ( ) 0.96 ( ) 0.51 ( ) 0.58 ( ) % 49% 41% 35%

26 Resultatjämförelse Roche TinaQuant vs Siemens Innovance y = 0,946x + 0,0642 R² = 0,8204

27 Resultatjämförelse Roche TinaQuant vs Stago STA-Liatest D-DI y = 0,9486x + 0,1682 R² = 0,7773

28 Resultatjämförelse Roche TinaQuant vs Medirox D-dimer y = 0,3653x + 0,0005 R² = 0,7603

29 Sammanfattning Sensitivitet och NPV är utmärkta för alla undersökta metoder D-dimer stiger vid många kliniska tillstånd så Specificitet och är PPV låga Med åldersanpassad cut-off ses färre falskt positiva KUL Klinisk Kemi införde åldersanpassad cut-off Studien kommer publiceras i Journal of Thrombosis and Haemostasis: Age-adjusted D-dimer cut-off leads to more efficient diagnosis of venous thromboembolism in the emergency department: a comparison of four assays

30 Maria Farm Anwar Siddiqui Ingela Järnberg Liselotte Onelöv Jaak Eintrei Anders Kallner Jovan P. Antovic

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare

Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2015-01-28 Maria Farm, ST-läkare Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie Plasmakoagulation Sabir et al, Nature Rew Card 2014 Fibrinpolymerer

Läs mer

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl måndag den 13 april 2015 Vilka faktorer mätes med PK(INR)? (med Owrenmetoden) Faktor II (= protrombin) Faktor VII Faktor X Faktor IX påverkar varken Quick eller

Läs mer

PK-INR PT-INR D-dimer

PK-INR PT-INR D-dimer 2017- Året som gått PK-INR PT-INR D-dimer Tomas Lindahl PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende) Owrenmetod ( PK ) påverkas

Läs mer

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center

Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jovan P. Antovic MD, PhD Doc. Koagulationsforskning, Inst Mol Med Kir, Karolinska Institutet

Läs mer

Venös tromboembolism och D-dimer

Venös tromboembolism och D-dimer Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra 2013 01-24 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens 600 000 500 000 543,454 Annual

Läs mer

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA

Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska,

Läs mer

PK (INR) och D-dimer

PK (INR) och D-dimer EQUALIS Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Kontrollprogram 2013 PK (INR) och D-dimer Maria Berndtsson 2014-01-30 PK (INR) NPU-koder P-PK (INR) NPU01685 P-Koagulation, vävnadsfaktorinducerad;rel

Läs mer

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl

2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl 2016- Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl onsdag den 15 februari 2017 PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende)

Läs mer

3.10 Diagnostiska strategier

3.10 Diagnostiska strategier 3.10 Diagnostiska strategier Inledning Flera studier har rapporterat lovande resultat avseende diagnostik av venös tromboembolism med hjälp av klinisk sannolikhetsbedömning, utgående från poängbaserade

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

Framtida möjligheter och möjliga hinder

Framtida möjligheter och möjliga hinder En infarkt - är en infarkt - är en infarkt - eller? Framtida möjligheter och möjliga hinder Intressekonflikt: Arvoderade föreläsningar för Roche Diagnostics och Siemens Roche Diagnostics stått för analyskostnader

Läs mer

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne

Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin-Labmetoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin Funktion/ Betydelse Metoder för diagnostik/skillnader Användning i diagnostik av ärftlig brist Provtagning/provhantering

Läs mer

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården

Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Mattias Karlman Överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicin Västmanland Målet med föreläsningen Införande av patientnära diagnostik av DVT inom primärvården

Läs mer

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje

Läs mer

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare

Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare Maria Berndtsson Karolinska Universitetssjukhuset Ofraktionerat heparin UFH Intravenöst Hämmar i komplex med Antitrombin både Faktor Xa och Trombin

Läs mer

Analys av fria lätta kedjor i cerebrospinalvätska vid MS-diagnostik

Analys av fria lätta kedjor i cerebrospinalvätska vid MS-diagnostik Analys av fria lätta kedjor i cerebrospinalvätska vid MS-diagnostik Magnus Hansson Specialistläkare, Klinisk kemi, Karolinska Universitetslaboratoriet Frida Duell ST-läkare, Klinisk kemi, Karolinska Universitetslaboratoriet

Läs mer

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Djup Ventrombos 150-200 /100 000 Vanligare hos män än kvinnor ( 1,2:1) Mortalitet : 21% inom 1 år ( VTE= riskmarkör) Lungembolirisk: 10-15% 15% med

Läs mer

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013 Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013 Vad är det????? Validering Engelskans validate göra giltigt, bekräfta. Validering fastställer

Läs mer

Venös tromboembolism inkl. D-dimer. Henry Eriksson, Doc emeritus Göteborgs universitet Equalis Sthlm

Venös tromboembolism inkl. D-dimer. Henry Eriksson, Doc emeritus Göteborgs universitet Equalis Sthlm Venös tromboembolism inkl. D-dimer Henry Eriksson, Doc emeritus Göteborgs universitet 2018 02 15 Equalis Sthlm Venös tromboembolism (VTE) Djup venös trombos (DVT) 2/1000/år Symtomatisk Asymtomatisk Lungemboli

Läs mer

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT och lungcancer Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lungcancerincidens Sverige 1970-2012 Nya fall och mortalitet per 100 000 Trend 10 år: -1,4 %/år (M) +1,2 %/år (K) Källa:

Läs mer

Trombos under graviditetmortalitet

Trombos under graviditetmortalitet Trombos under graviditetmortalitet SFOG-veckan Luleå 2007 Eva Samuelsson, distriktsläkare, docent Allmänmedicin, Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Pulmonary embolism is the leading

Läs mer

Jordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet

Jordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet Jordnötsallergi hos barn och ungdomar ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet Komponentdiagnostik vid jordnötsallergi J Allergy Clin Immunol 2012;130:468-72 Allergena

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

APTT konstiga resultat och lupus

APTT konstiga resultat och lupus APTT konstiga resultat och lupus P-Aktiverad partiell tromboplastintid (APTT) Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Equalis användarmöte Koagulation

Läs mer

Är utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det?

Är utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det? Är utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det? Katarina Bohm, leg ssk, Docent Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Stockholm katarina.bohm@ki.se

Läs mer

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten) Datum 2017-11-15 Meddelande 5/201 2017 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m. 2017-11-29 (om inget annat datum anges i texten) Klinisk kemi Nytt referensintervall P- TPO-antikroppar

Läs mer

Patientmedian. Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

Patientmedian. Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Patientmedian Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov 2018 Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Graham Jones, Chemical Pathology, SydPath, St Vincent s Hospital, Sydney, Australia

Läs mer

Utredningsgång vid misstänkt DVT

Utredningsgång vid misstänkt DVT Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning

Läs mer

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina

Läs mer

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne Det senaste inom NOAK metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne Labperspektiv-NOAK-metoder Tillgänglighet Finns NOAK? Hur mycket? Principer Vilka används? Ideal analys? Analys när?

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska

Läs mer

Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten

Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten Erfarenhet från Karolinska med fokus på CoaguChek Jovan P. Antovic MD, PhD, Docent Universitetslektor

Läs mer

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,

Läs mer

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne

NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne NOAK-metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne NOAK-analyser Aktuella frågor? 1 Dos-Biomarkör-Kliniskt utfall Analys i olika kliniska situationer 2 Tolka resultat? Analysbegränsningar

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 2, april 2012 Innehåll: 2-4 Klinisk kemi - Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören - Ny och bättre metod för analys av 25-hydroxi Vitamin D i serum

Läs mer

Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall

Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall Maria Nilsson Ulla Rüetschi Klinisk Kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Varför mäta tu-kortisol? Indikation (S-och/eller

Läs mer

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL Anders Jeppsson Professor/överläkare Verksamhetsområde Kärl Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Inledning Endogen fibrinogenkoncentration Hur används fibrinogen

Läs mer

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset Schematic representation of the cardiac myofibrillar thin filament detectable after 3-9 hours Korff S, et

Läs mer

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015 Välkomna till BORIS-dagen 2015! BORIS-dagen 2015 1 Vad hände 2014? Tillväxt och täckningsgrad Nya statistiska metoder Hur påverkas viktutvecklingen av ålder och kön? Markörer för följdsjukdomar, fasteglukos

Läs mer

Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog

Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog Kan man förutsäga svårighetsgraden av den allergiska reaktionen? IgE-antikroppar mot aktuellt allergen IgE-antikroppar mot

Läs mer

LOCID Late-Onset Combined Immune Deficiency

LOCID Late-Onset Combined Immune Deficiency Late-Onset Combined Immune Deficiency 2017-09-07 Anna-Carin Norlin Immunbristenheten I56 Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Referens: Marion Malphettes et al. Late-Onset Combined Immune Deficiency:

Läs mer

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS BORRELIA En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS Bakgrund Borrelia en av de mest frekventa serologierna

Läs mer

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi

Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi 1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS Innehåll: Sid 2-3 Klinisk Mikrobiologi - Ändrad analysmetod för streptokockserologi - Metodbyte för diagnostik

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Utfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+

Utfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+ 1. Almonte M, et al Int J Cancer. 2007 Peru Spilt sample, fix ordning 5595 kvinnor Landsbygdsbefolkning Peru. Screening. SurePath Signikant sämre spec och PPV Tröskel ASCUS+ Sensitivitet CIN2+ CC 26,2

Läs mer

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB Page 1 Page 2 Ta med sig hem budskap Limited data indicate that point-of-care testing, when combined with

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Kritisk granskning, graderingssystem och checklistor Daniel Sjöberg Grön syn Formulera en PICO Hur vill ni designa er studie? Vilka utfallsmått vill ni ha? Grupp 1: Vad är detta

Läs mer

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö Fördelning mellan indikationer

Läs mer

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser

Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser Gergely Talaber, Hans Broberg, Karl Berggren Unilabs AB, Klinisk kemi, Skövde Hematologiska interferenser En hel del hematologiska tillstånd

Läs mer

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering

Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering Vad är nyttan med urinelektrofores? Frågeställningar utifrån en metodvalidering Sammanställning av jämförelse mellan elfores och immunkemi 1 april 1 juni, 331 prover varav 84 med monoklonalt fynd Bakgrund

Läs mer

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C

Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C Om hepatit C-behandling Välkomna + Grundfakta hepatit C MD, Ph.D Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Välkomna dagens program Aktörer i smittskydd Lokalt Sjukhus/ kommun Primärvård Vårdhygien Infektion

Läs mer

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2

Läs mer

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992 Venös trombos oftast godartat tillstånd subklinisk lungembolism vanligt 2/3 av pat med proximal DVT 1/3 hos pat med distal DVT viktigt att behandla för att förebygga komplikationer patienten kan mobiliseras

Läs mer

Hur kan vi förbättra säkerhet vid VE? Gammal skåpmat och pågående utveckling. PhD Student Kristina Pettersson Supervisor Gunilla Ajne

Hur kan vi förbättra säkerhet vid VE? Gammal skåpmat och pågående utveckling. PhD Student Kristina Pettersson Supervisor Gunilla Ajne Hur kan vi förbättra säkerhet vid VE? Gammal skåpmat och pågående utveckling PhD Student Kristina Pettersson Supervisor Gunilla Ajne Jävsdeklaration Jag har inga intressekonflikter eller finansiella bindningar

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT)

5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT) 5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT) I detta kapitel diskuteras behandling eller profylax med antikoagulantia i en speciell situation, nämligen det sällsynta tillståndet med heparininducerad trombocytopeni

Läs mer

Patientnära analyser en introduktion

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson Docent, klinisk kemist Siemens Healthcare AB Patientnära analyser en introduktion Restricted Siemens AG 2014 All rights reserved. Answers for life. Ta med sig hem budskap Limited data indicate

Läs mer

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Sonia Andersson Professor, överläkare KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Vad jag planerar att diskutera med er idag: Epidemiologi av cervixcancer Vilken roll spelar

Läs mer

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg

Läs mer

Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt

Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt Anestesi vid omedelbara och akuta kejsarsnitt QuickTime och en -dekomprimerare krävs för att kunna se bilden. Anja Marklund, leg.läkare, KK Södersjukhuset Josefine Nasiell, överläkare, KK Huddinge Omedelbara

Läs mer

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl

2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl 2015- Året som gått PK-INR Antitrombin Tomas Lindahl tisdag den 23 februari 2016 Vitamin K cykeln DNA mrna GLU Inactive protein CO 2 H O O 2 2 GGCX COO 2 OH O CH CH3 3 O R OH O R VKR 1 3 VKOR? O CH3 VKOR

Läs mer

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical

Läs mer

egfr hos barn Peter Ridefelt

egfr hos barn Peter Ridefelt egfr hos barn Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Uppsala Inst f medicinska vetenskaper, klinisk kemi, Uppsala Universitet Referensintervall egfr formler absolut GFR Iohexol

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009 Nr 3 2009-09-18 LABORATORIET INFORMERAR 1(5) Nyheter från och med 29 september 2009 P-Troponin T - ny förbättrad metod Vi byter nu till en metod med avsevärt bättre prestanda i det låga mätområdet. Beslutsgräns

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Autism Spectrum Disorder

Autism Spectrum Disorder Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,

Läs mer

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?

Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2014-10-15 Bakgrund Calcium i plasma föreligger

Läs mer

3.1 Utvärdering av diagnostiska metoder

3.1 Utvärdering av diagnostiska metoder 3.1 Utvärdering av diagnostiska metoder Sensitivitet och specificitet Ett diagnostiskt tests prestanda anges med testets sensitivitet och specificitet. Uträkning av sensitivitet och specificitet förutsätter

Läs mer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling

Läs mer

HbA1c för att diagnostisera diabetes - EMOT

HbA1c för att diagnostisera diabetes - EMOT HbA1c för att diagnostisera diabetes - EMOT Claes-Göran Östenson Kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna International Expert Committee on the Role

Läs mer

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har svaret för betydelse för hur patienten behandlas? Vad har klinikern för nytta av diagnostik

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion Granskningsmall och dataextraktion för diagnostiska studier Venös tromboembolism SBU Första författare:... Titel...... Tidskrift... Årtal...

Läs mer

Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik. Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016

Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik. Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016 Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016 Vad betyder kvalitetssäkring? Systematiskt arbete som säkrar kvaliteten på de objekt

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Lars Agréus, DL Öregrund, Professor allmänmedicin KI

Läs mer

Kreatinin och egfr, aktuella problem och utmaningar

Kreatinin och egfr, aktuella problem och utmaningar Kreatinin och egfr, aktuella problem och utmaningar Gunnar Nordin Allmänkemi 2015-11-12 Hur bra är vi på att mäta kreatinin? Våra kvalitetsmål 2 Kreatinin ± 8 % från åsatt värde Varför har vi kvalitetsmål?

Läs mer

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?

LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre? LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS Kan vi bli bättre? Jovan P. Antovic MD, PhD, Docent Universitetslektor koagulationsforskning Institution Molekylär Medicin och Kirurgi, Karolinska Institutet

Läs mer

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani

Läs mer

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens

Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens Susanne Samuelsson Biomedicinsk analytiker, sektionsledare Koaglab, Klinisk Kemi, SU/Sahlgrenska, Göteborg 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Lena Cavallin Neuroradiolog Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Mediala temporalloben? Lena Cavallin September

Läs mer

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning

Läs mer

Törstprov och minirintest

Törstprov och minirintest Törstprov och minirintest Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Endokrina PM mars 2018 Indikation: Differentialdiagnostik av polyuriska tillstånd Bakgrund: Vid begränsad tillgång till vatten ökar insöndringen

Läs mer

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?

Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på? Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på? Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska, E-post:

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2 Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Giltig fr.o.m: 2016-05-01 Faktaägare: Göran Carlstedt, överläkare, onkologkliniken Fastställd av: Katarina Hörberg, verksamhetschef,

Läs mer

Aortadissektion - patofysiologi

Aortadissektion - patofysiologi Aortadissektion Aortadissektion - patofysiologi Intimarift => blödning under tryck in i media => dissektion med falska och äkta lumina separerade av intimaflap Ruptur av vasa vasorum i media => intramuralt

Läs mer

Är patientnära d-dimertest säkert att använda inom primärvården?

Är patientnära d-dimertest säkert att använda inom primärvården? Är patientnära d-dimertest säkert att använda inom primärvården? Mars 2015 Mattias Olsson ST-läkare allmänmedicin Norrtälje Södra vårdcentral Mattias.olsson@tiohundra.se Vetenskaplig handledare: Elisabeth

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos Den vardagliga reumatologin Presentation Srood Dilan Allmän presentation Kliniska frågor Hur sätter man en reumatisk diagnos Anamnes (subjektiv) använd kriterier, andra orsaker till led och mjukdelsbesvär

Läs mer

Datum Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)

Datum Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten) Datum 2017-11-15 Meddelande 10b/20 /2017 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m. 2017-11-29 (om inget annat datum anges i texten) Till kunder inom Skaraborgs Sjukhus & Primärvården

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980

Läs mer

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Mattias Jönsson Per Simonsson 1 2 Hälso- och sjukvårdslagen Snarast ge en medicinsk bedömning 3 Triage på akutmottagningen Alla som kommer

Läs mer